Kursbeskrivning. Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer

Transkript

1 1 (14) Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer 7,5 hp, grundläggande nivå, halvfart Kurskoder: UB120F och UB202B (delkurs 1) Våren 2016 Denna kursbeskrivning gäller för UB120F och UB202B delkurs 1 samt innehåller även information om betyg för hel kurs för UB202B. För information om UB202B delkurs 2 hänvisas till separat kursbeskrivning. Kursansvarig/kursledare Ingrid Olsson (se nedan) och examinator Kursadministratör Malin Håkansson malin.hakansson@buv.su.se Lärare Annika Flick (Seminariegrupp 1) annika.flick@buv.su.se Ingrid Olsson (Seminariegrupp 2) ingrid.olsson@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (14) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Tänk på att kontrollera kursens Mondosida då och då för eventuella ändringar och ytterligare information. Frågor? Läs alltid kursbeskrivningen först. Undrar du vem du bör kontakta? Vid frågor om registrering, behörighet, schema, mondo- och kurshemsida kontaktar du kursadministratör. Vid frågor om undervisningens innehåll, upplägg och examination kontaktar du din seminarielärare. Vi uppskattar om du alltid anger kurskod och seminariegrupp (1 eller 2) vid kontakt med oss samt om du endast kontaktar en av oss med din fråga. Den av oss du kontaktar svarar själv eller kan informera om frågan bör hänvisas vidare. Läser du UB202B? Vänligen notera att denna kursbeskrivning gäller delkurs 1 samt betyg för hel kurs på UB202B. När det står kurs i denna kursbeskrivning menas delkurs 1. För information om delkurs 2 hänvisas till separat kursbeskrivning för UB121B och UB202B delkurs 2. Vid frågor om undervisningens innehåll, upplägg och examination i delkurs 2 hänvisas till Suzanne Kriström Alonzo. Webbregistrera dig på kursen För att kunna göra en webbregistrering måste du först ha ett universitetskonto. För att aktivera ditt universitetskonto, gå in på Webbregistreringen är öppen från 7 januari till och med 12 januari. Om du inte registrerar dig i tid förlorar du din plats på kursen. Om du inte kan webbregistrera dig, kontakta kursadministratören (se kontaktuppgifter på första sidan) innan registeringsperiodens slut, annars förlorar du din plats. För att webbregistrera dig gör följande: Logga in på Välj fliken Mina studier Välj Kursregistrering i vänsterspalten Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB120F respektive UB202B) och klicka på Välj Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Val av seminariegrupp Du får själv välja vilken seminariegrupp du vill tillhöra. Du gör ditt val av grupp på läroplattformen MONDO efter att du webbregistrerat dig på kursen UB120F.

3 3 (14) Så här väljer du grupp: Ca 1 dygn efter det att du webbregistrerat dig på kursen kommer du åt Mondosidan för kursen. Logga in på Mondo och leta upp fliken UB120F och UB202B del 1 VT2016 Gå till fliken undervisningstillfällen i vänstermenyn Välj nu den grupp du vill tillhöra genom att klicka på välj längst ut på högerkanten. Det finns ca 30 platser per grupp. Först till kvarn gäller! Du kan själv välja/ byta grupp fram till den 12 januari, därefter görs inga gruppbyten. Om du inte valt någon grupp kommer du att placeras i den grupp där det finns en plats ledig. Du får meddelande via mail vilken grupp du tillhör. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden. Vid eventuella problem med tillgång till kurshemsida eller Mondo, vänligen kontakta kursadministratören. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för samt tillämpa centrala begrepp, teorier och perspektiv på barn och ungdomar i svåra livssituationer, - känna igen skydds- och riskfaktorer i barns och ungdomars vardag samt kunna identifiera och kartlägga några av dessa samt - redogöra för och ge exempel på professionella förhållningssätt i praxisnära situationer. Kursens upplägg

