Kursbeskrivning. Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer

Transkript

1 1 (16) Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer 7,5 hp, grundläggand nivå, halvfart Kurskod: UB120F Kursbeskrivningen gäller också för UB202B, vilken under första hälften av terminen samläses med denna kurs. För studerande på UB202B hänvisas också till texten i slutet av denna kursbeskrivning och till separat kursplan. Höstterminen 2015 Kursansvarig/examinator Ingrid Olsson Ingrid.olsson@buv.su.se; Kursadministratör Malin Håkansson malin.hakansson@buv.su.se Lärare Suzanne Kriström Alonzo Ingrid Olsson Övriga lärare enligt schema suzanne.kristrom@buv.su.se Se för kontaktuppgifter Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se institutionen Stockholm

2 2 (16) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Registrering och Gruppindelning Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen genom webbregistrering. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. Webbregistreringen är öppen mellan augusti. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Välj fliken Studier. Välj Kursregistrering i vänsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB120F/UB202B) och klicka på Välj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen är nu klar. Vänligen se Välkomstbrev eller kontakta kursadministratör vid frågor kring antagning, registrering, gruppindelning, tillgång till Mondo, kurshemsida och schema. Vänligen notera att beroende på antal studenter på kursen kan seminariegrupper komma att slås ihop eller studenter flyttas mellan grupper inom en vecka efter kursens start. Kurshemsida och Mondosida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i läroplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan (se ovan). Kontrollera regelbundet för eventuella ändringar. Obligatorisk kursstart Obligatorisk kursstart är vid första undervisningstillfället, se aktuellt schema på kurshemsidan Observera att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen..

3 3 (16) Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för samt tillämpa centrala begrepp, teorier och perspektiv på barn och ungdomar i svåra livssituationer, - känna igen skydds- och riskfaktorer i barns och ungdomars vardag samt kunna identifiera och kartlägga några av dessa samt - redogöra för och ge exempel på professionella förhållningssätt i praxisnära situationer. Kursens uppläggning Undervisningsformer och arbetssätt omfattar föreläsningar, seminarier med framför allt arbete i grupper samt litteraturstudier. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av seminarieläraren (se schema). Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Kursen examineras på följande vis: - EXA1 Grupparbete, 2,5 hp - EXA2 Individuell skrivning, 5 hp Litteratur För referenslitteratur, vänligen se kurshemsidan. I litteraturlistan står att det tillkommer litteratur, vilken preciseras i kursbeskrivningen. Den litteratur som tillkommer är nedan understruken. Under rubriken Innehåll framgår när olika delar av litteraturen behandlas. Kurslitteratur som står med nedan men inte vid innehåll ingår i kursen men studenten väljer själv när den läses. Information till studerande på UB202B 15 hp: Nedan anges litteraturen för delkurs 1. Litteraturen för delkurs 2 finns på hemsidan. Obligatorisk litteratur Borge Helmen, A. I. (2011). Resiliens: Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. (sid. 1-87) Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (sid ) Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (hela) Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24,

4 4 (16) Cocozza, M. (2013). Barn far illa: En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm: Carlssons. (hela) Evaldsson, A.-C. & Velasquez, A. (2012). Impulskontroll nada. Maskulina iscensättningar och sociala kategoriseringar i en ADHD grupp. Utbildning & Demokrati, 21, Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. (51 s.) (Finns som elektronisk resurs) Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer: Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur. (hela) Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia. (hela) Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. (48 s.) (Finns som elektronisk resurs) Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. (52 s.) (Finns som elektronisk resurs) Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. (Finns som elektronisk resurs) Innehåll För tider vänligen se schemat på kurshemsidan. Obs! Nedan är innehållet uppdelat i föreläsningar och seminarier, vilka sedan varvas i schemat. Kursen behandlar tre övergripande teman: a) Att ta del av barns och ungas perspektiv (föreläsning 1), b) Barn och unga med funktionsnedsättning (föreläsningar 3 och 4) och c) Barn och unga i socialt utsatta situationer (föreläsning 5). Utöver detta ingår en föreläsning med övergripande teorier, seminariediskussioner och enskilt arbete. FÖRELÄSNINGAR Föreläsning 1: Att intervjua barn och unga. Lärare: Ann-Christin Cederborg. Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J. & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, Föreläsning 2: Utvecklingsekologisk teori och exempel på risker för barn och ungdomar Lärare: Jaana Zaino Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (kap. 2: Goda pedagogiska miljöer - fristad och utmaning) Cocozza, M. (2013). Barn far illa: En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm: Carlssons.

