Alnarps Nötköttsdag. 10-års jubileum. Positiva signaler för svenskt nötkött! Vad har hänt de senaste 10 åren och vart är vi på väg?

Transkript

1 Alnarps Nötköttsdag 10-års jubileum Positiva signaler för svenskt nötkött! Vad har hänt de senaste 10 åren och vart är vi på väg? Arr: Samarbete mellan Institutionen för Biosystem och teknologi (BT) SLU, Partnerskap Alnarp, Skånes Nötköttsproducenter och LRF Skåne TILLVÄXT NÖTKÖTT Partnerskap Alnarp

2

3 Välkommen till 10-års jubileum Positiva signaler för svenskt nötkött! Vad har hänt de senaste 10 åren och vart är vi på väg? Torsdagen vänder sig till nötköttsföretagare, rådgivare, lärare, studenter, forskare och andra intresserade inom nötköttsbranschen. - En mötesplats för att skapa kontakter och lyfta behovet av tillämpbar forskning för utveckling av företagandet inom nötkött. Dagen arrangeras i samarbete mellan Institutionen Biosystem och teknologi (BT), Partnerskap Alnarp, LRF-Skåne och Skånes Nötköttsproducenter. Lokal: Aulan, Alnarpsgården, SLU, Alnarp Moderator: Anna Kristoffersson, Skånes Nötköttsproducenter 9.00 Registrering, kaffe med fralla 9.30 Inledning Perspektiv på svensk nötköttsproduktion och Tillväxt Nötkött - Hur behåller vi farten? Lennart Wikström, Svenska Livsmedel Bensträckare LUNCH Biffen i ugnen hur smakar den? - Tillagningens betydelse för måltidsupplevelsen Eva Thuresson, Kock, Allé på Österlen, Svinaberga Köttkvalitet - Parametrar som påverkar och hur kan vi möta marknaden Anders H Karlsson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Svensk nötköttsproduktion i ett hållbarhetsperspektiv i världen - Hur möter vi handeln och våra konsumenter Christian Swensson, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU Alnarp Omvärldsspaning - OECD/FAO prognos för nötköttsproduktion fram till 2025 samt resultat från Agri Benchmark om svensk nötköttsproduktion i ett världsperspektiv Johanna Bengtsson, Svenska Köttföretagen AB Nya möjligheter att hålla ordning på och registrera djuren genom digitalisering och bättre management - Ett exempel från England Sally Ashwell, Farmplan Bensträckare Kaffe Framgångsrik företagsledning - Vad bör vi fokusera på? Ove Karlsson, Kompetenscentrum företagsledning, SLU Alnarp Sammanfattning av dagen och avslutning

4 Innehåll Perspektiv på svensk nötköttsproduktion och Tillväxt Nötkött 5 - Hur behåller vi farten? Lennart Wikström, Svenska Livsmedel Biffen i ugnen hur smakar den? - Tillagningens betydelse för måltidsupplevelsen 13 Eva Thuresson, Kock, Allé på Österlen, Svinaberga Köttkvalitet - Parametrar som påverkar och hur kan vi möta marknaden 14 Anders H Karlsson, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara Svensk nötköttsproduktion i ett hållbarhetsperspektiv i världen - Hur möter vi handeln och våra konsumenter 28 Christian Swensson, Institutionen för biosystem och teknologi, SLU Alnarp Omvärldsspaning - OECD/FAO prognos för nötköttsproduktion fram till 2025 samt resultat från Agri Benchmark om svensk nötköttsproduktion i ett världsperspektiv 42 Johanna Bengtsson, Svenska Köttföretagen AB Nya möjligheter att hålla ordning på och registrera djuren genom digitalisering och bättre management - Ett exempel från England 47 Sally Ashwell, Farmplan Framgångsrik företagsledning - Vad bör vi fokusera på? 63 Ove Karlsson, Kompetenscentrum företagsledning, SLU Alnarp Fakta om nötköttsproduktion i Sverige 74

5 Perspektiv på svensk nötköttsproduktion och Tillväxt Nötkött Hur behåller vi farten? Lennart Wikström Svenska Livsmedel Alnarps Nötköttsdag Det började redan på talet Den framtida åkerarealen Lantmannen 1986 Köttkonsumtionen i fokus Full House, Lester Brown, WorldWatch Institute, 1994 Överfiske Sedan köttet Vi kunde förvänta oss en minskning av köttkonsumtionen med 25 procent, drivet av Ökad efterfrågan i tillväxtländer Attitydförändringar och djurrättsfrågor 5

6 Men hur gick det? Proteinskiftet kom redan åt vi i genomsnitt 56 kg kött och charkprodukter per person och år Av detta var 7 kg nötkött Sedan dess har den totala köttkonsumtionen ökat med 45 procent Fjäderfäkött med 179 procent Får och lamm med 117 procent Nötkött med 88 procent Chark med 60 procent Griskött med 27 procent Köttkonsumtionen kg/person och år Källa: Jordbruksverket 6

