Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolområde Simrislund Fredsdalsskolan åk 4-6

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolområde Simrislund Fredsdalsskolan åk 4-6 Vi utvecklar rötter och vingar, som rotar och lyfter oss. Nyfikenheten är vår drivkraft

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen är Grundskola åk 4-6. Ansvariga för planen Rektor är ytterst ansvarig för att planen årligen upprättas, följs och utvärderas. Rektor ansvarar också för att all personal som rör sig på skolan (inkl. måltidspersonal, lokalvårdare och vaktmästare) får del av planen. Värdegrundsgruppen som består av rektor, specialpedagog, socionomer, kurator, lärare och fritidspedagoger, ansvarar för att planen tas med i diskussioner på arbetslagsträffar. Socionom ansvarar för att elevrådet och fritidsrådet blir delaktiga i upprättandet av planen. Vår vision inom Skolområde Simrislund, Fredsdalsskolan 4-6 är att alla barn och elever ska: Känna sig trygga och få arbetsro Känna trygghet och säkerhet i vem/vilka de ska vända sig till om de känner sig kränkta eller illa behandlade på något sätt. Få lyckas och våga misslyckas. Bli lyssnade på och vara delaktiga i det som berör dem. Känna sig sedda och bekräftade. Vara delaktiga och medverkande i främjande och förebyggande insatser mot kränkande behandling. Känna sig trygga och säkra på att vuxna på skolan/fritidshemmet motverkar, utreder och åtgärdar kränkande behandling samt är stöd och hjälp vid konflikter. Föräldrar och vårdnadshavare till barn och elever inom Skolområde Simrislund ska också känna till och vara trygga i var de kan vända sig om de får kännedom om att deras eller någon annans barn blir utsatt för kränkande behandling. Ett gott samarbete med föräldrar och vårdnadshavare är främjande för barnens och elevernas trygghet och trivsel. Vid behov används tolk, modersmålslärare eller studiehandledare för att även elever med annat modersmål än svenska ska få samma möjlighet att uttrycka sig. Planen gäller från Planen gäller till

3 Ny skola från och med läsåret 2016/2017 Skolområdets skola för elever i årskurs 4-6 kommer från och med den 15 augusti 2016 att flytta till en ny byggnad och heta Fredsdalsskolan. I enkätresultaten som redovisas i planen och som gjordes under hösten 2015, står det därför namnet på gamla skolan, Korsavadsskolan. Elevenkäten som ska göras under höstterminen 2016 kommer att ha fokus på trivsel och trygghet utifrån flytten, inomhusmiljön och utomhusmiljön och kommer följa DO:s utvärderingsmodell husmodellen. Enkäten kommer därför att utformas på ett annat sätt än tidigare års enkäter. Elevernas delaktighet Klassråd, elevråd och fritidsråd är särskilt till för att eleverna ska få möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Vid ett elevrådstillfälle varje termin går vi igenom planen och elevrådet är med och tycker och tänker till om resultaten från trygghet- och trivselenkäten och är med och föreslår främjande och förebyggande åtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Ett år provade vi att göra en föräldraenkät angående trivsel, trygghet och värdegrund. Denna hade dock en mycket låg svarsfrekvens och vi diskuterar därför nu i värdegrundsgruppen hur vi på bästa sätt kan få föräldrarna delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet, t ex genom föräldramöten, tema-dagar och öppet hus. Personalens delaktighet All personal är vid en Arbetsplatsträff (APT) i början av läsåret delaktig i upprättandet av planen. Vid utvärdering av planen vid läsårsslut samlar representanter i värdegrundsgruppen in åsikter och förslag till förändringar i planen från alla arbetslag. All personal är via sina arbetslagsmöten delaktig i analys och åtgärder utifrån trygghets- och trivselenkäten. Förankring av planen All personal får i samband med läsårets första APT del av planen samt är med och upprättar den. VFU-studenter och lärlingar får information om planen av sin handledare under första veckan av sin praktik. Vikarier får skriftlig information om planen i samband med annan information. Barn och Elever Alla barn och elever får del av planen genom en lättläst version under läsårets första vecka. Planen finns synlig och lättillgänglig i alla klassrum för att kunna användas och hänvisa till vid diskussioner och samtal om värdegrund och likabehandling. Under läsåret fortsätter vi att ge alla elever utbildning i barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Även här förankras planen. Vårdnadshavare Vid läsårsstart får vårdnadshavare den lättlästa versionen av planen tilldelad på föräldramöte 2

