Kursbeskrivning. Utbildningens historia och plats i samhället 20/1-2/3. för kursen. 5 hp. Kurskod UB01US. Version

Transkript

1 Kursbeskrivning för kursen Utbildningens historia och plats i samhället 5 hp Kurskod UB01US Version /1-2/3

2 Innehållsförteckning REGISTRERING... 2 KURSADMINISTRATION, KURSLÄRARE, KURSLEDARE, KURSANSVARIG... 2 KURSENS INNEHÅLL... 3 KURSENS MÅL... 3 KURSENS ARBETSFORMER OCH ARBETSSÄTT... 3 LITTERATURSTUDIER... 3 KONTINUERLIGT SKRIVANDE... 4 SEMINARIER KOOPERATIVT LÄRANDE... 4 FÖRELÄSNINGAR... 4 STÖD I STUDIERNA... 5 EXAMINATION... 5 FUSK, PLAGIAT, SJÄLVPLAGIERING... 7 UTVÄRDERING... 7 KURSENS LITTERATUR

3 Välkommen till kursen Förskoledidaktik:Utbildningens historia och plats i samhället! Denna kursbeskrivning är tänkt att vara ett stöd för ditt lärande under kursens gång. Kursbeskrivningen innehåller information om kursens uppläggning, arbetsformer och examination Den innehåller även praktisk information. Registrering Registrering på kursen sker vid kursstarten på Campus Frescati måndag 20/ kl. 9:00 Mer information om kursstart, kursintroduktion och registrering framgår av välkomstbrevet. Kursadministratör, kurslärare, kursledare, kursansvarig examinator Kursadministratören ansvarar för publik information på kurssajten V14 Utbildhistoria 50 % UB01US på lärplattformen Mondo ( samt övrig aktuell information om organisatoriska och administrativa frågor, liksom registrering och betygsrapportering. Kurslärare ansvarar för att detaljplanera undervisningen, genomföra seminarier i samverkan med studentgrupp samt utföra bedömning och betygssättning. Kursläraren använder Mondo för kommunikation studenter och kurslärare emellan. Kursledaren ansvarar för intern information på kurssajten, kursplanering enligt intentionerna i kursplanen, samordning under kursens gång och kursvärdering i slutet av kursen samt kursutveckling. Det är önskvärt att Mondo blir en väl utnyttjad resurs för lärande. Kursansvarig examinator ansvarar för att kursens innehåll och resultat svarar mot kursmålen och kursplanens intentioner samt beslutar om betyg och att vid behov följa upp bedömning. Studenter förväntas hålla sig uppdaterade om såväl publik som kursintern information som läggs ut på Mondo. För att läsa intern information på Mondo behövs en SU-studentmejladress och kursregistrering. Student som kontaktar kursledaren eller kursläraren ska alltid använda sin SU-studentmejladress. Alla Mondo-användare rekommenderas att uppdatera sin Mondo-profil. Kursadministratör Daniela Nordgren daniela.nordgren@buv.su.se Kursledare Bibi Cederloo bibi.cederloo@buv.su.se Kurslärare grupp 1 Kurslärare grupp 2 Bibi Cederloo Birgitta Hammarström- Lewenhagen bibi.cederloo@buv.su.se birgitta.hammarstromlewenhagen@buv.su.se 2

4 Kursansvarig Birgitta Hammarström- Lewenhagen Kursens innehåll - Förskolans framväxt - Förskolans idéarv och kunskapstraditioner Kursen behandlar historiska frågor och texter om förskolans framväxt, idéarv och kunskapstraditioner. Sedan tidigt 1800-tal växte det fram platser i samhället som olika slags institutioner för små barn, präglade av nationellt som internationellt föränderliga idéer och växlande kunskapstraditioner. Den svenska förskolans pionjärer bidrog till att institutioner för små barn växte fram i takt med att idéerna om barn, kvinnor och män förändrades. I kursen används ett läroplanshistoriskt perspektiv på hur förskolans idéarv och kunskapstraditioner förändrades, vilken kunskap som framstått som mest värdefull och vilka de motsvarande didaktiska konsekvenserna blev för förskolans framväxt. Kursens mål Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för framväxten av institutioner för små barn i nationellt och internationellt perspektiv - beskriva förskolans idéarv och kunskapstraditioner och analysera betydelsen i nutida verksamhet Kursens arbetsformer och arbetssätt Kursen förutsätter självstudier av kurslitteraturen. Undervisningen bedrivs i seminarieform med kompletterande föreläsningar. En webbaserad lärplattform används i kursen. Litteraturstudier med processkrivande, föreläsningar och seminarier Kurslitteraturens innehåll bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier. Kurslitteraturen omfattar olika genrer av litteratur, det vill säga rapporter, historiska originaltexter och vetenskapliga texter samt arbetsmaterial i form av nutida styrdokument. Boken av Vallberg Roth och ett kurskompendium kan köpas på Akademibokhandeln Frescati och kan finnas som begagnad kurslitteratur på Campusbutiken. Viss kurslitteratur och angivet arbetsmaterial finns som elektronisk resurs. En översikt över obligatorisk och valbar kurslitteratur finns sist i denna kursbeskrivning. Följande frågor kan användas vid läsning, skrivande och seminarier om kurslitteraturen: 1. Vad försöker författaren få sagt? Vad är budskapet? 2. Vilka begrepp är texten uppbyggd kring? Och hur förstår jag dessa begrepp? 3. Hur kan resonemanget framställas som skiss, bild, figur eller tabell? 4. Vilken betydelse får textens innehåll för mig som förskollärare? 3