7 Drivkrafter Ökad levnadsstandard och högre disponibel inkomst På 20 år har hushållens disponibla inkomst i justerat för inflation ökat med 50 procent Kött har blivit relativt billigare Nötkött har på samma tidsperiod blivit 10 procent dyrare Kyckling har blivit 17 procent dyrare Fisk (torskfilé) har blivit 97 procent dyrare Ägg har blivit 11 procent billigare Sverige är traditionellt en lockande högprismarknad Ökad disponibel inkomst leder till ökad konsumtion av nötkött Källa: Jordbruksverket, Ekonomifakta Men enbart ekonomi räcker inte som förklaring Kött är status Kött är bekvämt Kraftigt ökat uteätande 7

8 Köp svenskt om det finns Grunden för nötköttet är antalet kor År 1986 hade vi mjölkkor och kor för uppfödning av kalvar År 2015 var antalet respektive Volymen svenskt nötkött minskade under samma period med 8 procent medan totalkonsumtionen av nötkött (styckat, färskt och fryst, ej färdigmat) ökade med 170 procent Minskat utbud trots en ökande efterfrågan hur begåvat är det egentligen ur ett affärsmässigt perspektiv? Tillväxt för nötkött i Skåne utnyttja potentialen Projekt Partnerskap Alnarp 2006 (slutrapport med handlingsplan 2010) God tillgång till betesmark Många nötkreatur Gott om billigt foder Utöver detta finns det i Skåne både en tradition i att föda upp nötdjur och att slakta och stycka dessa Men var är marknaden? Tillväxt för nötkött i Skåne utnyttja potentialen Workshop Nötkött 10 oktober 2006 Kött och köttvalitet, Eva Thuresson, Allé Kött till konsument, Ica Utveckling av nötköttsaffären, Swedish Meats Nötkött strategiska val, Team Ugglarp Svensk nötköttsproduktion vad kan vi konkurrera med? LRF Konsult Produktionsekonomi fallstudier, HS Kristianstad Produktion för anpassad kvalitet, SLU Skara Internationell handel med nötkött och Sveriges position, Taurus Aktuell forskning vid SLU Diskussion 8

9 Vad är köttet värt? Förra året köpte vi kött för 37,1 miljarder kr Förra året köpte vi kött för 27,2 miljarder kr Av det var hälften nötkött Av det var nästan hälften nötkött I produktionsledet är nötköttet värt 5,1 miljarder kr I produktionsledet är nötköttet värt 4,6 miljarder kr jämfört med 3,9 miljarder för grisköttet jämfört med 3,5 miljarder för grisköttet (2006) (2014) Rådslag 7 mars 2011 Tillväxtprogram Nötkött Real värdetillväxt i primärled med 1 procent per år fram till 2020 Betesmarken ska bidra till att uppfylla de nationella miljömålen Programbudget minst milj kr/år Förstudie Tillväxtprogram för nötkött april 2012 Alnarps nötköttsdag sedan starten 2008: Smarta lösningar - öka lönsamheten! 2009: Med inblickar i internationell nötköttsproduktion 2010: Funktionell nötköttsproduktion och framtida förutsättningar 2011: Nötköttsföretagande idag och i framtiden 2013: Effektiv produktion 2014: Nya förutsättningar för svensk nötköttsproduktion 2015: Lönsamhet, konkurrensförmåga och tillväxt av hållbar svensk nötköttsproduktion 9

10 Tydligt produktionsfokus Kostnader Effektivitet resursutnyttjande Djurhälsa Benchmarking Brasilien, Frankrike, Irland, Danmark, USA Klimat och hållbarhet Stall och inte men var är marknaden? Workshop 2006, Nötköttsdagen 2015 Spaning 2026 Globalisering Digitalisering Konsumtion driven av värderingar Post Truth Magen styr det ska kännas bra Paradise Lost i väst Transparens och tillit Mat och hälsa kommer att bestå inte längre en trend Hållbar konsumtion hållbara konsumenter Företagen bygger in hälsa och konsumenterna i sina CSR- strategier Spaning 2026 Två scenarier Ökad protektionism Business as usual 10

11 Scenario 1: Ökad protektionism Fortsatt produktionsfokus Minskad handel höjda priser Minskad tillväxt Det innebär Ø Minskad efterfrågan Ø Tydligt kostnadsfokus Ø Fortsatt krympande produktion Scenario 2: Business as usual Det finns inget som heter business as usual vi kommer att leva under fortsatt ständiga förändringar Men Ökat marknadsfokus med differentiering av marknaden Tydligare kommunikation av mervärden fortsatt bra betalt (kanske) Millennials blir medelålders Värdefokus Individualistiska kollektivister hipstern som norm Kött och nötkött under fortsatt prövning etik, klimat och hälsa Världen flyttar hit nöt och lamm är halal Att ta med hem: Vi kommer att fortsätta äta nötkött även om konsumtionsmönstren förändras Marknaden styr Tydlighet, ursprung och transparens Från Sverige + geografisk ursprungsmärkning + eget varumärke + ätkvalitet Utveckla ditt koncept Vad kan du berätta? Vem producerar du för? Var hör din produkt hemma? 11

