FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/06/01/10/2010 FMGE 16

Transkript

1 FULLMÄKTIGE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE /02/06/01/10/2010 FMGE 16 Bokslutet liksom även koncernbokslutet skall upprättas före utgången av mars månad det år som följer på räkenskapsåret och lämnas till revisorerna för granskning. Efter revisionen ska bokslutet föreläggas fullmäktige för behandling före utgången av juni månad. Enligt kommunallagen omfattar bokslutet för en samkommun balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till dem samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Vid upprättandet av bokslutet tillämpas förutom kommunallagen och bokföringslagen även Arbets- och näringsministeriets bokföringsnämnds kommunsektions allmänna anvisningar om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse, koncernbokslut och noter samt allmänna anvisning om behandling av affärsverk i bokföringen. Enligt kommunallagen ska affärsverkens direktioner besluta om affärsverkets bokslut innan styrelsen godkänner samkommunens bokslut och verksamhetsberättelse. De av affärsverkens direktioner godkända och undertecknade boksluten och verksamhetsberättelserna jämte noter finns till påseende på sammanträdet. Koncernbokslutet upprättas som en sammanställning av moderbolagets och dotterbolagens resultaträkningar, balansräkningar och noter till dem. I koncernbokslutet skall dessutom inkluderas en finansieringsanalys för koncernen, i vilken anskaffningen och användningen av kommunkoncernens medel under räkenskapsperioden utreds. Budgeten för 2009 och ekonomiplanen för godkändes vid fullmäktiges sammanträde den 17 december Fullmäktige beviljade den 11 november 2009 en överskridningsrätt på 42,36 miljoner euro av det bindande målet för verksamhetskostnaderna (samkommunens externa verksamhetskostnader exklusive affärsverken, inklusive köp från affärsverk och dotterbolag). Den föreslagna överskridningsrätten grundade sig på den årsprognos som framlades i oktober De sammanlagda verksamhetskostnaderna stannade 2,8 miljoner euro under prognosen. Samkommunen HNS:s bokslut och verksamhetsberättelse följer till innehållet uppställningen i budgeten för De strategiska målen presenterades grupperade enligt de fyra perspektiven i styrkortet: kunden och samhälleliga verkningar, ekonomin, processerna och strukturerna samt personal, begåvning och

2 Bindande mål ledning. I driftsbudgeten presenterades de centrala målen för verksamheten och ekonomin, ovannämnda fyra perspektiv i styrkortet och riktlinjerna för FoU-verksamheten per sjukvårdsområde samt uppställdes målen för vart och ett av de nio affärsverken och för resultatområdena HNS-Lokalcentralen och Koncernförvaltning. Dessutom fastställdes mål för HNS:s två dotterbolag, HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy. Affärsverkens budgeter utgjorde en del av samkommunens budget. I verksamhetsberättelsen presenteras de centrala utfallen för verksamheten och ekonomin per sjukvårdsområde samt för resultatområdena HNS-Lokalcentralen och Koncernförvaltning. De strategiska målen och utfallen för dem presenteras utifrån styrkortets fyra perspektiv. I samkommunens och i affärsverkens verksamhetsberättelser presenteras utfallen för de centrala målen för verksamheten och ekonomin samt utfallen för målen i styrkortet. I verksamhetsberättelsen ges även en uppskattning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt en redogörelsen för ordnandet av den interna kontrollen. I den del som berör koncernens verksamhet och ekonomi presenteras även utfallet för dotterbolagens mål för verksamheten och ekonomin. Bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2009 finns i bilaga 2 till föredragningslistan och den separata Personalberättelsen finns i bilaga 3. Fullmäktige fastställde den 17 december 2008 som bindande anslagsmål i driftsbudgeten samkommunens externa verksamhetskostnader exklusive affärsverken men inklusive köp från affärsverk och dotterbolag. Även ordnandet av brådskande och icke-brådskande vård inom de tidsgränser som förutsätts och stadgas i lag uppställdes av fullmäktige som bindande mål. De bindande målen för sjukvårdsområdena var deras resultatmål och produktivitetsmål. Bindande mål i investeringsbudgeten var samkommunens investeringar sammanlagt, exklusive affärsverken. Anslagen för projekt på minst 10 miljoner euro fastställs separat för varje projekt. De bindande målen i finansieringsbudgeten var förändringen i de långfristiga lånen samt ökningen av utlåningen till dotterbolag. De bindande målen för affärsverken i samkommunens budget var det för varje affärsverk särskilt fastställda produktivitetsmålet, den tillåtna förändringen i prisnivå och det belopp affärsverket

3 redovisar som ersättning för det kapital samkommunen har placerat i affärsverket (ränta 3 %). Servicemål Servicemål Antalet producerade DRG-produkter överskred budgeten med 10,1 procent. De antalsmässigt vanligaste DRG-produktifierade behandlingarna inom HNS år 2009 var dialysbehandling, strålbehandling av cancer i bröstkörtel, strålbehandling av cancer i manliga könsorgan, diagnostisk åtgärd på huvud, nacke eller centrala nervsystemet, diagnostisk åtgärd på rörelseapparaten, diagnostisk åtgärd på gastrointestinalkanalen och komplikationsfri vaginal förlossning. Deras andel uppgick till 27 procent av samtliga produkter (totalt produkter). Totalfaktureringen för de 25 vanligaste NordDRG-produkterna utgjorde cirka 25 procent av totalfaktureringen för DRG-produkter (alla DRG-produkter totalt 859,0 miljoner euro). År 2008 var faktureringen för de 25 vanligaste DRG-produkterna 205,2 miljoner euro (24,4 %) och totalfaktureringen 840,9 miljoner euro. De psykiatriska (inkl. barn- och ungdomspsykiatri) vårddagarnas ( vårddagar) andel var 93 procent av samtliga fakturerbara vårddagar (exkl. överanvändningsdagar, totalt vårddagar). Den systematiska betoningen av öppenvård i den psykiatriska vården har minskat behovet av avdelningsvård, vilket visar sig i en minskning med cirka vårddagar jämfört med föregående år. Antalet boendeservicedagar och familjevårddagar uppgick till sammanlagt vårddagar (9 300 vårddagar år 2008). Minskningen beror på att boendeservicen och familjevården i allt högre grad överförts till primärvården. Vårdtjänster till medlemskommuner och övriga betalare totalt Produkter (antal) BS 2008 BU 2009 BS 2009 Avvikelse Avvikels % e % BS09/BS 08 BS09/BU ,4 % 10,1 % NordDRG-produkt er Vårddagar ,0 % -2,7 % Öppenvårdsbesök ,6 % 1,8 % *) I vårddagarna ingår psykiatriska vårddagar och rehabiliteringsvårddagar samt vårddagar för andningsförlamade patienter. Avgift för överanvändning Antalet överanvändningsdagar uppgick för samtliga betalare till ( dagar år 2008) fram till den 1 september Sammanlagt fakturerades samtliga betalare 5,7 miljoner euro överanvändningsavgifter, varav på fullmäktiges beslut 10 procent,

