Västra Nylands sjukvårdsområde. 1 Västra Nylands sjukvårdsområde. Sjukvårdsområdets nyckeltal 2012

Transkript

1 1 Västra Nylands sjukvårdsområde Sjukvårdsområdets nyckeltal

2 *) BU 2012 efter justering av budgeten, godkänd av fullmäktige VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER RÄKENSKAPSPERIODEN OCH BEDÖMNING AV DEN KOMMANDE UTVECKLINGEN Beskrivning av sjukvårdsområdets verksamhet Under vintern och våren 2012 utarbetade HNS cheföverläkare Markku Mäkijärvi, på uppdrag av HNS VD Aki Lindén, en sk. master plan för sjukvårdsområdets framtida verksamhet. Planen för åren fastslår bl.a. att jourmottagning ska finnas 24/7, att samjouren ska fortsätta utvecklas i samarbete med VNS medlemskommuner och att specialsjukvården ordnar bakjour inom kirurgi, inre medicin, anestesiologi och psykiatri i samarbete med Lojo sjukvårdsområde. Platsantalet inom både somatik och psykiatri kan sänkas i och med att andra vårdformer utvecklas. Enheten för barn- och ungdomspsykiatri ska också betjäna svenskspråkiga patienter inom det övriga HNS. Den behovsutredning som VNS och Raseborgs stad gjort under ledning av HNS-Lokalcentral om behovet av nya utrymmen i anslutning till Västra Nylands sjukhus, blev färdig i april Enligt planen ska nybygget inhysa utrymmen för psykiatri, samjour samt primärhälsovårdens bäddavdelningsplatser och öppenvårdsmottagningar. I maj 2012 godkände HNS styrelse ett intentionsavtal om att HNS arrenderar areal för ett nybygge som Raseborg uppför för både Raseborgs och VNS/HNS behov Avsikten är att planeringen av nybygget sker mellan och själva byggandet under HNS hyr på 30 år i nybygget de lokaler som psykiatrin och samjouren behöver. I samma avtal ingick en klausul om att Raseborg köper Ekåsen området. Beslut om detta fattade HNS fullmäktige på sitt möte i juni. Den arbetsgrupp som under våren 2012 redde ut vilka konsekvenser en förstärkning av den öppna vården inom barn- resp. ungdomspsykiatrin inom Lojo sjukvårdsområde har för VNS kom fram till att behovet av en kombinerad barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning är en betydligt mera brådskande fråga än ursprungligen tänkt. 2

3 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Nya element i den elektroniska journalsystemet (Uranus) jämte e-receptet togs i bruk under sommarens semesterperiod. Själva ibruktagandet förlöpte förvånansvärt väl trots tidpunkten. Tyvärr leder det nya journalsystemet till att vissa moment, bl.a. ronderna räcker åtminstone dubbelt längre än tidigare. På sjukvårdsområdets kirurgiska avdelning pågår ett projekt hur personalen kan utnyttja Lean-metoden för att få smidigare processer. Projektet har medfört att vårdtiden för TEP-patienter (total endoprotes) har förkortats med nästan ett dygn. Ett delprojekt är att få smidigare rutiner när det gäller användningen av Uranus. Som första sjukvårdsområde inom HNS upphörde faxandet av överflyttningsremisser inom somatiken till kommunerna under våren 2012, allt sker nu elektroniskt. Resultatenheternas styrgrupper, med medlemmar från både förvaltningen och den kliniska verksamheten, har regelbundna och dynamiska möten vilket har medfört ett närmande mellan teori och praktik dvs. administrationen och den egentliga verksamheten. VNS och Yrkeshögskolan Novia samarbetar sedan hösten 2012 kring temat Västra Nylands sjukhus för miljömässig hållbarhet. Trots att året varit turbulent på många sätt och vis kan VNS stoltsera med de bästa arbetsmiljöresultaten av sjukvårdsområdena inom HNS. Operativa resultatenheten Samarbetet med HUCS plastikkirurgi och urologi utvecklades och förlöpte väl. VNS har hjälpt HUCS med köavkortningar. Nämnas bör att 27 % av TURP-operationerna (prostatahyvling) inom hela HNS gjordes på VNS. Ingreppsökningen inom plastikkirurgin har varit 30 % och inom ortopedin 10 % jämfört med Antalet protesoperationer har varit på samma nivå som ifjol. Patienterna från huvudstadsregionen som vårdats på VNS har överlag varit mycket nöjda (medeltalet var skolvitsordet 9,34.) VNS övertog avtalet mellan Raseborg stad och Ekenäs Sjuktransport Kb angående den prehospitala akutsjukvården redan vilket var tidigare än planerat. Den prehospitala akutsjukvården konkurrensutsattes för Ingå kommuns del för åren Sjukvårdsområdet föreberedde övertagande av Hangö stads avtal om prehospital akutsjukvård i samarbete med staden under hösten Medicinska resultatenheten På den medicinska resultatenheten har antalet dialyser varit flere än år 2011, dels pga. flere patienter och dels för att några patienter har fått oftare dialys. Skopiverksamheten, ingreppspolikliniken och den nya jour- och uppföljningsavdelningen flyttar in i grundsanerade utrymmen i februari För VNS har saneringen varit ett stort projekt som sysselsatt den medicinska resultatenhetens personal under året. Den kalla och våta sommaren betydde färre besök på jourpolikliniken under sommarmånaderna (- 6 %). Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten 3

