SÄKERHETS- OCH UNDERHÅLLSBESIKTNING AV TRAFIKKONTORETS FASTA BANANLÄGGNINGAR

Transkript

1 Föreskrift för SÄKERHETS- OCH UNDERHÅLLSBESIKTNING AV TRAFIKKONTORETS FASTA BANANLÄGGNINGAR SIGNALSÄKERHETSANLÄGGNINGAR

2 2 (31) INNEHÅLL 1 INLEDNING ALLMÄNT DEFINITIONER OCH BEGREPP GENERELLT DEFINITIONER BESIKTNINGSTYPER BESIKTNINGARNAS OMFATTNING PERIODICITET KRAV PÅ BESIKTNINGSANSVARIG ANSVAR GENOMFÖRANDE BEHANDLING AV DOKUMENTATION PERIODISK UNDERHÅLLSBESIKTNING SYFTE OMFATTNING PERIODICITET KRAV PÅ BESIKTNINGSANSVARIG AKTUELLA ANLÄGGNINGAR GENOMFÖRANDE BESIKTNINGSÅTGÄRDER SÄKERHETSBESIKTNING SYFTE OMFATTNING PERIODICITET KRAV PÅ BESIKTNINGSANSVARIG AKTUELLA ANLÄGGNINGAR GENOMFÖRANDE BESIKTNINGSÅTGÄRDER IBRUKTAGANDEBESIKTNING SYFTE OMFATTNING KRAV PÅ BESIKTNINGSANSVARIG AKTUELLA ANLÄGGNINGAR GENOMFÖRANDE SLUTBESIKTNING OMFATTNING KONTROLLBESIKTNING OMFATTNING KRAV PÅ BESIKTNINGSANSVARIG TILLFÄLLIG BESIKTNING OMFATTNING Sida Gdkänd av Giltigt från ch med: 2 (31)

3 3 (31) 1 INLEDNING 1.1 Allmänt För att innehålla kraven på trafiksäkerhet, teknisk funktin, reskmfrt ch miljö, teknisk säkerhet samt arbetsmiljö skall besiktningar genmföras på Trafikkntrets fasta bananläggningar. Besiktningarna syftar till att kntrllera att prestatinsförmågan vidmakthålls på idrifttagna anläggningar, att kntrllera att föreskrivna villkr innehålls på de anläggningar sm idrifttages, att genm planerat underhåll förebygga fel på dessa anläggningar. 1.2 Definitiner ch begrepp TRI Trafiksäkerhetsinstruktin Gdkänd av Giltigt från ch med: 3 (31)

4 4 (31) 2 GENERELLT 2.1 Definitiner Med besiktning avses att: kntrllera att en anläggnings prestatinsförmåga upprätthålls inm fastställda krav, dvs. att kntrllera det aktuella tillståndet samt att bedöma kmmande tillståndsutveckling ch risker för fel. Genm kntrll skall fel vid m- ch tillbyggnad undvikas. rapprtera fel, anmärkningar ch befarade försämringar samt deras allvarlighetsgrad. 2.2 Besiktningstyper Dessa föreskrifter mfattar följande besiktningstyper: Underhållsbesiktning, vilket genmförs av Sisä-kntrllant, görs för att vidmakthålla driftsäkerhet ch teknisk funktin samt krav på reskmfrt, miljö, arbetsmiljö ch teknisk säkerhet. Säkerhetsbesiktning, vilket genmförs av Sisä-kntrllant, görs för att förhindra lyckr. Ibruktagandebesiktning, vilket genmförs av Besiktningsman, görs innan en ny, ändrad eller avställd anläggning får tas i drift. Slutbesiktning, vilket genmförs av Besiktningsman, görs för att säkerställa att anmärkningar ch påpekanden vid ibruktagandebesiktning är åtgärdade. Kntrllbesiktning, vilket nrmalt genmförs av Sisäkntrllant, görs efter materielutbyte eller reparatin. Tillfällig besiktning, vilket genmförs av Sisä-kntrllant eller Besiktningsman, görs då mständigheterna så påkallar. 2.3 Besiktningarnas mfattning De kntrller ch åtgärder sm skall utföras på anläggningar vid lika typer av besiktning är angivna nedan under respektive besiktningstyp. Generellt gäller att följande skall kntrlleras vid varje besiktningstyp: att alla delar av anläggningen är fullt säkra ch underhållna enligt gällande elsäkerhetsföreskrifter. att ntera ch anmäla arbeten sm igångsatts av utmstående ch sm kan beröra anläggningens knstruktin. Gdkänd av Giltigt från ch med: 4 (31)