4 dvs. 0,517 miljoner euro, återbetalades till medlemskommunerna i december. Fördröjd förflyttning, rapportering av antalet patienter och dagar fr.o.m Fullmäktige beslutade den 11 juni 2009 att slopa förfarandet med överanvändningsavgift och införa en ersättande modell. Vid ingången av september 2009 infördes rapportering av antalet fördröjda patientförflyttningar samt antalet fördröjningsdagar per månad, sjukvårdsområde, resultatenhet och kommun. Som ett led i uppföljningen av antalet fördröjda patientförflyttningar startade en beredning av anvisningar för vårdkedjan. Vid HNS vårdades år 2009 sammanlagt olika personer (olika personnummer) från medlemskommunerna. Antalet vårdade personer ökade med 1,5 procent från året innan, medan invånarantalet i medlemskommunerna ökade med 1,0 procent. Det sammanlagda antalet olika personer (samtliga betalare medräknade) som vårdades vid HNS var Jämfört med år 2008 var ökningen och jämfört med år 2007 var ökningen anställda. Vårdtillgång och väntetider till vård Målen för intagning till brådskande och icke-brådskande vård inom de i lagen fastställda tidsgränserna nåddes ännu inte år I slutet av året väntade sammanlagt patienter på vård, varav var invånare i medlemskommunerna (motsvarande siffror var och ). Antalet patienter som hade väntat över sex månader var 1 896, varav var bosatta i medlemskommunerna (motsvarande siffror var 625, varav 532 i medlemskommunerna). I slutet av året hade patienter väntat på behandling för ögonsjukdom i mer än 6 månader; inom ortopedin var motsvarande antal 124, inom hals-, näs- och öronsjukdar 120 och inom barnkirurgi 87 patienter. Den 1 juni 2009 behandlade styrelsen den till Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården lämnade utredningen om utfallet av tillgången till vård per Intagningen till vård kunde bringas till den lagstadgade nivån med hjälp av köptjänster samt merarbete på kvällar och lördagar. Tillgången till vård hade på våren 2009 genom de i utredningen återgivna åtgärderna i praktiken nått den nivå som lagen föreskriver. Likaså hade hanteringen av remisser och starten för bedömning av vårdbehovet blivit avsevärt snabbare. Efter semesterperioden 2009 vände antalet väntande på vård återigen uppåt i en jämn ökning. En bidragande orsak till detta var beredskapen för intensivvård av H1N1-patienter i slutet av året samt att detta ledde till att elektiva operationer sköts fram. HUCS sjukvårdsområde hade i oktober 2009 berett en specificerad plan för att ännu under slutet av 2009 behandla patienter som väntat

5 på vård i mer än sex månader inom områdena ögonsjukdomar, öron-, näs- och halssjukdomar samt ortopedi och urologi. Inom specialområdena ortopedi samt öron-, näs- och halssjukdomar lyckades man få ner antalet väntande, medan antalet väntande inom specialområdet ögonsjukdomar var stort ännu i slutet av året. Styrelsen godkände den 30 november 2009 ett förslag om införande av servicesedel inom specialiteten ögonsjukdomar vid HUCS sjukvårdsområdes operativa resultatenhet. I detta pilotprojekt ges patienterna en servicesedel till starroperation och efterkontroll eller till poliklinisk behandling och uppföljning av glaukom. Remissvolymer Det kumulativa antalet ursprungliga remisser och jourbesök från samtliga remittenter minskade med jämfört med år 2008; i slutet av år 2009 var antalet kumulativa remisser och jourbesök Antalet elektiva, ursprungliga remisser, st., var 7,2 procent färre än det kumulativa antalet år Antalet remisser från hälsocentraler minskade jämfört med föregående år; antalet elektiva remisser från hälsocentral var färre än föregående år (-11,6 %). Antalet remisser från företagshälsovården och den privata sektorn ökade med cirka 500, men de elektiva remisserna från dessa remittenter minskade med 100. Dessutom kom sammanlagt cirka remisser från andra universitetssjukhus och centralsjukhus samt andra remittenter; det var cirka 250 fler än året innan. Minskningen av antalet elektiva remisser påverkades av en förändring i patientdatasystemet Oberons registreringspraxis för UL-undersökningar i tidig graviditet som remitterats av rådgivningarna. För dessa utskrevs inte längre remiss år Effekten av denna förändring innebar en minskning på cirka remisser enbart i HUCS sjukvårdsområde. Undervisning, forskning och utveckling Totalt fick närmare 600 studerande medicinsk eller odontologisk klinisk grundundervisning år Inom specialistläkarutbildningen utexaminerades 185 specialistläkare och 12 specialisttandläkare. Under året fick sammanlagt 3700 hälsovårdsstuderande i huvudstadsregionen praktisk undervisning ( studieveckor) inom HNS. Dessutom gavs även studerande inom andra branscher (t.ex. socialarbetare) praktisk undervisning. Inom undervisningen i hälsosektorn breddades användningen av en modell för lärare i kliniskt vårdarbete. Undervisningens kvalitet utvecklades systematiskt. Enligt responsen från de studerande hade kvaliteten på studiemiljön och studiehandledningen stigit till en utmärkt nivå (CLES medelvärde 8,28, medan det år 2008 var 7,94). År 2009 inleddes beredningen av en forskningsstrategi för HNS för åren Arbetet inleddes samtidigt med strategiplaneringen för Helsingfors universitets medicinska fakultet och utarbetades av en arbetsgrupp som utsetts i samråd mellan dessa organisationer.