4 Samarbete med Raseborg och Hangö stad startade i februari 2012 om vården av gravida. Kvinnopoliklinikens läkare skötte även det första rådgivningsbesöket i samband med första ultraljudsscreeningen. Nytt på kvinnopolikliniken är även att sjukskötaren/ barnmorskan i mån av möjlighet tillsammans med läkaren tar emot patienten, vilket har medfört att tidtabellerna har hållit bättre. Dagkirurgiska gynekologiska ingrepp (ex essure, loop) flyttades över till poliklinisk vård. Vårdarinsatsen kom under början av året från operationsavdelningen men kvinnopoliklinikens personal har övertagit ansvaret i takt med att de fått skolning. Psykiatriska resultatenheten De stora omställningarna som gjordes inom psykiatrin påverkade verksamheten inom VNS ännu under Eftersom ytterligare vårdplatser minskades på de två vuxenpsykiatriska avdelningarna blev antalet psykiatriska vårddygn betydligt lägre än tänkt. Därmed uppnåddes inte de budgeterade inkomsterna. VNS har deltagit i Mosaik-projektet som letts av Raseborgs stad. Mosaik var ett delprojekt till utvecklingsprojektet Sinnets Nyckel som i sin tur är en del av Kaste-programmet som administrerats av social- och hälsovårdsministeriet. Målet med Mosaik var att utveckla vårdkedjor i Hangö och Raseborg, kartlägga områdets service, klarlägga samarbetet mellan primär-, social-, specialsjukvården och den tredje sektorn samt att förstärka personalens kompetens. Slutrapporten för Mosaik-projektet skrevs Under året har flera vårdkedjor utarbetats tillsammans med kommunernas representanter. Tre av vårdkedjorna finns på finska på Terveysportti, de svenska versionerna publiceras under våren Arbetet med dokumenteringen av vårdkedjorna underlättades av det projektstöd VNS fick för ändamålet.. Inom vuxenpsykiatrin har den öppna vården utvecklats, med bl a grupper för patienter med bipolär sjukdom, depression samt grupper för att kunna leva med sin kroniska sjukdom. Samarbetet med i synnerhet Hangö stad har befästs. Alla enheter inom psykiatrin gör hembesök. Hembesöken har visats sig vara fungerande och omtyckta av Inom den ungdomspsykiatriska enheten har verksamheten blivit mera öppenvårdsbetonad. Ungdomspsykiatriska vårdteamet INTRO med uppsökande vårdarbete som genomförs av sjukskötarpar har kunnat ersätta avdelningsvård och erbjudit ungdomspsykiatriskt stöd i den ungas egen miljö. Utöver det egna områdets och Lojo sjukvårdsområdes behov av avdelningsvård har Ekåsens sjukhus barnpsykiatriska avdelning under det gångna året också kunnat tillfredställa andra sjukvårdsområdens inom HNS behov av icke-brådskande svenskspråkig avdelningsvård. I samarbete med medlemskommunerna har man utarbetat en vårdkedja för ungas psykiska hälsa och missbrukarvård och en vårdkedja för ätstörningar hos barn och ungdomar blir snart färdig. Framtidsutsikter Arbetet för att förverkliga HNS cheföverläkare Markku Mäkijärvis master plan fortsätter under år Det mest kritiska är att hitta lämpliga utrymmen för den planerade sammanslagna barn- och ungdomspsykiatriska avdelningen. Den andra stora utmaningen är den kommunala ekonomin. Under år 2013 tas den nya jour- och uppföljningsavdelningen i bruk i den nyrenoverade E- och F-flygeln. Avdelningen har grundats på VNS medlemskommuners uttryckliga önskan. Till nämnda renoverade flygel flyttar också skopiverksamheten och ingreppspolikliniken vilket medför mera utrymme för den trängda jourpolikliniken. 4

