STUDIEHANDLEDNING ATT VARA LÄRARE I SVERIGE I (DIG08U) - HT Kursansvariga: Elisabeth Hultqvist och Shamal Kaveh.

Transkript

1 STUDIEHANDLEDNING ATT VARA LÄRARE I SVERIGE I (DIG08U) - HT 2017 Jonathan Calugi Kursansvariga: Elisabeth Hultqvist och Shamal Kaveh

2 Välkommen till kursen Att vara lärare i Sverige, 8 hp. Kursen ingår Utländska Lärares vidareutbildning ULV, (30 hp). KONTAKTUPPGIFTER Funktion Namn Adress Kursgivande institution Kursansvariga och undervisande lärare Institutionen för pedagogik och didaktik Elisabeth Hultqvist Shamal Kaveh elisabeth.hultqvist@edu.su.se shamal.kaveh@edu.su.se Kursadministratör Åsa Öman asa.oman@edu.su.se 2

3 KURSENS SYFTE OCH INNEHÅLL Kursen består av två teman. Det huvudsakliga temat behandlar det svenska utbildningssystemets framväxt från andra världskriget fram till dagens skola. Här behandla r vi de genomgripande reformerna från början av 1990-talet med fokus på kommunaliseringen och införandet av det fria skolvalet, och hur de i sin tur har påverkat synen på skolans uppdrag och kunskap. Vi kommer även att ta upp den betydelsen som kunskapsmätningar och internationella utvärdering har fått på skolans verksamhet. Det andra temat handlar om olika perspektiv på lärande. Här kommer vi behandla några centrala pedagogiska och utvecklingspsykologiska teorier om individens lärande. Kursen är organiserad i följande teman: Den gemensamma skolans framväxt och förändring Skolans omstrukturering och dess följder, i synnerhet avseende utsatta områden Kunskapsmätningar och internationella utvärderingar Teorier om lärande Första temat behandlar framväxten av den gemensamma och sammanhållna skolan års Skolkommission utgör starten för visionen om en gemensam skola för alla. Centrala delar utgörs av införandet av grundskolan 1962 och hur de läroplaner som följdes därefter speglar skolans förändrade roll och uppgift. Här b ehandlas även de centrala förändringar som omstrukturerat skolans verksamhet; övergången från central till decentraliserad styrning, vanligen benämnd kommunaliseringen och införandet av det fria skolvalet. Delvis ligger i ett avseende fokus på nyliberalismens och marknadiseringens konsekvenser främst avseende nationella och internationella kunskapsmätningar. Kursens andra tama handlar om teorier om lärande. Här läggs fokus främst på sociokulturella perspektiv på lärande. FÖRVÄNTADE STUDIERESULTAT Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: redogöra för skolans styrning och ledning i ett historiskt och samtida perspektiv, diskutera hur förändringar i den pedagogiska praktiken kan ses i relation till demokratins värdegrund, samt till konventionerna om mänskliga rättigheter, beskriva och diskutera internationella och nationella modeller för utvärdering och skolverksamhet, urskilja och beskriva olika lärandeteorier och teoretiska perspektiv på individens lärande och utveckling. 3

