Kursbeskrivning. Barns uppväxtvillkor, etiska möten och livsfrågor i förskolans vardag

Transkript

1 1 (10) Kursbeskrivning Barns uppväxtvillkor, etiska möten och livsfrågor i förskolans vardag 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart inom LFÖRY Kurskod: UB405Y Höstterminen 2018 Kursansvarig Mie Josefson Helena Bergström mie.josefson@buv.su.se helena.bergstrom@buv.su.se Kursadministratör Johanna Pirttikoski Lärare Katarina Ayton Helena Bergström Gudrun Hellström Magdalena Hulth Mie Josefson Adrian Thomasson Caroline Tornehag johanna.pirttikoski@buv.su.se katarina.ayton@buv.su.se helena.bergstrom@buv.su.se gudrun.hellstrom@buv.su.se magdalena.hulth@buv.su.se mie.josefson@buv.su.se adrian.thomasson@buv.su.se caroline.tornehag@buv.su.se Examinator Mie Josefson mie.josefson@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (10) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du en till två månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Kursplanen och litteraturlistan publiceras två månader innan kursstart, medan schema och kursbeskrivning publiceras senast en månad innan kursstart. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Kursens innehåll och förväntade studieresultat För att få godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: barns levda barndom inom och utanför förskolans arena delaktighet, - analysera barn- och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande, - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, individuella uppgifter och gruppuppgifter. Kommunikation sker via Mondo. I kursen används Harvard som referenssystem, se Boråsguiden.

3 3 (10) Litteratur Andersson, A. & Sandberg, E. (2017). Förskolan En god investering i jämlika livsvillkor. Delrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Stockholm: Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. (97 s.)* Eriksson, M. (2014). Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola. I Cederborg, A-C. & Warnling-Nerep, W. (red.) Barnrätt. Stockholm: Norstedts juridik, ss (18 s.)* Halldén, G. (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson. (kap ) (121 s.) Halvars-Franzén, B. (2010). Barn och etik - studie av möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. (Del I + III-V) (144 s.)* Irisdotter, S., Paulin, A. & Grönlien Zetterqvist, K. (2016). Etik i professionellt lärarskap. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. (kapitel ) (86 s.) Josefson, M. (2018). Det ansvarsfulla mötet: en närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, (201 s.)* Närvänen, A-L. & Näsman, E. (2007). Age order and children s agency. I Wintersberger, H., Leena Alanen, Olk, T. & Qvortrup, J. (red.) Childhood, generational order and the welfare state: exploring children's social and economic welfare. Odense: University Press of Southern Denmark, ss (25 s.) Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö. (36 s.)* Tornehag, C. (2018). Performativa årsringar. Om hur barn gör(s) ålder i förskolan. Masteruppsats. Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Stockholm: Stockholms universitet, (36 s.)* Härutöver tillkommer litteratur i form av artiklar, rapporter m.m. (ca 300 s.) Tillkomna artiklar utöver i kursplanen angiven litteratur De yrkesetiska principerna från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (2001). * Engdahl, I. (2014). Att vara en i en grupp av likar. Förskoletidningen, 39(1), ss * Skolinspektionen (2016a). Trygghet och lärande för barn under 3 år en ögonblicksbild av förskolans vardag. Kvalitetsgranskning, 2016:2.* Skolinspektionen (2016b). Socioekonomisk resursfördelning till förskolan. Kvalitetsgranskning, 2016.*

4 4 (10) Williams, P., Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. (2015). En likvärdig förskola. I Barngruppens storlek i förskolan. Konsekvenser för utveckling och kvalitet. Stockholm: Natur & Kultur (ss ). * Arbetsmaterial Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. (2014). Stockholm: Regeringskansliet, Socialdepartementet. * Lpfö 98 (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad Stockholm: Skolverket. Skolverket (2018). Skolans ansvar för barn som far illa. [ ] * Finns som elektronisk resurs. Innehåll Kursen pågår mellan 6 december och 18 januari. Kursansvarig och examinator: Mie Josefson Innehåll i seminarium/föreläsning, tid Kursintroduktion Kursansvarig: Mie Josefson Föreläsning 1: Om ålderskategorisering och positionering rum/plats och sociala relationer Föreläsare: Caroline Tornehag Föreläsning 2: Barndom och barns livsvillkor rum, plats och socioekonomiska aspekter Föreläsare: Katarina Ayton Kursmål och litteratur som behandlas delaktighet, - analysera barn- och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande, - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter. Närvänen & Näsman (2007), Tornehag (2018) delaktighet Andersson & Sandberg (2017), Halldén (2007), Konventionen om barnets rättigheter, Persson (2012), Skolinspektionen (2016b).