4 4 (14) Undervisningsformer och arbetssätt omfattar föreläsningar, seminarier med framför allt arbete i grupper samt litteraturstudier. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan. Obligatorisk närvaro Alla seminarier är obligatoriska. Frånvaro kompenseras skriftligt enligt instruktion senare i denna kursbeskrivning eller genom deltagande i annan seminariegrupps undervisning under samma period. Examinationer och uppgifter Kursen examineras på följande vis: - EXA1 Grupparbete, 2,5 hp - EXA2 Individuell skrivning, 5 hp Litteratur Borge Helmen, A. I. (2011). Resiliens: Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. (Valda delar, 100 s.) Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (Valda delar, 100 s.) Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (165 s.) Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, (7 s.) Cocozza, M. (2013). Barn far illa: En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm: Carlssons. (114 s.) Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Folkhälsomyndigheten. (Finns som elektronisk resurs) (51 s.) Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer: Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur. (249 s.) Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia. (208 s.) Olsson, I., & Roll-Pettersson, L. (2012). No No, you cannot say that!": Perceptions and experiences of parents of preschool children with intellectual disabilities in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 27, (12 s.)

5 5 (14) Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. (Finns som elektronisk resurs) (52 s.) Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andraautismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. (Finns som elektronisk resurs) (48 s.) Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. (Finns som elektronisk resurs) Information om att hitta kurslitteratur: Kurslitteraturen består av böcker, rapporter och vetenskapliga artiklar. Studenten skaffar själv litteraturen. Vi delar inte ut kopior av kurslitteraturen eller lägger ut länkar till den. Ett tips är att rapporter ofta kan erhållas gratis från myndigheters hemsidor. Vetenskapliga artiklar finner du gratis via universitetsbiblioteket. Se avsnittet Mitt universitet. Kontakta Stockholms universitetsbiblioteks vid eventuella frågor kring att få tillgång till litteraturen. Innehåll Kursen har som mal att öka kunskapen om barn och ungdomar i svåra livssituationer, kopplat till nationella och internationella styrdokument. Kursen utgår från ett utvecklingsekologiskt och barndomssociologiskt synsätt och har en bred ansats. Den ger en introduktion till aktuell forskning inom följande områden: - utvecklingspsykologi, - interaktion och socialpsykologiska processer, - samtal med barn och unga, - skydds- och riskfaktorer i barns och ungdomars utveckling och uppväxt samt - samverkan mellan familj, forskola, skola och andra samhallsinsatser som socialtjänst och vård. INTRODUKTION TILL KURSEN OCH TEORIER KRING BARN OCH UNGDOMAR Seminarium 1: Introduktion till kursen Lärare: Annika Flick (Seminariegrupp 1) eller Ingrid Olsson (Seminariegrupp 2) Innehåll: Kursens innehåll introduceras och diskuteras. Inga förberedelser krävs men vi rekommenderar att du läser kursbeskrivningen före Seminarium 1. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Föreläsning 1: Utvecklingsekologisk teori och exempel på risker för barn och ungdomar Lärare: Jaana Zaino

6 6 (14) Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (kap. 2: Goda pedagogiska miljöer - fristad och utmaning) Cocozza, M. (2013). Barn far illa: En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm: Carlssons. (114 s.) TEMA: ATT TA DEL AV BARNS OCH UNGDOMARS PERSPEKTIV Föreläsning 2: Att intervjua barn och unga. Lärare: Ann-Christin Cederborg Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (165 s.) Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, (7 s.) Seminarium 2: Barns och ungas perspektiv Lärare: Ingrid Olsson (båda grupperna) Innehåll: Vid seminariet diskuterar vi barns och ungas egna perspektiv och rättigheter samt gör övningar kring detta. Förbered dig genom att läsa artikeln av Cederborg med kollegor (2000) och delar av boken av Cederborg (2014). Tänk också ut två diskussionsfrågor utifrån kurslitteraturen. Frågorna ska handla om hur vuxna kan ta del av barns och ungas perspektiv och/eller barns rättigheter. De är tänkta att diskuteras i mindre grupper av studenter. Förberedelserna görs enskilt, inte i grupp. Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (165 s.) Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, (7 s.) TEMA: BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Föreläsning 3: Social kategorisering, identitet och funktionsnedsättning. Lärare: Fanny Edenroth Cato