5 Planeringen av den prehospitala akutsjukvården från år 2015 påbörjas. Under våren 2013 kommer sjukvårdsområdets nämnd att ta ställning till om det är privata producenter eller räddningsverket som ska sköta verksamheten. Psykiatrins och samjourens framtida verksamhet i utrymmen som Raseborg stad är byggherre för blir förhoppningsvis färdigplanerade under år HUR DE STRATEGISKA HUVUDMÅLEN FRAMSKRIDIT OCH NYCKELMÅLEN FÖR 2011 UTFALLIT Kunden och samhälleliga verkningar STRATEGISKA MÅL 2012 INDIKATOR MÅLNIVÅ Servicekedjor och samarbete med primärvården Servicekedjan finns på extranet Mål: TOP Ten servicekedjor valda och beskrivna med mätare tillsammans med primärvården - Servicekvalitet Kundtillfredsställelse Mål: < 1 % skulle inte rekommendera vårdplatsen - Tillgång till vård Elektiva patienter får vård inom 30 dagar efter att remissen har anlänt Mål > 50 % Inom psykiatrin görs vårdkedjor i samarbete med primärhälsovården angående patienter med depression och bipolärsjukdom, psykos och inom gero-, ungdomsoch barnpsykiatrin. Om frågan ställs i HNS-patientenkät mäts detta. September 2011: 77 % fick vård inom 30 dagar (HUS-ToTal Odottajat erikoisaloittain) UTFALL OCH ÅTGÄRDER 2012 I samarbete med Raseborg och Hangö har vårdkedjor för ungdomar, ångeststörningar, psykospatienter, barnoch ungas ätstörningar, barn är klara, tre av vårdkedjorna publicerade på Terveysportti (på finska, svenska versioner under våren 2013). Vårdkedjor för geropsykiatri och missbrukarvård är under arbete. Ingen patientenkät utskickad % fick vård inom 30 dagar. Ekonomi STRATEGISKA MÅL 2012 INDIKATOR MÅLNIVÅ Smidigare processer och vårdkedjor Deflaterade kostnader/drg-poän g Mål: 1-8/ /DRG-poäng (J. Lauharantas mätare) (deflaterat), under 2012 ska det vara lägre Mätare: koncernförvaltningens mätare Öka medvetenheten, identifiera problemområden UTFALL OCH ÅTGÄRDER 2012 /DRG-poäng 617,5 (2011: 644,7 deflaterat), -4,2 % 5

6 - Ökad produktivitet hos personarbete - Kapacitet (effektiverad användning av lokaler och utrustning) Ökad produktivitet Mål: 1-8/ ,6 DRG-poäng per personarbetsår, 2012 ska ha högre (psykiatrin INTE med) Användningsgrad för lokaler och utrustning - Nya rutiner och innovationer Mätare: 1) exempel från Bro-enheten: 4 besök/dag (både fakturerbara och icke-fakturerbara) 2) målet är ett avtal Kostnadshantering - Förbättrad kvalitet, effekt och produktivitet i verksamheten Specialsjukvårdens nettokostnader/ invånare Hälsovårdens nettokostnader/ invånare Mål: deflaterade kostnader per kommuninvånare får inte stiga jämfört med 2010 Hangö /inv, Ingå 914 /inv, Raseborg /inv. Öka medvetenheten, identifiera problemområden Identifiera utvecklingsmöjligheter (ex. polikliniska ingrepp i operationssalar) Psykiatrins utrymmen utreds 1) Mobila psykiatrins verksamhet fungerar och ersätter delvis avdelningsvård 2) Samarbete med primärkommunerna angående mödrarådgivning/ mödrapoliklinik DRG-poäng/personarbets år: 195,0 (2011: 176,0), +10,8 % Gynekologiska ingrepp (ex essure, loop) har börjat göras polikliniskt istället för dagkirurgiskt. Verksamheten har koncentrerats och utrymmen har tömts på Ekåsens sjukhus område. 1) Bro-enheten: Alla besök: 2,66 besök/dag, kommunfakturerbara: 1,18 besök/dag 2) avtal undertecknades i januari 2012, verksamheten startade i februari 2012 Uppgifter finns inte att tillgå. Processer och strukturer STRATEGISKA MÅL 2012 INDIKATOR MÅLNIVÅ 2012 Patientorienterad vård i rätt tid - Vårdkvalitetens kvalitetsjämförelse THL-jämförelse Mål: bäst i Finland HNS-BM program Mål: planerat och startat - Patientsäkerhet Patientsäkerhetspro gram Mål: 10 punkter genomförda Inom psykiatrin startar Refinement-projekt i samarbete med THL Patientsäkerhetsarb.grupp Haipro i användning inom hela VNS UTFALL OCH ÅTGÄRDER 2012 Refinement slutrapport klar. Haipro är i användning inom VNS, Haiproansvarspar utnämnda. Haiproskolning har ordnats. Riskbedömning görs 6

