Kursbeskrivning. Utbildningens historia och plats i samhället

Transkript

1 1 (11) Kursbeskrivning Utbildningens historia och plats i samhället 5 hp, grundläggande nivå, helfart inom Förskollärarprogrammet Kurskod: UB 209Y Vårterminen 2016 Kursansvarig Kursledare Birgitta Hammarström- Lewenhagen Bibi Cederloo birgitta.hammarstromlewenhagen@buv.su.se bibi.cederloo@buv.su.se Kursadministratör Susanne Palm susanne.palm@buv.su.se Lärare Examinator Birgitta Hammarström- Lewenhagen Bibi Cederloo Adrian Thomasson Eva Ahlskog-Björkman Birgitta Hammarström- Lewenhagen birgitta.hammarstromlewenhagen@buv.su.se bibi.cederloo@buv.su.se adrian.thomasson@buv.su.se eva.ahlskogbjorkman@buv.su.se birgitta.hammarstromlewenhagen@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (11) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen för alla kurser i den här terminen var öppen mellan 7/1 13/1. Om du inte webbregistrerat dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB209Y) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB209Y Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen anknyter till kommande yrkesutövning i förskola och ger en läroplanshistorisk och sociohistorisk introduktion till förskolans och förskolläraryrkets framväxt som samhällsuppdrag, förskolans idéarv och kunskapstraditioner samt till skolväsendets organisation och styrning.

3 3 (11) Statliga utredningstexter, styrdokument, vetenskapliga texter samt förskoledidaktiska originaltexter diskuteras och analyseras med en läroplansteoretisk ansats och ett vidgat läroplansbegrepp. Framväxten av institutioner för barns omsorg, fostran och lärande studeras i relation till samhällsförändringar, ideologiska föreställningar och värderingar från mitten av 1800-talet till idag. Den svenska förskolemodellen som en educaremodell relateras till andra läroplanstraditioner samt till hur övriga samhällsinstitutioner som familj och skola har förändrats over tid och därigenom barndomens villkor. Genom kursens nutidshistoriska perspektiv granskas olika läroplanshistoria spår i förskolans nutida styrdokument och pedagogiska verksamhet. Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för framväxten av samhällsinstitutioner för små barn i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv, samt beskriva och belysa förskolans idéarv och kunskapstraditioner och resonera kring betydelsen i nutida verksamhet. Kursens upplägg Kursen ingår i den utbildningsvetenskapliga kärnan inom Förskollärarprogrammet. Undervisningen bedrivs i seminarieform och föreläsningar och utgår från ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv på förskolans framväxt, idéarv och kunskapstraditioner. Kursen förutsätter självstudier av kurslitteraturen samt förberedelser för aktivt deltagande i kursgruppseminarier och studentarbetslagsarbete Kursgrupperna kommer att delas in i studentarbetslag vid det första seminariet, då seminarieplaneringen presenteras. Arbetet i självstyrande studentarbetslag sker med uppgifter som leder fram till de två sammanlänkade examinationerna. Studentarbetslagen förväntas utveckla former för kooperativt lärande och gemensam bearbetning av kurslitteraturen, i synnerhet den litteratur som respektive studentarbetslag tilldelas särskilt ansvar för. Tid för detta är inlagt i schemaplaneringen. I arbetet med kursmålen/examinationen används även gällande styrdokument för förskolan (Lpfö 98/2010) samt vissa delar ur digitaliserade offentliga utredningar som arbetsmaterial (se kurslitteraturlistan). En webb-adressöversikt ligger i Mondos filsamling, märkt länkadresser. En översikt över kursens obligatoriska litteratur finns längre ned i denna kursbeskrivning. Det är viktigt att kurslitteraturens texter finns tillgängliga vid seminarier och studentarbetslagsträffar då arbetsformen bygger på gemensam textanalys. Vilken litteratur som bearbetas vid respektive seminarium framgår av seminarieplaneringen som ligger på Mondo i filsamlingen. Som student får du själv kontrollera aktuellt datum och sal för just din kursgrupp utifrån schemalänken. I kursen används lärplattformen Mondo med projektsajter för respektive kursgrupp. Digitala resurser såsom Forum, chatt och wiki finns för studenternas förfogande på projektsajten. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på Mondo i filsamlingen (mappen Examination).