4 eller hemskickad. Vid föräldramöte/öppet hus informeras föräldrar om värdegrundsarbetet och den fullständiga versionen av planen. Vi uppmuntrar också vårdnadshavare att följa vår blogg: där vi fortlöpande informerar om skolans verksamhet samt länkar direkt till den fullständiga versionen av planen. Utvärdering Under hösten 2016 fick alla elever i åk 4-6 fylla i en enkät angående trivsel och trygghet. Enkäten var digital och eleverna fyllde i enskilt vid dator eller fick hjälp med uppläsning. Vi har fortsatt med att eleverna skriver sitt namn på enkäten för att ha större chans att kunna åtgärda otrivsel, otrygghet och eventuella kränkningar. Det är endast mentor, fritidspedagog kopplad till klassen, socionom, rektor och biträdande rektor som kan se respektive klass resultat kopplat till namnen. Varje klass har sedan gått igenom en sammanställning av klassens resultat och haft diskussioner och reflektioner kring svaren. Skolledning och personal har i form av diskussionsträffar (värdegrundsträffar) varit delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Kränkningar via internet Ett aktivt och medvetet främjande och förebyggande värdegrundsarbete motverkar alla former av kränkningar och trakasserier, oavsett var de äger rum. I skolan behöver vi dock vara medvetna och uppmärksamma på att våra elever genom användande av sociala medier, onlinespel och telefon (sms och mms) kan bli utsatta och utsätta andra för kränkningar och trakasserier och att vi har samma skyldighet att anmäla och utreda dessa kränkningar om vi får kännedom om dem i skolan. För barnen och eleverna är inte Internet en annan värld, det är en integrerad del av deras vardag och de har även tillgång till Internet under skoltid, via sina chromebooks. Från och med vårterminen 2017 har vi en mobiltelefonfri skoldag. Det innebär att eleverna inte får använda sin mobiltelefon under skoltid. Har de telefonen med sig ska den lämnas till undervisande lärare och förvaras i ett låst skåp. Läs mer kring beslutet i bilaga 2. Åk 5 kommer tillsammans med mentor och socionom arbeta med medierådets material jag <3 nätet som en förebyggande och främjande åtgärd mot kränkningar på nätet. Resultat och analys av 2016 års trivsel- och trygghetsenkät åk 4-6 Frågorna i trivsel- och trygghetsenkäten är inriktade på tre områden; Trivsel och arbetsro, delaktighet och inflytande samt trygghet och tillhörighet. Dessa områden tas också upp i vår 3