5 5 (31) att m dylika arbeten tvetydigt kan bedömas kunna hta anläggningens bestånd berdra tillfälligt arbetsstpp ch snarast anmäla förhållandet. att anläggningen är utan synliga fel ch brister sm kan innebära fara för trafiken. att gällande gränsvärden för anläggningen ej överskrids. att skyddsjrdning av staket, räcken, stlpar ch vänthallar är tillfyllest. att främmande föremål inte finns inm signalreglerade sträckr ch växelmråden. Bevakning för besiktningspersnal skall anrdnas enligt Trafiksäkerhetsinstruktin för arbete i spår med bevakningsinstruktin (TRI AS). 2.4 Peridicitet Behvet av antal besiktningstillfällen per år ch anläggning är bl.a. berende av yttre betingelser i frm av trafikeringshastigheter, trafikfrekvens, klimatförhållanden ch getekniska förutsättningar, men även anläggningens tekniska uppbyggnad, dess inbyggda funktinssäkerhet, samt dess ålder ch kvalitet. Underhållsbesiktningar ch säkerhetsbesiktningar skall nrmalt genmföras med regelbundna intervall. Aktuella sådana är angivna i avtalet med funktinsentreprenören enligt uppgift i detta dkument. Idrifttagandebesiktning, slutbesiktning, kntrllbesiktning ch tillfällig besiktning genmförs när Trafikkntret så förrdar. 2.5 Krav på besiktningsansvarig Legitimering Besiktningsansvarig gdkänns ch legitimeras av Trafikkntret i enlighet med vad sm anges m besiktningsansvarig i dessa föreskrifter. Gdkänd av Giltigt från ch med: 5 (31)

6 6 (31) Ansvarsmråde Besiktning utförs av SISÄKONTROLLANT vid: Peridiska underhållsarbeten. Utbyte/reparatin av anläggningsdel utan schemaändring. Utbyte/reparatin av mekanisk anläggningsdel. Reparatin av kmpnenter på verkstad. Utbyte av sammansatta apparater. Utbyte/reparatin av anläggningsdel sm innebär ingrepp i kpplingen. Utbyte/reparatin av större anläggningsdel. Besiktning utförs av BESIKTNINGSMAN vid Nyanläggning. Ändrad anläggning. Prvisrier. Utbyte/reparatin sm medför schemaändring. Tillverkning av kmpnenter på verkstad. Anläggning med ny teknik eller av speciell typ (föregås alltid av gdkännande från TK ). Olyckr sm kan hänföras till brister i anläggning eller anläggningsdel. Underhållsbesiktning Säkerhetsbesiktning. Kräver signatur på checklista Kräver besiktningsrapprt Avsteg Avsteg från vad sm angivits i vanstående tabell tillåts. Kntrll får utföras av samma persn sm har utfört arbete m arbetet enbart bestått i utbyte av delar sm ej påverkar säkerheten. Persnen ifråga skall dck vara SISÄ-utbildad. Avsteg beviljas skriftligt av Trafikkntret, ch beviljan skall bifgas aktuellt prtkll. Gdkänd av Giltigt från ch med: 6 (31)

7 7 (31) Behörighetskrav Besiktningsman Besiktningsman skall: ha gd kännedm m signalsäkerhetsanläggningar. ha gd kännedm m denna föreskrift. vara gdkänd ch legitimerad av Trafikkntret. ha gtt mdöme. ha tillräcklig erfarenhet. ha signalteknisk grundutbildning ch besiktningsutbildning. väl känna till knstruktinsprinciper. ha erfarenhet från säkerhetsarbete. ha kännedm m knstruktin samt funktins- ch säkerhetskrav för aktuell anläggning. ha kunskap m tillämpbara lagar ch författningar, järnvägssäkerhetslagen, vägtrafikförrdningen, vägmärkeskungörelsen, elsäkerhetsföreskrifter Sisäkntrllant SISÄ-kntrllant skall: ha gd kännedm m signalsäkerhetsanläggningar. vara gdkänd vid frtbildning i TRI. vara gdkänd ch legitimerad av Trafikkntret. ha gtt mdöme. ha tillräcklig erfarenhet. ha av Banverket anrdnad signalteknisk grundutbildning ch specialutbildning för SISÄ-kntrllant. ha erfarenhet från säkerhetsarbete. arbeta sm mntör, lagbas eller mtsvarande inm drift- ch underhållsansvarig enhet. ha kunskap m tillämpbara lagar ch författningar, järnvägssäkerhetslagen, vägtrafikförrdningen, vägmärkeskungörelsen, elsäkerhetsföreskrifter. Gdkänd av Giltigt från ch med: 7 (31)

