Kursbeskrivning. Sociala relationer i skolan, grundlärare: F-3 och fritidshem

Transkript

1 1 (14) Kursbeskrivning Sociala relationer i skolan, grundlärare: F-3 och fritidshem 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart Kurskod: UB204A Vårterminen 2016 Kursansvarig Ingrid Olsson Ingrid.olsson@buv.su.se Kursadministratör Nicole Wickman nicole.wickman@buv.su.se Lärare Grupp 1: Jeanette Åström Grupp 2: Rosie Jacobsson Grupp 3: Jeanette Åström Grupp 4: Ingrid Olsson jeanette.astrom@buv.su.se Rosie.jacobsson@buv.su.se jeanette.astrom@buv.su.se Ingrid.olsson@buv.su.se Examinator Ingrid Olsson Ingrid.olsson@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (14) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Tänk på att kontrollera kursens Mondosida då och då för eventuella ändringar och ytterligare information. För att underlätta hanteringen vänligen ange kurskod (UB204A) och seminariegrupp (1, 2, 3 eller 4) vid kontakt med oss som arbetar med kursen. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Se välkomstbrev för information om webbregistrering, den är bara öppen mellan vissa datum. Kontakta kursadministratör vid frågor kring detta. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB204A) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB204A. Vid eventuella problem med tillgång till kurshemsida eller Mondo, vänligen kontakta kursadministratören. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen.

3 3 (14) Studenterna delas in i grupper av kursadministratören och det är tyvärr inte möjligt att välja grupp eller studentarbetslag. Vid eventuella frågor om grupptillhörighet vänligen kontakta kursadministratören. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - analysera hur föreställningar om normalitet och avvikelse konstrueras i relation till ålder, kön, sexualitet, etnicitet, klass, funktionshinder samt hur dessa föreställningar kan påverka lärare och elever, - reflektera över barns och elevers perspektiv samt över faktorer som är gynnsamma för att skapa ett hållbart socialt klimat för lärande samt - diskutera skolors och pedagogers arbete med värdegrund och likabehandling samt problematisera hur arbetet mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning kan utvecklas. Kursens upplägg Kursen är uppbyggd kring föreläsningar, lärarledda seminarier, grupparbeten samt självstudier av olika sorters texter. Under seminarierna presenterar studenterna uppgifter där teorier och analytiska begrepp från föreläsning och kurslitteratur tillämpas. I seminarieuppgifterna ska studenterna analysera och problematisera barns och ungas sociala situation i skolan och på fritidshemmet i relation till teoretiska perspektiv och begrepp som presenterats och diskuterats under kursen. De skall också diskutera hur lärare utifrån sin ledarfunktion kan hantera barns och ungas behov av stöd och utveckling. I kursen används APA som referenssystem, se manual på Mondo eller kurshemsidan. Det ingår arbete i studiegrupper. Det arbetet är inte lärarlett men initieras och följs upp av läraren vid lärarledda seminarier. Arbetet i studiegruppen redovisas vid vissa seminarier. Om seminarieläraren ber om det så ska deltagarna i studiegruppen redovisa om alla deltagare i gruppen deltagit och bidragit enligt instruktion i kursbeskrivningen eller på annat sätt rapportera vad varje student har bidragit med i det gemensamma arbetet. Detta arbete är en del av det som ingår i seminarieuppgifter. Obligatorisk närvaro Alla seminarier är obligatoriska. Frånvaro kompenseras skriftligt enligt instruktion senare i denna kursbeskrivning. Det är inte tillåtet att byta grupp. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Kursen examineras genom en individuell skriftlig uppgift (5 hp) samt redovisning av förberedelser enskilt och i grupp vid seminarier, seminarieuppgifter (2.5 hp).

