Kursbeskrivning. Pedagogiska miljöer

Transkript

1 1 (10) Kursbeskrivning Pedagogiska miljöer 8,5 hp, grundläggande nivå, halvfart Kurskod: UB01FS Vårterminen 2016 Kursansvarig Kursledare Christian Eidevald Agneta Wallander Kursadministratör Susanne Palm Lärare i Grupp 1 Grupp 2 Carina Östbrant Antonio Rodriguez carina.ostbrant@buv.su.se antonio.rodriguez@buv.su.se Examinator Christian Eidevald christian.eidevald@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (10) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB01FS Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen behandlar barns identitets-och subjektskapande i relation till den pedagogiska miljön. Miljön och materialets betydelse för barns möjligheter till utforskande och lek undersöks och relateras till det utforskande arbetssättet som undervisningsform för yngre barn. I kursen läggs stor tyngdpunkt på skrivandet av akademiska texter. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: Reflektera över den pedagogiska miljöns betydelse för barns subjektskapande Reflektera över barns delaktighet och pedagogiska konsekvenser av detta Analysera olika sätt att organisera pedagogiska miljöer vad gäller tid, rum och material i förskolan och dess pedagogiska konsekvenser Reflektera över miljöns och materialets praktisk-estetiska betydelse för barns olika möjligheter till utforskande och lek Kursens upplägg Ett centralt inslag i kursen är arbete i grupper. Varje seminariegrupp har en kurslärare som studenterna träffar vid seminarierna. Seminariegruppen är vidare indelad i studentarbetslag

3 3 (10) (SA) som har ett nära studentsamarbete. En grundläggande tanke med seminarierna är att studenterna själva aktivt ska bidra till att diskussioner förs. Kurslitteraturen omfattar böcker, artiklar och arbetsmaterial i form av styrdokument. Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och grupparbete. Närmare information ges av respektive kurslärare. Seminarier Lärarledda seminarier planeras utifrån att studenterna har läst och funderat över litteraturen. Seminarierna är till för att ge studenterna en möjlighet att fördjupa sina kunskaper i diskussion och bearbetning med andra studenter och med lärarens stöd. Denna kurs har ett speciellt fokus på skrivande av akademiska texter och era egna texter kommer att bearbetas under kursen och på en särskild skrivhandledning. Instruktioner om vad ni förväntas göra mellan seminarierna meddelas muntligt och/eller skriftligt på seminarier och/eller på Mondo. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på Mondo. Workshop I kursen ligger två stycken workshops, en med Christian Eidevald och en med Agneta Wallander. I Eidevalds workshop behandlas män i förskolan och i Wallanders den diskursiva miljön & being- becoming. Grupperna 1-2 har workshops samtidigt, vilket framgår av seminarieplaneringen. Vid dessa tillfällen ingår både en form av föreläsning, men studenterna förväntas vara aktivt deltagande i form av olika uppgifter och diskussioner. Föreläsningar Datum/tid/lokal Föreläsare/titel Litteratur 4/3 kl BUV 121 a+b 11/3 kl BUV 121a+b 18/3 kl BUV 121 a+b Ann Åberg Pedagogiska miljöer Kristina Schött Akademiskt skrivande Christian Eidevald Genus och subjektskapande Åberg & Lenz Taguchi (2005) Kap. 3,4,5 Eidevald, Christian (2009) Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position I förskolans vardagsrutiner och lek. (s.17-60) Hedlin, Maria (2010) Lilla

4 4 (10) genushäftet Föreläsningarna förbereds genom läsning av obligatorisk litteratur. Det rekommenderas att var och en skriver individuella anteckningar som ett led i att synliggöra det egna lärandet. De kan sedan användas som underlag för kommande examinationer, grupparbeten och vid skrivandet av det självständiga arbetet. Att tänka på när man skriver en akademisk text Tänk på att ha en tydlig struktur och att använda rubriker till de olika avsnitten. Läsaren ska kunna följa en röd tråd i texten. Med fördel kan ni försöka erbjuda läsaren övergångar mellan de olika avsnitten. Exempel: Jag har nu redogjort för olika villkor för barns delaktighet i förskolan. Nu kommer jag att redogöra för hur barns handlingsmöjligheter kan påverkas av materialets (o)tillgänglighet. I en examination eller uppsats ska det alltid framgå av texten vem som står för den information som framförs, du själv eller andra. För att läsaren ska kunna värdera dina uppgifter ska du alltid ange källa, varifrån du fått dina uppgifter. Genom att hänvisa till den ursprungliga källan kan läsarna öppna samma bok och själv läsa det författaren skrivit och gå vidare och fördjupa sig i ämnet. För din egen text är det viktigt att du belägger det du säger, du talar om att det inte är något du tagit ur luften. Du refererar för att visa att det du kommit fram till antingen stämmer överens med eller motsäger det någon annan kommit fram till du för ett samtal med och genom litteraturen. För forskare är det viktigt att de som använder deras forskning och texter talar om att texten och tankarna kommer från dem; att teorierna och idéerna är resultat av deras arbete. Den som i ett sådant sammanhang inte anger sin källa gör sig skyldig till plagiat (se mer om plagiat under rubriken regler och rättigheter). I kursen används en referensguide för Harvardsystemet, se instruktioner på Mondo. Kurslitteratur Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur. (95s). Doveborg, Elisabeth, Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm Liber. (10 sidor) (Finns som elektronisk resurs)

