INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK SLP450 Matematikutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser, 15 högskolepoäng Mathematical Development for Pupils with Special Educational Needs, 15 higher education credits Avancerad nivå / Second Cycle Litteraturlista för SLP450, gällande från och med vårterminen 2017 Litteraturlistan är fastställd av Institutionen för pedagogik och specialpedagogik att gälla från och med Se bilaga.

2 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK Litteraturlista SLP 450 Matematikutveckling hos elever i behov av särskilda utbildningsinsatser Mathematical Development for Pupils with Special Educational Needs 15 högskolepoäng/15 higher education credits Avancerad nivå/second cycle Reviderad Gäller fr.o.m. VT 2017 Obligatorisk litteratur Allsopp, D., et al. (2007). Teaching Mathematics Meaningfully: Solutions for Reaching Struggling Learners. Baltimore, Md: P. H. Brookes Pub. (s ) Asp-Onsjö, L. (2008). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skolan. Lund: Studentlitteratur. (150 s) Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber. (185 s) Chinn, S. (2012). The Trouble with Maths: A Practical Guide to Helping Learners with Numeracy Difficulties. 2 Ed. London: Routledge. (165 s) Dalvang, T., & Lunde, O. (2006). Med kompass mot mestring et didaktisk perspektiv på matematikkvansker. Nordisk Matematikdidaktik, 11(4), (25 s) Gifford, S. (2006). Dyscalculia: Myths and Models. Research in Mathematics Education, 8(1), DOI: / Hannula, M. (2005). Spontaneous Focusing on Numerosity in the Development of Early Mathematical Skills. Avhandling. Turku, Finland: Painosalama. (s. 1-45) Hansson, Å. (2015). Effekter av intensivundervisning i matematik: Utvärdering av ett pilotprojekt med personlig tränare i matematik för elever i behov av särskilt stöd. Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik. (40 s) Kroksmark, T., & Åberg, K. (Red.) (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur. Kap 2, 4 och 12. (75 s)

3 Ljungblad, A-L. (2016). Matematikens grunder kvalitativ kartläggning. Stockholm: Askunge förlag. (70 s) Ljungblad, A-L., & Lennerstad, H. (2012). Matematik och respekt matematikens mångfald och lyssnandets konst. Stockholm: Liber. Kap 3, 12, 13 och 16. (60 s) McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal en handbok. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (s. 1-60, ) Neuman, D. (2013). Att ändra arbetssätt och kultur inom den inledande aritmetikundervisningen. Nordic Studies in Mathematics Education, 18(2), Normell, M. (2010). Pedagog i en förändrad tid. Om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur. (138 s) Roos, H. (2016). Inclusion in Mathematics - The Impact of the Principal. I L. Lindenskov (Red.), Cursiv, No 18, Danish School of Education, Aarhus University. Samuelsson, J., & Hallström, J. (2016). Matematiksvårigheter i åtgärdsprogram skolans intentioner med elever i behov av särskilt stöd. I A-L Eriksson Gustavsson, et al. (Red.), Specialpedagogik - i, om, för och med praktiken. Stockholm: Liber. (s ) Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar. Kvalitetsgranskningsrapport. Stockholm. Skolinspektionen. (30 s) Skolverket (2014a). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Stockholm: Fritzes. (70 s) Skolverket (2014b). Stödinsatser i utbildningen om ledning och stimulans, extra anpassningar och stöd. Stödmaterial. Stockholm: Fritzes kundtjänst. (60 s) [ Szönyi, K., & Söderqvist, T. (2015). Delaktighet ett arbetssätt i skolan. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. (60 s) Utöver den obligatoriska litteraturen tillkommer valbar obligatorisk litteratur om cirka 400 sidor. Valbar obligatorisk litteratur Asp-Onsjö, L. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd i den svenska skolan. Utbildning & Demokrati, 21(3), Atkinson, R. et al. (2009). Numicon. Matematik med alla sinnen. Undervisningsmaterial i matematik. Stockholm: Liber. Aunio, P., & Räsänen, P. (2015). Core numerical skills for learning mathematics in children aged five to eight years: A working model for educators. European Early Childhood Education Research Journal. (18 s) [

4 Berch, D., & Mazzocco, M. (2007). Why is Math so Hard for Some Children? The Nature and Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities. Baltimore: P. H. Brookes Pub. (valbara kapitel, 2, 4, 11, 15, 17) Butterworth, B. (2000). Den matematiska människan. Siffrornas roll i vår kultur och historia. Stockholm: Wahlström & Widstrand. (400 s) Butterworth, B., & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur & Kultur. (120 s) Cobb, P., & Hodge, L. (2002). A Relational Perspective on Issues of Cultural Diversity and Equity as They Play Out in the Mathematics Classroom. Mathematical Thinking and Learning, 4(2-3), Danielsson, K., Modin, L., & Neuman, D. (2000). Pröva med tal. Gruppdiagnos och samtalsunderlag i matematik för nybörjare. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget. Jitendra, A., & Star, J. (2011). Meeting the Needs of Students with Learning Disabilities in Inclusive Mathematics Classrooms: The Role of Schema-Based Instruction on Mathematics Problem-Solving. Theory Into Practice, 50: Ljungblad, A-L. (2003a). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Ljungblad, A-L. (2003b). Att möta barns olikheter åtgärdsprogram och matematik. Lund: Studentlitteratur. Ma, L. (1999). Knowing and Teaching Elementary Mathematics. Teachers` Understanding of Fundamental Mathematics in China and the United States. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum. (150 s) Malmer, G. (2011). Analys av Läsförståelse i Problemlösning. Lund: Studentlitteratur. (30 s) Mendick, H. (2005). A Beautiful Myth? The Gendering of Being/Doing Good at Maths. Gender and Education, 17(2), Mitchell, D. (2014). What Really Works in Special and Inclusive Education: Using Evidence-Based Teaching Strategies. New York: Routledge. (valbara kapitel, 4, 6, 8, 22, 24, 27) Neuman, D.(1993). Räknefärdighetens rötter. Stockholm: Fritzes. (240 s) Norén, E. (2010). Flerspråkiga matematikklassrum. Diskurser i grundskolans matematikundervisning. Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet. (133 s) [ Nunes, T., & Bryant, P. (2004). Children Doing Mathematics. Cambridge, Cambridge, Mass: Blackwell. (250 s)

5 OECD (2016). Low-Performing Students: Why They Fall Behind and How to Help Them Succeed. Paris: OECD Publishing. (212 s) Palmer, A. (2011). Hur blir man matematisk? Att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. Stockholm: Liber. (128 s) Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber. (170 s) Rystedt, E., & Trygg, L. (2010). Laborativ matematikundervisning - vad vet vi? Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. (65 s) Sharp, B. (2009). Thirty-three Ways to Help with Numeracy. London: Routledge. (124s) Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. Doktorsavhandling i pedagogiskt arbete. Umeå: Umeå Universitet. (250 s) Skolverket (2009). Diamant. Diagnoser i matematik. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012). Allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm: Fritzes kundtjänst. (50 s) [ Socialstyrelsen (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen. (s. 1-60) Storeygard, J. (2012). Count Me In! K 5. Including Learners With Special Needs in Mathematics. NY: Skyhorse Publishing. (140 s) Weissglass, J. (2011). How Many Sides Does a Box Have? The Struggle to Respect Young People s Thinking. I B. Atwey (Red.), Mapping Equity and Quality in Mathematics Education. Dordrecht: Springer. (s )