12 En vision: Svenskt nötkött på fler tallrikar överallt TACK! 12

13 Biffen i ugnen hur smakar den? - Tillagningens betydelse för måltidsupplevelsen Eva Thuresson, Kock, Allé på Österlen, Svinaberga 13

14 Köttkvalitet Parametrar som påverkar och hur kan vi möta marknaden? Anders H. Karlsson Husdjurens miljö och hälsa SLU Skara Köttforskningsprofil på HMH Ansvariga: Anna Hessle & Anders Karlsson Primärproduktionens betydelse för köttråvarans kvalitetsegenskaper och för dess användbarhet för vidare bearbetning till köttbaserade produkter. Hållbar köttproduktion! Miljömässig Ekonomisk Från Gård till Konsument Köttkvalitet Köttproduktion Djurvälfärd 14

15 Vad är definitionen för kött? Enligt svenska livsmedelslagstiftningen: Kött är skelettmuskulatur från däggdjur eller fågel med naturligt förenad fett- och bindväv och från vilken större senor avlägsnats. (Tidigare: Kött: alla delar av djur som är tjänliga som livsmedel.) Källa: Nationalencyklopedin (hämtad ) Vad är kött? Muskel Kött Kött är post-mortal muskel, och består av buntar av muskelfibrer (=celler) som hålls ihop och omges av bindväv. Muskel är byggd för sammandragning (kontraktion) och utför kroppens rörelser samt formförändring av kroppens organ. Muskel Ben Senor förbinder muskeln till djurets ben. Sena Kemisk sammansättning & Näringsvärde /100 gr Djurslag Detalj Vatten, % Protein, % Fett, % Energi, kcal Fe Se B 12 (mg) (ug) (ug) Nöt: Ryggbiff, 73,25 21,80 3,85 122,6 2,20 9,0 1,40 rå Ryggbiff, 68,45 25,46 4,50 143,2 2,57 10,5 1,23 stekt Gris: Fläskfilé, 75,50 20,60 2,60 106,7 1,45 12, rå Fläskfilé, 70,44 24,64 3,11 127,6 1,74 14, stekt Lamm Kotlett, rå 62,40 19,00 17,3 232,2 1,45 4,62 0,89 Kyckling Kotlett, stekt File utan skinn, rå 60,12 22,05 16,1 234,0 1,69 5,36 0,76 74,68 23,10 1,20 104,5 0,72 11,2 0,26 Källa: Livsmedelsdatabasen, SLV Kött, magert Medelvärde 75,00 22,00 2,00 100,0 1 Glykogen 1% 15

16 Köttvetenskap Att mäta är att veta. Werner von Siemens (grundare av Siemens AG) Köttvetenskap Ett brett forskningsområde som förutom att arbeta med slakt och bearbetning av köttråvara, också arbetar med frågor omkring stress före slakt och dess effekt på köttkvalitet, slaktmetoder, djurvälfärd, ritualslakt, som alla är mycket viktiga för att säkerställa att köttkvalitet, kulturella frågor och marknadskrav harmoniseras. Köttvetenskap Sträcker sig från djurens tillväxt och utveckling till färskt kött och vidare till bearbetade och producerade kött(baserade)produkter. Köttets väg från gård till gaffel 16

17 Köttkvalitet Red meat is NOT bad for you. Now, blue-green meat, that s bad for you! Tommy Smothers (Komiker, USA) Vad är köttkvalitet? Två extrema definitioner Subjektiv uppfattning Kvalitet kan inte definieras. Det kan bara kännas igen. Objektiv uppfattning Kvalitet kan endast mätas med laboratoriemetoder eller instrument. Vad är köttkvalitet? Ingen universell definition Betyder olika saker för olika människor - mellan och även inom länder / regioner Olika kriterier i alla stadier av produktionskedjan Förändras över tid 17

18 Uppfattning av kvalitet - Primärproducent -Slakteri - Köttbearbetning Vikt Konformation Hull/Fettansättning Foderutnyttjande Tillväxthastighet Renhet Vikt Utbyta Konformation Fetthalt Kön Ålder Skador etc. ph Färg Marmorering Spårbarhet Fetthalt Vätskehållande förmåga ph Utbyta Spårbarhet Hållbarhet ph-fall när muskel blir kött DFD =Dark - mörkt, Firm - fast, Dry - torrt ph Normal 5,5 - PSE=Pale - ljust, Soft - mjukt, Executive - vattnigt Timmar efter slakt Photo: DMRI ph och vätskehållande förmåga Kött består av ca 75% vatten. Vätskehållande förmåga Photo: DMRI ph 18

19 Viktiga köttkvalitetparametrar Mörhet/Textur (ph 24 ) Vattenhållande/-bindande förmåga (ph 1 ) Färg & Färgstabilitet (ph 1&24 ) Sensorik (Panel: (O-)tränad) +O 2 Jernet rostat Konsumentens uppfattning av kvalitet INRE Vid köptillfället Färg Fetthalt Droppsvinn Näringssammansättning Vid tillberedandet Lukt Krympning Koksvinn YTTRE Säkert Spårbart Djurvälfärd Ekologiskt Utomhus uppfött medmera Vid ätandet Mörhet Saftighet Arom & Smak Mörhet Viktigaste kriteriet för konsumenten Påverkas av många faktorer före och efter slakt Utgörs av två komponenter: Bindväv Muskelfibrer 19