8 8 (31) 2.6 Ansvar Besiktningsansvar Att signalanläggning fungerar enligt anläggningsdkumentatinen, säkerhetsrdningen samt trafikutövarens önskemål ansvarar Besiktningsansvarig. Med anläggningsdkumentatin förstås här gdkända ritningar. Besiktningsansvarig ansvarar dessutm för att besiktning skett på ett krrekt sätt. Deltar flera besiktningsansvariga utses en huvudbesiktningsansvarig, sm då har det samlade ansvaret för besiktningen. Vid besiktning på verkstad av kmpnenter sm tillverkas eller repareras på denna verkstad skall prtkll från denna besiktning bifgas prtkllet från den besiktning sm görs på plats Primärt knstruktinsansvar För en signalanläggnings knstruktin ansvarar granskaren av anläggningsdkumentatinen. Granskaren får inte vara samma persn sm avses enligt Sekundärt knstruktinsansvar För att en signalanläggning knstrueras såväl enligt gällande standard ch Trafikkntrets anvisningar sm med gdkända kmpnenter sm ger tekniskt ch eknmiskt bästa lösning, ansvarar knstruktören. Denne ansvarar även för att de regler sm finns givna i lika föreskrifter följs Besiktningshandlingar ch dkumentatin Besiktningsansvarig svarar för att besiktningshandlingar upprättas. Följande dkumentatin skall finnas efter besiktning: Besiktningsrapprt. Fullständig uppsättning gdkända ritningar, med ev ändringar eller kmpletteringar inritade (skall finnas även i anläggningen). Prtkll över justering av spårledningar (shuntvärden). Eventuella av Trafikkntret beviljade avsteg. Gdkänd av Giltigt från ch med: 8 (31)

9 9 (31) Prtkll över siktavstånd vid huvudsignaler. Olika siktavstånd gäller för lika hastigheter ch i kurvr. Siktavstånden gäller för plan mark. Min. siktavstånd mt signal i stpp utan försignalbesked, med reaktinstid 5 sek bör vara: Vid 60 km/h 160 m m m m. Se vidare "Anvisningar för underhållsbesiktning av signalsäkerhetsanläggningar". Besiktningshandlingar från Ibruktagandebesiktning skall arkiveras minst 5 år hs Trafikkntret ch från Säkerhets- ch Underhållsbesiktningar minst 2 år hs Trafikkntrets funktinsentreprenör GS Banteknik. Trafikkntrets funktinsentreprenör skall kntrllera att gdkänd ch kmpletterad dkumentatin finns på anläggningen senast en månad efter det att anläggningen tagits i drift. 2.7 Genmförande Plan för besiktningsverksamheten Det åligger Trafikkntret att upprätta en årsplan ch anläggningsförteckning över aktuella anläggningar sm skall säkerhets- ch underhållsbesiktigas Besiktningshandlingar Det åligger besiktningsansvarig att upprätta besiktningshandlingar. De besiktningshandlingar sm skall finnas efter besiktning är definierade under respektive besiktningstyp under respektive anläggningstyp Samrdning Säkerhets- ch underhållsbesiktning bör när så är möjligt samrdnas till ett ch samma tillfälle. Besiktningsarbetet skall så långt möjligt samrdnas mellan de lika teknikmrådena. Det bör eftersträvas att samtliga aktuella anläggningar efter en viss bansträcka eller mråde besiktigas vid ett ch samma tillfälle. Gdkänd av Giltigt från ch med: 9 (31)

10 10 (31) Utbyte eller reparatin av anläggningsdel utan ritningsändring Utbyte av enklare apparater/kmpnenter (utan risk för felkppling, bedömning genmförs från fall till fall) Utbyte kräver: apparatkntrll trådkntrll ström/spänningsmätning tidmätning funktinskntrll Med enkla apparater ch kmpnenter avses bl.a likriktare batterier transfrmatrer mfrmare drsslar resistrer kndensatrer dider insticksreläer drivmtrer signallampr linser lysdidinsatser Besiktningsansvar: Kntrllbesiktning skall utföras av sisä-kntrllant. Sisä-kntrllanten får vara samma persn sm den sm utfört arbetet Utbyte av sammansatta apparater där den inre kpplingen kntrllerats av leverantören Utbyte kräver: apparatkntrll ström/spänningskntrll Gdkänd av Giltigt från ch med: 10 (31)

11 11 (31) funktinskntrll (i fallet spårledning kmplett injustering) Med sammansatta apparater avses bl.a: fasspårledningar prgrammerbara lgiska system (PLS) prgramminnen kretskrt Besiktningsansvar: Kntrllbesiktning skall utföras av sisä-kntrllant. Sisä-kntrllanten får vara samma persn sm den sm utfört arbetet Utbyte eller reparatin av mekaniska anläggningsdelar sm påverkar säkerheten. Utbyte kräver: kulärbesiktning apparatkntrll funktinskntrll av berörd anläggningsdel Obs! Vissa mekaniska detaljer, sm kräver särskild inpassning eller fastdragning med föreskrivna vridmment, får endast bytas på verkstad Med mekaniska anläggningsdelar avses bl.a: drag- ch kntrllstång växeltunglås kntrllås växellåda Besiktningsansvar: Kntrllbesiktning ska utföras av signaltekniker. Signalteknikern får vara samma persn sm den sm utfört arbetet. Gdkänd av Giltigt från ch med: 11 (31)