5 5 (16) Föreläsning 3: Social kategorisering, identitet och funktionsnedsättning. Lärare: Fanny Edenroth Cato Evaldsson, A.-C. & Velasquez, A. (2012). Impulskontroll nada. Maskulina iscensättningar och sociala kategoriseringar i en ADHD grupp. Utbildning & Demokrati, 21, Föreläsning 4: Att inte förstå fast man har intelligens för det. Om Aspergers syndrom ett kognitivt funktionshinder. Lärare: Kerstin Alm Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. (48 s.) Föreläsning 5: Barnfattigdom och andra socialt utsatta situationer Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia. SEMINARIER Seminarium 1: Introduktion till kursen Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Innehåll: Kursens innehåll introduceras och diskuteras. Inga förberedelser krävs men vi rekommenderar att du läser kursbeskrivning och kursplan före Seminarium 1. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Seminarium 2: Barns och ungas perspektiv Lärare: Ingrid Olsson Innehåll: Vid seminariet diskuterar vi barns och ungas egna perspektiv och rättigheter samt gör en övning kring detta. Förbered dig enskilt genom att läsa artikeln av Cederborg med kollegor (2000) och delar av boken av Cederborg (2014). Utgå från litteraturen och välj ut minst fem saker som framstår som viktiga att tänka på vid samtal med barn och unga. Välj så konkreta saker som möjligt, tanken är att ni sedan genomför en samtalsövning utifrån detta. Tänk också ut två diskussionsfrågor utifrån kurslitteraturen. Frågorna ska handla om hur vuxna kan ta del av barns och ungas perspektiv och/eller barns rättigheter. De är tänkta att diskuteras i mindre grupper av studenter. Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (kap. 1 och 6). Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J. & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, Seminarium 3: Barn och unga med funktionsnedsättning. Lärare: Ingrid Olsson

6 6 (16) Innehåll: Detta seminarium behandlar barn och unga med en funktionsnedsättning (särskilt neuropsykiatrisk). Varje student förbereder sig genom att läsa en del av kurslitteraturen till denna gång. Vid seminariet görs sedan bland annat en gruppuppgift kring den delen av litteraturen. Vilka som läser vad bestäms vid Seminarium 1. Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (kap. 3: Barn med funktionsnedsättningar) Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. Seminarium 4: Barn och unga i socialt utsatta situationer Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Innehåll: Vid seminariet diskuterar vi barn och unga i socialt utsatta situationer utifrån kurslitteratur, andra studier och olika exempel. I studiegruppen formuleras ett fall som sedan diskuteras i tvärgrupper samt i helgrupp. Vilka skydds- och riskfaktorer kan studiegruppen identifiera? Resonera hur ni professionellt skulle bemöta barnet/ungdomen utifrån kursens föreläsningar samt litteratur. Vi diskuterar också avslutningsvis vilka primära kunskaper kursen har gett och har avstämning inför den skriftliga examinationen. Borge Helmen, A. I. (2011). Resiliens: Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer: Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur. Seminarium 5: Fördjupning i att möta barn och unga i svåra livssituationer: diskussion kring gruppens fallbeskrivningar Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Innehåll: Fördjupning i kursens teman med diskussion kring gruppens egna fallbeskrivningar. Mer information ges vid Seminarium 4. Valfri från kursens obligatoriska litteraturlista. Examination Kursen examineras på följande vis: - EXA1 Grupparbete, 2,5 hp - EXA2 Individuell skrivning, 5 hp. Grupparbete 2,5 hp Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande (se även tidigare text om obligatorisk närvaro).