4 4 (11) Förväntad närvaro Denna kurs består av fem seminarier och två föreläsningar med mellanliggande arbete i studentarbetslag. Samtliga seminarier och de två föreläsningarna erbjuder möjlighet till analys och gemensam bearbetning av kurslitteratur och frågor som stöd för att nå de förväntade studieresultaten samt arbetet med examinationsuppgifterna, varför närvaro vid samtliga seminarier och föreläsningar starkt rekommenderas. Det fjärde seminariet är examinerande och därmed obligatoriskt. Frånvaro från detta muntliga examinationstillfälle (EX01) ska ersättas med ett extra examinerande seminarium, vilket denna termin sker 26/4 kl.11:00. Anmälan om deltagande vid detta examinationstillfälle görs till kursledare senast 25/4! Föreläsningar 8/ G-salen Birgitta Hammarström Lewenhagen Förskolans framväxt och idéarv en introduktion 12/ G-salen Birgitta Hammarström- Lewenhagen Den nordiska läroplanstraditionens utveckling och innehåll för små barns omsorg, fostran och lärande Litteratur Hammarström-Lewenhagen, Birgitta. Den unika möjligheten -en studie av den svenska förskolemodellen (ss.14-28, 54-81, , , Diss. Stockholm: Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.(ca 150s.).(Finns som elektronisk resurs) Holmlund, Kerstin. (1996). Låt barnen komma till oss: förskollärarna och kampen om småbarnsinstitutionerna (ss.45-65, 80-85, ). Diss. Umeå: Pedagogiska institutionen. (ca 40 s.) (Finns som elektronisk resurs) Johansson, Jan-Erik. (2011). Är förskolan en kontinuerlig historia?. I Williams, Pia & Sheridan, Sonja (red). Barns lärande i ett livslångt perspektiv, ss (finns som PDF fil på Mondo) Jönsson, Ingrid, Sandell, Anna, Tallberg-Broman, Ingegärd. (2012) Change or Paradigm Shift In The Swedish Preschool? In Sociologica, Problemas E Practicas, 69, pp (finns som elektronisk resurs) Sandin, Bengt & Sundkvist, Maria (2014). Barn, barndom och samhälle- Svensk utbildningshistoria. (ss.7-22, 57-66, 81-92, ). Malmö: Gleerups (ca 77 s.) SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av Barnomsorg och Skolakommittén. Del I, ss (30 s.) (Finns som elektronisk resurs)

5 5 (11) SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan - om betydelse av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. Slutbetänkande av Delegationen för jämställdhet i förskolan. (ss ). (24 s.) (Finns som elektronisk resurs) Vallberg Roth, Ann-Christine (2001) Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800_talets mitt till idag. Pedagogisk Forskning i Sverige 6 (4), ss (Finns som elektronisk resurs) Härutöver tillkommer nedanstående förskolehistoriska originaltexter (ligger som PDF filer i filsamlingen på Mondo) Johanson, Elsa (1947). Intressecentrum. I Sandels, Stina & Moberg, Maria, (red.) Barnträdgården. Andra upplagan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. (s ). Moberg, Maria. (1947). Samlingsstunden. I Sandels, Stina & Moberg, Maria (red.) Barnträdgården. Andra upplagan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. (s ). Myrdal, Alva. (1935). Stadsbarn. En bok om deras fostran i storbarnkammare. Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. (s. 9-15). Sandels, Stina (1947). Fria stunden. I Sandels, Stina & Moberg, Maria (red.) Barnträdgården. Andra upplagan. Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur. (s ). Schill, Britta (1968). Aktivitetspedagogik ett livsmönster. I Elfte Nordiska Förskollärarkongressen: Människan i ett föränderligt samhälle Warburg, Anna. (1918). Barnkrubban och Kindergarten. Svenska Fröbelförbundets Tidskrift, Nr 1-2 (s. 8-21). Arbetsmaterial Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny,rev. utg.]. Stockholm: Skolverket (Finns som elektronisk resurs) SOU 1938:20. Betänkande angående barnkrubbor och sommarkolonier m.m. angivet av befolkningskommissionen. Stockholm: Socialdepartementet.(Finns som elektronisk resurs) SOU 1948:27: 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Kap 1 samt sid i kap.5. Stockholm: Ecklesiastikdepartementet (Finns som elektronisk resurs) SOU 1951:15: Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor och barntillsyn avgivet av 1946 års kommitté för den halvöppna barnavården. Stockholm: Socialdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) SOU 1972:26: Förskolan. Del 1. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) SOU 1972:27: Förskolan. Del 2. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning. Stockholm: Socialdepartementet. (Finns som elektronisk resurs)

