Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolområde Simrislund Fritids F-3

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Skolområde Simrislund Fritids F-3 Vi utvecklar rötter och vingar, som rotar och lyfter oss. Nyfikenheten är vår drivkraft.

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen är Fritidshem F-3 (Bojen, Fyren, Ankaret och Briggen) Ansvariga för planen Rektor är ytterst ansvarig för att planen årligen upprättas, följs och utvärderas. Rektor ansvarar också för att all personal som rör sig på skolan (inkl. måltidspersonal, lokalvårdare och vaktmästare) får del av planen. Värdegrundsgruppen som består av rektor, specialpedagog, socionomer, kurator, lärare och fritidspedagoger, ansvarar för att planen tas med i diskussioner på arbetslagsträffar. Socionom ansvarar för att elevrådet och fritidsrådet blir delaktiga i upprättandet av planen. Vår vision inom Skolområde Simrislund, fritidshemmen för åk F-3 är att alla ska Känna sig trygga i styrd och fri lek. Känna trygghet och säkerhet i vem/vilka de ska vända sig till om de känner sig kränkta eller illa behandlade på något sätt. Få lyckas och våga misslyckas. Bli lyssnade på och vara delaktiga i det som berör dem. Känna sig sedda och bekräftade. Vara delaktiga och medverkande i främjande och förebyggande insatser mot kränkande behandling. Känna sig trygga och säkra på att vuxna på fritidshemmet motverkar, utreder och åtgärdar kränkande behandling samt är stöd och hjälp vid konflikter. Föräldrar och vårdnadshavare till barn och elever inom Skolområde Simrislund ska också känna till och vara trygga i var de kan vända sig om de får kännedom om att deras eller någon annans barn blir utsatt för kränkande behandling. Ett gott samarbete med föräldrar och vårdnadshavare är främjande för barnens och elevernas trygghet och trivsel. Vid behov används tolk eller modersmålslärare för att även elever med annat modersmål än svenska ska få samma möjlighet att uttrycka sig. Planen gäller från Planen gäller till

3 Elevernas delaktighet Klassråd, elevråd och fritidsråd är särskilt till för att eleverna ska få möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör dem. Vid ett fritidsrådstillfälle varje termin går vi igenom planen och barnen är med och tycker och tänker till om resultaten från trygghet- och trivselenkäten och är med och föreslår främjande och förebyggande åtgärder. Vårdnadshavarnas delaktighet Diskussioner pågår i värdegrundsgruppen och i arbetslagen om hur vi kan involvera och informera föräldrarna i/om värdegrundsarbetet som sker på fritidshemmen. Anteckningar från fritidsråden läggs alltid ut på bloggen där föräldrar har möjlighet att läsa och kommentera. Personalens delaktighet och förankring av planen Vid minst två arbetslagsträffar per termin, där all fritidspersonal deltar, diskuteras frågor kring värdegrund och planen. På höstterminen skrivs planen gemensamt utifrån resultat och analyser från enkäten som barnen svarar på i slutet av vårterminen. VFU-studenter och lärlingar får information om planen av sin handledare under första veckan av sin praktik. Långtidsvikarier får skriftlig information om planen i samband med annan information. Barn och Elever: Alla barn och elever får del av planen genom en lättläst version i samband med läsårets första vecka. Planen finns synlig och lättillgänglig i alla klassrum för att kunna användas och hänvisa till vid diskussioner och samtal om värdegrund och likabehandling. Under läsåret fortsätter vi att ge alla elever utbildning i barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Även här förankras planen. Vårdnadshavare: Vid läsårsstart får vårdnadshavare den lättlästa versionen av planen tilldelad på föräldramöte eller hemskickad. Vid föräldramöte/öppet hus informeras föräldrar om värdegrundsarbetet och den fullständiga versionen av planen. Vi uppmuntrar också vårdnadshavare att följa våra olika bloggar. Varje fritidsavdelning har sin egen blogg. Där informerar vi om lovdagar, avvikande tider, vad barnen gör i verksamheten och bilder på aktiviteter. På kommunens hemsida finns också länkar till skolan och till den fullständiga versionen av Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 2

