OPTIMAL ANVÄNDNING AV RESURSER I HÄLSOVÅRDEN INOM VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE RAPPORT AV UTREDNINGSGRUPPEN URHO-RUKKANEN

Transkript

1 OPTIMAL ANVÄNDNING AV RESURSER I HÄLSOVÅRDEN INOM VÄSTRA NYLANDS SJUKVÅRDSOMRÅDE RAPPORT AV UTREDNINGSGRUPPEN URHO-RUKKANEN Verkställande direktör Eero Vaissi, Kuntamaisema Oy; administrativ överläkare Åsa A. Westerlund, Raseborg; grundtrygghetsdirektör Sirpa Lehtinen, Hangö; planeringschef Merja Wilenius, HNS; resultatchef, överläkare Tom Löfstedt, HNS/VNSO Rapporten baserar sig på omfattande material som har presenterats under punkten Metod i rapporten. Eftersom det inte är ändamålsenligt att bifoga materialet direkt till rapporten, återfinns det som en särskild bilagefil.

2 Innehåll Innehåll... 2 Definitioner och befolkningsprognoser som använts i rapporten:... 3 Bakgrund... 4 Målsättning... 4 Sammanfattning... 5 Metod... 7 Analyser per tjänst eller resultatenhet och specialitet... 9 Allmänt... 9 Primärhälsovårdens mottagningstjänster i kommunernas regi Allmänt om mottagningstjänster Kommunernas servicenivå inom mottagningsservice Vård- och omsorgstjänster i kommunernas regi Allmänt om vård- och omsorgstjänster Kommunernas akutvård, rehabilitering och korttidsvård Kommunernas servicenivå inom vård och omsorg Medicinska resultatenheten (resultatenhet för specialsjukvård enligt HNS organisation) Inre medicin Neurologi Intensiv övervakning Specialmedicinpoliklinik och hemsjukhus Lungpolikliniken Dialysenheten Jourverksamhet Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten (resultatenhet för specialsjukvård enligt HNS organisation) Gynekologi och förlossningar Barnsjukdomar Barnpsykiatri Operativa resultatenheten (resultatenhet för specialsjukvård enligt HNS organisation) Kirurgi och ortopedi Psykiatri Vuxenpsykiatri Geropsykiatri Ungdomspsykiatri

3 Definitioner och befolkningsprognoser som använts i rapporten: Jourdefinitionerna baserar sig på de nya jourdirektiv som är under beredning: - Jourvård (som måste ges omedelbart, i allmänhet inom mindre än 24 timmar) - Annan akut vård (ges om möjligt under tjänstetid eller i anslutning till tjänstetidsarrangemangen på kvällarna) Det kalkylmässiga platsantalet inom avdelningsvården har beräknats genom att dividera antalet förverkligade vårddagar med 365. Det officiella platsantalet är antalet meddelade platser minskat med eventuella antal för stängningstider. Som befolkningsprognos vid beräkning av behovet av tjänster år 2010 används statistikcentralens officiella statistik. I rapporten används termen referenskommun om de 70 kommuner där social- och hälsovårdstjänsterna har granskats med hjälp av Maisema-modellen. I rapporten har beräknats kostnaderna för VNSO:s ansvarsenheter och utifrån dessa kostnaderna per vårddygn/besök inom de olika specialiteterna (= det verkliga kostnadsutfallet). Dessa används vid granskningen av enheterna inom VNS. Kommunfaktureringen från HNS och de kostnader som den innebär för kommunerna har använts vid granskningen av kostnaderna för specialsjukvården för hela området. Produkterna i kommunfaktureringen från HNS utgörs av DRG-produkter, vårddygnsprodukter och besöksprodukter samt priser som kalkylerats fram för dem. I fråga om VNS leder dessa två sätt att kalkylera kostnaderna till samma slutresultat per kommun, dock med vissa skillnader i hur kostnaderna hänförts till olika enheter inom VNS. I rapporten används följande termer då det gäller området: - Förkortningen VNS avser Västra Nylands sjukhus - Förkortningen VNSO avser Västra Nylands sjukhusområde - Medlemskommuner i VNSO är Ingå, Hangö och Raseborg. - Medlemskommuner i HNS (26 kommuner) - Medlemskommuner i övriga sjukvårdsområden inom HNS - Utomstående kommuner = kommuner i övriga sjukvårdsdistrikt - Med kommuner utanför VNSO avses antingen övriga kommuner inom HNS-distriktet eller kommuner utanför HNS-området 3