6 6 (11) SOU 1981:25. Bra daghem för små barn. Betänkande från Familjestödsutredningen. Stockholm: Socialdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) SOU 1985:22. Förskola-Skola. Betänkande av förskola-skola-kommittén. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) SOU 1994:45. Grunden för livslångt lärande. En barnmogen skola. Betänkande av utredningen om förlängd skolgång. Expertbilaga 3,ss Stockholm: Utbildningsdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av Barnomsorg och Skolakommittén. Kap. 2 och 3 ss (Finns som elektronisk resurs) Examination Examinationen består av två olika men sammanlänkande examinationer. Gruppuppgift EX 01 Gruppuppgiften består i att gemensamt analysera kurslitteraturen i förhållande till en tilldelad tidsperiod och de förväntade studieresultaten, samt förbereda en muntlig presentation för hela kursgruppen, vilken examineras på det fjärde seminariet Ni redogör då tillsammans för den tilldelade tidsperiodens institutionsframväxt, samhälleliga förutsättningar och aktuella samhällsfrågor, centrala aktörer och tidens föreställningar om familj, kvinnor, barn, fostran och lärande (lämpligen med stöd av en Pp), I det sociohistoriska perspektivet ingår att beskriva och relatera framväxten av olika institutioner till samhälleliga företeelser. I det läroplanshistoriska perspektivet ingår att översiktligt beskriva och reflektera över tidsperiodens idéhistoriska föreställningar om syfte, innehåll och organisering av pedagogiskt arbete med barn. Gruppens presentation, som är ett bidrag till förståelse av centrala utvecklingslinjer i hela det tidsspann som vi gemensamt studerar och bearbetar, ska innehålla ett avslutande reflekterande resonemang om spår i förskolans nutida verksamhet av idéarv och kunskapstraditioner från tilldelad tidsperiod samt era funderingar om hur förskolans uppdrag i samhället formulerades i er tidsperiod jämfört med idag; likheter och skillnader. Er redogörelse och reflektion ska mynna ut i en för hela kursgruppen angelägen diskussionsfråga i förhållande till kursens förväntade studieresultat. En sammanfattande text (lämpligen er Pp) läggs i Forum under ert arbetslag i examination EX 01 den 29/4 kl. 23:59 Tiden för respektive SA-lags redogörelse är ca 20 minuter med efterföljande diskussion och kommentarer från deltagare i ytterligare 10 minuter. Vid det fjärde seminariet ges även tillfälle till gemensam formativ bedömning inför arbetet med den individuella examinationen. Individuell examination (EX 02)