4 4 (14) Litteratur Information om litteratur finns i bilaga till kursplanen på kurshemsidan. Kurslitteraturen består av böcker, rapporter och vetenskapliga artiklar. Studenten skaffar själv litteraturen. Vi delar inte ut kopior av kurslitteraturen eller lägger ut länkar till den. Ett tips är att rapporter ofta kan erhållas gratis från myndigheters hemsidor. Vetenskapliga artiklar finner du i fulltext via universitetsbiblioteket. För att ta fram de vetenskapliga artiklarna bör du ha universitetskort, se avsnittet Mitt universitet, och kontakta Stockholms universitetsbiblioteks vid eventuella frågor kring att få tillgång till litteraturen. Vänligen notera att det tillkommer obligatorisk litteratur och de referenserna anges vid temana, nedan. Innehåll Kursen behandlar skolan ur perspektivet av en uppsättning sociala relationer och som en arena för social interaktion. Kursen uppmärksammar olika typer av mänskliga relationer som aktualiseras i skolarbetet och fritidshemmet: barns relationer till varandra samt relationer mellan lärare, elever och elevernas föräldrar. Kursen behandlar vidare föreställningar om normalitet och avvikelse, diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Särskild vikt läggs vid kommunikation och hur problem kan identifieras och hanteras i ett tidigt skede, samt ledarskapets betydelse för dessa processer. Barnperspektiv och barns inflytande diskuteras liksom hur barn och vuxna på olika sätt påverkas av kategoriseringar. När inte annat anger är läraren din seminarielärare. För fullständiga referenser se bilaga på kurshemsidan. Där står också vilka sidor som ingår. Litteratur som tillkommer och som inte står med i litteraturlistan (utöver att det där står att det tillkommer litteratur): Johansson (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8, TEMA 1: BARNS PERSPEKTIV OCH RÄTTIGHETER OCH LÄRAREN SOM LEDARE Seminarium 1: Kursintroduktion Innehåll: Information och diskussion om kursens innehåll, upplägg och examination. Förberedelser: Inga obligatoriska förberedelser men vi rekommenderar att du läser kursplan, litteraturlista och kursbeskrivning. Föreläsning 1: Barns perspektiv och rättigheter Föreläsare: Ingrid Olsson Innehåll: I föreläsningen presenteras och diskuteras olika perspektiv på barn och FN:s konvention om barnets rättigheter. Särskild vikt läggs vid barns egna perspektiv. Studiegruppsarbete 1:

5 5 (14) Innehåll: a) Diskutera litteraturen av Aronsson (2012) och Johansson (2003, se referens nedan). Förslagsvis genom att sammanfatta det ni uppfattar är viktigt innehåll, varför ni tycker att det är viktigt och vad ni tror att den kunskapen betyder för lärares ledarskap och arbete. Koppla också till era egna erfarenheter. Fokusera gärna på frågor som: Hur kan lärare i sin ledarroll arbeta för att öka barns inflytande och delaktighet? Vad tycker ni verkar fungera bra eller mindre bra och vad kan utvecklas? Vad står i litteraturen om detta? Formulera tre diskussionsfrågor kring barns perspektiv som kan diskuteras vid Seminarium 2 (dvs studiegruppen formulerar tre frågor sammanlagt). Ta med dem till seminariet. b) Era egna erfarenheter från skolan (inkl. fritidshem, t ex från VFU): Fundera var och en ut exempel på minst en situation där elever har fått eller inte fått inflytande. Berätta för varandra om den situation ni beskrev och vilka insikter ni fick. Hjälps sedan åt med att analysera detta utifrån kurslitteratur och föreläsningen samt från annat ni läst tidigare. T ex: Vad hände i situationerna? Hur arbetad läraren och hur hade läraren kunnat agera annorlunda? På vilka olika sätt kan man se på situationerna? Sammanfatta studiegruppens diskussion och slutsatser. Varje student ska kunna presentera sammanfattningen under ca 5 minuter för en grupp av andra studenter och seminarieläraren vid Seminarium 2. Seminarium 2: Barns perspektiv och läraren som ledare Innehåll: Seminariet behandlar barns perspektiv och ledarskap. Förberedelser: Förbered er både i studiegrupp och enskilt. I studiegruppen förbereder ni er enligt instruktion för Studiegruppsarbete 1. Enskilt förbereder ni er genom att läsa kurslitteraturen av Frelin (2012). Från boken av Frelin (2012) plockar varje student ut tre begrepp och ett citat som kan kopplas till läraren som ledare (förbereds enskilt, ej i studiegrupper). Ta med begreppen och citatet till seminariet. Obligatorisk litteratur till Tema 1: Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: Att avläsa barns utsatthet. LOCUS, 24(1-2), Frelin, A. (2012). Lyhörda lärare - professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber. Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Utrikesdepartementet. Litteratur som tillkommer och som inte står med i litteraturlistan: Johansson (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8, (Denna artikel är inte med i bilagan med kurslitteratur utan tillkommer och presenteras vid Föreläsning 1). TEMA 2: DISKRIMINERING OCH VÄRDEGRUNDSARBETE