5 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som en del i vår vision i Skolområde Simrislund. Svarsfrekvensen är hög, nästintill 100% av eleverna har svarat på enkäten. Några elever som går i Världsklassen (förberedelseklass) har svarat på enkäten både i sin klass och i Världsklassen. På frågorna om trivsel har vi ett övervägande positivt resultat. Det finns dock enstaka elever som skattar trivsel lågt och detta följs upp enskilt med de eleverna för att skolan ska kunna ge rätt stöd. Mentorerna tar även upp frågan på utvecklingssamtalen. Angående arbetsro skiljer det sig åt mellan klasserna. I vissa klasser är det väldigt spritt hur man upplever arbetsro och vissa klasser är det en mer samlad bild. Kring flera elever finns det extra anpassningar och stöd för att hjälpa dem få arbetsro själva men också bidra med arbetsro till övriga klassen. I en klass där arbetsro upplevs som bristfällig av flertalet elever så finns extra stödinsatser. Detta år har barn- och utbildningsnämnden satt upp målet att öka barn och elevers inflytande och delaktighet. En första utgångspunkt är att undersöka hur eleverna själva uppfattar att de har inflytande och möjlighet till delaktighet. Eleverna blir tillfrågade i enkäten om man får vara med och påverka vad man jobbar med i skolan, om man får veta vad man ska kunna och om de tycker alla har möjlighet att komma till tals på klassrådet. Här kan vi se att delaktighet och möjlighet att påverka vad man jobbar med och vad man ska kunna i olika ämnen ökar med åldern men det finns också skillnader mellan klasserna. Klassrådet är en viktig del av elevdemokratin och för eleverna att få förståelse för hur man kan påverka sin egen och andras situation. I alla klasser upplevs det att alla inte har möjlighet att komma till tals varje gång och eleverna har själva tankar och svar på varför det är så och även förslag på åtgärder, se mer nedan. En viktig del av vår vision är också att alla barn ska känna sig sedda och bekräftade. En fråga som berör detta i enkäten är om man tycker sig bli lyssnad på av vuxna. Av alla svarande är det några enstaka elever som inte upplever sig bli lyssnade på och dessa uppmärksammas särskilt av mentor för att ta reda på i vilka situationer detta är. Att ha någon att vara med, att vara uppmärksam på varandra för att se att ingen lämnas utanför är en viktig del av trygghetskänslan. De allra flesta uppger att de alltid eller ofta har någon att vara med på rasterna och några enstaka svarar ibland. Vi har ingen som svarar att de aldrig har någon att vara med. I alla åldrar är många också uppmärksamma på varandra och kan nämna någon eller några som ibland kan vara ensamma eller inte ha någon att vara med. Detta följs upp av mentor enskilt med de elever som nämns så att vi kan stödja och hjälpa på rätt sätt. En viktig del av tryggheten är också rastverksamheten. Två dagar i veckan är det organiserade rastaktiviteter där en vuxen är ledare och aktiviteten är öppen för alla. Eleverna vill se att personalen sprider sig mer på skolgården och deltar i aktiviteter. Otrygga platser på 4

6 skolgården som flera elever uppger är bollplanen, backen och gungan. Eleverna har själva förslag på åtgärder. Se nedan. Matsalen är också en ny miljö och alla elever åk 4-6 äter under samma halvtimme. Det är trångt och blir hög ljudvolym som merparten av eleverna tycker är jobbigt. Både elever och personal har förslag på åtgärder, se mer nedan. Toaletterna är också en otrygg plats för många. Det handlar dels om oro för att låset ska fastna eller att någon ska låsa upp utifrån. Många tycker också att klottret som är på vissa toaletter är obehagligt, det står fula och snuskiga ord. Många tycker också toaletterna är ofräscha, luktar illa och inte känns städade. Elever och personal har förslag till åtgärder. Se nedan. Sammanställning av åtgärder för skolan för perioden februari augusti Vad Åtgärd Ansvar Tidsplan Elever som inte alltid har någon att vara med eller har svårt att hitta en aktivitet Rastaktiviteter en dag i veckan. Uppföljning enskilt med några elever för att ge rätt stöd. Socionom samt mentorer. Kontinuerligt under hela terminen. Otrygga platser på skolgården Rastvärdar sprider sig bättre och hjälper till att skapa aktivteter. Alla rastvärdar Kontinuerligt hela terminen. Vi skapar ett spelschema för bollplanen. Sporter samt klasser. Socionom gör schema. Alla rastvärdar ansvarar för att det efterföljs. Otrygga platser inomhus Enkla haspar sätts på toaletterna för att slippa låsa med vredet. Vaktmästare Under terminens första hälft. Klotter saneras/målas över 5

7 Jobbig matsalsmiljö. Schemaändringar för lunchtider i samverkan med gymnasiet. Rektor/schemaläggare Kan genomföras till nästa läsår. Alla kommer inte till tals på klassråden. Använda förslagslåda, möjlighet att lämna in förslag och idéer skriftligt. Mentorer Kontinuerligt under terminen. Ha klassråd i mindre diskussionsgrupper som sedan kan presentera förslag, idéer mm. Kartläggning med utgångspunkt i de sju diskrimineringsgrunderna Främjande och förebyggande insatser utifrån de sju diskrimineringsgrunderna Rutiner för akuta situationer I 2 kap. 7 i Diskrimineringslagen (2008:567) står det att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev [...] anser sig [...] ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Motsvarande skyldigheter för kränkande behandling återfinns i 6 kap. 10 Skollagen (2010:800). 6