6 HNS hade i genomsnitt 2 906,5 publikationspoäng som berättigar till specialstatsandel under treårsperioden , vilket gav HNS 13,7 miljoner euro i finansiering för hälsovetenskaplig forskning år En särskild styrka i forskningen är samarbetet mellan grundvetenskaperna och den kliniska forskningen, tillräckliga satsningar på akademisk forskning vid sidan av serviceverksamheten samt regional, nationell och internationell nätverksbildning och ständig utveckling av forskningen. År 2009 bildade HNS en projektportfölj som sammanställde grunduppgifterna för alla pågående utvecklingsprojekt (133 st.). Projektportföljens totalbudget var 42,6 miljoner euro. Utöver de egenfinansierade projekten pågick ett flertal projekt som finansierades staten, Tekes och EU. Av HNS:s omkostnadsanslag för 2009 beviljades 0,35 miljoner euro till 19 projekt för forskningsoch utvecklingsprojekt för utveckling av den interna verksamheten. HNS anslöt sig till det för sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus gemensamt projektet för en attraktiv och hälsofrämjande hälsovård (VeTe -projektet, ), som erhöll satlig KASTE-finansiering. Hur målen i sjukvårdsområdenas budget har uppfyllts Fullmäktige fastställde målen för sjukvårdsområdenas resultat och produktivitet i driftsbudgeten. Målet för sjukvårdsområdenas produktivitetstillväxt fastställdes till 2 procent och resultatmålet till noll. I nedanstående tabell presenteras den somatiska specialsjukvårdens produktivitet (kostnader/drg-poäng) per sjukvårdsområde samt resultat för räkenskapsperioden. Utfallet av de målen för verksamheten och ekonomin Sjukvårdsområde Produktivitetstillväxt Räkenskapsperiodens resultat (1 000 euro) BU 2009 BS 2009 BU 2009 BS 2009 Korrigerin BS 2009 *) gar **) HUCS 2% 2,2% Västra Nyland 2% 0,7% Lojo 2% 7,5% Hyvinge 2% 3,3% Borgå 2% 1,5% Totalt 2% 2,4% * räkenskapsperiodens resultat före affärsverkens kundgottgörelser, koncernförvaltningens återbäring av överskott och tilläggsuppbörd hos medlemskommunerna **) posten korrigeringar omfattar affärsverkens kundgottgörelser 2,7 miljoner euro, koncernförvaltningens återbäring av överskott 11,3 miljoner euro och tilläggsuppbörd hos medlemskommunerna 1,3 miljoner euro Kostnaden per DRG-poäng år 2009 var i de olika sjukvårdsområdena följande: HUCS Västra Nyland Lojo Hyvinge Borgå 682,3 euro 589,1 euro 596,8 euro 550,6 euro 540,3 euro

7 Utfallet av verksamhetskostnaderna per sjukvårdsområde presenteras nedan i föredragningslistans punkt Ekonomi. Sjukvårdsområdenas strategiska mål presenterades grupperade enligt de fyra perspektiven i styrkortet: kunden och samhälleliga verkningar, ekonomin, processerna och strukturerna samt personal, begåvning och ledning. Driftsplanerna godkändes även i sjukvårdsområdenas nämnder skilt för varje resultatenhet. År 2009 utvidgades samordningen av verksamheten på distriktsnivå och samarbetet mellan sjukvårdsområdena i syfte att optimera resursanvändningen och förkorta vårdköerna. Starrkirurgin och ledproteskirurgin byggdes ut i Lojo och ledproteskirurgin i Borgå. I början denna verksamhet fördes i synnerhet patienter från huvudstadsregionen och Västra Nyland vilka köat i mer än 6 månader till vård i dessa områden. Kellokoski sjukhus i Hyvinge sjukvårdsområdes övertog sinnesundersökningarna och rättspsykiatrin från HUCS-området. Verkställda centrala förändringar i verksamheten per sjukvårdsområde HUCS SJUKVÅRDSOMRÅDE Då affärsverken HNS-Servis och HNS-Medicinteknik samt resultatområdet HNS-Lokalcentralen inrättades den 1 januari 2009 överfördes behövliga personalresurser från HUCS sjukvårdsområde till dessa enheter. För att trygga en högklassig tillgång till vård i rätt tid för jourpatienterna flyttades vården av primärvårdens barnpatienter vid Jorvs sjukhus samjour i början av september administrativt över från medicinska resultatenheten till gynekologiska och pediatriska resultatenheten. Arbetsgruppen för den svenskspråkiga polikliniska barnpsykiatrin överfördes i augusti 2009 från Helsingfors stad till gynekologiska och pediatriska resultatenheten. Den polikliniska verksamheten i anslutning till sinnesundersökningar och rättspsykiatri centraliserades genom styrelsens beslut den 3 augusti 2009 till Kellokoski sjukhus i Hyvinge sjukvårdsområde. HUCS kliniska ögonpatologi överfördes i början av september 2009 till affärsverket HUSLAB. Inom pediatrik centraliserades från och med våren 2008 vården av nya barn och unga med diabetes och från och med början av 2009 alla diabetespatienter till Barnkliniken och Jorvs sjukhus. I början av 2009 överfördes större delen av vården av Barnklinikens astma- och allergipatienter till Hudoch Allergisjukhuset. VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE De största förändringarna i verksamheten skedde vid årsskiftet 2008/2009, då huvuddelen av den tidigare servicecentralens verksamhet och personal överfördes till affärsverken.