20 Faktorer som påverkar mörhet Före slaktning Efter slaktning Art (nöt, gris, kyckling) Ras (SRB, angus) Genetik (genotyper) Kön ( ) Ålder (unga vs. äldre) Utfodring (grov-/kraftfoder) Hantering (stress) Bedövningsmetod Elstimulering (impulsmörning) Hängningsmetod (hälen, bäcken) Nedkylningshastighet Mörningstid Mörningsmetod (vakuum, häng) Paketering (atmosfär) Tillberedning (LTLT, sousvide) Intramuskulärt fett Påverkar: Mörhet Saftighet Smak Robusthet Påverkas av Kraftfoder Vissa rasskillnader Moderat arvbarhet (heritabilitet) Kopplat till totalt fettinnehåll (positiv korrelation) Påverka fettkvaliteten Svårare i idisslare (nöt, lamm) än i enkelmagade djur (gris, kyckling, fisk). Gräsutfodrad nöt och lamm har mera PUFA och CLA; mer omega-3 Rödklöver ökar PUFA (mer omega-3) Kan påverkas genom utfodring av olika fettyper, men måste skyddas för våmmikroberna*. Andelen PUFA minskar med ökat hull (kraftfoder); magrare djur har högre P:S *mikroberna härdar/mättar fettet 20

21 Saftighet Påverkas av fetthalt Inte relaterad till köttets totala vätskeinnehåll Påverkas av köttets förmåga att binda vattnet vid tillberedning Frysning och upptining har stora effekter (upptiningssvinn) Smak och arom Tillagningmetod; LTLT => fria aminosyror ger köttet smak ( Maillard) Fett spelar en viktig roll Många flyktiga smakämnen är fettlösliga Utfodring: Gräs versus Kraftfoder (gräs ger en viltsmak ) Ålder: Äldre djur har starkare smak Mörning: Mera smak Paketering: Atmosfären påverkar smak (vakuum: syrlig; hög syre (MAS): oxidation av omättat fett) Forskningsbehov METIRI EST SCIRE. - Att mäta är att veta! 21

22 Nya Fodermedel/Ingredienser - Effekt på köttkvaliteten? Mikroalger Makroalger (Tång) (Östersjö)musslor Bönor Raps Ärtor Lupin? Minska EUs sojaimport Livsmedel Foder Från Rapport: Soja som foder och livsmedel i Sverige konsekvenser lokalt och globalt, Naturskyddsföreningen, 2010 Slakteribiprodukter den 5/4-delen (Bio)aktiva peptider Kollagen, etc (doi: /j.meatsci ) Antioxidanter Vattenhållande / -bindande förmåga Hälsa (bl.a. blodtryckssänkning) Blod Livsmedelspigment (Hemoglobin) Hår/Klövar/Ull Keratin Antifryspeptider (Cryo-protection) av kött Aktiva/Funktionella peptider Kycklingskinn Extruderat snacks Snacks: smälta fettet, torka i ugnen vid låg temp, poppa i mikrovågsugn Bindväv & Senor - Kollagen Textilfiber Bearbetning -Icke-termiska processer (undviker nackdelarna med uppvärmning, som tex kan reducera vitaminer etc) Högtryck (High Hydrostatic Pressure Processing) HPP + Hög temperatur (+ mikrovågor) Över/under-kokning av kött vs. LTLT/Sous vide Minimal bearbetning Skonsam bearbetning ( Processed with care ) Kall plasma (in-pack reduktion av mikroorganismer) 22

23 Nya köttprodukter Blåbärskorv (á la Sotnosen Korvmadam, Kristianstad) DOI: /j tb15649.x Leheska et al Morotsfiberkorv (ET, Chativa, US A1) Havtornkorv Kött och miljö Alla vill ha utveckling, men ingen vill ha förändring. Søren Kirkegaard Köttkonsumtion & Levnadsstandard 328 gram kött per dag 230 gram kött per dag (Purching Power Parity, Köpkraftsparitet) 23

24 Kött och miljö: Ett inlägg i debatten - En ToR flygresa SE-Thailand producerar ca 1100 kg Köttslag kg CO2ekv / CO 2 ekv/person kg kött Gris 5 Nöt 20 Om man grovt räknat antar att: Nötköttsproduktion: 20 kg CO2ekv/kg => 55 kg nöttkött för en resa ToR Fläskproduktion: 5 kg CO2ekv/kg => 220 kg kött för en resa ToR CO2-kalkylator: Turism står för 50% av ALL trafik! Idisslare och klimatet 24

25 Öppna landskap Betesdjuren håller landskapet öppet och ger en rik biologisk mångfald av växter, fåglar, insekter och andra småkryp. Djurens bete, tramp och spillning är viktiga förutsättningar för artrikedomen i naturbetesmarkerna. En rik biologisk mångfald är också en förutsättning för att styra över odling av vegetabilier mot ekologiskt och hållbart. Utan pollinerare och skadedjursbekämpare så blir odling mycket svårare (Jonas Wangsten). Avrundning 25

