Kursbeskrivning för kursen. Pedagogiska miljöer. 8, 5 högskolepoäng. Vårterminen UB01FS Gäller från:

Transkript

1 Kursbeskrivning för kursen Pedagogiska miljöer 8, 5 högskolepoäng Vårterminen 2014 UB01FS Gäller från:

2 VÄLKOMMEN TILL KURSEN PEDAGOGISKA MILJÖER, 8, 5 HP... 3 Kursens mål... 3 Registrering... 3 Kursens kursansvarig/examinator, kurslärare och administratör... 3 KURSENS INNEHÅLL OCH ARBETSFORMER... 3 Seminarier 4 Närvaro.4 Föreläsningar 4 Kurslitteratur...5 EXAMINATIONER I KURSEN..5 Examination individuell skriftlig: Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande (kod EXA1)... 5 Examination grupprapport: Organisation av pedagogiska miljöer (kod EXA2)... 5 Allmän information om examinationer... 5 Ordinarie examinationstillfällen... 6 Omexamination Stöd i studierna...6 ÖVRIGA ANVISNINGAR...7 Plagiat och fusk... 7 Studieuppehåll/avbrott... 7 Kommunikation via e-post... 7 Utvärdering

3 Välkommen till kursen Pedagogiska miljöer, 8,5 hp Kursbeskrivningen är tänkt att vara ett stöd för ditt lärande under kursens gång. Den innehåller information om innehåll, uppläggning och examinationer. Den innehåller också arbetsformer, kursens lärare/administratör samt en del annan praktisk information. Kompletteringar och ändringar kan komma att göras under kursens gång. Dessa meddelas av respektive kurslärare. För mer allmän information om lärarprogrammet och kursen: se studenthandboken och institutionens hemsida Kursens mål Efter att ha genomgått kursen förväntas du kunna: reflektera över den pedagogiska miljöns betydelse för barns subjektskapande reflektera över barns delaktighet och pedagogiska konsekvenser av detta analysera olika sätt att organisera pedagogiska miljöer vad det gäller tid, rum och material i förskolan och dess pedagogiska konsekvenser reflektera över miljöns och materialets praktisk-estetiska betydelse för barns olika möjligheter till utforskande och lek Registrering Registrering sker vid det första seminariet i kursen (se respektive gruppschema). Om du inte kan närvara vid introduktionsseminariet måste du kontakta kurslärare samt kursadministratör. Kursens kursledare, kursansvarig/examinator, kurslärare och administratör Kursledaren ansvarar bland annat för att kursen planeras utifrån intentionerna i kursplanen, samordningsfrågor, utvärdering och informationen i lärplattformen Mondo ( Kursadministratören ansvarar bland annat för information beträffande organisatoriska och administrativa frågor, registrering och betygsrapportering. En detaljplanering görs av gruppansvarig kurslärare som även ansvarar för seminarier, bedömning och betygssättning. Kursledare: Magdalena Hulth magdalena.hulth@buv.su.se Kursansvarig/examinator: Klara Dolk klara.dolk@edu.su.se Kurslärare: Grupp 1-V14 Agneta Wallander Agneta.wallander@buv.su.se Kurslärare: Grupp 2-V14 Magdalena Hulth magdalena.hulth@buv.su.se Kursadministratör Maria Lund maria.lund@buv.su.se Kursens innehåll och arbetsformer Kursen ingår i Förskollärarprogrammet och ges vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Kursen behandlar barns identitets- och subjektskapande i relation till den pedagogiska miljön. Miljön och materialets betydelse för barns möjligheter till utforskande och lek undersöks och relateras till det utforskande arbetssättet som undervisningsform för yngre barn. I kursen läggs stor tyngdpunkt på skrivandet av akademiska texter. Nedan följer en kortfattad beskrivning av kursens innehåll: ett utforskande av den pedagogiska miljöns betydelse för barns subjektskapande 3