8 Den barnpsykiatriska avdelningen började utöver avdelningsvården även göra hembesök. Av avdelningens åtta platser är två reserverade för barn som får vård i hemmet. Neurologiska polikliniken var avbruten hela året till följd av brist på neurologer. Patienter måste därför skickas till HUCS, och primärvården lämnade även betalningsförbindelser till privatläkare så att patienterna inte skulle lämnas helt utan vård. LOJO SJUKVÅRDSOMRÅDE Den i verksamhetsplanen för 2009 ingående uppstarten av skopiverksamhet i nya lokaler som färdigställdes i början av året genomfördes planenligt. Gynekologiska poliklinikens see and treat-verksamhet inleddes planenligt, vilket resulterade i att man inledde urodynamiska undersökningar vid polikliniken och utförande av olika åtgärder överfördes från operationsavdelningen till polikliniken. I mars inleddes Leiko-verksamhet (direkt från hemmet till operation) inom gynekologin. Starrkirurgin utvecklades genom att man gick över till principen om ett besök, och verksamhetsvolymen fördubblades i enlighet med HNS:s principbeslut. I maj 2009 inleddes förberedelser för en ökning av antalet ledprotesoperationer från 200 till 600 per år. Före utgången av året var den månatliga operationsvolymen på avtalad nivå. Förändringarna i verksamheten verkställdes genom specialarrangemang som justeras under följande verksamhetsår. HYVINGE SJUKVÅRDSOMRÅDE Saneringen av gynekologins och obstetrikens lokaler slutfördes, varigenom hela verksamheten kunde centraliseras till en enda poliklinikavdelning. Sinnesundersökningarna och rättspsykiatrins återstående övriga funktioner överfördes från HUCS till Kellokoski i augusti. Överföringen gav avsevärda resursinbesparingar. Vårdkedjorna för bipolärt syndrom och psykos fick ökade öppenvårdsresurser och nya handlingsmodeller, varvid avdelningskapaciteten under året minskades med 16 vårdplatser. BORGÅ SJUKVÅRDSOMRÅDE Vid Borgå sjukhus genomfördes först ett pilotprojekt för ledproteskirurgi (december 2008), varefter sjukhuset förband sig att göra 500 ledprotesoperationer av patienter från hela HNS. Detta åtagande fullgjordes även. Verksamheten genomfördes med ytterst små resursökningar och huvudsakligen med redan befintliga resurser. Hur affärsverkens mål har uppnåtts HNS:s affärsverk producerar merparten av de sjukvårdsrelaterade och andra stödtjänster som HNS-sjukhusen behöver. Syftet med

9 införandet av en beställar-producent-modell är att öka verksamhetens transparens, förbättra kostnadsmedvetenheten och utveckla servicekvaliteten. Antalet affärsverk ökade från sex till nio vid ingången av år Affärsverken utgjordes av HNS-Röntgen, HUSLAB och Ravioli, som inledde sin verksamhet år 2004, samt HNS-Apotek, HNS-Desiko och HNS-Logistik, som startade den 1 januari Den 1 januari 2009 inledde de nya affärsverken HNS-IT-teknik, HNS-Medicinteknik och HNS-Servis sin verksamhet. I budgeten fastställdes mål för affärsverkens resultat (för alla var målet ett nollresultat), avkastningen på grundkapitalet (ränta 3 %) och produktivitetsökningen och förändringarna i prisnivån. Samtliga affärsverk lyckades effektivisera sin verksamhet så att tjänsternas prisnivå kunde hållas på planerad eller lägre nivå. En del av affärsverken uppnådde dock inte målen för produktivitetsökningen eller resultatet. Affärsverken BU 2009 BS 2009 Räkenskapsperioden s resultat (1 000 euro) Resultat före återbäring av överskott Återbäring av överskott Resultat efter återbäring av överskott HNS-Apotek HNS-Röntgen HUSLAB Ravioli HNS-Desiko HNS-Logistik HNS-IT-teknik HNS-Medicinteknik HNS-Servis Totalt Affärsverken hade i slutet av anställda, vilket utgjorde 29,6 procent av hela HNS:s personalvolym. Räknat i årsverken var affärsverkens andel av HNS:s samtliga årsverken 31,1 procent. De till personalstyrkan största affärsverken var HNS-Desiko (1 764 anställda), HUSLAB (1 721 anställda) och HNS-Servis (885 anställda). Affärsverkens verksamhetsintäkter (658,3 milj. euro) utgjorde 42,5 procent av samkommunen HUS:s verksamhetsintäkter och 44,4 procent av verksamhetskostnaderna (644,8 milj. euro). De största affärsverken, mätt i verksamhetsintäkter, var HUSLAB (152,7 milj. euro), HNS-Logistik (124,1 milj. euro) ja HNS-Apotek (107,1 milj. euro). Affärsverkens bokslut och verksamhetsberättelser presenteras i kapitlet Särredovisade bokslut i bokslutshandlingen. Resultatområdet HNS-Lokalcentralen Som budgetmål för Lokalcentralen fastställde fullmäktige en effektiv start för verksamheten samt ett nollresultat.

10 HNS-Lokalcentralen, som bildades i början av 2009, gjorde en förlust på euro. Lokalcentralens debiteringar grundar sig på en i budgeteringsfasen prognostiserad kostnadsnivå. Den väntade kostnadsnivån överskreds till följd av osäkerhetsmomenten i anslutning till beredningen av den första budgeten samt de stigande energikostnaderna. Resultatområdet koncernförvaltning Personal Fullmäktige fastställde som bindande budgetmål för resultatområdet koncernförvaltning ett resultatmål på 0,5 miljoner euro. Koncernförvaltningens resultat för räkenskapsperioden före överskottsåterbäring till de kliniska enheterna visade ett överskott på 11,3 miljoner euro. Återbäringen fördelades i enlighet med betalningsandelarna år Räkenskapsperiodens resultat efter återbäringen visade ett underskott på euro. Resultatområdets Koncernförvaltningens överskott bildades genom den allmänna sänkningen av räntenivån (= en minskning av nettofinansieringskostnaderna), de till koncernförvaltningen allokerade avgifterna för överanvändningsdagar samt genom underskridning av koncernförvaltningens egna verksamhetskostnader. Antalet anställda per var Jämfört med år 2008 minskade antalet anställda med 47. De fast anställda utgjorde 80,1 procent av hela personalen. Den fast anställda personalens procentuella andel är relativt hög, vilket stödjer linjedragningarna i personalstrategin. Merparten (88,3 %) var heltidsanställda. Antalet årsverken var , vilket är 1,0 procent mindre än föregående år. Den procentuella andelen fast anställda som slutade var 6,1 procent. För prognostisering av tillgången på arbetskraft deltar HNS i ett av Europeiska socialfonden (ESF) delfinansierat projekt för främjande av rörligheten bland professionella inom hälsovården ( Attraktiivinen Suomi terveydenhuollon osaajien liikkuvuuden edistäminen ). Projektet började hösten 2008 och fortsätter till utgången av år Syftet är att skapa en handlingsmodell som möjliggör etisk rekrytering inom EU-länderna utifrån den egna organisationens behov. Utöver detta startade HNS ett småskaligt pilotprojekt som syftar till att inhämta erfarenheter av rekrytering av utländska skötare. Som rekryteringsland utsågs Filippinerna. Samkommunen HNS erlade år 2009 totalt 922,6 miljoner euro i löner och arvoden inklusive lönebikostnader, vilket var 0,2 procent (ca 1,9 miljoner euro) mindre än budgeterat. Lönekostnaderna för år 2009 ökade med cirka 3,9 procent jämfört med året innan. Utvecklingen av lönekostnaderna har förutom av löneförhöjningarna även påverkats av förändringarna i personaloch frånvarostrukturen (avlönad och oavlönad frånvaro) samt skyldigheterna i vårdgarantin. HNS fick totalt cirka 0,4 miljoner