4 Utvärdering De främjande och förebyggande insatser som gjordes under förra året har slagit väl ut och trots att barngrupperna blivit större så har vi en hög andel barn som trivs och är trygga på fritids (se sammanställning av enkät nedan). Barnen har själva föreslagit vissa åtgärder som nu har blivit självklara i verksamheten, t ex fem tysta minuter i matsalen för att få ett lugn vid mellanmålet. Värdegrundsarbetet fortsätter och verksamheten är flexibel för att möta barnen utifrån deras behov. Kartläggning Barnen får varje år på vårterminen fylla i en enkät med frågor om trivsel och trygghet. Där har de också möjlighet att lämna förslag på aktiviteter och material som de önskar till fritids. Under utvecklingssamtalen varje termin svarar också barnen på frågor kring trivsel på fritids och föräldrarna erbjuds att fritidspersonal kan delta i utvecklingssamtalen. Alla avdelningar har eget fritidsråd då barnens tankar, idéer och förslag fångas upp. En gång i månaden har vi gemensamt fritidsråd med representanter från alla avdelningar. Sammanställning av fritidsenkät barn har svarat på enkäten. Med fördelningen Briggen 16 st, Bojen, 16 st, Fyren 24 st, Ankaret 22 st och st. Elever i fsk och år 1 har genomfört enkäten med vuxenstöd som läst och förklarat frågorna. Elever i åk 2 och uppåt har läst frågorna själv men haft möjlighet att få förklaringar och förtydligande av vuxen. Gemensamt för alla avdelningar är att det är en stor majoritet av barnen som tycker mycket om att vara på fritids. På en skala mellan 1 och 5, där 1 är sämst och 5 är bäst svarar 71 barn (ca 82% av de svarande) 4 och 5 på skalan. 12 barn svarar 3, och 4 barn svarar 2. På frågan om man har någon att leka med/vara med på fritids svarar majoriteten alltid eller oftast (38 respektive 36 barn). Övriga 10 svarar ibland och några av dem kommenterar det med att jag är kvar länge och då har många av mina kompisar gått hem. På frågan om barnen uppfattar någon i fritidsgruppen som ensam eller utanför svarar 70 st nej och 17 st ja. Av de 17 som svarat ja är 9 st från en avdelning. För att se hur barnen upplever trygghet och förtroende för personalen ställdes frågan om det finns någon vuxen de litar på och kan prata med när de är ledsna eller behöver hjälp. 75 st svarar att de alltid eller för det mesta har en vuxen att vända sig till. 9 st svarar ibland och 3 st svarar aldrig. En stor majoritet av barnen är nöjda med hur de fasta aktiviteterna ser ut på fritids (idrott, utedagar och dator/ipad-tider). Förändringar som föreslås är främst mer idrott och några vill ha mer utedag. Några elever har hemspråk när deras avdelning går på utedag och de uttrycker att de inte vill missa utedagen. Andra förslag är att dela upp idrotten i andra grupper än vad 3

5 det är nu. Någon föreslår mindre Ipad-tid och en annan vill att fredagspicknicken ska vara oftare. Barnens delaktighet och möjligheten att påverka sin vardag, planering och undervisning inom fritidshemmet är viktigt för att barnen ska kunna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar. Barnen uttrycker genom enkäten att de kan påverka vad de ska leka, både inomhus och utomhus och vem eller vilka de leker med. Majoriteten tycker också att de kan påverka gemensamma aktiviteter och lekar på avdelningen. En mindre andel anger att de kan påverka hur inomhusmiljön ser ut på avdelningarna. Många förslag har också kommit fram om vad de vill göra mer eller mindre av på fritids. Mer gympa och mer utedagar är det många som vill, men några som också vill tvärtom. Några önskar mer lek och aktiviteter tillsammans med andra avdelningar. Det finns önskan om nya leksaker och hjälp att prova nya saker. I årets enkät ville personalen ta reda på mer om vad barnen tycker om öppning och stängning som sker gemensamt på Ankaret. Svaren är blandade positiva och negativa. Många barn från Bojen och Fyren uttrycker att de inte känner igen sig på Ankaret, att de inte alltid känner de andra barnen som är där eller att de inte hittar var saker finns eller vad man kan göra där. Det finns också positiva kommentarer som att man får träffa kompisar från andra avdelningar, träffa nya kompisar, och att det är lugnt och skönt på tidig morgon och sen eftermiddag. Barn från Briggen och Ankaret skriver att det kan bli hög ljudnivå och stökigt när alla kommer över på eftermiddagarna. De skriver också att det kan vara tråkigt om inte kompisarna är kvar och att det blir en väntan på att bli hämtad. Men det finns också de som skriver att det är lugnt på morgonen och roligt att träffa andra barn. Barnen fick också möjlighet att skriva om det var något särskilt de ville säga om fritids som är viktigt att personalen vet om. Där kom fram förslag om ommöblering, nya leksaker, att personalen ska komma ihåg löften, lyssna mer på barnen och ge mer stöd i konfliktlösning. Någon vill ha hjälp att komma in i leken och några vill bara tala om hur mycket de gillar fritids! Analys och förslag till åtgärder Resultaten från enkäten är överlag mycket positiva. Kunde varit önskvärt att ha fler svar från några avdelningar, men vi har ändå fått en bra spridning. Det ger en god överblick över vad barnen tycker om fritids. Dock finns det en del saker vi behöver förändra, förbättra och bli mer uppmärksamma på. Resultaten visar att tilliten till personalen är god och tryggheten på den egna avdelningen är stor. Det finns några barn som svarar med en lägre siffra på skalan och i och med att enkäten inte är anonym har vi möjlighet att följa upp svaret med barnet, dels vid utvecklingssamtal men också i vardagen. Värdegrundsarbetet är ständigt pågående och barnen har också möjlighet genom sina utvecklingssamtal och via fritidsrådet som är fyra gånger per termin att uttrycka åsikter, synpunkter och komma med förslag om verksamheten på fritids. Avdelningarna har också egna fritidsråd där de tar upp den värdegrundsbaserade månadens fråga samt annat som rör den egna avdelningen. Vissa frågor var formulerade på ett sätt som var svårt för de yngre barnen att förstå utan ett förtydligande med exempel från vuxen. T ex behöver frågan kring möjligheten att påverka formuleras om så det blir mer tydligt vad de kan påverka och kanske även i vilken grad. I frågan om öppning/stängning skulle det också ha funnits ett svarsalternativ för dem som aldrig är på fritids dessa tider. 4

