Samrådsredogörelse Detaljplan för del av fastigheten Sjövik 5, Årstaäng 4 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen, Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANAVDELNINGEN Susanne Werlinder SID 1 (18) Tfn Samrådsredogörelse Detaljplan för del av fastigheten Sjövik 5, Årstaäng 4 m.fl. i stadsdelen Liljeholmen, Dp Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förslagets syfte och huvuddrag... 2 Hur samrådet bedrivits... 2 Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden... 3 Allmänt om förslaget och utvecklingen... 3 Arkitektur och gestaltning... 3 Olägenheter för grannar... 4 Parker och grönområden... 5 Gator och trafik... 6 Teknisk försörjning... 7 Hälsa och säkerhet... 7 Miljö- och klimataspekter... 9 Övriga frågor... 9 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Föreslagna förändringar Inkomna synpunkter Statliga och regionala myndigheter och förbund Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Övriga remissinstanser Sakägare enligt fastighetsförteckning Övriga, ej sakägare Sammanfattning Planen syftar till att möjliggöra ny markanvändning för ca 440 lägenheter, lokaler och förskola i bostadskvarteren samt en ny skola i befintlig bebyggelse. Planförslaget sändes ut på samråd Under samrådet har 20 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men framför synpunkter i sak, framför allt vad gäller gestaltning och buller. Några boende i närområdet som framfört synpunkter önskar att man skulle tillskapa en högstadieskola (istället för en f-5-skola) och att hundrastgården ska ersättas på annan plats. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 2 (18) Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare i det fortsatta planarbetet: gestaltning av byggnader och allmänna platser, trafikfrågor samt buller. Kontoret förslår inga betydande förändringar av byggrätternas omfattning men förslår mindre förändringar av gestaltningen. Efter samrådet har diskussioner både inom och utför stadens förvaltningar lett till att den föreslagna skolan inom planområdet nu antas få annan huvudman (privat) än vad som antogs inför samrådet (kommunal). Detta innebär delvis förändrade förutsättningar främst beroende på att den nu aktuella huvudmannen planerar utbildning för både grund- och gymnasieelever. I dialog med stadsdelsförvaltningen har också tagits fram förslag på att planområdet ska innefatta ytterligare en förskola med 4-5 avdelningar (utöver den förskola med 4 avdelningar som fanns med i samrådet). Då de ändrade förutsättningarna innebär en större osäkerhet om behovet av/möjligheten att etablera en skola förslår stadsbyggnadskontoret att användningsändamålet för byggnaden utökas med bostäder. På så sätt kan byggnaden byggas till/om för bostadsändamål om skoletableringen inte genomförs/när skoländamålet inte längre är aktuellt. I samband med detta föreslås också att byggnaden skall tillåtas byggas på med bostäder (radhus) på taket. Totalhöjden för byggnaden föreslås därmed öka med ca 3m (vilket innebär samma maximala totalhöjd som för bebyggelsen inom kvarteret Backen). I det avseende byggnaden tas i bruk för bostäder beräknas det innebära ett tillskott på ca 60 bostäder. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna kan hanteras och studeras vidare i det fortsatta arbetet. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att, inom utvecklingsområdet Årstadals östra del, möjliggöra ny markanvändning för ca 440 lägenheter, lokaler och förskola i bostadskvarteren samt en ny skola i befintlig bebyggelse. Planen reglerar även pågående kontorsanvändning längs med Fredborgsgatan med nya planbestämmelser. Bebyggelsen ska ta hänsyn till rådande förutsättningar beträffande gestaltning, trafiksituation i nya Sjöviksbacken samt de krav som ställs på skolornas närmaste omgivning. Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fredsborgsgatan 24, Årstadal samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Söderort. Samrådsmöte hölls i Årstadalsskolans matsal, Sjöviksbacken 19, Årstadal där ca 13 personer närvarade.

3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 3 (18) Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden Nedan redovisas ämnesvis de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Allmänt om förslaget och utvecklingen Länsstyrelsen kan på nuvarande underlag inte bedöma om den planerade bebyggelsen blir lämplig ur hälsosynpunkt med avseende på buller. Om planen antas med nuvarande utformning kan Länsstyrelsen därför komma att pröva stadens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 12 kap. 3 i äldre PBL (1987). Både remissinstanser och enskilda är positiva till förslagets syfte och huvuddrag men framför kritik och synpunkter på delar av förslaget. Det som uppskattas är bl.a. möjliggörandet av ny skola och fler bostäder, avsikten att bygga en tät stadsmiljö och att man bygger i anslutning till befintlig kollektivtrafik. Synpunkterna redovisas ämnesvis nedan. Plantekniska frågor Länsstyrelsen anser att det bör framgå i planen om staden avser styra bort viss användning som ryms inom centrumändamål då planen medger sådant ändamål tillsammans med bostäder. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att planen är lämplig med hänseende till människors hälsa men att planhandlingarna måste förtydligas i fråga om buller (se vidare under Hälsa och säkerhet ). Kontoret bedömer att länsstyrelsen efter förtydligandena inte kommer ha skäl att pröva/upphäva planen med stöd av 21kap 3 ÄPBL. Målsättningen med planen är att möjliggöra en så blandad stadsmiljö som möjligt. Staden avser därför inte att i planen styra vilka centrumändamål som får finnas i bottenvåningarna på bostadshusen. Sedvanlig tillståndshantering och tillsyn för störande verksamhet kommer dock att ske enligt kommunala rutiner. Arkitektur och gestaltning Skönhetsrådet anser att grundidén med en tät stadsmiljö är bra men ställer sig tveksam till om relationerna mellan det offentliga rummet och de semiprivata gårdsrummen blir bra, och ser en risk i att de små tittskåpsliknande gårdarna på sikt avgränsas genom staket och barriär vilket rådet skulle önska att man avvärjer i planföreskrifterna. Rådet anser också att den höga exploateringen inom planen kommer få konsekvenser på boendemiljön och anser att en förutsättning för att bygga så tätt är att de gemensamma och offentliga rummen utformas med extra mycket omsorg i både material och detaljer. Skönhetsrådet anser att den arkitektoniska gestaltningen måste förbättras, bland annat runt de smalaste mellanrummen mellan huskropparna, i fönstersättning (vilken de upplever som allt för ensartat liggande), men också fasadernas färgsättning bör ses över då sekundärljuset (reflexljus från motstående fasader) är viktigt i täta stadsmiljöer vilket kräver ljusare fasader även mot gatan. Rådet