12 12 (31) Utbyte eller reparatin av anläggningsdelar med ingrepp i kpplingen sm innebär risk för förväxling Utbyte kräver: apparatkntrll kabelkntrll trådkntrll berendekntrll ström/spänningsmätning funktinskntrll av berörd anläggningsdel Med sådana anläggningsdelar avses bl.a: signaler växeldriv (byte till samma typ) lkalställare växeltunglås signalkabel ch telekabel apparatlådr reläer (ej av instickstyp) kntaktrer (ej instickstyp) blinkapparater magnetpartier jrdfelsdn Besiktningsansvar: Kntrllbesiktning skall utföras av sisä-kntrllant. Sisä-kntrllanten får inte vara samma persn sm den sm utfört arbetet Gdkänd av Giltigt från ch med: 12 (31)

13 13 (31) Utbyte eller reparatin av större anläggningsdel sm innebär ny tråddragning Utbyte kräver: apparatkntrll trådkntrll berendekntrll förbindningskntrll ström/spänningsmätning kabelkntrll funktinskntrll av berörda anläggningsdelar Med större anläggningsdel avses bl.a: signalskåp, kur ch kisk Besiktningsansvar: Kntrllbesiktning skall utföras av sisä-kntrllant eller särskild besiktningsman enligt Trafikkntrets bedömning. Sisä-kntrllanten eller besiktningsmannen får inte vara samma persn sm den sm utfört arbetet. Obs! Om prvisrier måste anrdnas, skall dessa prjekteras, granskas ch besiktigas sm vid ny anläggning. Prvisrier skall utföras med kpplingstråd av annan färg än den permaneneta kpplingstråden (dck ej grön/gul) Utbyte eller reparatin av anläggningsdel med samtidig ritningsändring Utbyte av material sm ersatts med annan utrustning eller då kpplingen av andra skäl ändrats kräver besiktning efter samma föreskrift sm vid nyanläggning. Med sådant materiel avses bl.a: växeldriv skåp, kur eller kisk Gdkänd av Giltigt från ch med: 13 (31)

14 14 (31) reläer kntaktrer blinkapparater Besiktningsansvar: Kntrllbesiktningen skall göras på samma sätt sm vid ibruktagandebesiktning av ny eller ändrad anläggning ch utföras av särskilt utsedd besiktningsman. Denne får inte vara samma persn sm den sm utfört arbetet Rapprtering Besiktningsansvarig är skyldig att efter varje besiktning inlämna skriftlig rapprt till Trafikkntret på sätt sm Trafikkntret föreskriver. Vid säkerhetsbesiktning skall detta ske senast 10 (ti) arbetsdagar efter slutförd besiktning. Rapprten skall till sin struktur punkt för punkt följa de anvisningar sm ligger till grund för aktuell besiktning. Rapprtens utseende får dck fastställas av utförande instans. Rapprten får förekmma i följande frmer: Blanketter (papper). Fil på USB minne. Trafikkntret avgör vilken typ av fil sm skall användas samt vilket verktyg sm i förekmmande fall skall användas för skapande av filen. Till filerna ska höra ett följebrev. Av rapprten skall framgå vilka anmärkningar sm nterats under besiktningen ch anmärkningarnas allvarlighetsgrad. Ansvar för rapprten tas genm besiktningsansvarigs underskrift. I de fall besiktningsansvarig nterar anmärkning sm medelbart måste åtgärdas, skall denne medelbart hs Trafikkntrets säkerhetscntrller begära att få ta anläggningen ur drift. Förfarandet vid sådan begäran regleras i TRI. Det åligger Trafikkntret att vidtaga lämpliga åtgärder med anledning av besiktningsrapprten. Det åligger ckså Trafikkntret att kntrllera att åtgärderna med anledning av besiktningsrapprten utförs inm beslutad tid. Trafikkntret skall förvara besiktningsrapprten på ett betryggande sätt under minst fem år efter besiktningens genmförande. Gdkänd av Giltigt från ch med: 14 (31)

15 15 (31) 2.8 Behandling av dkumentatin Anläggningsdkumentatin Arkivering Trafikkntret skall tillse att gdkänd ch kmpletterad dkumentatin finns på anläggningen senast inm 3 månad efter det att anläggningen besiktigats ch gdkänts. Besiktningsrapprter ch anläggningsdkumentatin skall behandlas ch arkiveras sm kvalitetsdkument enligt förskrifterna i Trafikkntrets kvalitetssystem. Gdkänd av Giltigt från ch med: 15 (31)