5 5 (10) Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Doktorsavhandling. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation, ss (finns som elektronisk resurs) Eidevald, Christian (2014). Jag ser mig inte som en lekfarbror, jag vill se mig som något annat än mitt kön En intervjustudie med 25 män som arbetar eller har arbetat i förskola. Stockholm: Skolverket. (Ca 30s.) (Finns som elektronisk resurs) Eriksson Bergström, Sofia (2013). Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå. Pedagogiska Institutionen, Umeå universitet, ss , (Finns som elektronisk resurs) Halldén, Gunilla (2007). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I Halldén, G. (Red). Den moderna barndomen. Stockholm: Carlsson, ss (Finns som elektronisk resurs) Lunneblad, Johannes (2013). Den mångkulturella förskolan. Lund: Studentlitteratur. Nordin Hultman, Elisabet (2004). Pedagogiska Miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholms universitet. Stockholm: Liber, ss (Finns som elektronisk resurs) Nordin Hultman, Elisabet (2008). Dags för en synvända. Pedagogiska Magasinet Nr 2, ss (Finns som elektronisk resurs) Pramling, Niklas & Pramling Samuelsson, Ingrid (2008) Att skapa betingelser för och att följa små barns lärande. I Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (Red.) Didaktiska studier från förskola och skola. Malmö: Gleerups, ss (Finns som elektronisk resurs) Schött, Kristina, Melin, Lars, Strand, Hans & Moberg, Bodil (2007). Studentens skrivhandbok. 2 uppl. Stockholm: Liber. (176s). Skolverket (2013) Allmäna råd med kommentarer om förskolan. Stockholm: Skolverket. (44s.) (Finns som elektronisk resurs)

6 6 (10) SUO 2006:40. Utblidningens dilemma: Demokratiska val och andrafierande praxis. Stockholm: Kulturdepartementet, ss (Finns som elektronisk resurs) Statistiska Centralbyrån (2007). Barn, boendesegregation och skolresultat. Demografiska rapporter 2007:2 (Finns som elektronisk resurs) Uprichard, Emma (2008). Children as Being and Becomings : Children, Childhood and Temporality. Children & Society 22, ss (Finns som elektronisk resurs) Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. (Kap.3,4 och 5) Artiklar om ca 100 sidor tillkommer Arbetsmaterial Guide för Harvardsystemet (finns i Mondo i kurssajten). Hedlin, Maria (2010) Lilla genushäftet 2.0 Om genus och skolans jämställdhetsmål Uppdaterad och omarbetad version. Tillgänglig på internet: Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Ny, rev.utg.). Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Examination Ordinarie examinationstillfälle Denna kurs innehåller två examinationer. Instruktioner till examinationerna samt betygskriterier läggs ut i Mondo vid kursstarten. 1. Gruppskrivning (kod EX01): Fördjupning och utveckling av pedagogisk miljö Examination 1 är en gruppexamination som betygssätt enligt en tvågradig betygsskala, U och G. Inlämningsdatum för gruppskrivning är den 28/4 kl Examinationen ska lämnas in

7 7 (10) både i pappersform (om läraren önskar) och i en word-/rtf-fil i Mondo. Den 20/5 finns resultatet registrerat i Ladok. 2. Individuell skrivning (kod EX02): Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande Examination 2 är en individuell skriftlig examination som betygssätts enligt en sjugradig betygsskala (se kursplan). Inlämningsdatum för examinationen är den 13/5 senast kl Examinationen ska lämnas både i pappersform (om läraren så önskar) och i en Word-/rtf-fil i Mondo. Den 3/6 finns resultatet registrerat i Ladok. Student som inte i tid inkommer med ett bedömningsunderlag som t.ex. en inlämningsuppgift, kommer ej att få betyg inrapporterat på kursen. Observera att det är viktigt att du meddelar studieuppehåll och / eller studieavbrott vid kursgivande institution och vid hemvistinstitutionen eftersom det påverkar möjligheterna att gå kursen vid ett senare tillfälle. Omexamination Betyget U, F eller Fx används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för G eller E. En student som fått betyget U, F eller Fx erbjuds tillfälle för omexamination. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som har underkänts av samma examinator två gånger (ordinarie examinationstillfälle räknas som den första gången) har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran därom sker skriftligen till kursansvarig/examinator. Nästkommande omexamination EX01 Inlämningsdatum för omexamination av gruppskrivningen är den 4/5 kl Därpå följande examinationstillfälle (omexamination två) blir nästa gång kursen går. Ordinarie Betyg publiceras i Omexamination lämnas examination lämnas Ladok in in 28/4 kl /5 17/6 kl Nästkommande omexamination EX02 Ordinarie Betyg publiceras i Fx lämnas in Omexamination lämnas

8 8 (10) examination lämnas Ladok in in 13/5 kl /6 10/6 kl /8 kl De som fått betyget Fx lämnar in sina korrigerade examinationer till läraren senast den 10/6 kl Därefter behandlas Fx som F. De studenter som fått betyget F och de som inte lämnat in någon ordinarie examination får göra en omexamination som lämnas in senast den 12/8 kl Därpå följande examinationstillfälle (omexamination två) blir nästa gång kursen går. Student anmäler då önskemål om omexamination till kursadministratör. I anmälan anges studentens personnummer, kursens namn och kurslärarens namn när du gick kursen. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

9 9 (10) Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda

10 10 (10) Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.