NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Transkript

1 NÄMNDEN FÖR VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 VNSNAMND 4/2013 Det kärva ekonomiska läget i samhället syns i HNS ekonomi och följaktli gen också i VNS ekonomi. Krav på förbättrad produktivitet har inom HNS inneburit att sjukvårdsområdenas driftsutgiftsbudgeter i fjol pressades ner till en sådan nivå att inget av HNS fem sjuk vårdsområden kunde hålla sig inom givna ramar vilket också framgår ur den i bilaga 2a presenterade sammanställningen. VNS har dock med nöd och näppe hållit sig inom den bindande netto utgiftsramen på drygt 39 miljoner euro. HNS budget 2012 uppvisade ett underskott på 12 miljoner euro (VNS 0,3 miljoner). Att un derskottet blev 32,5 miljoner på HNS nivå (-2,8 miljoner för VNS) beror dels på att utgiftsbudgeten varit för snäv (HNS i allmänhet), dels på att inkomstbudgeten varit för optimistisk (VNS i synner het) och dels på den 14 miljoner euro (VNS 0,4 miljoner) stora oförutsedda semesterlönereserveringen. Med semesterlönereservering (egentligen semesterlöneskuld) avser man de anställdas in tjänade semester som ännu inte tagits ut. Skulden förändras när de anställda tar ut semester eller tjänar in betalda semesterda gar, vilket ju sker fortlöpande. Bokföringsnämndens kommunsek tion gav i januari 2012 ett utlåtande om hur semesterlöneskulden borde bokföras då bestämmelserna om rätten till semester änd rats i de nya kommunala kollektivavtalen. Utlåtandet ledde till att HNS i bokslutet 2011 har en oförutsedd post på 10,2 miljoner för semesterlönereserveringar. I samband med bokslutet 2011 utgick man i HNS dock från att effekten av de förändrade beräknings grunderna skulle vara en engångsföreteelse. Bilaga 2b visar hur semesterlönereserveringen 2012 är uträknad per enhet inom HNS. VNS i ett sammandrag Under vintern och våren 2012 utarbetade HNS cheföverläkare Markku Mäkijärvi, på uppdrag av HNS VD Aki Lindén, en sk. master plan för sjukvårdsområ dets framtida verksamhet. Planen för åren fastslår bl.a. att jourmottagning ska finnas 24/7, att samjouren ska fort sätta utvecklas i samarbete med VNS medlemskommuner och att specialsjukvården ordnar bakjour inom kirurgi, inre medicin, an estesiologi och psykiatri i samarbete med Lojo sjukvårdsområde. Platsantalet inom både somatik och psykiatri kan sänkas i och med att andra vårdformer utvecklas. Enheten för barn- och ung domspsykiatri ska också betjäna svenskspråkiga patienter inom det övriga HNS. Den arbetsgrupp som under våren 2012 redde ut vilka konsekvenser en förstärkning av den öppna vården inom barn- resp. ungdomspsykiatrin inom Lojo sjukvårdsområde har för VNS kom fram till att behovet av en kombinerad barn- och ungdomspsykiatrisk avdelning är en betyd ligt mera brådskande fråga än ursprungligen tänkt.