26 Konsumentens betalningsvilja - Willingness-to-pay Vad är mervärde för köttkonsumenten? Vilka argument ska till för att minska Sveriges och vår köttimport och öka konsumtion av svenskt kött? Exempel: Om konsumenten önskar att djuren ska ha mera plats, tex 30%, så kan producenten producera 30% mindre per ytenhet. För att behålla sin intjäning ska konsumenten betala 30% högre pris. Maten kostar ju mera att producera! Hur få konsumenter at betala mera för maten? => Löser alla problem! Djurvälfärd Djurhälsa Transportproblem Äta mindre men av högre kvalitet (ånyo en lyxprodukt) Äta svenskt (minska importen) Kritiska kontroll punkter (CCP) Ätkvalitet Befruktning Genetik Nutrition Faktorer före slakt Faktorer efter slakt Konsumentåterkoppling Kylning / Mörning Bearbetning Paketering Tillberedning Konsumtion 26

27 Sammanfattning Kvalitet blir mer och mer viktigt för konsumenten Många faktorer som påverkar ätkvaliteten Hela kedjan ska vara med. Utmaning att organisera kedjan för att kunna producera en efterfrågad och jämn kvalitet Forskningen måste fokusera på hela kedjan från gård till gom. Vår vision: HMH utvecklar framtidens hållbara djurhållning 27

28 Svensk nötköttsproduktion i ett hållbarhetsperspektiv i världen - Hur möter vi handeln och våra konsumenter Christian Swensson Biosystem och Teknologi, SLU Alnarp Fördelarna med svenskt nötkött Näringstätt livsmedel Gott! Bra djurvälfärd Tacka Djurskyddslagen Antibiotikafritt kött Ingen salmonella Öppna landskap Biologisk mångfald Resurseffektiv Proteinförädlare Kväve- och fosforeffektiv produktion 28

29 Fy fan för alla utsläpp SLAKTA KORNA de rapar för mycket metan 29

30 30

31 Utmaningen enligt FAO År 2050 är vi nio miljarder människor på jorden Vi behöver öka livsmedelproduktionen med 60% fram till år 2050 Vad kan Sverige bidra med? 2,6 miljoner hektar åker 1,1 miljoner hektar vall och bete I Norrland används över 80% av åkerarealen till vallodling hektar naturbete 31

32 Svenska växtodlingsfördelar Konkurrenskraftig vallodling Binder kol Fixar kvävet själv God tillgång på vatten Vallen är konkurrenskraftig i hela landet 32

33 160 mil var hamnar man då? Mjölkproduktion finns även i Övertorneå Alla älskar baljväxter (även jag) men Hektar Kok- och foderärter, vicker och åkerbönor, Jordbruksverkets statistikdatabas 33

34 Vårt stora bidrag till den globala livsmedelsförsörjningen 34

35 Carbon Footprint problem Per kg produkt borde vara per kg protein eller energi eller sammanvägt för alla näringsämnen Stor variation i beräkningarna Sojamjöl tar inte hänsyn till förändrad markanvändning 0,8 eller 2,78 eller 7,38 koldioxidekvivalenter per kg sojamjöl Tar inte hänsyn till olika produktionsmodeller Gäller bara just nu! 35

36 Variation i beräkningarna, exempel mjölk Källa: Henriksson et al., Gram sojamjöl I totalfoderstaten per kg produkt Invägd mjölk Nötkött Fläsk Kyckling Lamm Ägg Lax, Norge Lax, Skottland Sverige Holland 36

37 Näringsinnehåll per 100 gram Kcal/100 gram Gram protein/100 gram Quorn Kycklingfile, stekt i ugn Nötbiff, stekt Klimatavtrycket, kg CF/kg produkt Carbon Footprint Carbon Footprint sojaeffekten med Quorn 4 4 Benfri kyckling 3-4 8,1 Benfri nöt

38 Quorn Kycklingfile, ugnstekt Nötbiff, stekt Carbon Footprint per. Hänsyn till förändrad markanvändning, Jämförelse quorn, kyckling, mellankalv Quorn Kycklingfile,ugnstekt Nötbiff, stekt 38

39 Hur mycket av proteinet i fodret kan vi äta själva? Typ av foder Andel ätbart protein (för människor) Vall och bete (och övriga grovfoder) 0 Spannmål och baljväxter 0.8 Spannmålsbiprodukter 0.2 Sojamjöl 0.8 Andra proteinfoder 0.2 Andra biprodukter 0.2 Mineraler och vitaminer 0 Källa: Wilkinson,

40 3 Proteinkvot Diko extensiv, DK Diko, intensiv, DK Diko intensiv, SE Proteinkvoten = mängd ätbart protein/mängd ätbart protein in 40

41 Sammanfattning Svenska kor bevarar och utvecklar det öppna landskapet i Sverige Kornas klimatpåverkan är överdriven Kor är protein och resurssmarta 41