4 UPPLÄGG Kursen ges på 80 % och förutsätter ett aktivt och självständigt arbete av varje student. Den består av en introduktionsföreläsning och åtta seminarier. Litteraturen är utvald för att ge såväl en teoretisk som empirisk inblick i kursens centrala frågor. Föreläsningarna avser att ge introduktion till kursen. Seminarierna sker tillsammans med seminarieledarna, alltså dina lärare under kursen. Till varje seminarium skall studenten ha läst viss angiven litteratur och vara i seminariediskussionerna. Lokalerna för seminarierna är i flesta fall på Institutionen för pedagogik och didaktik, Frescativägen 54. Närvaro vid seminarierna är obligatoriskt. Vid eventuell seminariefrånvaro bör du lämna en skriftlig kompletteringsuppgift, men med tanke på kursens utformning bör frånvaro ske i mycket särskilda fall och får inte överstiga två tillfällen. LÄRPLATTFORM I denna kurs använder vi lärplattformen Mondo. Den hittar du på eller via I Mondo är du som registrerad på kursen automatiskt inlagd i sajten för denna kurs. Där finner du sådan information som är gemensam för samtliga seminariegrupper, såsom studiehandledning, examinationsuppgifter, föreläsningsbilder, med mera. Dessutom kan seminarieledaren lägga in särskild information för sin seminariegrupp. EXAMINATION Examinationen sker onsdagen den 1 november 2017 mellan på Laduvikssalen som ligger i Biblioteket, Södra huset, hus D. (Laduvikssalen och Värtasalen ligger ovanför Universitetsbiblioteket, plan 6). Den nås via trappan som ligger mitt emot Café Prego). Omtentamen för både delkurserna sker tisdag den 12 december 2017 mellan kl på Laduvikssalen. EXAMINATIONSFORM Kursen examineras dels genom muntlig och skriftlig redovisning av uppgift genomförd i grupp, dels genom en skriftlig individuell uppgift i form av salstentamen. För studenter med dokumenterade funktionshinder kan salstentamen anpassas enligt särskilda regler. Vad bedöms? Krav för godkänt betyg. De avslutande examinationsuppgifterna utgår alltid från kursens förväntade studieresultat och det som bedöms är följaktligen studieresultat och det som bedöms är följaktligen de förmågor du har visat prov på under kursen och som kommer till uttryck 4

5 i examinationsuppgiften. Det är viktigt att du som student är medveten om att texten inte kan bli godkänd om du inte följer givna instruktioner. För att kursen ska kunna godkännas, måste examinationsuppgiften uppnå lägsta betyget, dvs. E. Betyget registreras i Ladok senast 15 arbetsdagar efter examinationsdatum. Om du blir underkänd på den skriftliga examinationen får du göra om den vid ett senare tillfälle. VAD HÄNDER OM MAN FÅR BETYGET F ELLER FX? F och Fx är underkända betyg och vid både F och Fx gäller omexamination. Slutbetyg på hela kursen ges först efter att samtliga obligatoriska delar är redovisade. Examination som inte lämnas in i tid enligt tidsangivelse i studiehandledningen kommer inte att bedömas. OMEXAMINATION Om du inte blir godkänd eller väljer att inte göra examinationen i anslutning till kursen erbjuds senare tillfällen. PLAGIAT Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt och ange sig själv som författare till texten är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Man får inte heller kopiera sina egna texter som man fått godkända i andra kurser, s.k. självplagiat. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundläggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan även mot ett allmänt förhållningssätt vad gäller egna och andras texter. Plagiat är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. FUSK Som student vid Stockholms universitet ansvarar du för din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar ingår att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som gäller för universitetet får disciplinära åtgärder bland annat vidtas mot student som: med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, 5

6 stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Disciplinärenden behandlas i Stockholms universitets disciplinnämnd. Påföljden kan bli varning eller avstängning för en tid av 1 6 månader. Information om Stockholms universitets regler för examination och disciplinärenden finns på Stockholms universitets webbsida Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinnämnden. BETYGSKRITERIER Examinationsuppgiften betygssätts utifrån en sjugradig målrelaterad betygsskala med graderna (A, B, C, D, E och Fx och F). Den som har godkänts i prov (lägst med betyget E) får ej undergå förnyat prov för högre betyg. De olika betygsnivåerna beskrivs i kursplanerna generellt med följande ord: A = utmärkt; B = mycket god; C = god; D = tillfredsställande; E = tillräcklig; Fx = otillräcklig och F = helt otillräcklig. Studenten ska kunna: A redogöra uttömmande och korrekt, utifrån kursens innehållsliga teman, visa förmåga för att relatera kursens centrala begrepp till varandra på ett väl relevant och adekvat sätt. ge texten en tydlig struktur och uppvisa självständiga resonemang. utrycka sig språkligt välformulerat och uppvisa god förtrogenhet med vetenskaplig prosa. B redogöra uttömmande och korrekt utifrån kursens innehållsliga teman visa förmåga för att relatera kursens centrala begrepp till varandra på ett relevant och adekvat sätt. ge texten en tydlig struktur och uppvisa självständiga resonemang. utrycka sig språkligt välformulerat och uppvisa god förtrogenhet med vetenskaplig prosa. C redogöra korrekt utifrån kursens innehållsliga teman tillämpa kursens relevanta begrepp, ge texten en tydlig struktur och sammanhang. utrycka sig språkligt välformulerat och uppvisa viss förtrogenhet med vetenskaplig prosa. 6