5 5 (10) Seminarium 1: Barns olika livsvillkor Seminarieledare: Katarina Ayton delaktighet Andersson & Sandberg (2017), Eriksson (2014), Halldén (2007), Persson (2012), Skolinspektionen (2016b), Skolverket (2018). Föreläsning 3: Etiska perspektiv Föreläsare: Adrian Thomasson Seminarium 2: Att göra etik Seminarieledare: Mie Josefson och Adrian Thomasson - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter Irisdotter Aldenmyr, Paulin & Grönlien Zetterqvist (2016), - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter Irisdotter Aldenmyr, Paulin & Grönlien Zetterqvist (2016), Halvars-Franzén (2010), Josefson (2018), De yrkesetiska principerna. Arbete i SA-lag efter seminarium 2: Diskutera begrepp och innehåll utifrån föreläsningen och seminariet om etik samt påbörja arbetet med den muntliga gruppuppgiften som ska redovisas vid seminarium 6. Seminarium 3: Om kategorisering och positionering - att göra ålder Seminarieledare: Caroline Tornehag och Helena Bergström - analysera barn- och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande, Närvänen & Näsman (2007), Tornehag (2018) Seminarium 4: Seminarium kring kursens centrala begrepp Seminarieledare: Gudrun Hellström delaktighet, - analysera barn- och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande, - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter. Under workshopen arbetar vi med all kurslitteratur. Medtag kurslitteraturen.

6 6 (10) Föreläsning 4: Barns relation till vuxna i förskolan och förskolans samverkan med föräldrar/vårdnadshavare Föreläsare: Mie Josefson delaktighet, Engdahl (2014), Josefson (2018), Skolinspektionen (2016a), Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2015), Läroplanen för förskolan. Seminarium 5: Samverkan mellan hem och förskola Seminarieledare: Magdalena Hulth och Caroline Tornehag delaktighet, - analysera barn- och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande, Engdahl (2014), Josefson (2018), Halldén (red.) (2007; kap. 3, 6), Skolinspektionen (2016a), Läroplanen för förskolan. Seminarium 6: Att tolka etiska situationer Seminarieledare: Mie Josefson och Adrian Thomasson - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter Innehåll: Examination av den muntliga gruppuppgiften. Inlämning skriftlig individuell uppgift, den 18 januari, kl Obligatorisk närvaro Frånvaro från seminarium 6 kompenseras genom deltagande i uppsamlingsseminarium. Examinationer Kursen examineras genom: - Muntlig gruppuppgift - Individuell skriftlig uppgift Examinationsuppgifterna med instruktioner samt betygskriterier läggs ut i Mondo vid kursstarten. Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller examinerande seminarium. Betyget publiceras via mitt.su.se. Återkoppling fås via Mondo.

7 7 (10) Omexamination Nästkommande examinationstillfällen är: Omexamination/uppsamlingsseminarium för den muntliga gruppuppgiften äger rum den 12/2 kl Du anmäler deltagande till kursadministratör senast den 8 februari via e-post. Omexamination av den individuella skriftliga uppgiften sker senast den 25 februari 2019, kl Observera att omexaminationsuppgiften inte är densamma som den ordinarie examinationsuppgiften. Omexaminationsuppgiften publiceras på Mondo den 8 februari. Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygssättning på individuell skriftlig uppgift enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs Betygssättning på muntlig gruppuppgift sker enligt en tvågradig betygsskala: G = Godkänd U = Underkänd

8 8 (10) Betyg på hel kurs För att få slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på Individuell skriftlig uppgift blir slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.

9 9 (10) Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionsnedsättning. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg.

10 10 (10) Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat m.m.