7 på enheterna. Checklistor används (oper.re) - Prehospital akutsjukvård och brådskande vård - Tillgång på planerad vård i rätt tid System för prehospital akutsjukvård Förverkligat och färdigt att tas i bruk 2013 Kriterierna enl. hälsovårdslagen Mål remiss < 21 dagar, < 3 mån Undersökning och < 6 mån vård nås Anställt projektplanerare , samarbete med Lojo svo angående läkartjänster Vårdgarantin ska hålla Ansvaret för Raseborgs prehospitala akutsjukvård överflyttades till VNS , de övriga % av remisserna behandlade inom 21 dagar hade 2 % väntat längre än 6 månader (under 2012 var det inte möjligt att följa med väntetiden för bedömning av vård) Nyskapande organisation - Utvecklande av processer och arbetsfördelning (generiska processer, kliniska kärnprocesser, centraliserad remisshantering) Generiska processer och mätare Mål. Kärnprocesser och mätare har tagits i bruk Remisshanteringen centraliserad Remissprojekt på VNS VNS personal deltar i HNS projekt angående generiska processer Personalen, kompetens och ledning STRATEGISKA MÅL 2012 INDIKATOR MÅLNIVÅ 2012 Personal, kompetens och ledning En kompetent och motiverad personal - Tillräcklig personal och rekrytering Resurserna fastställs i samband med omorganiseringen av verksamheten (vårdgarantikraven, samjouren, prehospitala akutsjukvården, psykiatrin). Minskad användning av hyrarbetskraft (arbetsgivarrykte, direkt anställningsförhållande görs mera attraktivt). Ordinarie personalens %-andel av hela personalen Mål 81 % Arbetsgivaren rekommenderas Mål 70 % Introduktionen förverkligas Mål 4,0 Andelen personal vars anställningsförh. < 1 år Mål < 12 % Användning av hyrarbetskraft: färre personarbetsår än 2011 (egen mätare) 7 UTFALL OCH ÅTGÄRDER 2012 Ordinarie personalens %-andel av hela personalen: 83 % 80 % (88 % rekommenderar egen arbetsenhet) Introduktionen förverkligas: 3,8 Andelen personal vars anställningsförh. < 1 år: 10 % Användning av hyrarbetskraft: minskat med = 5,4 årsverken (när divisor är ) gäller huvudsakligen läkare under specialisering som man han lyckats anställa

8 i direkt anställningsförhållande. Plan finns för anpassning av personalresurserna till verksamhetsbehoven. Man har lyckats minska användningen av hyrarbetskraft med lyckad rekrytering och genom att göra direkt anställningsförhållande mera attraktivt. - Interaktivt ledarskap Regelbundna interaktiva informationsrutiner mellan högsta ledningen och personalen (öka personalens medvetenhet om sjukvårdsområdets mål och linjedragningar) Förmansindex Mål 3,8 Utvecklingssamtal 80 % Upplevd nytta av utvecklingssamtalen 80 % I personalstrategin som utarbetas fastställs informationsrutinerna. Utöver HNS förmansutbildning svo:s egna utbildningsdagar för avdelningsskötare Förmansindex: 3,88 Utvecklingssamtal: 67 % Upplevd nytta av utvecklingssamtalen: 76 % Principer och praktiska åtgärder för utvecklande av informationsgången och ledandet har antecknats i sjukvårdsområdets personalpolitiska program. Aktivt deltagande i HNS förmans- och ledarutbildning. - Personalens kompetens Alla anställda deltar 3 dagar i utbildning som gäller substansen inom det egna yrkesområdet Tillräckliga kunskaper för arbetsuppgifterna Mål 4 Andelen personal som deltagit i utbildning Mål 100 % Information om skyldigheten att delta i utbildning Förmansarbete Tillräckliga kunskaper för arbetsuppgifterna: 4,08 Andelen personal som deltagit i utbildning: 94,2 % Vårdarbetseftermiddagar startade tillsammans med primärvården. Utveckling av handledning av läkare under specialisering: arbetet har påbörjats. Omfattande systematisk utbildningshelhet genomförd inom psykiatriska resultatenheten. 8 Inventering av kompetensen inom psykiatriska