6 Barnen har många bra förslag och idéer till förändringar och förbättringar som personalen skulle kunna ta i beaktande och åtgärda på ett enkelt sätt. Det är alltid svårt att tillmötesgå alla barns egna önskemål kring t ex leksaker eller aktiviteter, men genom att ge tydliga förklaringar till varför en aktivitet görs så ökar förståelsen och känslan av att förstå sitt sammanhang. Se nedan under främjande och förebyggande insatser vad vi jobbar med för att fortsätta ha trygga barn som trivs på fritids! Insatserna är dels tänkta utifrån enkäten men också utifrån vad personalen själva ser behövs förändras och förbättras i verksamheten. Årets plan ska utvärderas senast Nätkränkningar Ett aktivt och medvetet främjande och förebyggande värdegrundsarbete motverkar alla former av kränkningar och trakasserier, oavsett var de äger rum. I skolan behöver vi dock vara medvetna och uppmärksamma på att våra elever genom användande av sociala medier, onlinespel och telefon (sms och mms) kan bli utsatta och utsätta andra för kränkningar och trakasserier och att vi har samma skyldighet att anmäla och utreda dessa kränkningar om vi får kännedom om dem i skolan. För barnen och eleverna är inte Internet en annan värld, det är en integrerad del av deras vardag och de har även tillgång till Internet under skoltid, via sina chromebooks, Ipads eller smartphones. Personalens utvärdering Personalen är med och analyserar resultaten av enkäterna och efter det skrivs planen. Ständiga diskussioner pågår också kring detta i samband med planeringsmöten och arbetslagsmöten. Främjande insatser Många av de främjande insatserna på fritids görs i tvärgrupper för att barnen ska lära känna varandra och skapa goda relationer. Detta görs till exempel vid idrott och utedagar. Detta främjar alla diskrimineringsgrunder då det förs samtal, genomförs aktiviteter och samarbetslekar i grupperna. Om man lär känna varandra får man en större förståelse för varandras behov och sätt att vara och det skapas en mer jämlik atmosfär. Personalen är alltid delaktig i aktiviteterna vilket också främjar relationerna och tryggheten och gör att de kan fånga upp signaler hos barnen kring trivsel och trygghet. Personal och barn skapar gemensamma förhållningssätt och regler. Alla avdelningar har fysisk aktivitet i idrottshallen en gång i veckan och idrottshallen bokas extra under lov och k-dagar. (En önskan från barnen att ha mer idrott på fritids). Fysisk aktivitet främjar inom många områden. Flera tillfällen i veckan planeras gemensamma aktiviteter som är både grupp- och individstärkande, som t ex samarbetsövningar och tillitsövningar. 5