42 OECD-FAO Agriculture outlook Johanna Bengtsson Total produktion och konsumtion av kött i världen Produktion Konsumtion 42

43 Världsproduktion fördelat på djurslag Nötkött Griskött Kyckling Lammkött Mt (c.w.e or r.t.c) 60 Produktionsökning fördelat på köttslag och region 2025 vs % % Nötkött Gris Kyckling Lamm Nötkött Gris Kyckling Lamm Total ökning Utvecklingsländer Utvecklade länder 43

44 Genomsnittlig konsumtion kg per capita fördelat på djurslag ,00 14,00 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 Nötkött Griskött Kyckling Lammkött Kyckling Gris Lamm Nötkött kg/person/year North America Brasilienl EU Latinamerika Världen BRICS Asien och Stilla havet Afrika 44

45 3 Index foderkostnad 2,5 2 1,5 1 0, Världsmarknadspris Nötkött USD/ton

46 Nötköttspris i förhållande till foderpris 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Sammanfattning Produktionen kommer fortsätta att öka för samtliga djurkategorier, mest för kyckling. Produktionsökningstakten är lägre jämfört med decenniet innan. Konsumtionen per capita förväntas öka för samtliga köttslag. Produktionen kommer i huvudsak att öka i de länder där även konsumtionen ökar (utvecklingsländerna). Köttpriserna förväntas ligga på 2010 års nivå för att svagt stiga mot slutet av perioden (nominella priser). 46

47 Farmplan Cattle Manager Sally Ashwell Product Co-ordinator 1st December 2016 Who are we? RELX (formerly Reed Elsevier) is a FTSE-100 company specialising in data and analytics headquartered in London and Amsterdam with 28,000 staff and customers in 180 countries with a market cap of $40 billion 47

48 Who are we? RBI is part of RELX Group and provides business information, industry critical data services and workflow solutions in multiple formats across a variety of sectors Who are we? Proagrica, the global agricultural division of RELX, encompasses software, analytics and media stream. 48

49 Who are we? Who are we? Farmplan provides easy to use management software and IT solutions that make it easier to keep records, demonstrate legislative compliance and improve performance. 49

50 Our Products Business & Accounts Crops Livestock Our Services Hardware & IT solutions Support 23 dedicated in-house software services specialists (support and training) Training 20+ dedicated software trainers based throughout UK 50

51 Our Offices Local and regional teams We have offices in Ross-on-Wye, East Grinstead and Harleston with over 60 staff, and regional sales team locally based throughout the UK Our Customers We manage over 32,000 product support contracts for over 8,000 customers in the UK Breakdown of UK contracts/customers North (Scotland) 10.27% Central (East Midlands) 11.21% West (Wales and West Midlands) 8.96% South West 12.70% South East (East England, London and South East) 32.43% North East and North West 14.67% North Central (Yorkshire and Humber) 9.76% 51

52 Livestock Cattle and Sheep Legislative and Management Records Cattle Manager Customers - Herd Size 2000 users 1 million cattle 15% UK beef herd Store Cattle Suckler Breeders Pedigree Breeders Finishers Calf Rearers 52

53 British Cattle Movement Service Notify Movements PURCHASES SALE BCMS GROWTH Notify Movements BCMS BIRTH of calf MOVEMENTS Receive Passports BCMS Notify Births DEATHS Notify Movements BCMS Other Links PURCHASES Abattoirs Carcase Classifications Farm Assurance Schemes SALE Traders BIRTH of calf Pedigree Societies Notify Births GROWTH Health and Veterinary Records Electronic Equipment e.g. weigh scales Market Declarations Markets and Abattoirs 53

54 Home Page CTS Updater 54

55 Planned Sale Select Animals 55

56 Planned Sale Market Declaration 56

57 Transport Certificate Drug Treatments 57

58 Medicine Book Herd Register 58

59 Animal Record Card Breeding Records 59

60 Breeding Records Put to Sire Breeding Records PD/Scan 60

61 Breeding Records - Birth Breeding Records Herd Status 61

62 Electronic Devices Births Breeding Cycle Veterinary Treatments Health Actions Weight Records Diary Records Deaths Sales TB Testing Batch reporting Purchases Tag Details Movement between holdings Pedigree Records On Farm Movements Subsidy Claims 62

63 Innovation Alnarps nötköttsdag Samverkan Framgångsrik företagsledning - Vad bör vi fokusera på? Ove Karlsson Kompetenscentrum Företagsledning Swedish Centre for Agricultural business management Två gårdar- samma förutsättningar Helt olika resultat! 63

64 Grundtankar framtida företagsledning Följa omvärlden! Hållbara Ekologiskt Ekonomiskt Socialt Tänka strategiskt, taktisk och operativt Förhållningssätt: Entreprenör, innovativ Lärande organisation Ständig förbättring Det ska vara lätt att leda Människan i centrum! Grundtankar framtida företagsledning Det som är rätt är lätt, det som är lätt är rätt. Göra rätt saker och göra sakerna rätt 64