4 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 4 (18) anser också att bottenvåningarnas gestaltning uppvisar mycket stora brister och att utformningen av gatan mellan kontorshuset och det inre bostadskvarteret är bristfällig. Vidare anser rådet att man borde ta bort den/ de översta balkongerna mellan byggnadskropparna i det inre kvarteret för att skapa en intressantare dynamik. De anser också att skolans fasader kräver betydligt mer än lite färgfält för att bli ett arkitektoniskt tillskott till kvarteret. Rådet önskar ett tydligare samband mellan punkthusen och naturmarken, med trappor, ramper och/eller direktentréer mot gångvägen. En enskild har inkommit med synpunkter om att den redovisade gestaltningen av kv. Backen inte har tagit hänsyn till stadsbyggnadsnämndens beslut om start-pm där större variation efterfrågades. Exploateringskontoret och trafikkontoret anser att utformning av torget och passagen över Sjöviksbacken bör utredas vidare för att säkerställa en trafiksäker miljö med god tillgänglighet Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Gestaltningen och utformningen av både bebyggelse och offentliga ytor vidareutvecklas utifrån de synpunkter som inkommit. Alla bottenvåningar ska studeras för att uppnå högre gestaltningskvaliteter. Omarbetningarna ska ligga till grund för gestaltningsprinciper som infogas i planhandlingarna. De bottenvåningar som avses studeras är de som vetter mot gata eller offentligt park/naturområde. Krav på följande föreslås införas i planen: - Punkthusen ska ha utgångar (ej huvudentréer) från trapphus direkt mot naturområdet för att skapa en bättre relation mellan punkthusen och stigen i naturområdet. - I hörnlägen i punkthuskvarteret och i kvarteret Backen (utöver de lägen där krav på verksamhetslokaler fanns med i samrådsförslaget) ska lokaler tillgängliga från gatan finnas. Lokalerna får brukas antingen för verksamheter eller som bostadskomplement. För att ge tydligare dynamik åt kvarteret Backens fasad mot nya Sjöviksbacken föreslås fasaden brytas av med ett lägre mittparti med avvikande/ljusare fasadmaterial. Fasadens/volymens omgestaltning påverkar också gårdsfasaden positivt då takfoten bryts och därmed blir mer varierad. Allmänna platsers utformning utreds vidare i samarbete med exploateringskontoret och trafikkontoret. Olägenheter för grannar Närboende har framfört önskemål om att de höjder som samrådsförslaget redovisar inte ska höjas ytterligare då det skulle försämra sikten ytterligare för boende på Nybodahöjden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Totalhöjden för en av byggnaderna (den planerade skolan) förelås höjas med ca 3 m i utställningsförslaget jämfört med i samrådsförslaget för att möjliggöra att byggnaden byggs på med bostäder (radhus) på taket. Det innebär att bygganden tillåts bli lika hög som den föreslagna byggnaden i kvarteret Backen och ca 5 meter lägre än de föreslagna punkthusen.

5 Principiellt tillåts inte övriga delar av bebyggelsen bli högre än i samrådsförslaget, dock kan enskilda höjder (runt 0,5 m) revideras för att överensstämma bättre med bebyggelseförslaget. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 5 (18) Värt att notera är att utställningshandlingar och antagandehandlingar kommer att tas fram i stadens nya höjdsystem RH2000 medan samrådsförslaget togs fram i stadens äldre höjdsystem RH00. Detta innebär att alla så kallade plushöjder inom planen (d.v.s. höjder över nollplanet) generellt höjs med en halvmeter (revideringarna nämnda i förgående stycke ej medräknade). Detta innebär ingen förändring av byggnadshöjder i förhållande till omgivningen eller gatan. Parker och grönområden Med hänvisning till närliggande ekområden vill Miljö- och hälsoskyddsnämnden att spridningszonen för eklevande arter ska stärkas genom trädplantering. Trafikkontoret påminner om stadens riktlinjer att det för varje tillkommande bostad ska planteras ett träd, de anser också att ianspråktagen park/naturmark ska kompenseras genom grönkompensation. Med hänvisning till tidigare erfarenheter vid byggande nära berg där sprängningar lett till stora ingrepp i naturmark som följd av att berget rasat samman, vilket innebär både fula bergsskärningar och att träd och annan växtlighet skadas och dör, påpekar trafikkontoret att det är viktigt att bergskvaliteten vid punkthusen säkerställs innan sprängarbeten påbörjas. Trafikkontoret anser att det är viktigt att gångstråket i naturmarken inte bryts då del av naturmark blir skolgård. Enskilda har framfört att träd i allmänhet och ett Kastanjeträd vid Sjöviksbacken i höjd med hundrastgården ska bevaras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Tyvärr är möjligheten till nyplantering av träd inom planen liten eftersom stor del av markytan är underbyggd och de offentliga ytorna begränsade. Träd som bedömts som värdefulla inom den yta som ska användas som skolgård föreslås bevaras. Stadens riktlinjer om att det ska planteras ett träd för varje tillkommande bostad samt frågan om grönkompensation kan inte regleras inom aktuell detaljplan. Nya träd behöver enligt riktlinjerna inte tillkomma inom det aktuella planområdet. Frågorna lämnas till exploateringskontoret att hantera framledes. Det ingrepp i naturområdet som sprängning för punkthuskvarteret innebär, ska studeras vidare under det fortsatta arbetet med målet att ingen mark ovanför gångvägen ska påverkas. Avsikten har under hela planarbetet varit att gångstråket i naturmarken inte ska brytas men eventuellt omledas runt skolgården. Efter samrådet har vid besök på plats konstaterats att skolgården bör minskas något i utställningshandlingarna jämfört med samrådsförslaget, för att detta skall kunna göras på ett bra sätt. Antalet elever som ska bruka skolgården föreslås dock bli något färre än vad som angavs i samrådsförslaget.. Den nämnda kastanjen vid Sjöviksbacken kommer inte kunna stå kvar då skolgårdens utformning, och inte minst det bullerskydd som behöver uppföras