7 7 (14) Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. (Finns som elektronisk resurs) (52 s.) Rekommenderad läsning för fördjupning (ej obligatoriskt, presenteras vid föreläsningen): Evaldsson, A.-C. & Velasquez, A. (2012). Impulskontroll nada. Maskulina iscensättningar och sociala kategoriseringar i en ADHD grupp. Utbildning & Demokrati, 21, Föreläsning 4: Att inte förstå fast man har intelligens för det. Om Aspergers syndrom ett kognitivt funktionshinder. Lärare: Kerstin Alm Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andraautismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. (Finns som elektronisk resurs) (48 s.) Seminarium 3 och Föreläsning 5: Barn och unga med funktionsnedsättning. Lärare: Ingrid Olsson (båda grupperna) Innehåll: Detta tillfälle består både av ett seminarium och en föreläsning om forskning kring barn och unga med en funktionsnedsättning (särskilt neuropsykiatrisk). Varje student förbereder sig genom att läsa en del av kurslitteraturen till denna gång. Vid seminariet görs sedan bland annat en gruppuppgift kring den delen av litteraturen. Vid gruppuppgiften får några studenter presentera viktiga delar av innehållet i litteraturen för de andra och några får tänka ut en övning eller diskussionsuppgift kring någon del av innehållet. Indelning av vem som läser vad sker vid Seminarium 2 (dvs varje student läser antingen Brodin, 2008, Folkhälsomyndigheten, 2012, Socialstyrelsen, 2010a eller Socialstyrelsen, 2010b före seminariet). Förberedelsen görs individuellt, inte i grupp. Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (kap. 3: Barn med funktionsnedsättningar) Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Folkhälsomyndigheten. (Finns som elektronisk resurs) (51 s.) Olsson, I., & Roll-Pettersson, L. (2012). No No, you cannot say that!": Perceptions and experiences of parents of preschool children with intellectual disabilities in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 27, (12 s.) Socialstyrelsen. (2010a). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. (Finns som elektronisk resurs) (52 s.)

8 8 (14) Socialstyrelsen. (2010b). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. (Finns som elektronisk resurs) (48 s.) TEMA: BARN OCH UNGA I SOCIALT UTSATTA SITUATIONER Föreläsning 6: Barnfattigdom och andra socialt utsatta situationer Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia. (208 s.) Seminarium 4: Barn och unga i socialt utsatta situationer Lärare: Annika Flick (båda grupperna) Innehåll: Vid seminariet diskuterar vi barn och unga i socialt utsatta situationer utifrån kurslitteratur, andra studier och olika exempel. I studiegruppen formuleras ett fall som sedan diskuteras i tvärgrupper samt i helgrupp. Exempel på fall ges vid detta seminarium. Diskutera sedan vilka skydds- och riskfaktorer studiegruppen kan identifiera. Resonera hur ni professionellt skulle bemöta barnet/ungdomen utifrån kursens föreläsningar samt litteratur. Vi diskuterar också avslutningsvis vilka primära kunskaper kursen har gett hittills och har avstämning inför den skriftliga examinationen. Borge Helmen, A. I. (2011). Resiliens: Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. (sid ) Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer: Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur. (249 s.) Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia. (208 s.) KURSAVSLUTNING: BARN OCH UNGA I SVÅRA LIVSSITUATIONER Seminarium 5: Fördjupning i att möta barn och unga i svåra livssituationer Lärare: Annika Flick (båda grupperna)