7 7 (16) Individuell skrivning 5 hp Den individuella skrivningen är i form av en hemskrivning. Den ska innehålla: 1) Försättssida med ditt namn och personnummer, vilken grupp du tillhör (1 eller 2), vilken kurs det gäller (Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer) och vilken termin du går kursen. 2) Börja med att formulera en fallbeskrivning. Beskriv en fiktiv situation med ett händelseförlopp. Beskrivningen bör omfatta ca ½-1 sida. 3) Välj ut delar av kurslitteraturen som du vill använda för att problematisera och analysera din fallbeskrivning. 4) Beskriv med egna ord vad som står i kurslitteraturen. Använda sedan kurslitteraturen för att resonera kring hur fallbeskrivningen kan förstås och vad som kan hända i fallbeskrivningen. Följande delar ska ingå: beskriv begrepp, teorier, resultat etc. kring barn och ungdomar i svåra livssituationer utifrån olika källor i kurslitteraturen, beskriv en eller flera skyddsoch riskfaktorer i barns och ungdomars vardag samt analysera hur man kan förhålla sig professionellt i situationen. Tips på hur du exempelvis kan gå tillväga: Sammanfatta först med egna ord vad som står i kurslitteraturen. Beskriv sedan vad som blir viktigt att fokusera i situationen och/eller hur man skulle kunna gå tillväga i en sådan situation utifrån det som du tog upp ur kurslitteraturen. Du behöver inte ta upp allt som står i den kurslitteratur du väljer utan välj själv ut vilka delar som du tycker passar bäst. Du ska använda obligatorisk kurslitteratur från minst två av kursens tre teman (Tema a, b och/eller c, se ovan) och sammanlagt minst fem titlar från den obligatoriska kurslitteraturen. Den individuella skrivningen ska vara minst 4 och högst 6 A4 sidor (Times 12, enkelt radavstånd eller motsvarande) exklusive försättssida och fallbeskrivning. Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på hemsidan. Om du använder citat ska dessa vara korta (max tre meningar) och följas av sidhänvisning. Spara i word-format eller motsvarande, då alla format inte kan användas i turn-it-in. Den individuella skrivningen lämnas i Mondo senast onsdagen den 30 oktober Skrivningen bedöms inom 15 arbetsdagar och respons från seminarieläraren läggs i din inlämningsmapp. Skrivningen ska granskas i turnitin. Turnitin är ett verktyg som granskar för plagiering, se gärna mer information på SU:s hemsida om hur du undviker plagiering. Skrivningen måste därför vara sparad i ett format som turnitin tar emot, förslagsvis som pdf-fil. Skrivningar som skickas per e-post räknas inte som inlämnade. Vänligen kontakta kursadministratör vid frågor kring åtkomst av mondo och helpdesk vid Stockholms universitet vid problem med att t ex ladda upp dokument i mondo (helpdesk@su.se eller ).

8 8 (16) Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexaminationer äger rum den 2/ och den 31/ Det är samma uppgift till dessa omexaminationer som till det ordinarie examinationstillfället och studenten lämnar in den i mondo i en ny inlämningsmapp för omexaminationer. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per läsår, den 31/1 och den 31/8. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast två veckor före omexaminaitonstillfället och får då mer information. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Grupparbete G. Godkänd. Studenten är förberedd inför och deltar vid grupparbeten. U. Underkänd. Studenten har inte varit förberedd och/eller inte deltagit i grupparbeten vid seminarier i godtagbar utsträckning. EXA2 Individuell skrivning A. Utmärkt. Utförligt och korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en kritisk och självständigt analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet argumenteras och diskuteras innehållet självständigt i förhållande till kurslitteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen genereras. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning. B. Mycket bra. Utförligt och korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en kritisk och analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras innehållet självständigt i förhållande till kurslitteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen i viss mån genereras. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning. C. Bra. Korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras innehållet i förhållande till litteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen i viss mån genereras. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning.

9 9 (16) D. Tillfredsställande. I huvudsak korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en analyserande diskussion utifrån olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras litteraturen i viss mån självständigt. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. E. Tillräckligt. I tillräcklig omfattning korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en diskussion utifrån kurslitteraturen. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt. Texten uppvisar en eller flera brister vad gäller att beskriva kurlitteraturens innehåll, analysera fallbeskrivningen, föra en diskussion, argumentera och diskutera utifrån kurslitteraturen och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Texten uppvisar flera brister vad gäller att föra en diskussion, argumentera och diskutera utifrån kurslitteraturen och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten måste göras om för godkänt betyg. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på UB120F samt på UB202B delkurs 1. Betyg på hel kurs för UB202B (delkurs 1 och 2) är genomsnittsbetyget, avrundat uppåt. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga

10 10 (16) referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När studenter lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på:

11 11 (16) Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.