9 - Arbetshälsa och arbetarskydd HNS stödprogram för förbättrad arbetsförmåga förankras i det dagliga arbetet Index för arbetsförmåga Mål 4,1 Sjukfrånvaro dagar/person Mål 12,2 dagar/år < 3 dagars sjukfrånvaro, dagar/person Mål 2 Förtidsavgifter Mål -3 % budget Man koncentrerar sig framför allt på tidigt ingripande och förbyggande av problem enligt anvisningarna. Ökat samarbete med företagshälsovården enligt överenskommelse. Främjande av medarbetarkunskaper: utbildning, handledning. resultatenheten. Index för arbetsförmåga: 4,18 Sjukfrånvaro dagar/person: 11,6 < 3 dagars sjukfrånvaro, dagar/person: 2,8 Förtidsavgifter: , vilket är 55 % över budgeten. Elektronisk riskkartläggning startat (6 enheter) Prisa en polare per dag temat har fortsatt, förverkligats i praktiken. Utvärdering och utveckling av lokala verksamhetsmodeller tillsammans med företagshälsovården. Temat Hälsosamt levnadssätt har genomförts på olika sätt (kick off-evenemang, smågrupper, tester osv.: kost, motion, god sömn, åldrande) UTFALLET AV SERVICEN Utfallet av medlemskommunernas betalningsandelar 9

10 De psykiatriska vårddagarna var för optimistiskt budgeterade för 2012 men det var hart när omöjligt att förutspå hur verksamheten skulle utvecklas pga. de stora omstruktureringarna inom psykiatrin under åren Av NordDRG-grupperna har i synnerhet 900-grupperna ökat, dvs. det har varit flere patienter som behövt cytostatika. Om det är en slump att cancerpatienterna har varit flere år 2012 än 2011 återstår att se. Besöksprodukterna var också svåra att budgetera inom psykiatrin där det blev färre besök än budgeterat men flere än år 2011 vilket betyder att utvecklingen är på rätt väg. Pris-volymdifferensanalys (BS 2012 vs BU 2012, medlemskommunernas betalningsandel) 10

11 Det budgeterade antalet produkter baserar sig delvis på 2010 års antal. Den medicinska utvecklingen är mycket snabb och allt flere ingrepp görs dagkirurgiskt eller polikliniskt. Produktivitetskravet på att sänka priserna med 1 % märks också. De psykiatriska vårddagarnas antal uppnådde inte det budgeterade antalet. Den dyrare (mera resurskrävande) psykiatriska bäddavdelningsvården blev kvar. Den vuxenpsykiatriska öppenvårdsverksamheten har ökat jämfört med 2011, medan den budgeterade volymen 2012 var för stor. 11

12 Pris-volymdifferensanalys (BS 2012 vs BS 2011, medlemskommunernas betalningsandel) Priset för endoskopier sänktes kraftigt år 2012 och det gjordes dessutom färre endoskopier 2012 än Antalet cytostatikabehandlingar har varit flere 2012 än Totalt sett var antalet DRG-grupper flere 2012 och i synnerhet öppenvårdens DRG-grupper ökat vilket beror på att allt flere ingrepp kan göras dagkirurgiskt eller polikliniskt. Dessutom har det gjorts flere dialyser är Eftersom flere patienter än tidigare kommit från huvudstadsregionen har också faktureringen per besökstyp (första besök) ökat. Satsningen inom psykiatrins öppenvård märks på samma sätt. Medelpriset för de psykiatriska vårddagarna har ökat i och med att långvårdspatienterna har minskat kraftigt medan den mera resurskrävande vården blev kvar på VNS. 12