65 Företagsledningens kompetensområden Marknad, kommunikation Ekonomi styrning Ledarskap, medarbetare & organisation Produktion produktionsprocesser Strategisk utveckling Traditionellt farm management Agricultural business management Hög nivå på praktisk och vetenskaplig relevans! Gör en bedömning av företaget Marknad (Kund perspektivet) Ekonomi styrning (Finansiellt perspektiv) Ledarskap, medarbetare & organisation (Medarbetar perspektivet) Produktion (Internt process perspektiv) Strategisk utveckling (Innovations & utvecklingsperspektivet) Nuläge företaget? Skala 1-10 Snitt? Önskvärt läge företagen? Snitt? Vad? Varför? Hur? Vad? Varför? Hur? Vad? Varför? Hur? Vad? Varför? Hur? Vad? Varför? Hur? 65

66 Marknaden Lantbrukare: ofta underleverantörer Saknas: Marknadskunskap Saknas: Utveckla fler marknadssegment Motverka oligopolsituation Högt pris, liten volym Lågt pris, stor volym Marknadspyramiden, segment Jämför med skogen Pristagare Prissättare Marknad Utveckla marknaderna 66

67 Ekonomistyrning Största utmaningen: Brist på vinst! Lönsamheten Orsak till att vi bara har 50% marknadsandel i Sverige 10% 5% -5% -10% 7% 15% X Hur får vi branschsnittet att ligga på + 5% i vinstmarginal? 100% Det är kanske 7% som har + 5% i vinstmarginel eller mer Det är kanske 15% som har +-0 % i vinstmarginel eller mer Källa: Egen uppskattning Jimmy Larsson LRF-konsult och Ove Karlsson Vi har inte brist på kapitalförsörjning till lantbruket, vi har brist på lönsamhet! Ekonomistyrning Utveckla ekonomistyrning Målstyrning mot vinst Online Avvikelser Förkalkyler - > Budget Resultaträkning B 2016 P Rörelsens intäkter Bokf.värde Bokf.värde Bokf.värde Bokf.värde Bokf.värde Bokf.värde Bokf.värde Växtodlingsprod Mjölkint. inkl e-likvid 1 Euro Övriga djurprodukter Skogsprodukter Hyra bostad/arrende Leverantörskulder Övr. kortfristiga skulder Sum m a kortfristiga skulder Sum m a långfristiga skulder

68 Vem är hållbarast? Framgångsrikast? UK Nederländerna Danmark Sverige (exkl skog) Omsättning 303 mdr kr 247 mdr 70 mdr 35 mdr Areal ha ha ha ha Omsättning kr/ha Skuld lantbruk 189 mdr?mdr 550 mdr 295 mdr (148 mdr) Skuld / ha ? (48 000) Sources: Barclays bank (Based on KAE s desk research) Presentation vid University of Reading England Studiebesök mars 2016 Lantmästarkursen Ledarskap, medarbetare & organisation Utveckla människorna Ledarskap/ Medarbetarskap / Team Management/ systematisk arbetsmiljöledning Motivation / Drivkrafter mm 68

69 Ledarskap, medarbetare & organisation Från Till Utveckla människorna! Framgångsfaktorer Nr 1! Vilja! Attityd! Passion! Jobba med Jobba med attityden och beteende Gäller alla! Företagare, rådgivare, forskare, tjänstemän, beslutsfattare m.m.. Vi har gott om självpåtagna begränsningar! Företagare Tung o skitigt Jantelag Stagnation Grå vardag Offer Framgångsrik företagare! Rent o lätt! Vinnare! Ständig förbättring! Passion! Fighter! Det blir som det blir.. Noggrann, målmedveten Problemorienterad (20%) Möjlighetsorienterad (80%) Självförsörjning Ta marknadsandelar! Kostnadsminimera Mer intäktsmaximera Nånannan fixar Vi gör! Medel OK Only the best! Kritiska granska Lösa utmaningar! Jag Vi! Rådgivning Kundutveckling! 69

70 Produktion och produktionsprocesser Tankar inom konkurrenskraftsutredningen Produktivitet Primärproduktion omsättning livsmedel 4.8% 40 mdr 2.8% 3.8% 30 mdr Vad skapar störst förbättring? Produktion (Naturvetenskap)? Organisation (Management)? 2.8% 20 mdr - 17år Produktion och produktionsprocesser Bästa Medel Teknik? Kunskap? Management? Vi kan göra enorma produktivitetsförbättringar utan stora investeringar! 70

71 Produktion och produktionsprocesser Utmaning: Ta bort hinder som hindrar oss från att uppnå bästa möjliga produktion. Processinriktad och tvärvetenskaplig forskning och innovation Vall Process Foderproduktion Process Köttproduktion Effektiv process och nöjd kund = Lönsamhet! Strategisk utveckling Vilken är den vanligaste strategin? Strategin: Det blir som det blir! Men. varför är det inte: Det blir som vi vill? Det går inte kompensera fel riktning med hög fart! 71