6 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 6 (18) vid skolgården, inte medger att det sparas. Kontoret bedömer att behovet av en bra skolgård är stort och därför motiverar att trädet försvinner. Gator och trafik Allmänt Exploateringskontoret och trafikkontoret anser att trafikutredningen för området behöver utvecklas på flera punkter bland annat avseende parkeringar och angöring. Parkering Stockholm Parkering är tveksamma till det höga antalet parkeringsplatser då många parkeringsgarage i Årstadal är underutnyttjade idag. De anser också att gatumarken bör användas för besöks- och korttidsparkering. Gång- och cykeltrafik Miljö- och hälsoskyddsnämnden bedömer att parkeringstalet 1,5 cykelplatser/lgh är för lågt och att en väderskyddad cykelparkering per boningsrum istället bör eftersträvas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att det ska beaktas att Sjöviksbacken föreslås som pendlingsstråk i den kommande cykelplanen och att parkeringsplatserna längs samma gata inte ligger i linje med trafikkontorets förslag till framkomlighetsstrategi utan istället bör nyttjas för cykel- och gångtrafik. För att kunna tillgodoräkna sig det tunnelbanenära läget vid bland annat beräkning av p-tal anser trafikkontoret att en förbättring av passagen mellan Marievik och Liljeholmens tunnelbana (över godsspåret) bör förbättras. Kontoret påpekar att det inte nämns något om den bristande trafiksäkerheten vid den nämnda passagen i handlingarna. Tillgänglighet Trafikkontoret anser att texterna om tillgänglighet behöver förtydligas i planhandlingarna och att områdets topografi innebär att extra omsorg måste läggas på att uppnå tillgänglighet vid hållplatser, entréer och passager/ övergångsställen samt att det är viktigt att man längre fram i processen ser till att skolgårdens olika nivåer blir tillgängliga utan onödiga omvägar. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Trafiklösningen och den utredning som ligger till grund bearbetas i samråd med trafikkontoret och exploateringskontoret. Gatumarkens parkeringar är tänkta som besöks- och korttidsparkering men planen reglerar inte parkeringsbestämmelserna och troligen kommer gatumarken få samma reglering som övriga gator i området. Cykelparkeringsnormen höjs till 2 platser/lgh. Längs med Sjöviksbacken planeras enkelriktade cykelstråk som får normal/god standard överallt utom förbi busshållplatsen där de blir något smalare. Eftersom bebyggelsen längs med Sjöviksbacken kommer inrymma bostäder behövs angöringsplatser längs med gatan. Huruvida dessa tillåter parkering eller inte kan regleras genom parkeringsbestämmelse.

7 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 7 (18) Stadsbyggnadskontoret är medvetet om att förbindelsen mot Liljeholmen måste förbättras men arbetet för att åstadkomma en förbättring ligger inte inom arbetet med aktuell detaljplan. Texterna om tillgänglighet i planhandlingarna förtydligas. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten I Sjöviksbackens gamla sträckning finns spill-, avlopps- och vattenledningar varav några helt eller delvis ligger under den planerade bebyggelsen. Dessa samt eventuella andra ledningar i lokalgatan behöver flyttas. Om gatan inte längre blir allmän gata finns möjlighet att samtliga ledningar i gatan slopas alt används som servisledningar. Dagvatten Miljö- och hälskyddsnämnden och stadsdelsnämnden förslår att man försöker skapa fördröjning av dagvattnets avrinning genom plantering t.ex. gröna tak vilket ligger i linje med Stockholms Vattens påpekande att dagvatten ska hanteras inom fastigheten och endast i begränsad omfattning anslutas till det allmänna nätet. El/Tele Fortum Distribution har befintliga ledningar i lokalgatan som måste flyttas om planen genomförs. Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i sina nuvarande lägen för att undvika de olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Vidare meddelar Skanova att de kostnader som uppstår vid en eventuell flytt bekostas av den som initierar flytten. Energiförsörjning Fortum Värme AB har befintliga fjärrkyla- och fjärrvärmeledningar inom området som måste beaktas. Vidare utredning behövs för att visa om flytt av fjärrvärmeledning är nödvändig. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Ledningarnas dragning tas hänsyn till under arbetet med planen. Flytt av ledningar bekostas av exploatören. Skolgården ska utformas på ett sådant sätt att u-området vid behov kan tas i anspråk av ledningsägarna. Hälsa och säkerhet Buller och vibrationer Länsstyrelsen kan på nuvarande underlag inte bedöma om den planerade bebyggelsen blir lämplig ur hälsosynpunkt med avseende på buller. Om planen antas med nuvarande utformning kan Länsstyrelsen därför komma att pröva stadens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 12 kap. 3 i äldre PBL (1987). Länsstyrelsen anser att avsteg från riksdagens riktvärden för buller är motiverat med hänsyn till planområdets centrala läge men önskar att planhandlingarna förtydligas och kompletteras. De anser också att ljudkraven i första hand ska uppfyllas utan tekniska speciallösningar och då sådan behövs ska dessa endast vara aktuella på enstaka lägenheter och ställer sig tveksamma till om så blir