11 euro i låglönestöd som beviljas med stöd av en lag som trädde i kraft vid ingången av Stödet har kunnat dras av direkt från den månatliga redovisningen av förskottsinnehållning. Inhyrd arbetskraft utnyttjades till ett belopp av 16,7 miljoner euro, vilket motsvarar 279 årsverken. Användningen av inhyrd arbetskraft fördelar sig ojämnt i organisationen och 48 ansvarsenheter stod för 70 procent av nämnda belopp. Smidigt ledarskap utgör ett centralt kriterium för en bra arbetsplats. En bra arbetsgivare skapar en trygg ledningsmiljö. Ledningens och förmännens uppgift är att främja ett inspirerande och uppmuntrande arbetsklimat och i enlighet med HNS värden och mål bära sitt ansvar som ledare. HNS erbjuder genom fortgående utbildning cheferna möjlighet att utveckla sina kunskaper och ledningsfärdigheter. Målet är att ytterligare stärka samkommunens kunniga och människonära ledningskultur. Förändringarna i omvärlden och i vårdmetoderna samt den snabba tekniska utvecklingen kräver gedigen kompetens och förmåga att tillägna sig nya verksamhetssätt. Uppgiftsfältet är omfattande, men bred kompetens och starkt yrkeskunnande är också typiska egenskaper hos de HNS-anställda. Mer än en tredjedel av de anställda har högskoleexamen och tack vare det nuvarande utbildningssystemet kommer siffran att stiga i framtiden. Att främja arbetshälsan utgör ett väsentligt led i en framgångsrik personalledning. Ett av målen i personalstrategin är att arbetshälsan ska främjas. Under år 2008 har HNS i enlighet med förslagen i det av styrelsen godkända arbetshälsoprogrammet utvecklat åtgärder som främjar arbetshälsan. I portföljen för strategiprojekt finns ett projekt för ledningsutbildning för åren Den omvärdering av strategin och de justeringar som gjorts i ledningssystemet har under räkenskapsperioden återspeglats i den långsiktiga planeringen och utvecklingen av träningen och utbildningen. Reformen av ledningssystemet utgjorde en av utmaningarna år På lång sikt innebär detta även utveckling av verksamhetspraxisen och verksamhetsprocesserna, val av rätt personer till ledande uppgifter, möjlighet att välja mellan karriär som expert eller som chef samt utbildning och träning i ledande uppgifter. Till stöd för detta planerades ett nytt chefsträningsprogram på HNS-nivå. HNS:s belöningssystem i sin helhet - löne- och incitamentsportföljen - utgörs av fyra delområden, dvs. totallön, personalförmåner, organisationens utveckling och arbetsklimat. Under de närmaste åren kommer satsningar att göras på samtliga dessa delområden i samråd med personalen. Särskilda insatsområden år 2009 var tydliggörandet av grundstrukturen för

12 löne- och incitamentsportföljen samt beredningen av en reform av resultatlönesystemet. Siffror som anknyter till personalen samt samkommunens personalförvaltning i sin helhet behandlas i en separat Personalredovisning 2009, föredragningslistans bilaga 5. Ekonomi Verksamhetsintäkter Av verksamhetsintäkterna (1 547,9 miljoner euro) kom 80 procent från medlemskommunerna serviceplaner, 13,4 procent från övrig servicefakturering, 2,3 procent från specialstatsandelen och 1,0 procent från övriga verksamhetsintäkter samt understöd och bidrag. Medlemskommunernas serviceplaner överskred budgeten med 46,5 miljoner euro (3,9 %) efter en tilläggsuppbörd på 1,3 miljoner euro hos medlemskommunerna. Samkommunen HNS (1 000 euro) BS 2008 BU 2009 BS 2009 Föränd. % BS2009/ BU2009 Föränd. % BS2009/ BS2008 Verksamhetsintäkter ,5 % 3,8 % medlemskommunernas serviceplaner ,9 % 4,4 % Personalkostnader ,2 % 3,2 % Inköp av tjänster totalt ,0 % 3,0 % Material, förnödenheter och varor totalt ,7 % 4,1 % Övriga verksamhetskostnader ,8 % 0,3 % Verksamhetskostnader totalt ,0 % 3,3 % Driftsbidrag ,2 % 13,4 % Finansiella intäkter och kostnader ,7 % 16,3 % Årsbidrag ,2 % 12,9 % Avskrivningar och nedskrivningar ,2 % 8,8 % Räkenskapsperiodens resultat ,2 % Verksamhetens kostnader och avskrivningar totalt ,7 % 3,6 % Medlemskommunernas serviceanvändning överskred volymmässigt budgeten med 2,4 procent. Överskridningen av den budgeterade serviceanvändningen höjde servicefaktureringen av medlemskommunerna med 68,0 miljoner euro jämfört med budgeten. Det faktiska utfallet av vården till medlemskommunernas patienter hänförde sig dock på totalnivå till åtgärder vars medelkostnader var 3,6 procent lägre än budgeterat. Den minskande effekten på faktureringen av medlemskommunerna var 42,6 miljoner euro jämfört med budgeten. Kostnaderna för rehabilitering och mentalsjukhus för fångar samt andra köptjänster överskred å sin sida budgeten med 19,8 miljoner euro. Den faktiska tilläggsuppbörden för samkommunens underskott, dvs. 1,3 miljoner euro, höjde dessutom faktureringen av medlemskommunerna.