72 Strategisk utveckling Målbild Strategisk målstyrning Mål personlig situation Bra ägarlön Balanserad arbetstid Mål om vinst/ lönsamhet Vinstmarginal 10% snitt RoT (förräntning inv. kap) 8% Mål om ekonomisk styrka Skuldsättnin gs-strategi Kapitalkostn adens del av omsättning Soliditet Hållbarhetsmål Mål om Förvaltningsmål bättre positiontillväxtsmål Attraktivare Kvalitetsmål Utvecklande Meningsfullt Utvecklade org. Nuläge Operativ plan (0-1 år) Taktisk plan (1-3 år) Strategisk plan (3-5 år) Strategisk utveckling 72

73 Strategisk utveckling Planera för win-win! Bra för alla, alla behövs för att driva utvecklingen framåt. Fattas en blir det obalans. Inga motsatsförhållanden. Samhället Företagen Människan Miljö, natur och djur Det finns verkligen hopp för framtiden! 73

74 Fakta om nötköttsproduktion i Sverige, 2016 Nötköttsproduktionens ekonomiska värde för primärproduktionen Av jordbrukets produktionsvärden 2014 stod animalieproduktionen för 47 %. Utav animalieproduktionen svarade nötkreaturen för 20 % av produktionsvärdet eller 5.1 miljarder kr, gris för 15 % (3.9 miljarder kr) och mjölken för 43 % (11.1 miljarder). Jordbrukets produktionsvärde 2014 (Jordbruksstatistisk sammanställning, 2016) (Jordbruksstatistisk sammanställning, 2016) 74

75 Konsumtionsutveckling Sedan 1995 har den svenska konsumtionen av nötkött ökat med över 40 % från 18,5 till ca 25 kg/person under år 2005 därefter har det legat runt kg/person och år! Under samma period har grisköttskonsumtionen legat stilla på ca kg medan kyckling har ökat. Vi har en självförsörjningsgrad på 52.4% på nötkött i Sverige. Vi importerar framförallt från andra EU-länder såsom Irland, Nederländerna, Tyskland och Polen. Produktionsutveckling Trots en konsumtionsutveckling från 1995 så har antalet nötkreatur i Sverige minskat sedan EU inträdet. I Sverige finns totalt ca 1.48 miljoner nötkreatur och det produceras idag ca 133 tusen ton nötkött vilket motsvarar ca 1,7 % av EUs produktion och en bråkdel av världsproduktionen på 64,2 miljoner ton. De största nötköttsproducenterna är USA, Brasilien, Kina, Argentina och Australien I Sverige idag kommer % av nötköttet från mjölkrasdjur och % av köttet från köttrasdjur. Företagsstrukturen i Sverige är fragmenterad med många mindre och medelstora företag och några få stora. Besättningsstorleken är i genomsnitt 18 dikor. Motsvarande siffra för mjölkkor är 81 mjölkkor per gård och totalt för nötkreatur 85 nötkreatur/gård. 75

76 Tabeller Konsumtion Tabell 1. Köttkonsumtion i Sverige (Svenskt kött, 2016 Köttslag/kg per capita Nöt- och kalvkött 18,7 22,6 25,5 25,5 25,9 Får- och lammkött 0,8 0,8 1,1 1,4 1,7 Griskött 35,3 35,7 35,5 36,7 34,1 Summa 54,8 59,1 62,1 63,5 61,7 Tabell 2. Svensk köttmarknadsutveckling i Sverige (Svenskt kött, 2016) Nöt- och kalvkött Produktion nöt- och kalvkött (1000 ton) Försäljning(konsumtion, 1000 ton) Import (% av försäljning) % % % Export (% av produktion) 10% 14% 14% Självförsörjningsgrad 59% 58% 52% Produktion Tabell 3. Antal djur i Sverige (Jordbruksverket, 2016) Mjölkko Dikor Summa kor Kvigor, tjurar, stutar Kalvar under 1 år Summa totalt Tabell 4. Slakt av större husdjur vid slakteri i Sverige, 1000-tal (Jordbruksverket, 2016) Djurslag Kalvar 38,98 33,04 26,64 21,78 Stutar 31,82 49,42 41,33 33,40 Tjurar 217,29 179,70 182,48 171,88 Kvigor 56,12 44,58 53,23 59,85 Kor 184,76 159,34 147,47 141,30 Totalt 528,96 466,08 451,14 428,21 76

77 Tabell 5. Antal företag med nötkreatur i Sverige (Jordbruksverket, 2016) Mjölkkor Dikor Kvigor, tjurar, stutar, >1år Kalvar under 1 år Samtliga med nötkreatur Tabell 6, Genomsnittlig besättningsstorlek med dikor i Sverige (Jordbruksverket, 2016) Dikor (antal) Tabell 7. Förprövning av djurstallar för nötkreatur i Sverige. Antal avgjorda ärende (Jordbruksverket, 2016) Dikostall Mjölkostall Övriga Nötstall (ej mjölkkor, ej dikor) Källor Faostat. Food and agriculture organization of the united nations statistics division. Online: Jordbruksverket, Jordbruksstatistisk årsböcker och Jordbruksstatistisk databas. Online: Svenskt kött. Om kött. Online: 77