8 fallet med punkthusen efter bedömningen att dessa inte har förutsättningar för genomgående lägenheter. Länsstyrelsen önskar att planhandlingarna förtydligas och kompletteras med följande avseende buller: planbestämmelser om att minst häften av boningsrummen i varje lägenhet ska ha högst 55 db(a) i ekvivalentnivå utanför fasad, planbestämmelse om att samtliga bostäder ska ha tillgång till uteplats med högst 70 db(a). SL påpekar att lågfrekvent buller från busstrafik ska beaktas och att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller ska uppnås i sovrum. Påpekanden har också inkommit från Miljö- och hälsoskyddsnämnden om att lågfrekvent buller är svårt att bygga bort varför sovrum mot tyst sida ska prioriteras. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 8 (18) Länsstyrelsen, Miljö- och hälsoskyddsnämnden och SL önskar förtydliganden om att riktvärdet 55 dba kan innehållas på skolgården och förskolegårdar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att ekvivalentnivå inte ska överstiga 55 dba på någon del av skolgården. Luftkvalitet Trafikkontoret påpekar att den livliga trafiken på Sjöviksbacken kommer att öka när busstrafiken intensifieras som planeras och menar därför att det är viktigt att säkerställa att luftkvaliteten och bullernivåerna kommer att ligga på en sådan nivå att det är lämpligt för barnen att vistas på skolgården. Risk för markföroreningar Miljö- och hälsoskyddsnämnden noterar att markundersökningar som utförts visar att risken för markföroreningar är låg men påpekar att fördjupade och kompletterande utredningar bör göras. Ras och skred Länsstyrelsen anser att det behöver klargöras att ingen risk för ras eller skred föreligger. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret anser att goda boendemiljöer kan uppnås inom planen, även med avseende på bulle,r men inför utställning ska bullerutredningarna kompletteras och förtydligas, bland annat ska det uppges hur många av bostäderna som behöver delvis skärmade uteplatser för att uppnå avstegskraven. Planbestämmelse i enlighet med länsstyrelsens förslag införs på plankartan. Alla förskolegårdar bedöms få ekvivalenta bullernivåer under 55 dba. 55 dba kan innehållas på halva skolgården om bullerskärm mot Sjöviksbacken uppförs, dock kan inte hela skolgården få ekvivalenta bullernivåer under 55 dba utan oacceptabelt höga skärmar. Stadsbyggnadskontoret anser dock att skola är lämplig på platsen. Frågan om luftkvalitet studeras vidare inför framtagandet av utställningshandlingar.

9 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 9 (18) Miljö- och klimataspekter Miljökvalitetsnormer för vatten Eftersom Årstaviken riskerar att inte uppnå MKN för vatten föreslår stadsdelsnämnden att det kan vara lämpligt att se över möjligheterna att skapa grönska som kan ta hand om viss del av dagvattnet, t.ex. genom gröna tak. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Mindre ytor för grönska tillskapas bland annat på gårdar. Generellt krav på gröna tak införs inte i planen men de delar av den lägre bebyggelsen mellan punkthusen där taken har samma höjd som omgivande mark införs krav på gröna tak eller terrasser. Övriga frågor Barnkonsekvenser Skönhetsrådet anser att en barnkonsekvensbeskrivning måste utvidgas till att rymma fler aspekter av barnens livsmiljö än trafikrelaterade frågor. Skola och förskola Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Skönhetsrådet är båda kritiska till skolans och förskolans gårdar. Förutom redan nämnda synpunkter om bullernivåer är det främst storlek men också placering man kritiserar. Båda instanser föreslår att naturmarken i väster utnyttjas, Skönhetsrådet genom att förskolan flyttar till punkthusen och därmed kan få direktkontakt med naturmarken och Miljö- och hälsoskyddsnämnden att man ska möjliggöra utnyttjande av naturmarken i anslutning till skolgården så att eleverna därmed för utökade friytor att använda. Miljö- och hälsoskyddsnämnden framför önskemål att Malmö stads riktlinjer för friytor på förskolor (30 kvm/barn och/eller utemiljö med god lekvärdesfaktor) ska vara vägledande för planeringen av gårdarna. Stadsbyggnadsnämnden anser att det är mycket viktigt att planerna att inrätta en skola genomförs. Från kringboende har önskemål om en högstadieskola inkommit. Övrigt På samrådsmötet framkom kritik mot att hundrastgården skulle försvinna till förmån för skolgården. Stadsdelsförvaltningen skriver i sitt utlåtande till stadsdelsnämnden att förvaltningen kommer att se över alternativa platser för hundrastgården i området. Stockholm Business Region rekommenderar att lokalerna inom planen ska finnas tillgängliga i en rad olika storlekar för att skapa en diversifiering av olika typer av verksamheter i området. Exploateringsnämnden föreslår följande revideringar av plankartan: - Markområdet markerat med u öster om den södra byggnaden inom Årstaäng 4 bör regleras S (skola) istället för SK (skola och kontor) - En liten del av området med bestämmelsen NATUR i den nordvästra delen av planområdet söder om den norra byggnaden inom Årstaäng 4 bör ha planbestämmelsen x1 istället för NATUR. - x1-området bör lokaliseras och utformas som ett 3 meter brett gångutrymme