13 De övriga serviceintäkterna, 182,8 miljoner euro, underskred budgeten med 10,1 miljoner euro (-5,2 %). Underskridningen av budgeten föranleddes av den separata avtalsförsäljningen till medlemskommunerna, vilken underskred budgeten med 3,8 miljoner euro. Den resterande delen av underskridningen berodde på minskad försäljning till andra sjukvårdsdistrikt och kommuner. Övriga försäljningsintäkter, 24,3 miljoner euro, överskred budgeten med 1,4 miljoner euro (6,2 %). Överskridningen följde av en ökning av försäljningen av tekniska stödtjänster efter att Haartmanska sjukhuset öppnats. Intäkterna från specialstatsandelen uppgick till 35,9 miljoner euro, vilket var 0,9 miljoner euro (2,5 %) mer än budgeterat. Överskridningen berodde på de utbildningsmånader för läkare som direkt fakturerades länsstyrelsen. Avgiftsintäkterna, 52,9 miljoner euro, underskred budgeten med 2,4 miljoner euro (-4,3 %) trots den ökande serviceproduktionen och höjningen av kundavgifterna den 1 januari Understöd och bidrag uppgick till 6,3 miljoner euro, vilket var 0,5 miljoner euro mer än budgeterat. Överskridningen föranleddes huvudsakligen av att EU-stöden var 0,5 miljoner euro större än beräknat. Budgetunderskridningen av erhållna donationer och överskridningen av statliga understöd kompenserade varandra. Övriga verksamhetsintäkter uppgick till 9,3 miljoner euro, vilket var 0,6 miljoner euro mer än budgeterat. Överskridningen berodde på vinst av försäljning av anläggningstillgångar (0,2 miljoner euro) och försäkringsersättningar (0,4 miljoner euro). Verksamhetskostnader Sjukvårdsområde/resultatomr åde (1 000 euro) BS 2008 BU 2009 BS 2009 Avvik.-% BS20089 BU2009 HUCS sjukvårdsområde ,7 % Västra Nylands sjukvårdsområde ,4 % Lojo sjukvårdsområde ,1 % Hyvinge sjukvårdsområde ,8 % Borgå sjukvårdsområde ,4 % Resultatområdet HNS-Lokalcentralen **) ,6 % Resultatområdet Koncernförvaltningen ,7 % HNS tot. exkl. affärsverk *) ,9 % *) inkl. köp hos affärsverk samt interna poster mellan sjukvårdsområdena och resultatområdena **) Resultatområdet HNS-Lokalcentralen bildades Verksamhetskostnaderna, 1 451,9 miljoner euro, överskred budgeten med 42,7 miljoner euro (3,0 %). Samkommunen HNS:s

14 verksamhetskostnader exklusive affärsverken men inklusive inköp hos affärsverken, 1 401,1 miljoner euro, överskred det som bindande mål i budgeten fastställda maxbeloppet för verksamhetskostnaderna med 39,6 miljoner euro (2,9 %). Verksamhetskostnaderna stannade dock 2,8 miljoner euro under den överskridningsrätt som beviljades av fullmäktige i december. Personalkostnaderna, 922,6 miljoner euro, underskred budgeten med 1,9 miljoner euro (-0,2 %). Lönerna överskred budgeten med 8,5 miljoner euro (1,2 %). Överskridningen av de budgeterade lönekostnaderna berodde på löneglidningen och på att avtalsförhöjningarna var 0,4 procent högre än förväntat. Med löneglidning avses den ökning av inkomstnivån som överskrider de avtalsenliga förhöjningarna. Som maxnivå för löneglidningen uppsattes vid budgetberedningen 0,2 procent, medan löneglidningen för år 2009 uppgick till cirka 1 procent. Lönebikostnaderna underskred budgeten med 5,6 procent (10,4 miljoner euro), vilket berodde på att arbetsgivarens FPA-avgift sänktes med 0,8 procentenheter från och med den 1 april 2009; kostnadseffekten var cirka 4,6 miljoner euro. Den i budgetberedningen tillämpade pensionskostnadsprocenten var 0,3 procent högre än utfallet; kostnadseffekten var 0,6 miljoner euro. Dessutom underskred socialförsäkringsavgifterna budgeten med 5,2 miljoner euro. Köptjänsterna uppgick till 201,4 miljoner euro och överskred budgeten med 16,7 miljoner euro (9,0 %). Orsaken till överskridningen var att serviceproduktionen utökades för att få ned vårdköerna till lagstadgad nivå. De största kostnadsavvikelserna förekom inom köp av sjukvårdstjänster, som överskred budgeten med 9,2 miljoner euro, samt inom inhyrd arbetskraft, som överskred budgeten med 8,4 miljoner euro. Inköpen av sjukvårdstjänster överskreds i HUCS sjukvårdsområde (överskridning 6,0 miljoner euro), Hyvinge sjukvårdsområde (0,6 miljoner euro), Borgå sjukvårdsområde (0,9 miljoner euro) och affärsverket HUSLAB (1,9 miljoner euro). HUCS sjukvårdsområdes överskridning berodde på en livligare vårdverksamhet än planerat, medan Borgå sjukvårdsområdes överskridning huvudsakligen föranleddes av en ökning av antalet ledprotesoperationer. För Hyvinge sjukvårdsområdes del berodde budgetöverskridningen på att sinnesundersökningarna och rättspsykiatrin flyttades till Kellokoski sjukhus Genom förflyttningen överskred köpen hos statliga mentalsjukhus samt det ökande behovet av terapitjänster budgeten. Ett centralt element i anpassningsprogrammet var att anlitandet av inhyrd arbetskraft gradvis skulle minskas betydligt. Målet började nås först under sista kvartalet 2009, då användningen av inhyrd arbetskraft (3,8 miljoner euro) underskred föregående års motsvarande period med cirka 1,6 miljoner euro. Användningen av inhyrd arbetskraft fördelar sig ojämnt i organisationen och 48 ansvarsenheter stod för 70 procent av nämnda belopp. Merparten av överskridningen för inhyrd arbetskraft uppstod i HUCS