12 12 (16) Information till studerande på UB202B (delkurs 2) och UB121F Obs! Nedanstående information gäller endast studerande på UB202B och handlar om nästa delkurs. Det vill säga den gäller inte UB120F och UB202B delkurs 1. Sista hälften av terminen ges den andra delkursen av UB202B. Den kommer att samläsas med UB121F. För mer information vänligen se kurshemsidan. Där finns bland annat schema och kursplan med beskrivning av undervisningsform, examination och kurslitteratur. Ytterligare beskrivning av UB202B delkurs 2 och UB121F läggs ut senast fyra veckor före starten. Examination Kursen examineras på följande vis: - EXA1 Seminarieuppgifter, 2,5 hp - EXA2 Rapport om fältstudie, 5 hp. Seminarieuppgifter 2,5 hp Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande.. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av seminarieläraren (se schema). Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Rapport om fältstudie 5 hp Rapporten om fältstudie är i form av en hemskrivning, som ni lämnar in i kursens Mondo-sida i turn-it-in senast den 15 januari När ni skriver i par så räcker det att en av er lämnar in den. Rapporten bedöms sedan inom 15 arbetsdagar. Se tidigare information om mondo och turnitin. Rapporten om fältstudien ska innehålla: 1) Framsida: Framsidan ska innehålla titel på arbetet, ert/era namn och personnummer, kursens namn och vilken termin du går kursen. 2) Syfte: Beskriv här vad ni har valt att studera. 3) Bakgrund: Här sammanställer ni litteratur om det valda området. Det ingår att läsa cirka 750 sidor inom området, varav cirka 500 sidor väljs från kursen Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer. Det ska ingå minst två vetenskapliga artiklar. Beskriv

13 13 (16) och analysera valda delar ur källorna (dvs ni behöver inte sammanfatta hela innehållet i t ex en bok utan väljer ut det ni tycker passar bäst). Förslagsvis kan ni lägga upp det såhär: a) sammanfatta med egna ord valda delar att ta med från litteraturen (vad visar forskning, vilka arbetssätt beskrivs, vilka åtgärder och insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa beskrivs?) b) jämför vad du har tagit upp från olika källor (t ex är det något som några källor tar upp på liknande sätt eller på olika sätt? Vilka likheter och skillnader finns? Är det något som ni tycker saknas i alla källor? Blir olika saker viktiga beroende på vilken källa ni utgår från?). c) sammanfatta kortfattat med några meningar vad det ni har tagit upp hittills visar (t ex vad i detta är särskilt relevant för att förstå det valda området) d) beskriv hur det som ni har tagit upp är relevant för hur man kan arbeta inom området och ge förslag på åtgärder/insatser för att främja barn och ungas psykiska hälsa utifrån det som står i litteraturen, e) ge exempel på etiska och vetenskapliga frågor som verkar viktiga att tänka på utifrån litteraturen. 3) Metod: Här beskriver ni hur ni gick tillväga under fältstudien. T ex hur ni hittade deltagare, hur intervjun var upplagd, hur ni valde ut vilka delar av det som framkom i intervjun som ni tar upp i rapporten och hur ni tog ställning till etiska frågor. 4) Resultat: Här beskriver ni vad som framkom, t ex vad deltagaren i intervjun sade. 5) Diskussion. Jämför ert resultat (dvs det som framkom i t ex intervjun) med den litteratur som tas upp i bakgrunden. Beskriv också vad resultatet och litteraturen säger om arbetssätt i verksamheten ifråga och etiska förhållningssätt. Ge exempel på åtgärder och insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa utifrån litteraturen och/eller resultatet som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. 6) Referenslista med de källor du använder i rapporten (inte sådant som du läst men inte använt). De som du har intervjuat ska inte tas upp i referenslistan utan de personerna beskrivs i metoden (men så att de förblir anonyma för läsaren). Formalia: Rapporten ska omfatta cirka 6 A4-sidor (Times 12, samt 1,5 radavstånd, eller motsvarande, inklusive framsida och referenslista). Om ni har skrivit uppsatsen i par så skriv i början av metodavsnittet att båda författarna har bidragit i lika utsträckning till alla delar av arbetet (om det är stämmer) eller beskriv annars kortfattat hur arbetet fördelats mellan er. Några allmänna råd om att skriva rapport Läs betygskriterierna (nedan). Skilj på egna och andras tankar (andra författare eller forskare). Ge tydliga referenser. Skriv för någon som inte är lika insatt som du men som vill veta varifrån dina reflektioner och slutsatser