16 16 (31) 3 PERIODISK UNDERHÅLLSBESIKTNING 3.1 Syfte För att tillgdse kraven på hög teknisk säkerhet, dvs. att vidmakthålla anläggningarnas tekniska kvalitet ch undvika fel på dessa, skall peridiska underhållsbesiktningar göras. Syftet med underhållsbesiktningarna är att de skall utgöra ett underlag för krt- ch långsiktig planering av erfrderliga förebyggande underhållsingrepp i anläggningarna för att undvika fel sm kan leda till: tillbud eller lyckr i spårvagnstrafiken trafikstörningar arbetsskadr sämre reskmfrt miljöskadr samt att säkerställa att anläggningskapitalet behåller sitt rätta eknmiska värde. 3.2 Omfattning Dessa föreskrifter innehåller de åtgärder sm skall utföras vid en underhållsbesiktning. Vid underhållsbesiktning kntrlleras att alla väsentliga kmpnenter finns på plats ch fyller sin funktin ch vidmakthåller den i föreskrifterna angivna tekniska prestatinsförmågan. Underhållsbesiktning skall, förutm en direkt bedömning av aktuellt tillstånd, även innehålla en bedömning av utvecklingen ch risken för fel fram till nästa bedömning. Anläggningar med nrmal knstruktins- ch underhållsstandard skall underhållsbesiktigas enligt de föreskrifter sm anges under respektive anläggningsdel. I den mån Trafikkntret bedömer det nödvändigt, t.ex. för anläggningar med lägre än nrmal knstruktins- ch/eller underhållsstandard, kan åtgärder utöver de föreskrivna genmföras. Då tillfälliga förändringar eller förhållanden kan påverka en anläggnings tekniska säkerhet, åligger det Trafikkntret att införa tillfällig underhållsbesiktning i lämplig mfattning. Gdkänd av Giltigt från ch med: 16 (31)

17 17 (31) 3.3 Peridicitet Generellt gäller att minimikravet är att varje anläggningsdel ingående i säkerhetsanläggningen skall besiktigas minst två gånger per år. Mellan två på varandra följande besiktningar med denna peridicitet får förlöpa minimalt fem månader respektive maximalt sju månader. Utöver vanstående gäller att följande anläggningsdelar skall kntrlleras fyra gånger per år: Spårledningar, fall/dragshunt. Uppmätning av samtliga värden en gång/år Mekaniska delar i växelaggregat Mellan två på varandra följande besiktningar med denna peridicitet får förlöpa minimalt två månader respektive maximalt fyra månader. Antalet besiktningstillfällen kan utökas i den mån Trafikkntret bedömer detta nödvändigt. 3.4 Krav på besiktningsansvarig För att få utföra en underhållsbesiktning måste besiktningsansvarig utöver generella krav (se avsnitt 2.5.4) även ha följande kmpetens: Gd kännedm m aktuella anläggningar. I förekmmande fall nödvändig behörighet för besiktning av starkströmsutrustningar. 3.5 Aktuella anläggningar Förteckning över de anläggningar sm skall underhållsbesiktigas återfinns i Trafikkntrets anläggningsregister. Då förändringar eller speciella förhållanden innebär att även andra anläggningar kan påverka den tekniska säkerheten skall besiktning av dessa vidtagas genm Trafikkntrets försrg. 3.6 Genmförande Allmänt Besiktning skall utföras med str nggrannhet, ch skall nrmalt verkställas vid dagsljus. Gdkänd av Giltigt från ch med: 17 (31)

18 18 (31) Besiktningshjälpmedel Vid besiktning krävs ett urval av mät- ch prvningsutrustning. Urvalet styrs av den typ av besiktning sm skall utföras. Den utrustning sm krävs är angiven i anvisningarna för aktuell besiktning. Besiktningsansvarig skall nrmalt själv tillhandahålla den utrustning sm krävs för ändamålet. Viss utrustning kan under speciella mständigheter tillhandahållas av Trafikkntret. Förutsättningar för detta är angivna i de anvisningar sm styr respektive besiktning Rapprtering Vid besiktning upprättas besiktningsrapprt enligt anvisningar i dessa föreskrifters generella del. 3.7 Besiktningsåtgärder Detta avsnitt innehåller en förteckning över de anläggningsdelar sm skall tillses samt en övergripande beskrivning av vilka kntrller sm skall göras. Förteckningen mfattar de mest kmplexa anläggningarna ch anläggningsdelarna. Vissa anläggningar saknar någn eller några av nedanstående anläggningsdelar, varför nedan förtecknade kntrller i dessa fall av naturliga skäl utgår. Förteckningen mfattar kntrller sm skall genmföras vid såväl underhållsbesiktning sm säkerhetsbesiktning. Kntrller sm skall genmföras enbart vid underhållsbesiktning är märkta med (u). De kntrller sm saknar märkning skall alltid genmföras Kanalisatin (u) Vid kntrll tillses: Kablar besiktas vid mbyggnad ch när Trafikkntret så begär Islersträckr Vid kntrll tillses: Förbindningar. Skarvjärn. Bultar ch muttrar Islerskarvar Vid kntrll tillses: Gdkänd av Giltigt från ch med: 18 (31)