4 Bakgrund Styrelsen för HNS tillsatte vid sitt sammanträde ( 214) en styrgrupp som fick i uppdrag att före utarbeta en utredning över optimal användning av resurserna i hälsovården inom Västra Nylands sjukhusområde. Som ordförande för styrgruppen har fungerat ordföranden för HNS:s styrelse Ulla-Marja Urho. Styrgruppen har assisterats av en utredningsgrupp, vars sammansättning är följande (ledande överläkarens beslut 7/2010): - verkställande direktör Eero Vaissi, konsult, ordförande, projektledare; Kuntamaisema Oy - förvaltningsöverläkare Åsa A, Westerlund, Raseborg - grundtrygghetsdirektör Sirpa Lehtinen, Hangö - planeringschef Merja Wilenius, HNS - resultatchef, överläkare Tom Löfstedt, HNS/VNSO Utredningsarbetsgruppen har kallat sig för Urho-rukkanen (ung. Urho-hjälpreda ) och har assisterats av specialplaneraren Johanna Söderlund (VNSO) och förvaltningsdirektör Gabriela Errol (VNSO). Styrgruppen beslutade vid sitt sammanträde att utredningen skulle koncentrera sig på: - hälsovårdens resurser (nutida och framtida behov) inom primärhälsovården och specialsjukvården för kommunerna Hangö och Raseborg samt inom specialsjukvården för Ingå kommun. - optimal resurstilldelning som motsvarar behovet av tjänster för områdets befolkning inom Västra Nylands sjukvårdsområde (Västra Nylands sjukhus och Ekåsens sjukhus), bl.a. i fråga om tjänster inom de olika specialiteterna som produceras i sjukhuset samt antalet sjukplatser - vilka tjänster som anskaffas för patienterna inom Västra Nylands sjukvårdsområde från andra håll inom HNS och hurdana patienter som kan hänvisas till sjukhusen inom Västra Nylands sjukvårdsområde för vård - alternativ för ordnandet av äldreomsorgen i den mån som tjänsterna förutsätter resurstilldelning från hälsovården. Målsättning Utredningsgruppen Urho-rukkanen har i enlighet med styrgruppens riktlinjer strävat efter att lyfta fram: - tjänster som kvarstår på kommunernas ansvar och de kvantitativa eller operativa nivåerna för dessa till den del som de inverkar på användningen av specialsjukvården - det optimala behovet av specialsjukvård för befolkningen - snedvridningar i användningen av specialsjukvårdsresurserna idag (överanvändning) 4

5 - underbeläggning på enheterna inom VNS - ändringar i arbetsfördelningen på lång sikt angående hurdana patienter som kan hänvisas och som det vore ändamålsenligt att hänvisa till sjukhusen inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Förslagen kommer direkt från arbetsgruppen, som inte har diskuterat dem vare sig med HNS-ledningen eller med direktörer för andra sjukvårdsområden. - eventuell användning av VNS resurser så att kommunerna erbjuds service som leder till minskning av deras övriga köptjänster - användning av VNS resurser så att serviceproduktion överförs från kommunerna till sjukvårdsområdet Arbetsgruppen har tills vidare inte tagit ställning till några nya administrativa lösningar men konstaterar att administrativa lösningar inte utesluter en optimal granskning av resurserna för specialsjukvård och de ändringsbehov inom området som kommer fram vid granskningen. I fråga om några tjänster har gruppen hänvisat till alternativa administrativa lösningar som ligger i bakgrunden. Sammanfattning Med tanke på en optimal resurstilldelning som motsvarar befolkningens servicebehov inom området kan tjänsterna inom Västra Nylands sjukvårdsområde på basis av denna utredning indelas i tre kategorier i fråga om funktioner/specialiteter: 1. Tjänst som bör bibehållas som närtjänst inom VNSO. Tjänsten kan optimeras även utan försäljning till kommuner utanför området för Västra Nylands sjukhus. Resurserna bör dock anpassas för att motsvara behovet, och snedvridningar i servicen bör rättas till. Tjänsterna inriktas i fortsättningen i huvudsak enbart på befolkningen inom VNSO. Till dessa tjänster hör: - Samjour och sjukhusets jourberedskap. VNS är områdets akutsjukhus 24/7. Det är en krävande uppgift att arrangera jourverksamheten så att specialisttjänster inom inre medicin, kirurgi och anestesiologi finns att tillgå 24 timmar i dygnet, 7 dagar i veckan. Detta kräver resurser, som bättre kan anpassas till behovet om operationsverksamheten inom VNS är mer omfattande än vad som krävs för att uppfylla behovet i det egna området. (se sid ) - Inre medicin som helhet. Som utmaning finns optimering av tjänsterna och servicekedjornas funktionsduglighet tillsammans med de tjänster som produceras av kommunerna. (se sid ) - Lungpoliklinik (se sid. 19) - Poliklinik för öron-, näs- och halssjukdomar - Dialysvård, närtjänst som utmaning (se sid. 19) - Gynekologisk poliklinik. Utmaning: optimering av resurserna. (se sid. 23) - Mödrapoliklinik. Utmaning: optimering av resurserna och koordinering av tjänsterna med kommunernas mödrarådgivningar (se sid ) 5