5 Kontinuerligt skrivande Kurslärarna föreslår att kurslitteratur och föreläsningar bearbetas genom att skriva flera kortare texter, i form av små utkast, och samtala om hur kursens innehåll kan framställas. Dessa kortare texter utgör publiceringsuppgifter som kan fylla flera funktioner både för den enskilda studentens lärande och som kooperativt lärande. Texterna kan skrivas utifrån de rubriker som kurslärare och studenter kommer överens om, som förberedelse till den avslutande examinationsuppgiften, och publiceras på gruppsajten på Mondo i form av en blogg. Seminarier för kooperativt lärande Varje seminariegrupp har en kurslärare som Du träffar vid seminarierna. Innehållet i dessa beslutas tillsammans med kursläraren, med utgångspunkt i kursplanen. Vid seminarierna ska det vara möjligt att tänka tillsammans kring de frågor som väcks under kursens gång och i relation till innehållet i kurslitteraturen och föreläsningarna. En grundläggande tanke med seminarierna är att studenterna själva aktivt bidrar till att diskussioner förs och fortlever. Seminariegruppen kommer att indelas i studentarbetslag som träffas mellan seminarierna Närmare information ges av respektive kurslärare. När arbete i SA anges i schemat, innebär det att tid ska avsättas för arbete med gruppuppgifter i studentarbetslaget. Alla schemalagda aktiviteter har obligatorisk närvaro till en omfattning av minst 80 %. Eventuell frånvaro avtalas med kurslärare och skall kompenseras med en skriftlig reflektion över den obligatoriska litteratur som var aktuell vid den schemalagda aktiviteten i fråga. Uppgiften läggs in på gruppsajten på MONDO i mappen kompletteringar av seminarium. Föreläsningar Föreläsningar förbereds genom individuell litteraturläsning. Med hjälp av föreläsningar följer du upp begrepp, tankeverktyg och exempel som får kursens innehållsliga fokus att växa fram och ta form. Kurslärarna föreslår att var och en skriver individuella föreläsningsbloggar för att synliggöra det egna lärandet. Dessa kan sedan användas som underlag för examinationen. Tid och plats Föreläsare Föreläsningens titel 20/ a+b 17/ a+b Birgitta Hammarström- Lewenhagen Birgitta Hammarström- Lewenhagen Den svenska förskolemodellen en educaremodell i världen Barnträdgårdsrörelsens idéarv i ett nutidshistoriskt perspektiv 4

