Västra Nylands sjukvårdsområde

Transkript

1 Västra Nylands sjukvårdsområde Verksamhetsöversikt Den grundläggande uppgiften för Västra Nylands sjukvårdsområde är att erbjuda befolkningen i det egna området specialsjukvård på basnivå i intimt samarbete med primärhälsovården utgående från de geografiska realiteterna. Sjukvårdsområdet erbjuder också service för patienter utanför det egna sjukvårdsområdet i synnerhet inom psykiatrin. Målet är att ge fullödig service på de båda inhemska språken. Sjukvårdsområdet har inte under året kunnat erbjuda service inom neurologi. För övrigt har sjukvårdsområdet väl kunnat uppfylla sin uppgift och verksamhetsmålen har nåtts. De stipulationer som vårdgarantin ställer har uppfyllts till närmare 100 %. Den patientenkät som gjordes under vårvintern visade också att patienterna var nöjda med verksamheten. Endast ett fåtal kommunala beslutsfattare svarade på den enkät som var riktade till dem och dessa var missnöjda med verksamheten. Året kom att präglas av olika utredningar om verksamheten och oron för framtiden har varit betungande för hela personalen. Trots detta kan sjukvårdsområdet glädja sig åt den arbetsplatsbarometer undersökning som utfördes under hösten visar goda resultat. Utredningen om förlossningsverksamheten med påföljande beslut väckte stor publicitet och bidrog uppenbarligen till att sjukvårdsområdet i november fick besök av Republikens president. Samarbetsformerna med både gamla och nya affärsverk har utkristalliserat sig. Samarbetet med primärkommunerna har förlöpt i god anda. Planerna för den gemensamma hjälpmedelscentralen har framskridit i rask takt och verksamheten kan börja vårvintern Arbetet med sikte på att utveckla samjouren har varit intensivt och fortsätter under Planerna på att inrätta en uppföljningsavdelning tillsammans med primärhälsovården år 2010 uppsköts eftersom den planerade saneringen av E+F flygeln avbröts. Den interna revisionen gick under hösten igenom sjukvårdsområdets ekonomi och förvaltning. Revisionsrapporten blev färdig i december och behandlas internt i organisationen i början av år Förändringar i verksamheten De största förändringarna i verksamheten skedde vid årsskiftet då största delen av den tidigare servicecentralens verksamhet och personal överfördes till affärsverk. Inom den barnpsykiatriska avdelningen började man göra hembesök istället för att skriva in patienter. Två av avdelningens åtta platser är reserverade för barn i hemvård. Verksamheten vid den neurologiska polikliniken låg nere under hela året p.g.a. brist på neurologer. Den tomma tjänsten vid VNS kunde inte besättas och någon neurolog gick inte heller att uppbåda på något annat sätt. Detta ledde till att många patienter måste remitteras till HUCS och primärhälsovården använde sig också av betalningsförbindelser till privata läkare för att patienterna inte skulle bli helt oskötta. Organisationsförändringen med inrättandet av var sin avdelningsgrupp för somatiken resp. psykiatrin skedde i praktiken redan vid årsskiftet, men formaliserades

2 Tjänsten som ledande överskötartjänsten omvandlades till en tjänst som personalchef/ledande överskötare då den tidigare tjänsteinnehavaren gick i pension. En annan överskötartjänst omvandlades till en vakans som utvecklingschef. Båda besattes i början av hösten. Den utredning om förlossningsverksamheten vid VNS som initierades på våren och beslutsprocessen i ärendet på hösten belastade framförallt resultatenheten för gynekologi och barnsjukdomar, men också den övriga verksamheten. Den snabba tidtabellen för att verkställa beslutet om stängningen av förlossningsverksamheten under år 2010 föranledde också stor oro under slutet av året. 3. Förverkligande av servicemål Början av 2009 präglades av problem och osäkerhet med uppföljning och kommunfakturering på grund av ibruktagande av NRT-Mynla. P.g.a. problem med datasystemen blev 274 vårddagar och 85 DRG-grupper ofakturerade i slutet av året. Köavkortningspatienter inom urologi, proteskirurgi och handkirurgi från det övriga HNS opererades på Västra Nylands sjukhus. Antalet jourbesök ökade med 3 %. Servicemålen (kommuner och andra betalare totalt) Avdelningsvård, egen verksamhet (antal) BS 2008 BU 2009 BS 2009 Förändr.-% NordDRG-produkter tot ,5 % Vårddagsprodukter tot. *) ,2 % Öppenvårdsbesök, egen verksamhet (antal) Besök enligt besökstyp tot ,3 % Köpta tjänster (1 000 euro) **) ,7 % *) I vårddagsprodukterna ingår psykiatriska vårddagar och rehabiliteringsvårddagar samt vårddagar för andningsförlamade patienter **) Uppgifterna om köpta tjänster är tagna ur JOTI (Johdon tietojärjestelmä) 4. Ekonomi Inköpsteam grundades för att följa med affärsverkens ekonomi, arbete och kvalitet på tjänsterna. Som enda sjukvårdsområde i HNS underskred VNS sin driftsutgiftsbudget. Ingen resultatlön utbetalades. Anpassningsledigheterna sparade ca på lönekostnaderna. HNS koncernförvaltning gjorde ett stort överskott (11,2 miljoner euro) som återbetalades till respektive sjukvårdsområde. Tabellen nedan visar att VNS ekonomiska resultatet 2009 uppvisar ett överskott på euro. Överskottets storlek motsvarar sjukvårdsområdets andel av affärsverkens underskott: För att eliminera ett underskott 2009 har HNS fullmäktige i december 2009 beslutat om tilläggsdebitering av kommunerna. HNS resultat 2009 blev dock bättre än väntat vilket