2 Den behovsutredning som VNS och Raseborgs stad gjort under ledning av HNS-Lokalcen tral om behovet av nya utrymmen i anslutning till Västra Nylands sjukhus, blev färdig i april Enligt planen ska nybygget inhy sa utrymmen för psykiatri, samjour samt primärhälsovårdens bäddavdelningsplatser och öppenvårdsmottagningar. I maj 2012 godkände HNS styrelse ett intentionsavtal om att HNS arrenderar areal för ett nybygge som Raseborg uppför för både Raseborgs och VNS/HNS behov. Avsikten är att planeringen av nybygget sker mellan och själva byggandet un der HNS hyr på 30 år i nybygget de lokaler som psy kiatrin och samjouren behöver. I samma avtal ingick en klausul om att Raseborg köper Ekåsen området. Beslut om detta fattade HNS fullmäktige på sitt möte i juni. Västra Nylands sjukhus flygel E och F har grundrenoverats under VNS och Yrkeshögskolan Novia samarbetar sedan hösten 2012 kring temat Västra Ny lands sjukhus för miljömässig hållbarhet. Västra Nylands sjukvårdsområdes verksamhetsberättelse 2012 bifogas som bilaga 2c. I en lighet med HNS interna bokslutsdirektiv är den inlämnad till kon cernförvaltningen den De slutliga sifferuppgifterna var tillgängliga någon dag innan. Sjukvårdsområdets nyckeltal framgår ur tabellen nedan: Nyckeltal i 1000-tal bsl 2011 bdg 2012 bsl 2012 % Verksamhetens driftsinkomster ,6 % Inkomster från medlemskom ,2 % Verksamhetens driftsutgifter ,5 % Antal norddrg-prod ,4 % Antal vårddagar ,1 % Antal öppenvårdsbesök ,8 % Antal hvc jourbesök ,3 % Ekonomiskt resultat ,6 % Bindande nettokostnader ,7 % Årsverken ,8 % Investeringsutgifter ,6 % Inom HNS har man gått in för att mäta produktiviteten inom den somatiska vården med två olika relationstal. Om kvoten DRG-poäng/personarbetsår blir större betyder det att personalen gör mera och på så sätt kan man säga att arbetets produktivitet ökar. Om kvoten eu ro/drg-poäng sjunker betyder det likaså att produktiviteten ökar eftersom den då visar att kostnaderna sjunkit. VNS kan stoltsera med en nästan 11 % bättre produktivitet beträffande arbetet. I kvoten som mäter personalens produktivitet ingår emellertid ing en ekonomisk del. Inga kostnader är beaktade. Däremot ska den övergripande produktiviteten (för somati-

3 ken) spegla alla insat ser i och med att man använder sig av bokförda kostnader för so matiken och delar dessa med antal DRG-poäng för att få eu ro/drg-poäng. Också här kan VNS stoltsera med en produk tivitetsförbättring på nästan 1 %. HNS sätt att mäta produktiviteten tar dock inte ställning till ekonomin som helhet. En för liten inkomst som leder till underskott har enligt detta sätt att räkna inget med produktiviteten att göra. Ekonomi Västra Nylands sjukvårdsområde överskred i fjol sin driftsutgiftsbudget med knappt 0,2 mil joner euro. Att personalkostnadsbudgeten överskreds beror dels på den ovan nämnda semesterlönereserveringen och dels på att sjukvårdsområdets lyckats i sin rekrytering. Antalet anställda lä kare steg från 47 i december 2011 till 56 i december Där emot underskrider sjukvårdsområdet sin budget för köpta tjäns ter. Detta beror dels på att sjukvårdsområdet i fjol inte i samma utsträckning som tidigare behövt köpa läkartjänster via firmor och dels på att sjukvårdsområdets kostnader för smärre fastig hetsreparationer klart underskred den budgeterade summan. I anslaget för köpta tjänster ingår sjuk vårdsområdets köp av tjäns ter av HNS affärsverk. I bilaga 2d ingår uppgifter om VNS köp av tjänster per affärsverk. Att kostnaderna till HNS Bilddiagnostik (röntgen) överskrider den budgeterade summan beror på att VNS i fjol hade en bättre tillgång till den mobila magnetröntgen appa raturen än tidigare. De övriga utgifterna utgör sjukvårdsområdets interna hyra för verksamhetsutrymmena. Att summan underskri der budgeten och dessutom är klart lägre än 2011 beror på att VNS efter hand kunnat optimera sin utrymmesanvändning. Ta bellen nedan visar sjukvårdsområdets utgifter per utgiftsslag: bsl 2011 bdg 2012 bsl 2012 avvikelse budget personal köp av tjänster förnödenheter övriga utgifter Totalt För VNS är inkomstbudgeten den största utmaningen. Inkomsten från medlemskommuner na underskred 2012 klart den budgeterade summan. Detta beror främst på att antalet psykiatriska vårddagar blev klart lägre än tänkt. Av samma orsak är också inkomsten från patientavgifterna lägre än tänkt. Att försäljningsinkomsterna överskrider den bud geterade summan beror dels på större omsättning i hjälpmedels centralen och dels på att samjouren verkade hela 2012 mot 8 månader Tabellen nedan visar sjukvårdsområdets inkoms ter per inkomstslag: bsl 2011 bdg 2012 bsl 2012 avvikelse budget medlemskommuner försäljningsinkoms ter patientavgifter