6 Stöd i studierna Vid Förskoledidaktiska avdelningen vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen använder vi Instruktioner för referenshantering vid examinationer. Denna referensguide finns på kurssajten på Mondo, i Filsamling, i mappen Examination. Studievägledning Om du önskar samtal om din studieplanering eller behöver rådgöra om din studiesituation kan du kontakta studievägledare Eva Andersson. Du kan boka tid genom att ringa eller mejla till studievagledare-fdid@buv.su.se, alternativt kan du uppsöka studievägledaren på tider för drop-in. Läs mer Medieverkstan Medieverkstan är en resurs för dig som student. E-post: medieverkstan@isd.su.se Telefon: Läs mer: Studentservice och Studie- och språkverkstaden IT-stöd och annan studentservice, läs mer med information även om Studie- och språkverkstaden på Frescati, där du bland annat kan få handledning kring en skrivuppgift. Se även Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens studieinformation Självstudiekurser Stockholms universitetsbibliotek har två självstudiekurser i informationssökning. Den akademiska utbildningen syftar inte enbart till att du ska få fördjupade kunskaper inom ditt ämnesområde. Det finns också andra förmågor som du förväntas utveckla under din studietid. Att utveckla ett kritiskt tänkande är ett exempel på en sådan förmåga. Det är också viktigt att du lär dig hur du hanterar vetenskaplig informationssökning. Läs mer om självstudiekurserna Studera med funktionsnedsättning Studentavdelningen vid Stockholms universitet har ett särskilt ansvar för studenter som studerar med funktionsnedsättning Studerar du med dokumenterad funktionsnedsättning. Om du studerar med funktionsnedsättning kan du kontakta Studentavdelningen. Läs mer Student som studerar med dokumenterad funktionsnedsättning och behöver speciella arrangemang för att genomföra kursen ska från början av kursen samråda med sin kurslärare om vilka arrangemang som vore önskvärda och hur de kan tillgodoses. Examination Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på en students prestation utifrån de bedömningsformer som anges i kursplanen. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. Allmänna föreskrifter för examination vid Stockholms universitet finns i Regelboken, Bok 2. Läs mer 5

7 Examinationsuppgift I denna kurs har seminarier obligatorisk närvaro. Frånvaro skall kompenseras. Kompensation för frånvaro vid ett seminarium sker genom att studenten inom angiven tidsfrist publicerar en inlämningsuppgift i mappen märkt kompletteringar. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment i kursen anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid senare kurstillfälle. Kursen examineras med en skriftlig individuell uppgift som presenteras av kursläraren vid kursstarten. Vid kursstarten introducerar kursläraren kursplanen, kursbeskrivningen, kurslitteraturen, examinationsuppgiften, betygskriterierna och övrigt aktuellt som rör kursen. Då diskuteras innebörden av bedömningskriterierna liksom andra frågor som studenter eller kurslärare önskar diskutera för översikt över kursen och planering av studierna. Bedömning och betygskriterier Betygskriterierna introduceras av kursläraren vid kursstarten, i samband med att kursläraren presenterar examinationsuppgiften. Som betyg på den skriftliga examinationen används en sjugradig målinriktad betygsskala. Kursläraren bedömer och betygssätter din inlämnade examination. Inlämningsdatum för examinationen är fredag 3/3 kl. 17:00. Kursbetyg ska finnas registrerat på Ladok, synligt på Mina studier, senast den 28/3, dvs. 15 arbetsdagar efter examinationens inlämningsdatum. Examinationen ska lämnas in både i pappersform och i en wordfil i inlämningsmappen på Mondo. De som fått betyget Fx lämnar in sina korrigerade examinationer (inom en vecka) senast den 4/4. Därefter behandlas Fx som F. De studenter som fått betyget F och de som inte lämnat in någon examination den 3/3 får göra en omexamination. Omexaminationen ska lämnas in senast den 11/4 kl Därpå följande examinationstillfälle (omexamination tre) sker när kursen går nästkommande termin. Anmälan görs då till kursledaren för kursen (UB01US) Bedömning och omexamination Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om komplettering inte lämnats inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget Fx, F eller U på ett prov har rätt att genomgå ytterligare omprov så länge kursen ges för att uppnå lägst betyget E eller G. Datum för inlämning av omexamination är den 11/4 (se ovan). Student som har underkänts vid omexamination (andra examinationstillfället) erbjuds en ytterligare omexamination (ett tredje tillfälle) i samband med att kursen ges på nytt följande termin. För ytterligare omexamination görs anmälan till kursansvarig med begäran om information om omexamination. Senare omexamination anordnas i samband med att kursen ges på nytt. Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av samma examinator har rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap. 22 ). Begäran sker skriftligt till kursansvarig. Studenten har rätt till sammanlagt minst fem examinationstillfällen. 6

8 Övriga anvisningar Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen Fusk, plagiat eller självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Det är förbjudet att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan. Detta betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder egen eller andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på internet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Plagiatkontroll kan göras med textmatchningsverktyget Turnitin, ett nytt verktyg på Mondo. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1-6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns i Regelboken, Bok 2: Utbildning på grundoch avancerad nivå, på Stockholms universitets webbsida. Läs mer Utvärdering Kursutvärdering sker muntligt under kursens gång och digitalt i slutet av kursen. Om den digitala utvärderingsenkäten besvaras av minst 50 % av kursens studenter ska kursansvarig sammanställa enkätsvaren. Kursansvarig ska publicera resultatet av kursutvärderingen på kurssajten på Mondo. 7