3 innebär att kommunerna till HNS endast skall betala totalt 1,3 miljoner mot tidigare uträknade 13,7 miljoner euro. De västnyländska kommunerna erhåller de facto ingen tilläggsfaktura alls, de krediteras. Hangö får euro tillbaka, Ingå euro och Raseborg euro på HNS nivå. Raseborgs stad är VNS största enskilda användare och betalare. Staden stod för 51 % av VNS kommuninkomst. Före krediteringen överskred staden sin avtalade användning av VNS med 6,5 % (utfall 22,7 miljoner euro, budget 21,3 miljoner euro). Också Hangö använde sig av sjukvårdsområdets tjänster mer än planerat (budget 7,5 miljoner, utfall 7,6 miljoner) medan däremot Ingå markant underskred sitt avtal med VNS (22 %, budget 3,4 miljoner euro, utfall 2,6 miljoner euro). Däremot överskred Ingå sin budget till Lojo sjukvårdsområde med 106,5 %, budget , utfall euro). VNS restituerade totalt 2,155 miljoner euro till medlemskommunerna. Verksamhetsinkomsterna underskreds med 3,3 % och verksamhetsutgifterna underskreds med hela 1,6 milj. eller med 2,5 %. Personalutgifterna underskreds med 2,9 % och köpta tjänster med 7,6 %. Däremot överskreds utgifterna för material med 1,5 %. Orsaken till att personalutgifterna underskreds med 0,7 milj. beror på att budgeterad resultatlön inte utbetalades. Underskridningen av köpta tjänster beror på att köp av externa köptjänster är hela 1,3 milj. mindre än i bokslutet Strategiska mål Ekonomi (1000 euro) BS 2008 BU 2009 BS 2009 Förändr.-% BS 2009 / BU 2009 Verksamhetens intäkter ,3 Försäljningsintäkter ,3 Avgiftsintäkter ,8 Understöd och bidrag ,4 Övriga verksamhetsintäkter Verksamhetens kostnader ,4 Personalkostnader ,9 Köp av tjänster ,6 Material, förnödenheter och varor ,5 Understöd Övriga verksamhetskostnader ,0 Driftsbidrag Finansiella intäkter och kostnader Årsbidrag Avskrivningar och nedskrivningar ,0 Räkenskapsperiodens resultat VNS samarbetar intimt med primärhälsovården. VNS är aktivt delaktigt inom HNS nätverksarbete och sammanjämkar och koordinerar serviceutbudet speciellt med Lojo sjukvårdsområde. VNS ekonomi är förutsägbar och balanserad. Vi arbetar för att kontinuerligt upprätthålla och förbättra produktivitet och kvalitet. Våra tjänster är patient och kundorienterade och vi är öppna för nya verksamhetsformer. Genom en klar ledningsstruktur och ett gott ledarskap är vi en attraktiv arbetsgivare. 6. Förverkligande av strategiska mål Kunden och samhälleliga verkningar Antalet patienter som väntat till operation över 6 månader har aldrig varit över 11. De patienter som väntat längst är köavkortningspatienter som väntat länge på annat sjukhus först. Kundenkäten som HNS lät utföra under våren 2009, gav resultatet att patienterna är