9 9 (14) Innehåll: Seminariet består främst av ett arbete i grupp där vi fördjupar oss i kursens teman utifrån kurslitteratur, andra studier och olika exempel. I grupperna presenterar och diskuterar ni era fallbeskrivningar. Formulera också två frågor per studiegrupp som sedan diskuteras i tvärgrupp samt helgrupp. Vilka primära kunskaper har kursen om utsatta barn gett dig? Konklusion samt avstämning inför examinationen. Förbered dig individuellt genom att formulera en fallbeskrivning skriftligt och ta med den till seminariet. Samma fallbeskrivning kan sedan användas i den individuella skrivningen. Valfri från kursens obligatoriska litteraturlista Examination Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro upp till 45 % kan kompenseras skriftligt enligt instruktioner nedan. Vid frånvaro over 45 % anses studenten inte ha gatt kursen och måste omregistrera sig for att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Kompensationsuppgifter vid frånvaro från seminarium: Seminarium 1 kompenseras genom att välja ut något tema ur kursens innehåll (enligt kursplan och kursbeskrivning) som du tycker är särskilt relevant för att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer, beskriv vad du har valt och motivera varför du har valt just det. Seminarium 2-4 kompenseras genom att lämna in en skriftlig sammanfattning av litteratur till seminariet ifråga och beskriva hur det som du tar upp kan ha betydelse vid arbete med barn och unga i svåra livssituationer. Seminarium 5 kompenseras genom att ta del av en annan fallbeskrivning än din egna (exempel på fallbeskrivning finns på mondo senast 2 veckor före kursens slut) och använda tre källor ur kurslitteraturen till att beskriva hur det som händer i fallbeskrivningen kan förstås. För seminarium 2, 4 och 5 ska kompletteringsuppgiften vara ca tecken (inkl. blanksteg). För seminarium 1 och 3 ska kompletteringsuppgiften vara ca tecken (inkl. blanksteg). INLÄMNING AV KOMPENSATIONSUPPGIFT: Texten placeras i slutet av den individuella skrivningen (dvs i samma dokument/fil) och du ska ange vilket seminarium du kompletterar för. Dessa sidor räknas inte in i antalet tecken som den individuella skriftliga uppgiften är. Det är möjligt att delta vid den andra seminariegruppens seminarier. I sådana fall räknas det som att studenten har deltagit vid seminariet. EXA1 Grupparbete 2,5 hp Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande. Se också

10 10 (14) informationen ovan. EXA2 Individuell skrivning 5 hp Den individuella skrivningen är i form av en hemskrivning. Den ska innehålla: 1) Försättssida med ditt namn och personnummer, vilken seminariegrupp du tillhör (1 eller 2), vilken kurs det gäller (Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer) och vilken termin du går kursen. 2) Börja med att formulera en fallbeskrivning. Beskriv en fiktiv situation med ett händelseförlopp. Beskrivningen bör omfatta ca ½-1 sida. 3) Välj ut delar av kurslitteraturen som du vill använda för att problematisera och analysera din fallbeskrivning. 4) Beskriv med egna ord vad som står i kurslitteraturen. Använda sedan kurslitteraturen för att resonera kring hur fallbeskrivningen kan förstås och vad som kan hända i fallbeskrivningen. Följande delar ska ingå: beskriv begrepp, teorier och resultat kring barn och ungdomar i svåra livssituationer utifrån olika källor i kurslitteraturen, beskriv en eller flera skydds- och riskfaktorer i barns och ungdomars vardag samt analysera hur man kan förhålla sig professionellt i situationen. Tips på hur du exempelvis kan gå tillväga: Sammanfatta först med egna ord vad som står i kurslitteraturen. Beskriv sedan vad som blir viktigt att fokusera i situationen och/eller hur man skulle kunna gå tillväga i en sådan situation utifrån det som du tog upp ur kurslitteraturen. Du behöver inte ta upp allt som står i den kurslitteratur du väljer utan välj själv ut vilka delar som du tycker passar bäst. Du ska använda obligatorisk kurslitteratur från minst två av kursens tre teman (Tema a, b och/eller c, se ovan) och sammanlagt minst fem titlar från den obligatoriska kurslitteraturen. Den individuella skrivningen ska vara minst och högst tecken (inkl. blanksteg). Den ska skrivas i Times 12 och sparas som pdf-fil eller motsvarande. Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på hemsidan. Om du använder citat ska dessa vara korta (max tre meningar per citat) och följas av sidhänvisning. Du ska då också med egna ord beskriva vad du tycker att citatet innebär eller på annat sätt reflektera kring resultatet. Tänk på att alltid ange källor. Studenten ska uppvisa akademisk skrivförmåga. Det innefattar här att du tillräckligt väl anger vilka källor du använder, använder APA som referenssystem och skriver korrekt svenska. Vi rekommenderar att du vänder dig till Språkverkstaden (se Stöd i studierna, nedan) vid behov av stöd i akademiskt skrivande och referenshantering. Den individuella skrivningen lämnas i Mondo senast onsdagen den 16 mars Skrivningen bedöms inom 15 arbetsdagar och respons från seminarieläraren läggs i din inlämningsmapp.