10 Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Barnkonsekvenserna fördjupas. I punkthuskvarteret föreslås ytterligare en förskola med 4-5 avdelningar (utöver den som i samrådsförslaget föreslagits i kv Backen). Förskolan kommer att få en gård med direkt utgång mot naturområdet. Tillgången till gårdsyta beräknas bli mellan 10 och 12 kvm/barn. Nya förutsättningar för skolan gör att skolgården ska planeras för 450 grundskolelever. Ytterligare 450 gymnasielever planeras att inrymmas i skolan, för dessa planeras ingen gård. Gårdsytan per beräknas bli 9,25kvm/grundskolelev. Skolgården för direkt utgång till naturområdet. Exploateringsnämndens föreslagna revideringar beaktas. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 10 (18) Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Behovet av nya bostäder i Stockholmsregion är stort och Stockholms stad invånarantal beräknas öka till 1 miljon till år Med bakgrund i detta förslår stadsbyggnadskontoret att ny bebyggelse inom planområdet i form av en tät stadsmiljö med en stor mängd nya bostäder. Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan behovet av ny skola/förskola och svårigheter att uppnå buller- och ytkrav för deras utemiljöer kunnat identifieras. Stadsbyggnadskontoret ser att den relativt höga exploateringen i hela utvecklingsområdet har försvårat möjligheterna till större ytor för utevistelse för barn i skola och barnomsorg och att den svårigheten även finns inom den här aktuella planen, men de ytor som ändå tillskapas bör anses vara godtagbara särskilt med tanke på hur stort behovet av både skola och förskola är i närområdet. Efter samrådet har framkommit att det finns möjlighet att inrymma ytterligare en förskola med 4-5 avdelningar inom planen. Den förskolan får en gårdsyta som motsvarar kvm/barn och direkt anslutning från gård till naturmark vilket kontoret ser som mycket positivt. När det gäller skolgårdens bullernivåer är kontorets sammanvägda bedömning att en skolgård är lämplig på platsen om halva gården får ekvivalenta bullernivåer under 55dBA. Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer framförallt följande frågor att studeras vidare: - Gestaltning - Buller Efter samrådet har diskussioner både inom och utför stadens förvaltningar lett till att den föreslagna skolan inom planområdet nu antas få annan huvudman (privat) än vad som antogs inför samrådet (kommunal). Detta innebär delvis förändrade förutsättningar främst beroende på att den nu aktuella huvudmannen planerar utbildning för både grund- och gymnasieelever. I dialog med stadsdelsförvaltningen har också tagits fram förslag på att planområdet ska innefatta ytterligare en förskola med 4-5 avdelningar (utöver den förskola med 4 avdelningar som fanns med i samrådet).

11 Då de ändrade förutsättningarna innebär en större osäkerhet om behovet av/möjligheten att etablera en skola förslår stadsbyggnadskontoret att användningsändamålet för den byggnad som avses användas för skola kompletteras med bestämmelse om bostadsändamål. Det möjliggör att byggnaden kan byggas till/om för bostäder om skoletableringen inte genomförs/när skoländamålet inte längre är aktuellt. Den tillåtna totalhöjden för byggnaden höjs med ca 3 meter för att möjliggöra påbyggnad av bostäder (radhus) på byggnadens tak. I det avseende byggnaden tas i bruk för bostäder beräknas det innebära ett tillskott på ca 60 bostäder. I övrigt förelår kontoret inga betydande förändringar av byggrätternas omfattning men förslår mindre förändringar av gestaltningen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående revideringar innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 11 (18) Inkomna synpunkter Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. För yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten för projektet, dnr Planakten för ärendet finns tillgänglig i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen kan på nuvarande underlag inte bedöma om den planerade bebyggelsen blir lämplig ur hälsosynpunkt med avseende på buller. Om planen antas med nuvarande utformning kan Länsstyrelsen därför komma att pröva stadens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 12 kap. 3 i äldre PBL (1987). Länsstyrelsen anser att avsteg från riskdagens riktvärden för buller är motiverat med hänsyn till planområdets centrala läge men önskar att planhandlingarna förtydligas och kompletteras med följande avseende buller: planbestämmelser om att minst häften av boningsrummen i varje lägenhet ska ha högst 55 db(a) i ekvivalentnivå utanför fasad, planbestämmelse om att samtliga bostäder ska ha tillgång till uteplats med högst 70 db(a), redovisning av lägenhetslösningar, uppgifter om hur många lägenheter som behöver förse med skärmar på balkonger samt det bör framgå att riktvärdet 55 db(a) kan innehållas på skolans och förskolans lekutrymmen utomhus. Länsstyrelsen anser att ljudkraven i första hand ska uppfyllas utan tekniska speciallösningar och då sådana behövs ska dessa endast vara aktuella på enstaka lägenheter och ställer sig tveksamma till om så blir fallet med punkthusen efter bedömningen att dessa inte har förutsättningar för genomgående lägenheter. Länsstyrelsen påpekar att även buller orsakade av verksamheter och fläktar ska vägas in. Fortsatt påpekar Länsstyrelsen att det behöver klargöras att ingen risk för ras eller skred föreligger samt att det bör framgå i planen om staden avser styra bort viss användning som ryms inom centrumändamål då planen medger sådant ändamål tillsammans med bostäder.