4 övriga inkomster Totalt Investeringsbudgeten på euro överskreds med euro. Endoskopienheten måste snabbt utrustas med en ny tvättmaskin då den gamla gick sönder. Den nya maskinen kostade euro. Verksamhet per resultatenhet En sammanställning över resultatenheternas ekonomi och verksamhet bifogas som bilaga 2e. Eftersom sjukvårdsområdet som helhet är litet ter sig en re sultatenhetsvis granskning av verksamheten ibland svår. Resultatenhetsvisa avvikelser i ekonomi och prestationstal beror ofta på förändrade registreringssätt inom HNS. Att den medicinska resultatenheten gör ett gott resultat beror dels på att verksamheten som helhet ökat i omfång. Antalet dialyser har t.ex. ökat med 13 % jämfört med året innan. Men den beror också t.ex. på att en del av cytostatikabehandlingen år 2012 registrerades under specialite ten onkologi i stället för på kirurgi som året innan (bröstcancerpa tienter bl.a.). Att den operativa resultatenhetens resultat är sämre än 2011 beror dels på förändrade regi streringssätt och dels på att operationssalarna hölls stängda un der pågående ventilationssanering sommaren De stora kasten inom psykiatrin beror givetvis på att det är den förmånligare långvårdsverk samheten som upphört. Den avdelningsverksamhet som är kvar (akutpsykiatri och ungdomspsykiatri) är resurskrävande och där med ock så dyrare. Barnpsykiatrin hör till resultatenheten kvinno- och barnsjukdomar och påverkar inte den psykiatriska resultaten heten. Resultatenheternas utgifter och inkomster framgår ur tabellen nedan: Driftsinkomster i Resultatenhet Bsl 2011 Bsl 2012 förändring Medicin , ,5 18,6 % OP , ,2-1,4 % Kvinno- och barnsjukdomar 4 406, ,4-1,0 % Psykiatri 8 924, ,8-17,9 % Förvaltning 34,9 173,6 397,4 % VNS totalt , ,5 1,9 % Driftsutgifter exkl avskrivningar i Resultatenhet Bsl 2011 Bsl 2012 förändring Medicin , ,6 8,2 % OP , ,1 7,9 % Kvinno- och barnsjukdomar 3 786, ,0 7,9 % Psykiatri , ,9-24,1 % Förvaltning 4 398, ,5 17,6 % VNS totalt , ,1 0,3 %