15 sjukvårdsområde (5,8 miljoner euro), Hyvinge sjukvårdsområde (0,5 miljoner euro), Borgå sjukvårdsområde (0,7 miljoner euro) samt affärsverket HNS-Röntgen (0,7 miljoner euro). Överskridningarna berodde huvudsakligen på köavvecklingsåtgärder, och för HNS-Röntgens del på köp av radiologiska tjänster. Kostnaderna för material, förnödenheter och varor uppgick till 285,5 miljoner euro, vilket överskred budgeten med 25,1 miljoner euro (9,7 %). Överskridningen berodde i huvudsak på att serviceproduktionen var större än planerat. De främsta orsakerna till överskridningarna av läkemedels- och blodkostnaderna var införandet av nya, dyra cancerläkemedel, det ökande antalet läkemedelsbehandlingar mot cancer och patienter med smittsamma sjukdomar (t.ex. HIV-patienter) samt att den förväntade livslängden ökat. Av överskridningen inom läkemedel och apoteksförnödenheter (6,6 miljoner euro) hänförde sig merparten till cancerläkemedel och immunoglobulin. Överskridningar gjordes även inom blodprodukter (1,7 miljoner euro), rehabiliteringshjälpmedel (3,3 miljoner euro) samt implantat och proteser (5,9 miljoner euro). Värme-, el- och vattenkostnaderna överskred budgeten med sammanlagt 0,6 miljoner euro. Anskaffningarna av inventarier och andra varaktiga varor överskred budgeten med sammanlagt 1,6 miljoner euro. Övriga verksamhetskostnader överskred budgeten med 2,6 miljoner euro (7,1 %), vilket främst berodde på kreditförluster. Det allmänna ekonomiska läget ökade kreditförlusterna. Finansiella poster och avskrivningar Ränteintäkterna blev 1,2 miljoner euro lägre än budgeterat, men i gengäld var även räntekostnaderna 3,8 miljoner euro lägre. Nettoeffekten var +2,6 miljoner euro. Ränteintäkterna och räntekostnaderna påverkades av att räntenivån sjönk till följd av det allmänna ekonomiska läget. Strukturen för lånestocken balanserades genom att det nyaste lånet på 60 miljoner euro togs till fast ränta; vid budgetberedningen tillämpades en räntenivå på 5 procent för nya lån. Medelräntan för låneportföljen på 189,6 miljoner euro var 2,8 procent (2008: 4,7 %). De långfristiga lånen fördelade sig på balansdagen enligt följande: lån till fast ränta 45 procent och lån till rörlig ränta 55 procent. Övriga finansiella intäkter uppgick till 0,1 miljoner euro och utgjordes främst av dröjsmålsräntor. Övriga finansiella kostnader överskred budgeten med 0,1 miljoner euro (1,0 %). Orsaken till detta var redovisningen av en försäljningsförlust för en korträntefond i januari Samkommunen HNS:s avskrivningar enligt plan underskred budgeten med 2,7 miljoner euro (-3,2 %). Orsaken till att avskrivningsnivån underskreds var att investeringarnas tyngdpunkt låg på slutdelen av året och att investeringsnivån stannade 6 procent under budgeten. Till följd av de stora

16 Utjämning av dyr vård investeringsprojekten i Mejlansområdet steg dock avskrivningsnivån med 6,7 miljoner euro (8,8 %) jämfört med året innan. Medlemskommunerna debiterades en förskottsavgift på 28 euro per invånare för utjämningen av dyr vård. Det förskott som uppbärs av medlemskommunerna dimensioneras inte så att det skulle täcka hela utjämningen, utan i samband med bokslutet görs en tilläggsuppbörd. Tilläggsuppbörden år 2009 var 14,76 euro/invånare (11,99 euro/invånare enligt BS 2008). Vårdkostnader för sammanlagt 63,1 miljoner euro täcktes genom utjämningen av dyr vård (58,4 milj. euro år 2008, en ökning på 8,1 %). Faktureringen för utjämningen uppgick till 42,76 euro/invånare (39,99 euro/invånare enligt BS 2008). Tilläggsuppbörden gjordes liksom förskottsuppbörden utifrån invånarantalet År 2009 omfattade utjämningen av dyr vård sammanlagt patienter (2 007 år 2008). Serviceproduktion till andra kommuner och samkommuner samt andra betalande Faktureringen av andra kommuner och samkommuner (inkl. avtalsservice) uppgick till sammanlagt 111,3 miljoner euro, vilket var 2,8 miljoner euro mer än år Andra kommuners och samkommuners andel av HNS:s fakturering var 89,1 miljoner euro (84,2 miljoner euro år 2008); ökningen var 5,8 procent. Tabellen nedan visar fördelningen av verksamhetsintäkterna. HNS VERKSAMHETSINTÄKTER FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER Intäkter från försäljning till medlemskommuner , ,83 försäljning enligt serviceplan , ,00 övrig försäljning till medlemskommuner , ,83 Intäkter från försäljning till övriga , ,09 övriga kommuner och samkommuner , ,35 staten , ,06 privata sektorn , ,68 Medlemskommunernas avgifter för särskilda , ,22 skyldigheter Specialstatsandel , ,76 Övriga försäljningsintäkter , ,88 FÖRSÄLJNINGSINTÄKTER TOTALT , ,78 AVGIFTSINTÄKTER , ,31 UNDERSTÖD OCH BIDRAG , ,60 ÖVRIGA VERKSAMHETSINTÄKTER , ,13 VERKSAMHETSINTÄKTER TOTALT , ,82

17 Investeringar Investeringsplanen för år 2009 utarbetades i ett läge där koncernens ekonomi ansågs kräva ännu mer kritisk utvärdering av projektens behov och möjligheterna att finansiera investeringarna. För att få balans i ekonomin sköts dock flera investeringar som redan befann sig i upphandlingsfasen fram till senare. År 2007 investerade HNS cirka 90 miljoner euro och år 2008 cirka 80 miljoner euro. Enligt bokslutet för år 2009 uppgick resultatområdenas och affärsverkens investeringar till 109 miljoner euro. Förändringen jämfört med året innan berodde på de stora byggprojekten i Mejlansområdet. De enskilda projekten följde väl de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Investeringsbudgetens bindande mål var det sammanlagda beloppet av de investeringar för vilka koncernförvaltningen, sjukvårdsområdena och HNS-Lokalcentralen ansvarade samt projekt värda minst 10 miljoner euro, vilka angavs projekt för projekt. För stora projekt värda minst euro utarbetades ett investeringsprogram som styrelsen godkände efter godkännandet av budgeten. Under år 2009 ändrade styrelsen sitt beslut om verksamhetsårets investeringsprogram tre gånger. Ändringarna berodde i första hand på målet att anpassa sjukvårdsdistriktets kostnader till det försvagade ekonomiska läget i medlemskommunerna. I den ursprungliga budgeten reserverades totalt 123 miljoner euro för investeringar, varav resultatområdenas andel var 102 miljoner euro. Fullmäktige ändrade den 11 november 2009 maxbeloppet för resultatområdenas investeringar till 96 miljoner euro. Affärsverkens direktioner har beslutanderätt gällande investeringsplanerna. Direktionen för affärsverket HNS-Röntgen -ändrade under verksamhetsåret den ursprungliga investeringsbudgetens 9,3 miljoner euro till 10 miljoner euro, varav 2 miljoner euro utgjorde samkommunsinterna inlösningsersättningar för apparatur och cirka 8 miljoner euro var externa kostnader. Utfallet av investeringarna Under året användes 109 miljoner euro för byggprojekt, datasystem, medicinsk utrustning och andra anskaffningar, då affärsverken medräknas. Utfallet för investeringarna var för hela samkommunen 94 % jämfört med den ändrade och godkända budgeten. Sjukvårdsområdenas och de övriga resultatområdenas investeringar uppgick till 94 miljoner euro. Utfallet av investeringarna exklusive affärsverken var 98 procent. Affärsverken utnyttjade sammanlagt 77 procent av de medel som i budgeten reserverats för investeringar.