19 19 (31) Spårledningar Vid kntrll tillses: Spårledningslådr. Anslutning av spårledning till räl. Impedanslådr. Anslutning av återledare till räl Spårväxlar inm signalreglerat mråde Islerskarvar Kntrll genmförs i enlighet med avsnitt van. Tunganrdning Kntrll av tungspetsars allmäntillstånd görs i samband med kntrll av växeldriv. Växeldriv Kntrll genmförs i enlighet med tillverkarens anvisningar. Lkalställare/kpplingsskåp Vid kntrll tillses: Funktin Anmälningsutrustningar Lådr Vid kntrll tillses: Funktin. Slingr Vid kntrll tillses: Funktin. Spårledningar Kntrll genmförs i enlighet med avsnitt van Skarvförband Vid kntrll tillses: Bultar ch muttrar. Anslutningsledningar för spårledningar. Gdkänd av Giltigt från ch med: 19 (31)

20 20 (31) Spårspärr Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt bjekt Stppbckar Ljussignaler Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt bjekt. Vid kntrll tillses: Placering. Siktkrav. Signalbild. Se Anvisningar för underhållsbesiktning av signalsäkerhetsanläggningar Tunnelbelysning Vid kntrll tillses: Belysning. Signalbild Tavlr, skyltar ch märken Vid kntrll tillses: Placering. Siktkrav. Infästning (u) Plankrsningar med vägskydd Manöverrgan för igångsättning Vid kntrll tillses: Varningssignalering. Manöverlåda. Rälskntakt Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt bjekt. Ljudsignaler Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt bjekt. Ljussignaler Kntrll genmförs i enlighet med avsnitt van. Gdkänd av Giltigt från ch med: 20 (31)

21 21 (31) Blinkapparater Vid kntrll tillses: Matningsspänning (u). Funktin. Fördröjningstider Vid kntrll mäts att alla fördröjningstider ligger inm sina respektive tleranser Plankrsningar med trafikantskydd Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt bjekt Signalutrustning i skåp Skåp Vid kntrll tillses: Likriktare ch transfrmatrer Kntrll utförs i enlighet med avsnitt nedan. Kntaktrer Kntrll utförs i enlighet med avsnitt nedan. Reläer Vid kntrll tillses: Spänningar. Funktin. Spårledningsutrustning Vid kntrll tillses: Spänningar (u). Funktin. Gdkänd av Giltigt från ch med: 21 (31)

22 22 (31) Kraftförsörjning i teknikutrymme Kraftcentral (u) Vid kntrll tillses: Gruppcentral. Säkringar. Reservdelar. Spänningar Likriktare ch transfrmatrer Vid kntrll tillses: Anslutningar (u). Hölje (u). Ventilatinsöppningar (u). Spänningar (u). Batterier Vid kntrll tillses: Allmäntillstånd enligt Trafikkntrets anvisningar. Allmäntillstånd enligt tillverkarens anvisningar. Anslutningar (u). Spänningar (u). Batterivakt (u). Växelriktare Vid kntrll tillses: Anslutningar (u). Hölje (u). Ventilatinsöppningar (u). Spänningar (u). UPS Vid kntrll tillses: Allmäntillstånd enligt tillverkarens anvisningar. Anslutningar (u). Spänningar (u). Kntaktrer Vid kntrll tillses: Funktin. Gdkänd av Giltigt från ch med: 22 (31)

23 23 (31) Jrdfelsreläer Föreskrifter utarbetas vid införandet av aktuellt bjekt Reläställverk i teknikutrymme Allmäntillstånd Vid kntrll tillses stativ. Matningsspänningar i relästativ (u) Vid kntrll mäts att alla spänningar håller rätt kvalitet. Säkerhetsreläer ch tillsatser Vid kntrll tillses: Märkning. Tillsatser. Anslutning till sckel (u). Sckel (u). Blinkapparater Vid kntrll tillses: Elektrniska apparater. Spårplan Vid kntrll tillses: Anslutningar (u). Funktin Vid kntrll tillses: Autmatdrift. Fjärrmanöver från TLX. Nödutlösningens fördröjningstid. Lkalfrigivning. Gdkänd av Giltigt från ch med: 23 (31)