12 Storstockholms lokaltrafik (SL) SL anser att det är positivt med exploatering i närheten av befintlig kollektivtrafik och att ny hållplats planeras och påpekar att för hållplatsen gäller riktlinjer i Ri-Buss och att SL vill delta i planeringsarbetet för nämnd hållplats. SL påpekar att lågfrekvent buller från busstrafik ska beaktas och att Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller ska uppnås i sovrum. SL påpekar att åtgärder ska vidtas så att bullerriktvärden uppnås på hela skolgården. Storstockholms Brandförsvar Inget att erinra. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Lantmäterimyndigheten Inget att erinra. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 12 (18) Stadsdelsnämnden Nämnden ser positivt på att området utvecklas enligt de intentioner som finns i programmet för Liljeholmen-Årstadal men tillägger att man förstår att redan inflyttande i området upplever olägenheter i och med den fortsatta utbyggnaden. Nämnden är särskilt positiv till att gamla Sjöviksvägen stängs av vilket både ger en lugnare trafikmiljö och skapar en ny mötesplats i området. Nämnden anser att det är mycket viktigt att planerna att inrätta en skola genomförs. Eftersom Årstaviken riskerar att inte uppnå MKN för vatten anser nämnden att det kan vara lämpligt att se över möjligheterna att skapa grönska som kan ta hand om viss del av dagvattnet, t.ex. genom gröna tak. Förvaltningen kommer att se över alternativa platser för hundrastgården i området. I yttrandet från nämnden kommenteras att önskemål framförts om ytterligare flyt/solbrygga längs med Årstavikens kaj men att förvaltningen har begränsade resurser för drift- och underhåll av sådan. I yttrandet nämns också det befintliga bergrum som är tänkt att nyttjas till annat än parkering. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Bergrummet man syftar på ligger i intilliggande plan (Kajen) och behandlas inom det ärendet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämnden anser att man bör utreda om hörnlägenheter i kv. Backen kan utformas så att de får del av den tysta sidan samt att fasaden mot Sjöviksbacken ska utformas för att uppnå ljudklass A för utifrån kommande ljud. Nämnden anser att speciallösningar i form av inglasade balkonger bara kan accepteras när övriga möjligheter är utredda och påpekar att lågfrekvent buller är svårt att bygga bort varför sovrum mot tyst sida ska prioriteras. Nämnden anser att det bör utredas om genomgående lägenheter kan tillskapas i punkthusen istället för bullerskärmar på balkonger för att uppnå avstegsfallens krav. I yttrandet påpekas också att det inte är utrett i vilken grad den planerade bebyggelsen vid kv. Syllen och Golvläggaren vid Södertäljevägen kommer påverka ljudnivåerna för punkthusen.

13 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 13 (18) Nämnden anser att bullernivåer på skolgården bör redovisas tydligare och att åtgärder genomförs för att hela skolgården ska uppnå 55 dba ekvivalent. Nämnden påpekar att det enligt PBL framgår att om tomt ska bebyggas med förskola, skola eller likvärdigt så ska det på tomten eller i närheten finnas tillräcklig plats för lek och utevistelse men att det saknas riktlinjer för storleken på sådana friytor. Nämnden föreslår dock att man använder Malmö stads riktlinjer om 30 kvm/barn som jämförelsemått. För att en förskola med mindre friyta än så ska vara lämplig föreslår man att man tittar på en så kallad lekvärdesfaktor (även den från Malmö stad) som innebär att man betygsätter och beskriver gårdens lekvärdesfaktor genom sju olika kvalitetsaspekter: friyta, zonering av gården, tillgänglighet, integrering av lekutrustning i landskapet, vegetation och topografi, samspel mellan ute och inne samt möjlighet till förståelse av sin omvärld. Som ovan så föreslår man att Malmös riktlinjer för friytor på förskolegårdar ska vara jämförelsemått även för skolgården inom planområdet. Man påpekar att planförslaget innehåller en skolgård som motsvarar 5,7 kvm/elev och föreslår att naturmarken i anslutning till skolgården även ska kunna nyttjas som rastplats för eleverna. Naturmarken viktiga ekologiska funktioner är inget hinder för detta om bara hänsyn tas till dessa vid t.ex. ingrepp i marken. Med hänvisning till närliggande ekområden vill nämnden att spridningszonen för eklevande arter ska stärkas genom trädplantering. Nämnden anser att det ska beaktas att Sjöviksbacken föreslås som pendlingsstråk i den kommande cykelplanen och att parkeringsplatserna längs samma gata inte ligger i linje med trafikkontorets förslag till framkomlighetsstrategi utan istället bör nyttjas för cykel- och gångtrafik. Nämnden bedömer att parkeringstalet 1,5/lgh för cykelparkeringar är för lågt och att en väderskyddad cykelparkering per boningsrum bör eftersträvas. Nämnden noterar att markundersökningar som utförts visar att risken för markföroreningar är låg men påpekar att fördjupade och kompletterande utredningar bör göras. Nämnden förslår att fördröjning av dagvattnets avrinning sker genom plantering längs gator, på innergårdar och/eller tak. Exploateringskontoret Kontoret har inga stora synpunkter på huvuddragen i utformningen av planförslaget men anger följande detaljsynpunkter: - Markområdet markerat med u öster om den södra byggnaden inom Årstaäng 4 bör regleras S (skola) istället för SK (skola och kontor) - En liten del av området med bestämmelsen NATUR i den nordvästra delen av planområdet söder om den norra byggnaden inom Årstaäng 4 bör ha planbestämmelsen x1 istället för NATUR. - x1-området bör lokaliseras och utformas som ett 3 meter brett gångutrymme Kontoret anser att trafikutredningen för området behöver utvecklas på flera punkter och att utformningen av den allmänna platsen bör utredas vidare. I yttrandet nämns också att exploateringsnämnden måste godkänna ändrad markanvändning från industri till bostäder inom del av Årstaäng 4.