18 Koncernbokslut Mejlans sjukhusområde kommer ännu i åtskilliga år att utgöra HNS:s största investeringsobjekt. I enlighet med fullmäktiges beslut pågick i området under år 2009 byggprojekten för Triangelsjukhuset och Barnklinikens utbyggnad, utbyggnaden de underjordiska utrymmena (tunnelnätverket), projektet för entréhallen och trafikarrangemangen, projektplaneringen av renovering av Mejlans sjukhus patienttorn samt vissa andra renoveringar. Vid Jorvs sjukhus genomfördes en ombyggnad som gjorde det möjligt att utvidga områdets samjour. Vid Lojo sjukhus färdigställdes endoskopienhetens nya lokaler och vid Hyvinge sjukhus lokaler för stödtjänsterna. Under verksamhetsåret startade planeringen av en nybyggnation vid Pejas sjukhus barnoch ungdomspsykiatri, en tillbyggnad vid Jorvs sjukhus och en renovering av Ohkola sjukhus i Kellokoski. Vid Mejlans sjukhus togs HNS:s första operationsrobot i bruk. De till kostnaderna största IT-projektet var de under tidigare år startade utvecklings- och ibruktagandeprojekten för patientdatasystemen URANUS, utbyggnaden av operationsverksamhetens styrsystem OPERA samt införandet av personalförvaltningens verksamhetsstyrningssystem HUSPLUS. Boksluten för samtliga dotterbolag har sammanslagits med koncernbokslutet: två bolag med affärsverksamhet (HNS-Fastigheter Ab och Uudenmaan Sairaalapesula Oy) samt tio fastighets- och bostadsaktiebolag. Boksluten för intresse- och samföretagen, totalt 10 stycken, har konsoliderats med koncernboksluten genom kapitalandelsmetoden. Räkenskapsperiodens resultat Samkommunens resultatmål för räkenskapsperioden var ett nollresultat. Samkommunen HNS resultat för räkenskapsperiodens före tilläggsuppbörden visade ett underskott på 1,3 miljoner euro. Efter tilläggsuppbörden visade bokslutet ett överskott på 4 657,48 euro. Koncernförvaltningens överskott på 11,2 miljoner euro återbars till sjukvårdsområdena i proportion till deras koncerndebiteringar. De affärsverk som nådde ett överskott på över euro, dvs. HNS-Logistik, HNS-Servis, HNS-Medicinteknik och Ravioli, gav en intern kundgottgörelse på procent till samkommunens kliniska enheter. Denna kundgottgörelse har på totalnivå ingen effekt på samkommunens resultat för räkenskapsperioden. Dessutom gav HNS-Fastigheter Ab 75 procent (0,8 miljoner euro) av sitt överskott som kundgottgörelse till HNS-Lokalcentralen.

19 Finansiell ställning Det negativa nettokassaflödet för verksamheten och investeringarna anger hur stor del av investeringarna som ska täckas med kassaflödet för finansieringsverksamheten. I budgeten för 2009 uppskattades det belopp som skulle täckas genom finansieringens kassaflöde till 30,6 miljoner euro. I bokslutet för 2009 uppgår den andel av investeringarna som ska täckas med finansieringens kassaflöde (inklusive aktier) till 25,9 miljoner euro. År 2009 upptog samkommunen långfristiga lån på 60 miljoner euro. Lånen amorterades med 9,2 miljoner euro. I slutet av år 2009 hade samkommunen långfristiga lån på 189,6 miljoner euro (inkl. följande års amorteringar av långfristiga lån). I slutet av år 2010 beräknas de långfristiga lånen uppgå till cirka 264,9 miljoner euro. Kortfristig likviditetskredit behövdes inte under år HNS-Fastigheter Ab fick ett långfristigt lån på 2,8 miljoner euro av samkommunen. Affärsverken behövde ingen finansiering genom långfristiga lån. Samkommunens penningmedel ökade med 14,5 miljoner euro jämfört med föregående års bokslut. Likviditeten (i kassadagar) beräknad enligt finansieringsanalysens nyckeltal var planenlig, det vill säga 27,6 dagar. Styrelsens förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Samkommunen HNS:s bokslut för 2009 uppvisar ett överskott på 4 657,48 euro. Styrelsen föreslår att samkommunens (exkl. affärsverken) och affärsverkens resultat för räkenskapsperioden upptas på över-/underskottskontot bland eget kapital i samkommunens och respektive affärsverks balansräkning enligt beslutsförslaget. Samkommunen HNS:s (exkl. affärsverk) överskott är ,62 euro HNS:s balansräkning visar ett överskott från tidigare räkenskapsperioder på ,72 euro. Efter att överskottet för räkenskapsperioden 2009 har bokförts är överskottet ,20 euro. Styrelsen Fullmäktige beslutar att godkänna bokslutet och verksamhetsberättelsen för år 2009 att samkommunen HNS:s (exkl. affärsverken) och affärsverkens resultat för räkenskapsperioden redovisas på över-/underskottskontot bland eget kapital i samkommunens och respektive affärsverks balansräkning enligt följande:

20 Samkommunen HNS (exkl. affärsverk), överskott ,62 euro Affärsverket HNS-Apotek, överskott ,90 euro Affärsverket HNS-Röntgen, underskott ,95 euro Affärsverket HUSLAB, underskott ,38 euro Affärsverket Ravioli, överskott ,92 euro Affärsverket HNS-Desiko, överskott ,62 euro Affärsverket HNS-Logistik, överskott ,96 euro Affärsverket HNS-IT-teknik, underskott ,34 euro Affärsverket HNS-Medicinteknik, överskott ,52 euro Affärsverket HNS-Servis, överskott ,61 euro Beslut Förslaget godkändes.