24 24 (31) 4 SÄKERHETSBESIKTNING 4.1 Syfte För att tillgdse kraven på hög trafiksäkerhet skall säkerhetsbesiktningar genmföras. Syftet med säkerhetsbesiktningarna är att de skall utgöra en kntrll av att inga fel förekmmer sm kan leda till tillbud eller lyckr i spårvägstrafiken, samt att uppmärksamma ch bedöma utvecklingen av försämringar hs anläggningarna sm kan leda till sådana fel. 4.2 Omfattning Dessa föreskrifter innehåller de åtgärder sm skall utföras på anläggningar vid en säkerhetsbesiktning. Vid säkerhetsbesiktning kntrlleras att alla väsentliga kmpnenter finns på plats ch fyller sin funktin samt att senast uppdaterade ritningar för anläggningen finns tillgängliga. Säkerhetsbesiktning skall, förutm en direkt bedömning av aktuellt tillstånd, även innehålla en bedömning av utvecklingen ch risken för fel fram till nästa säkerhetsbesiktning. Anläggningar med nrmal knstruktins- ch underhållsstandard skall säkerhetsbesiktigas enligt föreskrifter sm anges under respektive anläggningsdel. Trafikkntret kan förrda tätare besiktningar då så bedöms erfrderligt. Då tillfälliga förändringar eller förhållanden kan påverka en anläggnings funktinssäkerhet ch förrsaka trafiklycka, åligger det Trafikkntret att införa tillfällig säkerhetsbesiktning i lämplig mfattning. 4.3 Peridicitet Generellt gäller att varje anläggning skall besiktigas minst två gånger per år. Mellan två på varandra följande besiktningar får förlöpa minimalt fem månader respektive maximalt sju månader. Antalet besiktningstillfällen kan utökas i den mån Trafikkntret bedömer detta nödvändigt. Gdkänd av Giltigt från ch med: 24 (31)

25 25 (31) Generellt gäller att det åligger var ch en att till sin närmaste chef påtala behvet av säkerhetsbesiktningar ch vidtaga lämpliga säkerhetsåtgärder, m man knstaterar eller misstänker förhållanden sm kan påverka trafiksäkerheten. 4.4 Krav på besiktningsansvarig För att få utföra en säkerhetsbesiktning måste besiktningsansvarig utöver generella krav angivna i dessa föreskrifter även ha följande kmpetens: Gd kännedm m aktuella anläggningar. 4.5 Aktuella anläggningar Förteckning över de anläggningar sm skall säkerhetsbesiktigas återfinns i Trafikkntrets anläggninsregister. Då förändringar eller speciella förhållanden innebär att även andra anläggningar kan påverka den tekniska säkerheten skall besiktning av dessa vidtagas genm Trafikkntrets försrg. 4.6 Genmförande Allmänt Säkerhetsbesiktning får genmföras samtidigt sm underhållsbesiktning av aktuell anläggning genmförs. Säkerhetsbesiktning kan dck genmföras fristående m krav på sådan påkallas av andra mständigheter än tidutlöst besiktning. Säkerhetsbesiktning skall genmföras m åtgärder inm ramen för annat ansvarsmråde vidtagits ch sm påverkar säkerheten. Krav på genmförande av säkerhetsbesiktning är identiska med de sm gäller för genmförande av underhållsbesiktning Besiktningshjälpmedel Beträffande besiktningshjälpmedel är förutsättningarna desamma sm angivits under underhållsbesiktning Rapprtering Vid besiktning upprättas besiktningsrapprt enligt anvisningar i dessa föreskrifters generella del. Gdkänd av Giltigt från ch med: 25 (31)

26 26 (31) 4.7 Besiktningsåtgärder Dkumentatin Vid kntrll tillses: att dkumentatinen är kmplett. att dkumentatinen inte innehåller krrektiner såsm rödrättningar ch liknande Prtkll från senast genmförda underhållsbesiktning Innan besiktning av anläggningar inleds skall prtkll från senast genmförda underhållsbesiktningar kntrlleras. Om prtkll indikerar brister i anläggningsdelar sm bedöms utgöra ett ht mt säkerheten, skall dessa delar ingå i aktuell säkerhetsbesiktning även m de i nrmalfallet inte ingår i säkerhetsbesiktningar Anläggningsdelar De anläggningsdelar sm skall säkerhetsbesiktigas är desamma sm angivits under underhållsbesiktning (se avsnitt 3.7, Besiktningsåtgärder). Om det vid genmgång av prtkll från senast genmförda underhållsbesiktningar enligt avsnitt van finns anläggningsdelar vars tillstånd utgör ett ht mt säkerheten skall fullständig kntrll i enlighet med besiktningsåtgärder för underhållsbesiktning genmföras. Gdkänd av Giltigt från ch med: 26 (31)