4 ett utforskande av barns möjligheter till delaktighet organisationen av pedagogiska miljöer och material miljöns och materialets praktisk-estetiska betydelse för barns olika möjligheter till utforskande och lek introduktion till akademiska studier: att skriva akademiska texter Seminarier: Lärarledda seminarier planeras utifrån att studenterna har läst och funderat över litteraturen. Seminarierna är till för att ge studenterna möjlighet att fördjupa sina kunskaper i diskussion och bearbetning med andra studenter och med lärarens stöd. Denna kurs har ett speciellt fokus på skrivande av akademiska texter och era egna texter kommer att bearbetas under seminarier. Därmed läggs stor vikt på att ni tar med dessa till seminarierna, gärna både på papper och digitalt. Instruktioner om vad ni förväntas göra mellan seminarierna meddelas muntligt och/eller skriftligt på seminarierna och/eller på Mondo. För att komma in i Mondo måste du ha en SUstudentmejl-adress. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på Mondo. Närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursläraren. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Föreläsningar Datum/tid/lokal Föreläsare/Titel Litteratur 24/3 Kl Buv /4 Kl Buv 103 Karin Hultman Subjektskapande och den pedagogiska miljön Christian Eidevald Subjektskapande i ett genusperspektiv Nordin-Hultman, Elisabeth (2004) Kap. 3, 4, 5 och 6) Kap. 1, 2, 7, 8 och 9 Eidevald, Christian (2009:17-60) Månsson, Annika (2011) Föreläsningarna förbereds genom läsning av obligatorisk litteratur. Det rekommenderas att var och en skriver individuella anteckningar som ett led i att synliggöra det egna lärandet. De kan sen användas som underlag för kommande examinationer, grupparbeten och vid skrivandet av det självständiga arbetet. Kurslitteratur Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur. Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. (s ). Tillgänglig på Internet: Månsson, Annika (2011) Becoming a Preschool Child: Subjectification in Toddlers During their Introduction to Preschool, from a Gender Perspective. International Journal of 4

5 Early Childhood. Volume 43 Number 1 (7-22). (Artikeln finns digitalt på Stockholms universitets bibliotek). Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ. Prochner Larry, Cleghorn Ailie and Green Nicole (2008) Space considerations: materials in the learning environment in three majority world preschool settings. International Journal of Early Years Education. Vol. 16 (3) (Artikeln finns digitalt på Stockholms universitets bibliotek). Schött, Kristina, Melin, Lars, Strand, Hans, Moberg, Bodil (2007) Studentens skrivhandbok. 2.uppl. Stockholm: Liber (s. 47, s.66-70, s , s ) Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber (kap 3, 4, och 5). ARBETSMATERIAL Läroplan för förskolan, Lpfö 98 reviderad Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB. (18 s.) Avdelningen för förskoledidaktiks lathund för referenshantering (finns i Mondo i kurssajten). Examinationer i kursen Denna kurs innehåller två olika examinationer. Instruktioner till examinationerna samt betygskriterier läggs ut i Mondo vid kursstarten. 1. Examination individuell skriftlig: Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande (kod EXA1) Examination 1 är en individuell skriftlig examination som betygssätt enligt en sjugradig betygsskala (se i kursplanen). Inlämningsdatum för examinationen är den 20/5 senast kl Examinationen ska lämnas in både i pappersform (om läraren så önskar) och i en wordfil i Mondo. Den 10/6 blir resultatet registrerat i Ladok. De som fått betyget Fx lämnar in sina korrigerade examinationer senast den 17/6 kl Därefter behandlas Fx som F. De studenter som fått betyget F och de som inte lämnat in någon examination den 20/5 får göra en omexamination. Omexaminationen ska lämnas in senast den 12/8 kl Därpå följande examinationstillfälle (omexamination två) blir nästa gång kursen går. 2. Examination grupprapport: Organisation av pedagogiska miljöer (kod EXA2) Examination 2 är en gruppexamination som betygssätt enligt en tvågradig betygsskala, U och G. Inlämningsdatum för grupprapporten är den 12/5 kl Den 3/6 finns resultatet registrerat i Ladok. Inlämningsdatum för omexamination av grupprapporten är den 19/5 kl Därpå följande examinationstillfälle (omexamination två) blir nästa gång kursen går. 5