13 Vårdtjänster till alla betalare Som tidigare nämnts beror de största avvikelserna vid jämförelse mellan bokslutet 2011, det budgeterade 2012 och bokslutet 2012 på de psykiatriska vårddagarna. Antalet NordDRG-grupper kunde ha varit något flere men pga. en ventilationssanering under sommaren var operationssalarna helt stängda en tid och detta påverkade resultatet. VNS patienter kommer till absolut största del från HNS medlemskommuner, vilket beror på läget i sydvästra Finland och den vårdprofil sjukhusen har. Under sommaren ökar dock befolkningen radikalt pga det stora antalet sommarstugor i trakten vilket gör att antalet patienter vars hemkommun är utanför VNS medlemskommuner är i synnerhet på jourpolikliniken stort (22 %). Antalet patienter har ökat inom alla resultatenheter förutom psykiatrin. I den operativa resultatenheten har samarbetet med HUCS plastikkirurgi och urologi varit fruktbart för alla parter. Under senhösten började också gynekologiska patienter från huvudstadsregionen opereras på VNS för att underlätta trycket på Kvinnokliniken. 13

14 Den somatiska produktivitetsförbättringen har varit fantastisk då den räknas i DRG-poäng/personarbetsår (+10,8 %) och deflaterat /DRG-poäng (-4,2 %) men eftersom produktiviteten enbart tar i beaktande de somatiska utgifterna vilka inte har ökat jämfört med 2011 har sjukvårdsområdets ekonomiska resultat ändå ett minus på knappa 3 miljoner. Vårdtillgång, intagning till vård och fördröjd förflyttning Antalet elektiva remisser har ökat något (+4 %) medan jourremissernas antal är på samma nivå som Eftersom VNS har samjour under kvällar och veckoslut skrivs inga remisser mellan vården på primärhälsovård och specialsjukvård under dessa tider. Remissernas behandlingstider har varit korta, på års nivå har 0,3 % av remisserna haft längre behandlingstid än tre veckor. Antalet patienter som har väntat längre än sex månader har inte varit många under året. Ibland har patienterna väntat redan länge i HUCS på operation innan patienten överflyttats till VNS, någon gång har orsaken varit att en utomstående läkare inte haft möjlighet att komma oftare till VNS för att operera. Köns längd har varierat mellan 260 till 330 patienter, de som väntat kortare tid än tre månader har varierat mellan 228 och

15 UTFALLET AV EKONOMIN OCH INVESTERINGAR Mot bakgrund av de stora omställningar inom psykiatrin som gjordes år 2011 har sjukvårdsområdets ekonomi varit hårt pressad. Det blev uppenbart under året att budgeten beträffande inkomsterna var orealistisk. Däremot gjorde sjukvårdsområdet sitt yttersta att hålla utgifterna inom budgetramen och samtidigt också sträva till att de bindande nettoutgifterna inte överskrids. Denna strävan lyckades. Jämfört med år 2011 har VNS i själva verket det enda sjukvårdsområdet som inte försämrat sitt resultat. Hela HNS och därmed också sjukvårdsområdet överraskades i början av januari 2013 av en oförutsedd personalutgift (ca 0,4 milj ). Periodiseringarna av semesterlönereserveringarna hade inte lyckats under 2012 heller. 15

16 Verksamhetsintäkter Den största avvikelsen gällande inkomsterna är de psykiatriska vårddagarna vilket också medförde lägre patientavgifter. Ökningen hvc-jourbesök beror på att samjouren verkade under hela året 2012 medan den startade sin verksamhet Fördröjningsförflyttningsdagarna budgeteras till 0 euro. VNS medlemskommuner har få fördröjningsförflyttningsdagar och samarbetet fungerar bra mellan VNS och primärkommunerna. Enbart under epidemier (noro, chlostridium och pneumoni) har kommunerna svårigheter att ta emot patienter. Verksamhetsutgifter och avskrivningar totalt Den budgeterade summan för hjälpmedel i hjälpmedelscentralen var för liten men beror delvis på att efterfrågan på hjälpmedel inom primärvården varit högre än planerat bl a för att hjälpmedelscentralen försett diverse mindre vårdhem (med vilka Raseborg har samarbetsavtal) med sängar. VNS har haft bättre tillgång till magnetröntgenundersökningar vilket har medfört högre kostnader för HNS-Bilddiagnostik än budgeterat. Tillgången till magnetröntgenundersökningar har varit för liten tidigare. HNS-Desiko hade fakturerat för stor summa 2011 men rättelsen bokfördes först under Eftersom utrymmen tömts på Ekåsen området har hyreskostnader och kostnader till HUS-Kiinteistöt varit lägre än budgeterat. 16