14 Stadsbyggnadskontoret har noterat att beslut enligt ovan nu har tagits av Exploateringsnämnden ( ) SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 14 (18) Trafikkontoret Kontoret tycker att det varit en bra dialog under planens framtagande. Under det fortsatta arbetet anser kontoret att det är viktigt med en god utformning av torget och passagen över Sjöviksbacken för att säkerställa en trafiksäker miljö med god tillgänglighet. I synnerhet då platsen ligger direkt mellan två skolor/förskolor. De påpekar också att det saknas beräkningar på angöringsbehovet för verksamheter eller skola även om det finns beräkningar för antalet trafikrörelser. Kontoret påminner om stadens riktlinjer att det för varje tillkommande bostad ska planteras ett träd och hänvisar till det tillsatta Trädrådet. Kontoret anser att ianspråktagen park/naturmark ska kompenseras genom grönkompensation. Med hänvisning till tidigare erfarenheter vid byggande nära berg där sprängningar lett till stora ingrepp i naturmark som följd av att berget rasat samman vilket innebär både fula bergsskärningar och att träd och annan växtlighet skadas och dör påpekar kontoret att det är viktigt att bergskvaliteten vid punkthusen säkerställs innan sprängarbeten påbörjas. Kontoret anser att det är viktigt att gångstråket i naturmarken inte bryts då del av naturmark blir skåltomt. Kontoret anser att cykelparkeringen är bra och tydligt redovisad i handlingarna och att stadens cykelp-norm ska följas men att formuleringen att parkeringen i första hand ska lösas på kvartersmark är för svag. De påpekar också att det är viktigt med så användarvänlig koppling av cykelstråken till Årstadalsskolan och vidare mot Årstabron och pendeltågsstationen. För att kunna tillgodoräkna sig det tunnelbanenära läget vid bland annat beräkning av p-tal anser kontoret att en förbättring av passagen mellan Marievik och Liljeholmens tunnelbana (över godsspåret) bör förbättras. Kontoret påpekar att det inte nämns något om den bristande trafiksäkerheten vid den nämnda passagen i handlingarna. Kontoret påpekar att tidigare parkeringsnorm i närområdet varit 0,8 bilplatser + 0,1 besöksplatser per lgh men att man i den här planen gått ner till 0,7 + 0,1 samt att parkeringarna längs Fredborgsgatan ligger utanför planområdet och därför inte får räknas in (vilket medför ett underskott på 12 besöksparkeringar). De påpekar också att de nämnda besöksparkeringarna används både för besök till boende och till verksamheter, en sådan 100 %-ig samutnyttjan anser kontoret orimlig. De konstaterar också att övriga besökare som inte finner p-plats i planområdet hänvisas till bergrumsgarage närmare kajen och påpekar att det är bättre ur orienteringssynpunkt och tillgänglighet för handikappade om besöksparkering sker i garage inom detaljplaneområdet. För bergrumsgaragen önskar kontoret även att exploateringsavtal upprättas så att allmänhetens tillträde säkerställs. Kontoret anmärker att den 5 %-lutning som refereras till i handlingarna som krav för tillgänglighet är ett krav som avser ramp och att sådana bör ha begränsad längd/omfattning och att kravet på gångytor är 2 %. Kontoret inser

15 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 15 (18) att topografin på platsen inte tillåter att sådant krav uppfylls men vill förtydliga frågan. De menar att områdets topografi innebär att extra omsorg måste läggas på att uppnå tillgänglighet vid hållplatser, entréer och passager/ övergångsställen. De önskar vidare att de många trapporna utformas så att de blir tillgängliga för flertalet och att alternativa vägar finns. Extra viktigt anser de att det är vid torgytan där trappningar och gradänger lätt skapar snubbelrisker. Kontoret påpekar att det är viktigt att man längre fram i processen ser till att skolgårdens olika nivåer blir tillgängliga utan onödiga omvägar. Kontoret påpekar att de smala körbanorna i området kommer försvåra/fördyra skötseln men är samtidigt medveten om att avvägningar gjorts gällande detta vid framtagandet av planförslaget. Även de många trapporna uppmärksammar de som dyra att sköta då de kräver handskottning och regelbunden städning. För detta föreslås att brukaravtal träffas med fastighetsägarna. Kontoret vill inte ta över driften förrän hela området är utbyggt. Kontoret önskar betona att all avfallshantering ska ske inom fastighetsmark (de vill inte ha sugluckor på allmänna gator så som blivit fallet på andra ställen i området). De förordar maskinell hantering. Kontoret påpekar att den livliga trafiken på Sjöviksbacken kommer att öka när busstrafiken intensifieras som planeras och menar därför att det är viktigt att säkerställa att luftkvaliteten och bullernivåerna kommer att ligga på en sådan nivå att det är lämpligt för barnen att vistas på skolgården. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Rådet anser att den höga exploateringen inom planen kommer få konsekvenser på boendemiljön och anser att en förutsättning för föreslagen täthet är att de gemensamma och offentliga rummen utformas med extra mycket omsorg i både material och detaljer. Rådet anser att grundidén med en tät stadsmiljö är bra men ställer sig tveksam till om relationerna mellan det offentliga rummet och de semiprivata gårdsrummen blir bra, och ser en risk i att de små tittskåpsliknande gårdarna på sikt avgränsas genom staket och barriär vilket rådet skulle önska att man avvärjer i planföreskrifterna. Rådet anser att den arkitektoniska gestaltningen måste förbättras, bland annat runt de smalaste mellanrummen mellan huskropparna, i fönstersättning (vilken de upplever som allt för ensartat liggande), men också fasadernas färgsättning bör ses över då sekundärljuset (reflexljus från motstående fasader) i är viktigt i täta stadsmiljöer vilket kräver ljusare fasader även mot gatan. Rådet anser också att bottenvåningarnas gestaltning uppvisar mycket stora brister och att utformningen av gatan mellan kontorshuset och det inre bostadskvarteret är bristfällig. Vidare anser rådet att man borde ta bort den eller de översta balkongerna mellan byggnadskropparna i det inre kvarteret för att skapa en intressantare dynamik. Rådet anser att skolans fasader kräver betydligt mer än lite färgfält för att bli ett arkitektoniskt tillskott till kvarteret. Rådet anser att en barnkonsekvensbeskrivning måste utvidgas till att rymma fler aspekter av barnens livsmiljö än trafikrelaterade frågor. Rådet är tveksam till om skolgården faktiskt räcker till för det antalet elever som förväntas gå i skolan och är mycket negativ till placeringen av förskola och den minimala utomhusytan/brist på solljus som barnen får tillgång till.