4 mycket nöjda med vården på VNS, som fick medelvitsordet 8,67 på skalan Resultatet har förbättrats sedan Tillgången till vård (icke-brådskande vård) Patienterna vid VNS får icke-brådskande, medicinskt motiverad vård inom de tider som föreskrivs i lag och förordning 1) Bedömningen av vårdbehovet har inletts inom 3 veckor från remissens ankomst 2) Patienten undersöks eller får vård inom 6 månader 3) Inom barn- och ungdomspsykiatrin är väntetiden högs 3 månader 1) Vårdbehovet har till 97 % bedömts inom 3 veckor 2) 99 % av patienterna har fått vård (blivit inskrivna till avdelning) inom 6 månader 3) 97 % av barn- och ungdomspsykiatriska patienter har blivit inskrivna till avdelningen eller fått till polikliniktid inom 3 månader Kundtillfredsställelse Patienterna är nöjda med den undersökning och vård som VNS erbjuder 1) Antalet patientanmärkningar 2) Antalet patientskadeanmälningar på samma nivå som 2008 eller mindre 1) patientanmärkningarna var 33 (år 2008 var antalet 34) 2) patientskadeanmälningarna var 43 (år 2008 var antalet 35) Processer och strukturer Arbetet med att utveckla processer i samarbete med primärkommunerna har fortsatt. Kundorienterade serviceprocesser / Processhantering Processbeskrivningar Minst en processbeskrivning per resultatenhet uppgörs Flera processbeskrivningar har påbörjats men inga har slutförts under året Undervisnings-, forsknings- och utvecklingsverksamhet Personalen vid VNS har sammanlagt deltagit i utbildningar motsvarande 961,4 arbetsdagar vilket är 0,9 % av den totala arbetstiden. Sjukvårdsområdet har ordnat utbildningar för arbetarskyddspar, föreläsning om barnskyddslagstiftningen, en trauma- och krisutbildning två föreläsningar om influensa A(H1N1) och fem primärsläckningsutbildningar.

5 VNS personal har varit medförfattare i följande vetenskapliga artiklar som publicerats under 2009: Nermes M, Karvonen H, Sarkkinen E, Isolauri E: Safety of barley starch syrup in patients with allergy to cereals. British Journal of Nutrition, 2009, Jan; 101(2):165-8 Purola-Löfstedt, Marikka: Vatsasyöpäpotilaan terminaalivaiheen kivun hoito intratekaalisella morfiini-infuusiolla. FINNANEST, 2009, 42 (5) Personal, kompetens och ledning Personalen jobbade väldigt smidigt under sommarmånaderna vilket gjorde att verksamheten fungerade bra trots semestrar och brist på vikarier. Inom västra Nyland har det varit turbulent inom vårdsektorn vilket medfört att tillgången på personalt har varit relativt god under Alla uppsatta mål uppfylldes förutom antalet utvecklingssamtal. Arbetshälsa och arbetsklimat 1) arbetsmiljöbarometerns index för överbelastning högst 2,7 (skala 1-5) 2) arbetsmiljöbarometerns index för förmansarbete minst 3,6 (skala 1-5) 3) sjukfrånvarodagar/personarbetsår 18,4 dagar 1) Index för överbelastning: 2,59 2) Förmansindex: 3,70 3) Sjukfrånvaro: 15,8 dagar/personarbetsår Kompetens och kompetensbehov Yrkeskompetensen tryggas genom utvecklingssamtal och utbildningsplaner, personalens påverkningsmöjligheter utökas och arbetsklimatet förbättras Utvecklingssamtal har förts med minst 80 % av de anställda Utvecklingssamtal har förts med 70 % av de anställda HNS värnar om en kunnig och motiverad personal genom att utveckla arbetets innehåll samt genom rättvis arbetsfördelning Upplevd nytta av utvecklingssamtalen, minst 70 % har upplevt utvecklingssamtalen som nyttiga 77 % har upplevt utvecklingssamtalen som nyttiga Ekonomi VNS har hållit en hård budgetdisciplin och därmed underskridit driftsutgiftsbudgeten. Att investeringsbudgeten inte förverkligades beror främst på att den budgeterade autoklaven ( euro) inte köptes Den köps och installeras däremot 2010.

6 Kostnadshantering Verksamhetskostnaderna uppgår högst till det budgeterade Utgifterna underskred det budgeterade med 1,2 milj. euro Hantering av investeringar Investeringarna följer den godkända budgeten Investeringarna (apparaturanskaffningar) förverkligades till 44 %