7 För att främja en trivsam matsituation har alla avdelningar 5 tysta minuter vid mellanmålet. Detta bidrar till en lägre volym i samtalen under resten av tiden. En avdelning har också börjat med värdar och värdinnor vid mellanmålet. Förebyggande åtgärder Vi hjälper barnen att välja aktiviteter och fördela sig i lokalerna för att alla ska kunna göra meningsfulla saker och minska på konfliktsituationer kring lekmaterial. Det bidrar också till en lägre ljudvolym när barnen är fördelade i olika lokaler. Rutiner för akuta situationer I 2 kap. 7 i Diskrimineringslagen (2008:567) står det att om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev [...] anser sig [...] ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden. Motsvarande skyldigheter för kränkande behandling återfinns i 6 kap. 10 Skollagen (2010:800). All personal som arbetar på eller gör praktik/lärlingsutbildning inom skolområde Simrislund är skyldig att följa gällande lagar. Det är aldrig acceptabelt att en elev blir utsatt för någon form av kränkningar, trakasserier, sexuella trakasserier eller diskriminering. Vi ser till barnets bästa enligt FN:s konvention om barnets rättigheter. Det handlar såväl om det enskilda barnet som om en större grupp av barn. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling: Rastvärdsschema som är fast under hela läsåret. Hälsosamtal hos skolsköterska i förskoleklass och år 4 Vid varje utvecklingssamtal gör eleven en skattning och frågor om trivsel och trygghet ställs. Alla elever gör en trivsel- och trygghetsenkät digitalt varje hösttermin. Alla barn på fritids får möjlighet att göra en enkät digitalt varje vårtermin. Barn, elever och personal kan vända sig till mentor eller annan vuxen i skolan som de känner förtroende för. Alla som arbetar i skolan och på fritidshemmet har samma ansvar. Mentor blir dock alltid informerad om händelsen. 6

8 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Så snart personal som arbetar eller praktiserar i skolan (gäller alltså även vikarier, lärlingar och lärarstudenter) ser/hör, blir uppmärksammad på eller får kännedom om att en elev känner sig kränkt eller trakasserad har denne en skyldighet att agera utifrån följande rutiner: Direkt tillsägelse (om det är möjligt) Meddela rektor att det skett en kränkning och vilka som är inblandade. Rektor anmäler händelsen vidare till huvudman (Barn- och utbildningsförvaltningen) och ger berörd personal i uppdrag att starta en utredning om kränkande behandling. Starta utredning om kränkande behandling, vilket innebär: Enskilda samtal med de elever som är inblandade. Skriftligt dokumentera händelsen och elevernas utsagor i blanketter "Anmälan om kränkande behandling". Kontakta vårdnadshavare till elever som varit inblandade och vid behov ha möte med vårdnadshavare och elev. Lämna dokumentationen till rektor som lämnar vidare till huvudman. Ha uppföljning i form av enskilda samtal med inblandade elever efter ca en till två veckor efter händelsen. Utöver detta kan man ha en gemensam uppföljning med alla som varit inblandade om det anses lämpligt. När uppföljningen är gjord lämnas dokumentationen till rektor. I de fall ärendet anses avslutat arkiveras dokumentationen. Om ärendet inte anses avslutat tas det upp i arbetslaget eller stödteam för vidare åtgärder. Vid behov bokas tolk för föräldrar och/eller elever med annat modersmål än svenska vid enskilda samtal eller möten. Om det är möjligt tas modersmålslärare eller skolans egen personal som har samma modersmål, med i mötet istället för tolk. En utredning om kränkande behandling är sekretessbelagd och skall alltid sekretessprövas av rektor om annan än skolpersonal efterfrågar den. Den som startat eller fått i uppdrag av rektor att starta en utredning om kränkande behandling ansvarar också för dokumentation av händelsen. Blanketten "anmälan om kränkande behandling" utgör den huvudsakliga dokumentationen. Om det finns annan dokumentation såsom mötesanteckningar, brev, e-post, utdrag från chattkonversationer, sms, mms, fotografier, teckningar eller annat så ska detta bifogas blanketten och lämnas till rektor. Skolpersonal har också rätt att titta på sitehistorik i elevernas chromebooks i fall där det anses nödvändigt. En kort anteckning görs också i inblandade elevers digitala elevakt i PMO. Detta görs av rektor, biträdande rektor, specialpedagoger, kurator, socionom eller skolsköterska. 7

9 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Rektor ansvarar för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal. Rektor har yttersta ansvar för att upprätthålla rutiner och se till att personal får kännedom om rutinerna. Det är sedan var och ens ansvar hos dem som arbetar/praktiserar på skolan att handla utifrån dessa rutiner. 8