11 11 (14) Skrivningen ska granskas i turnitin. Turnitin är ett verktyg som granskar för plagiering, se gärna mer information på SU:s hemsida om hur du undviker plagiering. Skrivningen måste därför vara sparad i ett format som turnitin tar emot, helst som pdf-fil. Skrivningar som skickas per e-post räknas inte som inlämnade. Vänligen kontakta kursadministratör vid frågor kring åtkomst av mondo och helpdesk vid Stockholms universitet vid problem med att t ex ladda upp dokument i mondo (helpdesk@su.se eller ). Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Denna lämnas per e-post till den lärare som har bedömt skrivningen. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Nästkommande omexamination äger rum den 9 maj Skrivningen lämnas in på kursens mondosida i mapp för omexamination. Studenten ska också meddela sin seminarielärare per e-post att en omexamination är inlämnad. Det är samma uppgift som till ordinarie tillfälle med undantag av att studenten ska analysera en annan fallbeskrivning, dvs inte samma som studenten använt vid tidigare examinationstillfälle. Skrivningen ska granskas i turn-it-in och en mapp för inlämning av omexamination finns på kursens mondosida. Det är tyvärr inte tillåtet att lämna in på andra sätt såsom t ex per e-post. Skrivningen bedöms inom 15 arbetsdagar och respons från seminarieläraren läggs i din inlämningsmapp. Efter detta tillfälle anmäler student önskemål om omexamination till kursadministratör. Möjlighet till omexamination ges då en gång per termin och omexaminationen ska lämnas in samtidigt som ordinarie examinationstillfälle den terminen. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Grupparbete G. Godkänd. Studenten är förberedd inför och deltar vid grupparbeten. U. Underkänd. Studenten har inte varit förberedd och/eller inte deltagit i grupparbeten vid seminarier i godtagbar utsträckning. EXA2 Individuell skrivning

12 12 (14) A. Utmärkt. Utförligt och korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en kritisk och självständigt analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet argumenteras och diskuteras innehållet självständigt i förhållande till kurslitteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen genereras. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Tillräcklig akademisk skrivförmåga. B. Mycket bra. Utförligt och korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en kritisk och analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras innehållet självständigt i förhållande till kurslitteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen i viss mån genereras. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Tillräcklig akademisk skrivförmåga. C. Bra. Korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras innehållet i förhållande till litteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen i viss mån genereras. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Tillräcklig akademisk skrivförmåga. D. Tillfredsställande. I huvudsak korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en analyserande diskussion utifrån olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras litteraturen i viss mån självständigt. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Tillräcklig akademisk skrivförmåga. E. Tillräckligt. I tillräcklig omfattning korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en diskussion utifrån kurslitteraturen. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Tillräcklig akademisk skrivförmåga. Fx. Otillräckligt. Texten uppvisar en eller flera brister vad gäller att beskriva kurlitteraturens innehåll, analysera fallbeskrivningen, föra en diskussion, argumentera och diskutera utifrån kurslitteraturen och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten uppvisar inte tillräcklig akademisk skrivförmåga. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Texten uppvisar flera brister vad gäller att föra en diskussion, argumentera och diskutera utifrån kurslitteraturen och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten uppvisar inte tillräcklig akademisk skrivförmåga. Texten måste göras om för godkänt betyg. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på UB120F samt på UB202B delkurs 1. Betyg på hel kurs för UB202B (delkurs 1 och 2) är genomsnittsbetyget, avrundat uppåt. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker

13 13 (14) eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår

14 14 (14) Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.