5 Inom HNS har man gått in för att göra pris-volymdifferensanalyser. Avsikten är att i tabell form få fram hur stor del av budgetavvikelsen eller förändringen jämfört med föregående års bokslut som beror på direkt volym förändring och hur stor del som beror på förändring i medelpris. Tabellen nedan visar förändringen jämfört med 2011: mängddif ferens % prisdiffe rens % differens totalt % Medicin 8,3 % 10,6 % 18,9 % Op -3,5 % -3,2 % -6,7 % Gy-Ba 4,1 % -3,5 % 0,6 % Psykiatri -27,9 % 14,2 % -13,7 % VNS totalt -3,5 % 4,5 % 1,0 % Mängddifferensen räknas ut enligt följande formel: (Total mängd-den totala mängden året innan)*fjolårets medelpris. Prisdifferen sen beräknas enligt följande: (Medelpris-fjolårets medelpris)*tota la mängden. Den operativa resultatenhetens verksamhet var i fjol mängdmässigt lika stor som Men eftersom medelpriserna i fjol var lägre än året innan syns det som en negativ förändring också i mängddifferensen. Personal Sjukvårdsområdets personalpolitiska principer blev färdiga på våren 2012 och har som mål ett jämlikt och rättvist bemötande av personalen i linje med HNS plan för jämställdhet och jämlikhet. I samma dokument konstate rar man också att tvåspråkigheten är vår styrka och att man inom sjukvårdsområdet flexibelt använder de båda inhemska språken. På basis av olika indikatorer (bra resultat från arbetsmiljöbarometern, låg sjukfrånvaro) kan man konstatera att arbetshälsan är på en bra nivå. Sjukvårdsområdet har haft som mål att alla anställda deltar i utbildning år Detta mål förverkligades till 94,2 %. Inom psykiatriska resultatenheten har man gjort en systematisk inventering av kompetensnivån och ut bildning har ordnats för att ge färdighet för nya verksamhetsfor mer. Från sjukvårdsområdet har man också deltagit aktivt inom ramen för kvoterna i HNS förmans- och ledarutbildning. Sjukvårdsområdet hade i december anställda mot 438 året innan. Av 452 anställ da hade 375 ordinarie anställning. Antalet anställda läkare upp gick till 56 mot 47 året innan. Av dem hade 31 ordinarie anställ ning. Att antalet läkare ökat med 9 beror dels på en lyckad rekry tering och dels på deltidsarrangemang som gör att en tjänst de las av två personer. Kommunerna En kommunrapport för år 2012 bifogas som bilaga 2f. Då de västnyländska kommunerna ännu 2010 endast stod för 73 % av VNS kommunin komster står de nu för nästan 87 %. Tabel-

6 len nedan visar de västnyländska kommunernas betalningsandelar till VNS och till HNS. Med betalningsandelar avses endast inkomst för regelrätt specialsjukvård (dvs s.k. PALSU). VNS i e bsl 2011 bdg 2012 bsl 2012 % jmf 2011 Hangö ,7 % Ingå ,6 % Raseborg ,6 % Västnyland totalt ,7 % HNS medlemskommuner ,1 % Västnylands andel 85,2 % 86,9 % 86,6 % Raseborgs andel 60,7 % 62,8 % 60,3 % HNS i e bsl 2011 bdg 2012 bsl 2012 % jmf 2011 Hangö ,5 % Ingå ,0 % Raseborg ,2 % Västnyland totalt ,7 % HNS medlemskommuner ,8 % Västnylands andel 3,6 % 3,7 % 3,8 % Raseborgs andel 2,4 % 2,5 % 2,5 % Hangös kostnader för specialsjukvården ökade rejält främst p.g.a. några enstaka olycksfall. Under samlingsrubriken Tuki- ja liikuntaelinten sairaus, erityislä äkehoito, lyhyt hoito noteras över 30 vårdperioder till en kost nad på nästan 0,4 miljoner euro vid VNS. Raseborgs minskade användning av VNS tjänster har med psykiatrin att göra. Stadens egna demens- och mentalvårdsavdelning på Ekåsen syns i sänkt antal vårddygn inom sjukvårdsområdets psykiatriska resultaten het. Raseborgs ökade användning av specialsjukvårdstjänster inom HNS syns framför allt på HUCS. Ett par svårare sjukdoms fall (leukemi, by-pass) syns i faktureringen. Ingås minskade användning av specialsjukvården är sannolikt en slump. Kommunen är liten och summorna är små. En enda patient kan kullkasta kommu nens specialsjukvårdsbudget. Enligt HNS interna direktiv skall HNS bokslut vara klart för revision den HNS sty relse får på sitt sammanträde den som information ta del av bokslutet en första gång. De områdesvisa nämnderna skall enligt direktivet behandla boksluten vecka 9. Beslutsförslag Nämnden 1 antecknar sig informationen ovan för kännedom 2 godkänner å sin sida bokslutet för Västra Nylands sjukvårdsom råde enligt bilaga 2c.

7 Beslut Delgivning Godkändes HNS ekonomidirektör Underlag HNS förvaltningsstadga, HNS bokslutsdirektiv , VNS verksamhetsberättelse , HUS ToTal Tilläggsupplysningar Förvaltningsdirektör Gabriela Erroll tfn (019) , GSM ,