6 6 (14) Föreläsning 2: Normer och att förebygga kränkningar och trakasserier Föreläsare: Suzanne Kriström Alonzo Innehåll: Föreläsningen behandlar att normalitet, likabehandlingsplan och att bedriva ett förebyggande och åtgärdande arbete mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning. Studiegruppsarbete 2: Innehåll: Alla studenter ska ha läst litteraturen för detta tema före arbetet i studiegruppen. Innehållet är att förbereda Seminarium 3 genom att tillsammans analysera en likabehandlingsplan (likabehandlingsplan till seminarium finns på Mondo vid kursstart, vänligen observera att det är olika likabehandlingsplaner till studiegruppsarbete/seminarium och till den skriftliga hemtentamen). Använd kurslitteratur och gärna också föreläsningar och seminarier för att analysera likabehandlingsplanen. Ett tips är att skolverkstexterna och Föreläsning 2 tar upp sådant som är användbart. Tänk också gärna på hur barns perspektiv och normkritik kan användas för likabehandlingsplanen. Varje student ska ha med sig minnesanteckningar från er analys till Seminarium 3 och vara beredd att redovisa vilken del av litteraturen ni utgår från och vad det innebär för den aktuella likabehandlingsplanen för en mindre grupp av andra studenter och seminarieläraren. Seminarium 3: Diskriminering och skolans värdegrundsarbete Innehåll: Seminariet behandlar diskriminering och värdegrundsarbete, särskilt likabehandlingsplan, mobbning och kränkningar. Förberedelse: Seminariet förbereds dels vid studiegruppsarbetet 2 och dels enskilt. Vid studiegruppsarbete 2 analyserar ni likabehandlingsplanen (se ovan). Enskilt läser du litteraturen och tänker ut två diskussionsfrågor kring mobbning och/eller diskriminering som du tar med till seminariet. Obligatorisk litteratur till Tema 2, Studiegruppsarbete 2 och Seminarium 3: Bromseth, J., & Darj, F. (Red.) (2010). Normkritisk pedagogik: Makt, lärande och strategier för förändring. Uppsala: Centrum för genusvetenskaps skriftserie. Frånberg, G-M., & Wrethander, M. (2011). Mobbning - en social konstruktion. Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2009). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier (Rapport nr 326). Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2013). Kränkningar i skolan analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011). Utvärdering av metoder mot mobbning (Kap. 1 och 5). Stockholm: Skolverket. Svahn, J., & Evaldsson, A-C. (2011). 'You could just ignore me': Situating peer exclusion within the contingencies of girls' everyday interactional practices. Childhood, 18(4), Litteratur som tillkommer och som inte står med i litteraturlistan: Dunkels, E. (2013). Vad är särskilt med kränkningar på nätet? I Kränkningar i skolan: Analyser av problem och lösningar (ss ). Stockholm: Skolverket. (17 s.) (Finns som elektronisk resurs)