17 Till mindre avvikelser från det budgeterade kan nämnas ökade utgifter för proteser och utbildning medan längre utgifter för läkemedel. Till de stora förändringarna jämfört med bokslutet 2011 är den prehospitala akutsjukvården (VNS övertog Raseborgs stads avtal om den prehospitala akutsjukvården redan ), en större semesterlönereservering och koncernförvaltningen. Också här syns korrigeringen som gjordes från HUS-Desiko. Färre antal hyresläkare har gett en inbesparing på euro. Investeringar i maskiner och anläggningar Investeringarna för VNS bestod endast av diverse förnyelser av medicinsk apparatur. Investeringarna överskreds med euro. PERSONALEN Tillgången på personal och rekrytering 17

18 Personalkostnader och hyrd arbetskraft Personalkostnaderna översteg det budgeterade med 3,6 % i och med att användningen av hyrarbetskraft har minskat och för de på koncernnivå förhandlade löneförhöjningar år 2012 var för VNS del för höga. Största orsaken bakom överskridningen var dock det att lönekostnader för läkare och övrig personal (exklusive vårdpersonal och specialarbetare) har överskridits. Användningen av hyrarbeskraft har överskridit det budgeterade med cirka euro, vilket är dock 29 % lägre än året innan. Hyrarbetskraft har använts endast för läkaruppgifter och gäller huvudsakligen läkare under specialisering. Priset per personarbetstimme är högre än på andra sjukvårdsområden förutom när det gäller vårdpersonal och övrig personal. Det höga priset per personarbetstimme för läkare torde bero på rekryteringsproblem, å andra sidan är t.ex. alla läkare inom psykiatriska resultatenheten anställda i direkt tjänsteförhållande, vilket gör att de totala kostnaderna är lägre, eftersom hyrarbetskraft inte används. Minskad användning av hyrarbetskraft var ett av nyckelmålen år Personalens kompetens Sjukvårdsområdet har haft som mål att alla anställda deltar i utbildning år Detta mål förverkligades till 94,2 %. Inom psykiatriska resultatenheten har man gjort en systematisk inventering av kompetensnivån och utbildning har ordnats för att ge färdighet för nya verksamhetsformer. Från sjukvårdsområdet har man också deltagit aktivt inom ramen för kvoterna i HNS förmans- och ledarutbildning. Utveckling av introduktion har varit ett av tyngdpunktsområden för utbildningskommittén. Utveckling av både introduktion av läkare och handledning under specialiseringsutbildning har också påbörjats. Arbetshälsa och arbetarskydd Huvudteman för arbetshälsa har år 2012 varit att ge tack och feedback och hälsosamt levnadssätt. Föreläsningar, smågrupper och olika evenemang kring dessa teman har ordnats. Tyhy-gruppen har haft intensivt samarbete med rekreationssektionen som för sin del har ordnat mångsidigt program som stödjer arbetshälsan och välmåendet. Personalen har aktivt utnyttjat motionssedlar som bekostats av arbetsgivaren. I verksamheten har man också beaktat den förändringsprocess som pågår inom sjukvårdsområdet. Arbetshälsan stöds också av arbetstidsautonomin som är i bruk på flera enheter samt av flexibla möjligheter till deltidsarbete. 18

19 På basis av olika indikatorer (bra resultat från arbetsmiljöbarometern, låg sjukfrånvaro) kan man konstatera att arbetshälsan är på en bra nivå. Arbetarskyddet har varit aktivt och hjälpt personalen då det gäller bl.a. ergonomi, arbetsbelastning, inomhusluft och allmänt välmående. Arbetarskyddet har också noggrant följt med Sydbevaknings rapporter och HUS-Riskit. En föreläsning för hela personalen ordnades om förändringar i arbetslivet. Föreläsaren kom från Arbetshälsoinstitutet. Jämställdhet och språkprogram Sjukvårdsområdets personalpolitiska principer blev färdiga på våren 2012 och har som mål jämlikt och rättvist bemötande av personalen i linje med HNS plan för jämställdhet och jämlikhet. I samma dokument konstaterar man också att tvåspråkigheten är vår styrka och att man inom sjukvårdsområdet använder flexibelt de båda inhemska språken. 19