6 Att tänka på när man skriver en akademisk text: Tänk på att ha en tydlig struktur och att använda rubriker till de olika avsnitten. Läsaren ska kunna följa en röd tråd i texten. Med fördel kan ni försöka erbjuda läsaren övergångar mellan de olika avsnitten. Exempel: Jag har nu redogjort för olika villkor för barns delaktighet i förskolan. Nu kommer jag att redogöra för hur barns handlingsmöjligheter kan påverkas av materialets (o)tillgänglighet. I en examination eller en uppsats ska det alltid framgå av texten vem som står för den information som framförs, du själv eller andra. För att läsaren ska kunna värdera dina uppgifter ska du alltid ange källan, varifrån du fått dina uppgifter. Genom att hänvisa till den ursprungliga källan kan läsarna öppna samma bok och själv läsa det författaren skrivit och gå vidare och fördjupa sig i ämnet. För din egen text är det viktigt att du belägger det du säger, du talar om att det inte är något du tagit ur luften. Du refererar för att visa att det du kommit fram till antingen stämmer överens med eller motsäger det någon annan kommit fram till du för ett samtal med och genom litteraturen. För forskare är det viktigt att de som använder deras forskning och texter talar om att texten och tankarna kommer från dem; att teorierna och idéerna är resultatet av deras arbete. Den som i ett sådant sammanhang inte anger sin källa gör sig skyldig till plagiat. Allmän information om examinationer Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är en examination ett ärende om betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på studenters prestationer utifrån den eller de former för bedömning som anges i kursplanen. Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar underlag för betygsättning. En förutsättning för betygssättning är att examinator får ett underlag för bedömning. Ordinarie examinationstillfällen Student som inte i tid inkommer med ett bedömningsunderlag som t.ex. en inlämningsuppgift kommer ej att få betyg inrapporterat på kursen. Observera att det är viktigt att du meddelar studieuppehåll och/eller studieavbrott vid kursgivande institution och vid hemvistinstitutionen eftersom det påverkar möjligheterna att gå kursen vid ett senare tillfälle. Omexamination Betyget U, F eller Fx används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera avseende inte uppfyller kraven för G eller E. En student som fått betyget U, F eller Fx erbjuds tillfälle för omexamination. Student som har underkänts av samma examinator två gånger (ordinarie examinationstillfälle räknas som den första gången) har vid det tredje examinationstillfället rätt att begära en ny examinator (Högskoleförordningen 6 kap 22 ). Begäran därom sker skriftligen till kursansvarig/examinator. Studenten har sammanlagt rätt till fem examinationstillfällen. 6

7 Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden Under rubriken Studentservice på SU:s hemsida ( hittar du information om Studie- och språkverkstaden på Frescati. Där kan du bl.a. få hjälp med akademiskt skrivande. Studera med funktionshinder Om du har ett dokumenterat funktionshinder kontaktar du Studentavdelningen vid Stockholms universitet som har ett särskilt ansvar för studenter med funktionshinder Mer information finns på under rubriken Studera med funktionshinder Vid ett dokumenterat funktionshinder, så som exempelvis dyslexi, kan studenten eventuellt få lämna skriftliga examinationer något senare än angivet inlämningsdatum. Det är viktigt att studenten redan vid kursens start tar kontakt med studentavdelningen samt diskuterar med kursläraren om en eventuellt förlängd skrivtid. En sådan överenskommelse ska vara träffad senast två veckor efter kursens start. Övriga anvisningar Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Studieuppehåll/avbrott Observera att det är viktigt att du meddelar studieuppehåll och/eller studieavbrott, eftersom det påverkar möjligheterna att gå kursen vid ett senare tillfälle. Studieuppehåll och avbrott på program anmäls via blankett som finns på hemsidan. Kommunikation via e-post Om du kommunicerar via e-post med din lärare eller laddar upp filer i Mondo, så måste filerna sparas i Word- eller rtf-format för att din lärare ska kunna öppna dem. Använd alltid studentmejladressen. 7

8 Utvärdering Kursen utvärderas muntligt på det sista seminariet samt digitalt i v. 13. Resultatet av den digitala kursvärderingen sammanställs av kursledaren och läggs sedan ut i Mondo. Kontinuerlig utvärdering görs även under kursens gång. Det sker genom en dialog mellan studenter och kurslärare. 8