7 7 (11) Den individuella skriftliga uppgiften ska utformas som ett konferenspaper till en tänkt läroplanshistorisk, internationell konferens om förskolans institutionella framväxt, idéarv och kunskapstraditioner under Texten skrivs i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv med stöd av kurslitteraturen och kan ta avstamp i den nutida förskolans uppdrag för barns omsorg och lärande som synliggörs i läroplanen (Lpfö 98/10) I din individuella text, disponerad som ett konferenspaper, ska du beskriva och belysa huvudlinjer, mönster, brytpunkter och särdrag i den nordiska läroplanstraditionens institutionella framväxt och kontinuitet och variation i förskolans idéarv och kunskapstraditioner i relation till dagens förskolepedagogiska verksamhet. Din text kan behandla normer och värden, pedagogisk dokumentation, lek, pedagogisk miljö, natur, språk, matematik, omvärldsorientering, praktiskt estetiska uttrycksformer, projektarbete och utforskande arbetssätt, relationer till familj, skola och förskollärarprofessionen kontra staten. Tydliga hänvisningar till delar av kurslitteraturen ska finnas med i din redogörelse och till de reflektioner du gör. Observera att uppgiften gäller hela den tidsperiod som behandlats i kursen från och med mitten av 1800talet fram till idag, vilket gör det viktigt att mejsla fram huvudlinjerna och göra medvetna urval. En lathund för hur ett konferens paper kan skrivas finns på Mondo i filsamlingen under examination.. OBS! När du sparar ditt dokument för att lägga in det på Mondo (mappen uppgifter, examination EX 02) den 29/4 kl. 23:59, sparar du det med ditt fullständiga namn och kurs enligt följande: Efternamn_Fornamn_UB209Y Omexamination Nästkommande omexamination äger rum den 10/ Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast den 7/ Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnad examination inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör.

8 8 (11) Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Muntlig redovisning G. Godkänd. För betyget G ska den muntliga framställningen visa att studenten enligt instruktioner i uppgiften har förmåga att redogöra för framväxten av samhällsinstitutioner för små barn i relation till samhällsförändringar, andra samhälleliga institutioner och nutida verksamhet. U. Underkänd. Examinationen uppvisar brister i relation för kriterierna för betyget G EXA02 Individuell skriftlig uppgift E. Tillräckligt. Studenten visar förmåga att: På ett grundläggande sätt redogöra för framväxten av institutioner för små barn i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv På ett grundläggande sätt beskriva och belysa förskolans idéarv och kunskapstraditioner och betydelsen i nutida verksamhet med stöd av kurslitteraturen. D. Tillfredsställande. Studenten visar förmåga att: På ett grundläggande sätt och till viss del väl underbyggt redogöra för och diskutera framväxten av institutioner för små barn i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv På ett grundläggande sätt samt till viss del väl underbyggt beskriva och belysa förskolans idéarv och kunskapstraditioner med kopplingar till kurslitteraturen och resonera kring betydelsen i nutida verksamhet C. Bra. Studenten visar förmåga att: diskutera och redogöra för framväxten av institutioner för små barn på ett väl grundat sätt i ett tydligt läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv På ett nyanserat och väl grundat sätt beskriva, diskutera och belysa förskolans idéarv och kunskapstraditioner med tydliga och relevanta kopplingar till kurslitteraturen samt resonera kring betydelsen i förskolans nutida verksamhet. B. Mycket bra. Studenten visar förmåga att: På ett väl underbyggt, problematiserande sätt diskutera och redogöra för framväxten av institutioner för små barn med stöd av ett belyst läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv På ett nyanserat och väl underbyggt problematiserande sätt belysa frilagda mönster i förskolans idéarv och kunskapstraditioner med tydliga och relevanta kopplingar till kurslitteraturen och resonera över betydelsen i förskolans nutida verksamhet i ett läroplanshistoriskt och sociohistoriskt perspektiv.

9 9 (11) A. Utmärkt. Studenten visar förmåga att: På ett mycket väl underbyggt sätt diskutera, redogöra för och kommentera framväxten av institutioner för små barn i ett läroplanshistoriskt och genomgående problematiserande sociohistoriskt perspektiv Identifiera och belysa mönster och förändringar i förskolans idéarv och kunskapstraditioner på ett väl underbyggt och genomgående problematiserande sätt med tydliga kopplingar till kurslitteraturens olika textgenrer samt reflektera och resonera över betydelsen i förskolans nutida verksamhet i relation till både ett läroplanshistoriskt och nutida sociohistoriskt perspektiv.. Fx. Otillräckligt. Studentens examination uppvisar några mindre brister i relation till kraven för godkänt betyg. F. Helt otillräckligt. Examinationen uppvisar stora brister i relation till kraven för godkänt betyg vilket inkluderar kraven på en språklig godtagbar text enligt instruktion i examinationsuppgiften och godtagbar referenshantering. Studentens examination uppfyller ej angivna kriterier för E (tillräckligt) Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

10 10 (11) Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om

11 11 (11) du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.