7 7 (14) TEMA 3: SOCIALA RELATIONER OCH ELEVSKAPANDE Föreläsning 3: Sociala relationer och elevskapande: att göra identitet i skolans vardag Föreläsare: Rickard Jonsson Innehåll: I föreläsningen presenteras teorier om att skapas som elev i olika utbildningssammanhang och i olika skolkontexter. Kategoriseringar efter bland annat genus och etnicitet uppmärksammas. Studiegruppsarbete 3: Innehåll: 1) Inför detta studiegruppsarbete läser studerande med inriktning mot fritidshem boken av Pihlgren (2011) och studerande med inriktning mot F-3 läser artiklarna av Rigby (2004) och Silberschmidt Viala (2015). Presentera innehållet för varandra och diskutera tillsammans. Vad säger litteraturen om lärarens arbete med och ansvar för sociala relationer? 2) Alla läser artikeln av Bunar (2011) inför detta studiegruppsarbete. Diskutera den vid studiegruppsarbetet. Förslagsvis genom att sammanfatta det ni uppfattar är viktigt innehåll och diskutera vad ni tror att den kunskapen betyder för lärares arbete med sociala relationer. 3) Förbered Seminarium 4 genom att sammanfatta er diskussion. Varje student ska vara beredd på att redovisa diskussionen under cirka 10 minuter för en mindre grupp av studenter och läraren. Seminarium 4: Sociala relationer i skolans vardag Innehåll: Vid detta seminarium fortsätter vi att diskutera sociala relationer i skolan. Förbered dig enligt instruktion vid studiegruppsarbete 3 samt enskilt enligt följande: a) Läs Jonssons (2007) eller Bartholdssons (2008) bok (valfritt vilken). Under seminariet kommer vi sedan att göra grupparbeten, som bygger på att alla har läst någon av böckerna. Ett tips är att när du läser markerar du efterhand i texten sådant som du tycker är särskilt relevant eller sammanfattar det med egna ord efterhand. Detta förbereder du alltså enskilt, inte i grupp. b) Läs skönlitteratur. Du väljer en av böckerna som finns på listan nedan. Förbered dig att kunna berätta om bokens innehåll och hur den kan förstås utifrån kurslitteraturen. Förslagsvis lägger du upp det såhär: 1) Sammanfatta handlingen. 2) Fundera över vilka för- och/eller nackdelar du tror det kan ha för barn att läsa denna bok. 3) Reflektera kring bokens innehåll utifrån ca fyra av dessa begrepp: barns perspektiv, inflytande, barnsyn, barns bästa, olika typer av sociala relationer, relationsskapande, kamratkultur, gemenskap, inkludering, exkludering, normalitet, avvikelse, mobbning, kränkande behandling, trakasserier, självbild, värdegrund, lärares ansvar. Detta förbereder du alltså enskilt, inte i grupp. c) Vid seminariet redovisar du också diskussionen under studiegruppsarbetet inför seminariet. Obligatorisk litteratur till Tema 3: Bartholdsson, Å. (2008). Den vänliga maktutövningens regim: Om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber.

8 8 (14) eller Jonsson, R. (2007). Blatte betyder kompis: Om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Stockholm: Ordfront. Bunar, N. (2011). Multicultural urban schools in Sweden and their communities. Urban Education, 46(2), Pihlgren, A. S. (2011). Barns inflytande och värdegrund. I A. S. Pihlgren (Red.) Fritidshemmet - fritidslärares uppdrag på fritidshemmet och i skolan (ss ). Studentlitteratur: Lund. alternativt Rigby (2004) och Silberschmidt Viala (2015) (dessa artiklar är litteratur som tillkommer, se referens nedan). Referenser som inte står i litteraturlistan: Rigby, K. (2004). Addressing bullying in schools: Theoretical perspectives and their implications. School Psychology International, 25, Silberschmidt Viala, E. (2015). The fighter, the punk and the clown: How to overcome the position of victim of bullying? Childhood, 22, En skönlitterär bok tillkommer också: Varje student läser en bok som riktar sig till barn och handlar om sociala relationer. Det är valfritt vilken bok du läser. Nedan finns förslag på böcker men du kan också välja någon annan bok. Bross, H. & Rönns, C. (2011). Bli sams. Stockholm: Bonnier Carlsen Gripe, M. (1962). Hugo och Josefin. Stockholm: Bonnier Carlsen. Johansson, K. (2001). Moa och Pelle en kärlekshistoria. Stockholm: AWE/Geber Lagercrantz, R. & Eriksson, E. (2012). Mitt hjärta hoppar och skrattar. Stockholm: Berghs. Lund Kirkegaard, O. (2013). Gummi-Tarzan. Stockholm: Wahlströms. Nilsson, F. (2013). Jagger Jagger. Stockholm: Natur & Kultur. Widholm, A. & Nilsson, M. (2012). Tudor & Konta, monsterdansen. Stockholm: Berghs. Studiegruppsarbete 4: Innehåll: Förbered Seminarium 5. Seminarium 5: Redovisning av arbete i studiegrupper fördjupning i valda teman Innehåll: Kursavslutning med redovisning av arbetet i studiegrupper. Vid detta seminarium gör varje studiegrupp en presentation (t ex digital) av något eller några områden som ni har diskuterat i studentarbetslaget och tycker är av betydelse för att förstå sociala relationer i skola/fritidshem. Presentationen ska också innehålla något som aktiverar övriga deltagare. Ni har ca 20 minuter per grupp till förfogande. Examination Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro upp till och med 45 % kan kompenseras skriftligt. Kompletteringsuppgifter:

9 9 (14) Seminarium 1 kompenseras genom att välja ut något tema ur kursens innehåll (enligt kursplan och kursbeskrivning) som du tycker är särskilt relevant för arbetet som lärare, beskriva vad du har valt och motivera varför du har valt just det. Beskriv också vad du tycker att det är viktigt att tänka på för att arbete i studiegrupper ska fungera. Seminarium 2-4 kompenseras genom att lämna in en skriftlig sammanfattning av litteraturen till seminariet ifråga och beskriva hur det som du tar upp kan ha betydelse för arbetet som lärare. Seminarium 5 kompenseras genom att reflektera kring studiegruppens gemensamma arbete. Välj ut 3-5 saker som du tycker har varit givande och som rör sociala relationer i skolan (inkl. fritidshem) samt motivera varför du valde dessa. För varje seminarium ska kompletteringsuppgiften vara ca 2 A4-sidor. Texten placeras i slutet av den individuella skriftliga uppgiften (dvs i samma dokument/fil) och du ska ange vilket seminarium du kompletterar för. Dessa sidor räknas inte in i antalet sidor som den individuella skriftliga uppgiften är. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Frånvaro till och med 45% kompletteras skriftligt (se uppgifter i senare i denna kursbeskrivning) och lämnas in samtidigt som den individuella skrivningen. EXA1 Seminarieuppgifter 2,5 hp Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande samt att studenten visar ett professionellt förhållningssätt. Med professionellt förhållningssätt menas här att studenten har gjort de förberedelser som beskrivs i kursbeskrivningen, deltar i diskussioner och redovisningar samt följer rekommendationerna för grupparbete vid BUV (se hemsida). Se också informationen ovan. EXA2 Individuell skriftlig uppgift 5 hp Texten i hemskrivningen struktureras på följande sätt: 1. Försättssida med ditt namn och personnummer, kursens namn, termin, seminariegrupp och vem som är din seminarielärare. 2. Beskriv och jämför/kritiskt granska hur kurslitteraturen beskriver: a) barns perspektiv b) diskriminering Börja med att redogöra för vad begreppen kan innebära utifrån kurslitteraturen. Jämför/kritiskt granska sedan om begreppen definieras på olika sätt i olika texter eller om definitionerna är samstämmiga samt granska vad de skriver (t ex om de tar upp samma och/eller olika saker? Blir olika saker viktiga beroende på vilken litteratur du använder? Vilken betydelse har det som står för lärares uppdrag?) Använd minst 5 titlar ur den obligatoriska kurslitteraturen. 3. Analysera/diskutera en likabehandlingsplan med hjälp av den obligatoriska kurslitteraturen. Ett tips är att se till vad de tar upp som är bra, mindre bra, borde finnas med men saknas, finns med o dy och motivera varför du tycker det med

10 10 (14) kurslitteraturen. Den likabehandlingsplan som du ska analysera finns på Mondo senast två veckor innan kursens slut. Använd minst 3 titlar ur den obligatoriska kurslitteraturen. 4. Reflektera över hur lärares arbete med skolans värdegrundsarbete skulle kunna utvecklas inom ramen för skolans styrdokument. Relatera texten till kurslitteraturen. 5. Referenser. Den individuella skrivningen skrivs i typsnitt Times New Roman, 12 punkter, enkelt radavstånd. Skrivningen ska omfatta minst och mest tecken inkl. blanksteg. Vid längre text räknas endast de första tecknen till examinationen, resterande text bedöms inte. Studenten ska i uppvisa akademisk skrivförmåga. Med detta menas här att formalia följs (t ex vad gäller referenshantering) samt att språket är tillräckligt korrekt och lättläst. Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på hemsidan. Om du använder citat ska dessa vara korta (max tre meningar per citat) och följas av sidhänvisning. Du ska då också med egna ord beskriva vad du tycker att citatet innebär eller på annat sätt reflektera kring resultatet. Vi rekommenderar att du vänder dig till Språkverkstaden (se Stöd i studierna, nedan) vid behov av stöd i akademiskt skrivande och referenshantering. Den individuella skrivningen lämnas i Mondo senast den 20 mars Skrivningen ska granskas i turn-it-in (lägg in den som ett enda dokument och sparat i ett format som accepteras av turn-it-in såsom pdf eller vanlig word-fil). Det är tyvärr inte tillåtet att lämna in på andra sätt såsom t ex per e-post. Skrivningen bedöms inom 15 arbetsdagar och respons från seminarieläraren läggs i din inlämningsmapp. Vid problem med inlämning i Mondo vänligen kontakta IT-support eller kursadministratör. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Denna lämnas per e-post till den lärare som har bedömt skrivningen. Därefter, eller om detta inte gör inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Formerna för detta preciseras i kursbeskrivningen. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör. Se också informationen nedan.