27 27 (31) 5 IBRUKTAGANDEBESIKTNING 5.1 Syfte Syftet med ibruktagandebesiktning är att säkerställa att utförandet av en ny anläggning eller en väsentligt förändrad anläggning överensstämmer med gällande nrmer ch bygghandlingar, ch att den därmed kan överföras till drift ch underhåll. 5.2 Omfattning Allmänt Ibruktagandebesiktning innebär besiktning före idrifttagande av nya, ändrade eller avställda anläggningar. Ibruktagandebesiktning ska genmföras av en ibruktagningsledare. Besiktningen genmförs i den mfattning sm anges nedan. Ibruktagandebesiktning tillämpas dels av anläggningsinnehavaren, Trafikkntret, dels av mttagande drift- ch underhållsansvarig enhet när den övertar ansvaret för en anläggning. Den besiktning Trafikkntret utför skall säkerställa anläggningsinnehavarens generella ansvar för anläggningen liksm att myndigheters krav uppfylls. Besiktning genmförs i den mfattning ch på det sätt sm anges nedan i föreskrifterna för respektive anläggningstyp. Den besiktning sm drift- ch underhållsansvarig enhet utför skall säkerställa att mttagande enhets dkumentatin, kunskaper, rutiner ch rganisatin för att sköta anläggningen är tillräcklig. Besiktning genmförs i den mfattning ch enligt de rutiner sm Trafikkntret gdkänt. Vid besiktning fastställes att anläggningen/anläggningsdelen uppfyller signalsäkerhetskraven, att funktinen är riktig i övrigt samt att driftsäkerhetskraven är uppfyllda. Ett viktigt säkerhetsmässigt krav är att anläggningsdkumentatin ch anläggning överensstämmer. Leveransbesiktning av kmpnenter i signalanläggningar skall göras med utgångspunkt från de trafik- ch driftsäkerhetskrav sm ställes i varje enskilt fall. Kmpnenter sm skall vara ersättning skall vara säkerhetsklassade för användning i säkerhetsanläggning, CE- eller S- märkta. Gdkänd av Giltigt från ch med: 27 (31)

28 28 (31) 5.3 Krav på besiktningsansvarig Besiktning utförs av en vid varje tillfälle utsedd persn. Denne får sm regel inte vara samma persn sm knstruerat anläggningen eller gjrt eller lett mntaget. Besiktning skall genmföras av Besiktningsman. 5.4 Aktuella anläggningar Ibruktagandebesiktning mfattar endast den anläggning sm är ny, undergått stra förändringar eller varit avställd. 5.5 Genmförande Allmänt Besiktning skall utföras med str nggrannhet, ch skall nrmalt verkställas vid dagsljus Besiktningshjälpmedel Vid besiktning krävs ett urval av mät- ch prvningsutrustning. Urvalet styrs av den typ av besiktning sm skall utföras. Den utrustning sm krävs är angiven i anvisningarna för aktuell besiktning. Besiktningsansvarig skall nrmalt själv tillhandahålla den utrustning sm krävs för ändamålet. Viss utrustning kan under speciella mständigheter tillhandahållas av Trafikkntret. Förutsättningar får detta är angivna i de anvisningar sm styr respektive besiktning Rapprtering Vid besiktning upprättas besiktningsrapprt enligt anvisningar i dessa föreskrifters generella del Besiktningsåtgärder Se anvisning för besiktning av Trafikkntrets fasta bananläggningar, signalsäkerhetsanläggningar. Gdkänd av Giltigt från ch med: 28 (31)

29 29 (31) 6 SLUTBESIKTNING 6.1 Omfattning Slutbesiktning tillämpas av Trafikkntret ch utgör en slutlig kntrll av att en viss leverantör/entreprenör uppfyllt avtalade åtaganden för viss leverans eller arbete. Slutbesiktning innebär alltså närmast en kntrll av: att eventuella anmärkningar i Ibruktagandebesiktningen är åtgärdade. att de kmmersiella villkren för utförandet är innehållna. Förutm van angivna parter kan driftansvarig kallas till Slutbesiktning. Gdkänd av Giltigt från ch med: 29 (31)

30 30 (31) 7 KONTROLLBESIKTNING 7.1 Omfattning Kntrllbesiktning innebär besiktning efter materielutbyte eller reparatin. Besiktningen utförs i den mfattning ch enligt de rutiner sm Trafikkntret gdkänt. 7.2 Krav på besiktningsansvarig Reparatin eller utbyte av delar sm påverkar säkerheten skall kntrlleras av SISÄ-kntrllant. Den sm utfört arbetet ch den sm kntrllerar får ej vara samma persn. Kntrll får utföras av samma persn sm har utfört reparatin m arbetet enbart bestått i utbyte av delar sm ej påverkar säkerheten. Om ändringen är så mfattande att besiktning skall genmföras av Besiktningsman, skall besiktning genmföras sm "Ibruktagandebesiktning". Gdkänd av Giltigt från ch med: 30 (31)

31 31 (31) 8 TILLFÄLLIG BESIKTNING 8.1 Omfattning Tillfällig besiktning är föranledd av tillfälliga förhållanden, t ex förändringar sm kan påverka trafiksäkerheten, den tekniska funktinen, reskmfrten, miljön eller arbetsmiljön. Beslut m tillfällig besiktning ch dess mfattning fattas dels av ansvarig arbetsledare hs drift- ch underhållsansvarig enhet ch/eller av säkerhetsansvarig hs Trafikkntret. Vid lyckshändelse, tillbud eller misstanke m säkerhetsfel skall undersökning ske för att fastställa rsaken. En sådan undersökning kan kräva mfattande ch knventinella åtgärder. Sådana undersökningar skall bl.a. utföras i enlighet med Utredning av lyckr ch tillbud till lyckr. Trafikkntret Gdkänd av Giltigt från ch med: 31 (31)