7 D redogöra för kursens innehållsliga teman tillämpa några centrala begrepp, utrycka sig språkligt korrekt. E redogöra för kursens innehållsliga teman tillämpa några centrala begrepp, ska vara någorlunda språkligt korrekt. FX Om man inte uppfyller kriterierna för Godkänd (A-E) innebär det att man blir underkänd. Nedan särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget Fx. Studenten ger inte tillräckligt korrekta svar svaren är avseende språk och annan formalia bristfällig, svaren uppvisar inte tillräcklig förtrogenhet med litteraturen, textens omfång avviker avsevärt från den rekommenderade längden. F Om man inte uppfyller kriterierna för Godkänd (A-E) innebär det att man blir underkänd. Nedan särskiljs några kriterier som direkt och enskilt kan ligga till grund för att den studerande ges betyget F. Dessa är bl.a.: visar bristande insikt i kursinnehållet svaren är avseende språk och annan formalia mycket bristfällig, svaren uppvisar inte förtrogenhet med litteraturen, textens omfång avviker stort från den rekommenderade längden. STUDENTINFLYTANDE Möjlighet till studentinflytande förutsätter kunskap om de kursplaner som kursen är upplagd efter. Inom ramarna för kursplanernas mål och för den obligatoriska kurslitteraturen samt övriga aktiviteter som kursansvarig institution beslutat om, har varje seminariegrupp möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll i seminarier. Vi rekommenderar därför att varje seminariegrupp utser en eller två studeranderepresentanter (helst vid första träffen med seminariegruppen). Representanternas uppdrag är att diskutera eventuella frågor och problem med sina respektive lärare och, om det skulle behövas, med kursansvariga lärare. 7

8 STÖD I STUDIERNA För mer exakt information, om tider och lokal, se schema i Filsamling på Mondo. KURSUTVÄRDERING Kursen utvärderas genom en digital enkät som blir tillgänglig vid kursens slut. Länk till kursutvärderingen läggs antingen ut på Mondo eller skickas per mejl till samtliga registrerade studenter. KURSLITTERATUR Böcker Bunar, Nihad, När marknaden kom till förorten, (Lund: Studentlitteratur, 2009) Dahlstedt, Magnus & Olsson, Maria, Utbildning, demokrati, medborgarskap. (Malmö: Gleerups, 2013) Säljö, Roger, Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer, 1. uppl., (Malmö: Gleerups, 2015). Artiklar eller utdrag Florin, Christina & Johansson, Ulla, "Tre kulturer - tre historier. Disciplinering i läroverk, flickskolor och folkskolor under 1800-talets senare hälft." i Utbildningshistoria. (Uppsala, 1996). [Elektronisk resurs mondo]. Karlsson, KG & Oskarsson, Magnus, Pisa ur ett forskarperspektiv i Hult, Agneta & Olofsson, Anders (red.), Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? Andra utgåvan, (Stockholm: Natur & Kultur, 2017) [Elektronisk resurs mondo]. Olsson, Ulf, Petersson, Kenneth & Krejsler, John B, Lärandemålens politik i Lindblad, Sverker & Lundahl, Lisbeth (red.), Utbildning: makt och politik, 1. uppl., (Lund: Studentlitteratur, 2015) [Elektronisk resurs mondo]. SOU: 1948:27,1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Kapitel 1. [Elektronisk resurs mondo]. 8