11 11 (14) Nästkommande omexamination äger rum den 3 maj 2016 och skrivningen lämnas in på kursens mondosida i mapp för omexamination. Du ska också per e-post meddela din seminarielärare att du har lämnat in en omexamination. Det är samma uppgift som till ordinarie tillfälle. Skrivningen ska granskas i turn-it-in (lägg in den som ett enda dokument och sparat i ett format som accepteras av turn-it-in såsom pdf eller vanlig word-fil). Det är tyvärr inte tillåtet att lämna in omexaminationer på andra sätt såsom t ex per e-post. Skrivningen bedöms inom 15 arbetsdagar och respons från seminarieläraren läggs i din inlämningsmapp. Därefter anmäler student önskemål om omexamination till kursadministratör (se information nedan). Omexaminationer efter innevarande termin: Efter vårterminen 2016 ges möjlighet till omexamination en gång per termin. Vänligen kontakta kursadministratör vid frågor om detta. Inlämning av examinationsuppgift görs senast den 31/1 resp. 31/8 varje år (kursadministratören upplyser de som anmäler sig om eventuella ändringar av rutinen). Inlämningen görs i mondo, vänligen observera att det inte är på kursens nuvarande mondosida utan på en egen mondosida för omexaminationer, kontakta kursadministratör vid frågor om tillgång till denna. Det är inte heller möjligt att lämna in per e-post. Studenten anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör den 15/1 och den 15/8 per e-post. Betyg och betygskriterier EXA1 Seminarieuppgifter 2,5 hp G. Godkänd: Förberett och aktivt deltagit i seminarier. Underkänd: Ej varit förberedd eller ej varit aktiv eller ej deltagit i examinerade seminarier. EXA2 Individuell skriftlig uppgift 5 hp A. Utmärkt: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupad och självständig kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en analys av en likabehandlingsplan med tydlig utgångspunkt i kurslitteraturen samt en fördjupad reflektion över hur lärares arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med ett flertal referenser till kurslitteratur. Bra språk och god akademisk skrivförmåga. B. Mycket bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupad och kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med tydlig utgångspunkt i kurslitteraturen samt en fördjupad reflektion över hur lärares arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med ett flertal referenser till kurslitteratur. Godtagbart språk och bra akademisk skrivförmåga. C. Bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en kritisk granskning av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med stöd i kurslitteraturen samt en reflektion över hur lärares arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med ett flertal referenser till kurslitteratur. Godtagbart språk och akademisk skrivförmåga. D. Tillfredställande: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med stöd i kurslitteraturen, samt en reflektion kring hur lärarens arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med några referenser till kurslitteratur. Godtagbart språk och akademisk skrivförmåga. E. Tillräckligt: Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet

12 12 (14) innehåller en jämförelse av begreppsdefinitionerna, en diskussion av en likabehandlingsplan med stöd i begreppen samt en reflektion kring hur lärares arbete med skolans värdegrundsarbete kan utvecklas med några referenser till kurslitteratur. Godtagbart språk och akademisk skrivförmåga. Fx. Otillräckligt: Den individuella skrivningen är otillräckligt genomförd och måste kompletteras. Texten är bristande på någon eller några av följande punkter: För kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen är för svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt jämförelser av begrepp är för otydliga. Likabehandlingsplanen diskuteras inte med utgångspunkt i kurslitteraturen. En reflektion saknas över hur lärares arbete med värdegrundsarbete kan utvecklas. Brister i språk eller akademisk skrivförmåga (t ex i referenshantering och/eller språkhantering). F. Helt otillräckligt: Se Fx, med skillnaden att den individuella skrivningen i detta fall inte bedöms som möjlig att komplettera utan måste göras om.. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden G respektive E på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

13 13 (14) Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda

14 14 (14) Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.