14 14 (16) kommer. Långa referat och/eller citat bör inte förekomma. Försök att skriva så att texten är lätt att följa, t ex genom att använda rubriker. Undvik generaliseringar dvs. svepande åsikter där allt dras över en kam. Ge tydliga exempel på vad som menas när du lyfter fram egna eller andras synpunkter/argument. Använd kurslitteraturen för att belysa dina resonemang. Beskriv och diskutera gärna utifrån flera synvinklar och aspekter. Försök att göra egna reflektioner kring litteraturen och argumentera för dina ståndpunkter. Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på hemsidan. Om du använder citat ska dessa vara korta och följas av sidhänvisning. Se också information om plagiat, nedan. Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Nästkommande omexamination äger rum den 4 mars Uppgiften är densamma som till ordinarie examination och studenten kontaktar kursansvarig lärare för information om inlämning. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per termin, samma datum och rutiner som för UB120F (se ovan). Se även övrig information om fusk, plagiat och självplagiering samt om att vara student ovan. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Seminarieuppgifter G. Godkänd. Studenten är förberedd inför och deltar vid seminarier. U. Underkänd. Studenten har inte varit förberedd och/eller inte deltagit vid seminarier i godtagbar utsträckning och tillräckligt väl grundat i kurslitteraturen. EXA2 Rapport om fältstudie - redogöra för och diskutera forskningsförankrade synsätt samt arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer,

15 15 (16) - genomföra och rapportera ett fältarbete, med utgångspunkt i ett etiskt förhållningssätt samt - ge exempel på åtgärder och insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. A. Utmärkt. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. Litteraturen diskuteras självständigt och kritiskt i hög omfattning. Arbetet innehåller en mycket välgjord och kritiskt reflekterande beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att analysera och diskutera verksamhetsfältet på ett självständigt, kritiskt och insiktsfullt sätt. Grundat i litteratur och kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten på ett kritiskt, självständigt och väl genomfört sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan betydande brister. B. Mycket bra. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. Litteraturen diskuteras kritiskt i mycket god omfattning. Arbetet innehåller en välgjord och kritiskt reflekterande beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att analysera och diskutera verksamhetsfältet på ett kritiskt och insiktsfullt sätt. Grundat i litteratur och kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten på ett kritiskt och väl genomfört sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan betydande brister. C. Bra. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. Litteraturen diskuteras i mycket god omfattning. Arbetet innehåller en välgjord och reflekterande beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att diskutera verksamhetsfältet på ett insiktsfullt sätt. Grundat i litteratur och kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten på ett väl genomfört sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större brister. D. Tillfredsställande. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. Litteraturen diskuteras i god omfattning. Arbetet innehåller en välgjord beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att diskutera verksamhetsfältet på ett tillräckligt sätt. Grundat i litteratur och/eller kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten på ett tillräckligt sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större brister. E. Tillräckligt. Litteraturen och fältet beskrivs med fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska förhållningssätt samt åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. Litteraturen beskrivs i tillräcklig omfattning. Arbetet innehåller en tillräcklig beskrivning av en

16 16 (16) verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används i viss mån för att diskutera verksamhetsfältet.. Grundat i litteratur och/eller kopplat till verksamhetsfältet beskriver studenten på ett tillräckligt sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt. Litteraturen och fältet beskrivs och/eller diskuteras inte tillräckligt korrekt eller i tillräcklig omfattning vad gäller fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska förhållningssätt och/eller åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. En och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Texten uppvisar flera större brister. Litteraturen och fältet beskrivs och/eller diskuteras inte tillräckligt korrekt eller i tillräcklig omfattning vad gäller fokus på forskningsförankrade synsätt, arbetssätt i en verksamhet/ett verksamhetsfält som berör barn och ungdomar i svåra livssituationer, etiska förhållningssätt och/eller åtgärder/insatser som kan befrämja barns och ungas psykiska hälsa. En och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten bedöms inte som möjlig att komplettera till godkänt. Betyg på hel kurs För studerande på UB202B: För slutbetyg på momentet krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i momentet är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på momentet. För slutbetyg på hel kurs (UB202B) krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betyget på MOM1 och MOM2 vägs samman så att genomsnittsbetyget blir slutbetyg på kursen (avrundas uppåt).