16 Skönhetsrådet önskar att förskolan flyttas till punkthusen där lokalerna skulle kunna kopplas till direkt till naturmarken. Rådet önskar ett tydligare samband mellan punkthusen och naturmarken, med trappor, ramper och/eller direktentréer mot gångvägen. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 16 (18) Rådet önskar att staden skulle arbeta på annat sätt med planering av lokaler för skola, vård och omsorg för att säkerställa större ytor för lek och rekreation men också att service finns på plats när invånarna flyttar in i nybyggda områden och för att behovet av service inte ska behöva lösas genom än högre exploatering. Rådet tillstyrker planförslaget men med krav på omprövning av förskolans placering, en utvidgad barnkonsekvensbeskrivning, samt vidare bearbetning av den arkitektoniska gestaltningen (se ovan för mer detaljer). Stockholm Parkering Stockholm Parkering har inga invändningar mot att nya bostäder och kontor byggs i området men är tveksamma till det höga antalet parkeringsplatser då många parkeringsgarage i Årstadal har låg beläggning och bedömer att huvuddelen av de parkeringsplatser som planeras i området kan tillgodoses i intilliggande garage. De påpekar att det däremot råder underskott på besöksoch korttidsparkeringar och anser att gatumarken därför bör omvandlas till sådana parkeringar och avgiftsbeläggas dygnet runt och därmed hänvisa boende till att hyra plats i garage. Stockholm Business region AB SBR ställer sig positiva till förslaget och rekommenderar att lokalerna inom planen ska finnas tillgängliga i en rad olika storlekar för att skapa en diversifiering av olika typer av verksamheter i området. Övriga remissinstanser Stockholm Vatten AB Stockholm vatten meddelar att VA-anslutning kan ske till befintliga ledningar i Fredborgsgatan eller i Sjöviksbackens nya sträckning (där vatten kan anslutas till normalzon med tryck + 50 m til + 70 m över noll plan eller till högzon med tryck + 85 m över nollplan). I Sjöviksbackens gamla sträckning finns spill-, avlopps- och vattenledningar varav några helt eller delvis ligger under den planerade bebyggelsen. Om gatan inte längre blir allmän gata finns möjlighet att samtliga ledningar i gatan slopas alt används som servisledningar och den däremot fortsätter att vara allmän gata kan ledningarna komma att bli kvar och eventuellt behöva flyttas. Stockholm Vatten meddelar att dagvatten ska hanteras inom fastigheten och endast i begränsad omfattning anslutas till det allmänna nätet. Fortum Distribution AB Fortum meddelar att - om planen genomförs medför det att befintligt ledningsstråk i den föreslagna lokalgatan måste flyttas, - åtgärder i Fortums anläggningar utförs efter beställning till Fortum och bekostas av byggherren, - föreslaget u-område är ok ur Fortums synvinkel

17 - säkrandet av elledningar inom kvartersmark ska ske i tomträttsavtal eller genom upprättande av ledningsrätt/servitut. AB Fortum Värme Fortum meddelar att - befintlig fjärrkylaledning finns inom området och måste beaktas, servitut behövs antagligen SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 17 (18) - hänsyn ska tas till befintlig fjärrvärmeledning, vidare utredning får visa om flytt behövs. TeliaSonera Skanova Access AB Skanova har markförlagda teleledningar i och utanför planområdet. (Karta bifogad). Skanova önskar att så långt som möjligt behålla befintliga teleanläggningar i sina nuvarande lägen för att undvika de olägenheter och kostnader som uppkommer i samband med flytt. Vidare meddelar Skanova att de kostnader som uppstår vid en eventuell flytt bekostas av den som initierar flytten. Sakägare enligt fastighetsförteckning Inga sakägare enligt fastighetsförteckningen har inkommit med synpunkter. Övriga, ej sakägare Ingrid Casserborg, Nybodavägen, Nybodahöjden Yttranden anser att en högstadieskola är nödvändig för att barnfamiljer ska vilja bo kvar i området. Yttranden anser att det är viktigt att hushöjderna stannar på de höjder som angetts i förslaget och inte blir högre i senare skede av processen, och påpekar att även om effekten av bebyggelse närmare Årstavikens kaj blir mer påtaglig är det inget argument för att ytterligare försämra sikten för boende på Nybodahöjden. Yttranden önskar att kastanjeträdet i Sjöviksbacken vid gångvägen bredvid den nuvarande hundrastgården bevaras och inte slentrianmässigt fälls och benämner den som kulturhistorisk värdefull miljö. Magnus Jernberg, Sturehillsvägen Årstadal Yttranden anser att förslaget ser mycket bra ut men undrar varför man föreslår en ytterligare f-5-skola istället för en högstadieskola då sådan inte finns i Årstadal men efterfrågas av föräldrar i området. Stadsbyggnadskontorets kommentar: Frågan inkom till SDF som också sänt den vidare till utbildningsförvaltningen för besvarande. Pia Torén, Marieviksvägen Årstadal Yttranden undrar vart det är tänkt att hundrastgården ska flyttas och om gångvägen på berget bakom bebyggelsen kommer vara kvar eller om gående till Årstaberg kommer hänvisas till Fredborgsgatan/Sjöviksbacken. Christer Andersson, Hägersten Yttranden anser att den redovisade gestaltningen av kv. Backen inte har tagit hänsyn till stadsbyggnadsnämndens beslut om start-pm där större variation efterfrågades, och kräver att det redovisas ett beslut från nämnden där de godkänner detta tråkiga alternativ.

18 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 18 (18) Nina Hjerpe m.fl. (totalt 4 namnunderskrifter), Järfälla Yttranden anser att det är viktigt att man ska bevara träden med hänvisning till deras betydelse för vår livsglädje, trivsel, för syrets skull och för alla som nyttjar närområdet, även djuren. Nina Åman planchef Susanne Werlinder planarkitekt