9 Kurslitteratur Holmlund, K.(1996). Låt barnen komma till oss. Förskollärarna och kampen om småbarnsinstitutionerna Doktorsavhandling. Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet.(s 49-66, 77-79, ) (Ingår i kurskompendium) Johansson, J-E. (2011). Är förskolan en kontinuerlig historia?, i Williams, P & Sheridan, S (red). Barns lärande i ett livslångt perspektiv. Stockholm: Liber s (ingår i kurskompendiet) Johanson, E. (1947). Intressecentrum. Ingår i: Sandels, S. & Moberg, M., red. (1947). Barnträdgården. Andra upplagan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. (s 27-42). (Ingår i kurskompendium) Martin Korpi, B. (2006). Förskolan i politiken - om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (88 s.) (Finns som elektronisk resurs) Moberg, M. (1947). Samlingsstunden. Ingår i: Sandels, S. & Moberg, M., red. (1947). Barnträdgården. Andra upplagan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. (s 51-56). (Ingår i kurskompendium) Myrdal, A. (1935). Stadsbarn. En bok om deras fostran i storbarnkammare. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. (s 9-15). (Ingår i kurskompendium) Myrdal, A. (1982). Förskolan segar sig fram. Ingår i: Myrdal, A.; Rosengren, B., Karlsson, O., Palme, L., Sundström, L. & Hulth, M. (1982). Förskolan 80-talets viktigaste skola. Stockholm: Tidens förlag. (s 9-18). (Ingår i kurskompendium) Rosengren, B. (1982). Barnstugeutredningen en dialog med vem och till vad? Ingår i: Myrdal, A.; Rosengren, B., Karlsson, O., Palme, L., Sundström, L. & Hulth, M. (1982). Förskolan 80-talets viktigaste skola. Stockholm: Tidens förlag. (s 19-34). (Ingår i kurskompendium) Sandels, S. (1947). Fria stunden. Ingår i: Sandels, S. & Moberg, M., red. (1947). Barnträdgården. Andra upplagan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. (s 44-50). (Ingår i kurskompendium) Schill, B. (1968). Aktivitetspedagogik ett livsmönster. Ingår i: Elfte Nordiska Förskollärarkongressen: Människan i ett föränderligt samhälle. (Ingår i kurskompendium). UB201Y VT13 9 Tallberg Broman, I. (2010) Gladare och livsdugliga små medborgare. Ingår i rapporter om utbildning 2/2010. Malmö Högskola.(s 29-39) (Ingår i kurskompendiet) 8

10 Vallberg Roth, A-C. (2002). Samhällssyn - kunskapssyn - barnsyn. Lund: Studentlitteratur. (26 s.) (Finns som elektronisk resurs) Vallberg Roth, A-C. (2010.) De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. (180 s.) Warburg, A. (1918). Barnkrubban och Kindergarten. Svenska Fröbelförbundets Tidskrift, Nr 1-2 (s 8-21). (Ingår i kurskompendium) 9

11 SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av Barnomsorg och Skolakommittén. Del I, kap. 2. (32 s.) (Finns som elektronisk resurs) SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan - om betydelse av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. (Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan.) Kap.1. (24 s.) (Finns som elektronisk resurs) Arbetsmaterial Läroplan för förskolan, Lpfö 98. Reviderad Stockholm: Skolverket (finns som elektronisk resurs) Valbar litteratur Hatje, A.-K. (1999). Från treklang till triangeldrama. Barnträdgården som ett kvinnligt samhälls-projekt under talen. Stockholm: Historiska Media. Holmlund, K. (1996). Låt barnen komma till oss: Förskollärarna och kampen om småbarnsinstitutionerna Umeå: Pedagogiska institutionen, Umeå universitet. (finns som elektronisk resurs) Myrdal, A. (1935) Stadsbarn. En bok om deras fostran i storbarnkammare. Ny utgåva: E- media (2012) E-bok, EPUB. (finns som elektronisk resurs) Simmons-Christenson, G. (1991). Kom, låt oss leva för våra barn. Om den svenska förskolans pionjärer. Stockholm: Natur och Kultur. Pramling Samulesson, I. & Kaga, Y. (2008). The Contribution of early childhood education to a sustainable society. UNESCO-rapport. (finns som elektronisk resurs) Westberg, J., red. ( 2011). Förskolans aktörer. Stat, kår och individ i förskolans historia. Opu Martin Korpi, Barbara (2006). Förskolan i politiken - om intentioner och beslut bakom den svenska förskolans framväxt. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) (88 s.) 10