8 All personal som arbetar på eller gör praktik/lärlingsutbildning inom skolområde Simrislund är skyldig att följa gällande lagar. Det är aldrig acceptabelt att en elev blir utsatt för någon form av kränkningar, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering. Vi ser till barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Det handlar såväl om det enskilda barnet som om en större grupp av barn. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Rastvärdsschema som är fast under hela läsåret. Detta bör sitta synligt för såväl elever som personal. Hälsosamtal hos skolsköterska i åk 4 Vid varje utvecklingssamtal gör eleven en skattning och frågor om trivsel och trygghet ställs. Alla elever gör en trivsel- och trygghetsenkät digitalt varje hösttermin. Alla barn på fritids får möjlighet att göra en enkät digitalt varje vårtermin. Barn, elever och personal kan vända sig till mentor eller annan vuxen i skolan som de känner förtroende för. Alla som arbetar i skolan och på fritidshemmet har samma ansvar. Mentor blir dock alltid informerad om händelsen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Så snart personal som arbetar eller praktiserar i skolan (gäller alltså även vikarier, lärlingar och lärarstudenter) ser/hör, blir uppmärksammad på eller får kännedom om att en elev känner sig kränkt eller trakasserad har denne en skyldighet att agera utifrån följande rutiner: Direkt tillsägelse (om det är möjligt) Meddela rektor att det skett en kränkning och vilka som är inblandade. Rektor anmäler händelsen vidare till huvudman (Barn- och utbildningsförvaltningen) och ger berörd personal i uppdrag att starta en utredning om kränkande behandling. Starta utredning om kränkande behandling, vilket innebär: Enskilda samtal med de elever som är inblandade. Skriftligt dokumentera händelsen och elevernas utsagor i blanketter "Anmälan om kränkande behandling". Kontakta vårdnadshavare till elever som varit inblandade och vid behov ha möte med vårdnadshavare och elev. Lämna dokumentationen till rektor som lämnar vidare till huvudman. Ha uppföljning i form av enskilda samtal med inblandade elever efter ca en till två veckor efter händelsen. Utöver detta kan man ha en gemensam uppföljning med alla som varit inblandade om det anses lämpligt. När uppföljningen är gjord lämnas dokumentationen till rektor. I de fall ärendet anses avslutat arkiveras dokumentationen. Om ärendet inte anses avslutat tas det upp i arbetslaget eller stödteam för vidare åtgärder. 7

9 Vid behov bokas tolk för föräldrar och/eller elever med annat modersmål än svenska vid enskilda samtal eller möten. Om det är möjligt tas modersmålslärare eller skolans egen personal som har samma modersmål, med i mötet istället för tolk. En utredning om kränkande behandling är sekretessbelagd och skall alltid sekretess prövas av rektor om annan än skolpersonal efterfrågar den. Den som startat eller fått i uppdrag av rektor att starta en utredning om kränkande behandling ansvarar också för dokumentation av händelsen. Blanketten "anmälan om kränkande behandling" utgör den huvudsakliga dokumentationen. Om det finns annan dokumentation såsom mötesanteckningar, brev, e-post, utdrag från chattkonversationer, sms, mms, fotografier, teckningar eller annat så ska detta bifogas blanketten och lämnas till rektor. Skolpersonal har också rätt att titta på sitehistorik i elevernas chromebooks i fall där det anses nödvändigt. En kort anteckning görs också i inblandade elevers digitala elevakt i PMO. Detta görs av rektor, biträdande rektor, specialpedagoger, kurator, socionom eller skolsköterska. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rektor ansvarar för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal. Rektor har yttersta ansvar för att upprätthålla rutiner och se till att personal får kännedom om rutinerna. Det är sedan var och ens ansvar hos dem som arbetar/praktiserar på skolan att handla utifrån dessa rutiner. 8