6 - Pediatrisk poliklinik. Utmaning: upprätthållandet av tillräcklig pediatrisk kompetens inom samjouren (se sid. 26) - Barnpsykiatrisk poliklinik. Utmaning: integrering med kommunernas tjänster (se sid. 29) - Ungdomspsykiatrisk poliklinik. Utmaning: integrering med kommunernas tjänster (se sid. 41) - Specialmedicinpoliklinik och hemsjukvård (se sid. 19) - Gynekologisk operationsverksamhet (tillsammans med kirurgin inom VNS). Utmaning: att bibehålla den gynekologiska operationsverksamheten, eftersom den utgör 20 % av hela operationsverksamheten (se sid. 23) - Nerbantad verksamhet inom kirurgi och ortopedi kan utan försäljning av tjänster göras funktionell också genom avsevärd minskning av resurserna, men modellen garanterar inte kompetens/stöd till jouren på nuvarande nivå, och enheten blir liten (se sid ) - Vuxen- och geropsykiatri. Kan göras funktionell även utan försäljning, men utmaningen ligger i betydande förändringar i utrymmes- och personalresurserna (se sid ) 2. Tjänster som Västra Nylands sjukvårdsområde har möjlighet att med tillgängliga resurser producera för kommuner i övriga sjukvårdsområden inom HNS. Styrning av patienter till Västra Nylands sjukvårdsområde för vård och undersökningar förutsätter ändringar i arbetsfördelningen mellan HNS-sjukhusen, enhetliga anvisningar för patientstyrning inom samkommunen samt förankring av den överenskomna arbetsfördelningen och de gemensamma styrningsprinciperna hos samkommunens ledning och de övriga sjukvårdsområdena. Till dessa tjänster hör: - Kirurgi och ortopedi. Utmaning: långsiktig försäljning av tjänster och utveckling av verksamheten (se sid ) - Intensiv övervakning (se sid. 19) - Vuxenpsykiatri. Utmaning: optimal användning av Ekåsens utrymmen och personal fram till år 2020 (se sid ) - Geropsykiatri (se sid ) - Ungdomspsykiatri, avdelningsvård (se sid ) - Barnpsykiatri, avdelningsvård (se sid ); som ny tjänst specialrehabilitering som avdelningsvård (se sid. 18) Ett alternativ är att flytta barn- och ungdomspsykiatrin till ett specialansvarsområde (ERVA) så att verksamheten fysiskt fortsätter på Västra Nylands sjukhus. 6

7 3. Tjänster som VNS-området har för litet eget behov av för att kunna upprätthålla en fungerande och effektiv enhet. Av medicinska skäl eller med hänsyn till tillgången på personal finns det inte heller tillräckliga möjligheter till försäljning till kommuner utanför området, även om HNS-ledningen vore beredd på patientstyrning till VNS-området. Till dessa tjänster hör: - Barnavdelningen. Jouren utgör en utmaning vid omorganisering (se sid ). - Neurologi. Utmaning: organisering av service som är bättre än i dag och motsvarar kommunernas servicebehov. VNSO:s egen verksamhet har redan sammanslagits med den neurologiska verksamheten i Lojo sjukvårdsområde, men de polikliniska tjänster som ska erbjudas av VNSO måste ännu ses över. (se sid. 16) Inom psykiatrin utgör även optimal användning av Ekåsens utrymmen en central fråga. Det är möjligt att få Ekåsens utrymmen och personalresurser till optimal och ändamålsenlig användning från hela HNS-områdets synpunkt sett fram till år 2020, men lösningarna för hela det västliga HNS-distriktet utgör en utmaning. Arbetsgruppen har inte funnit sådana patientgrupper utanför HNS-distriktet som betydligt skulle öka användningen av VNS om de vårdades där. I samtliga ovan anförda fall är slutsatserna angående befolkningens behov och de optimala resurserna samt lösningsförslagen olika. Lösningsförslagen kräver att vissa servicenivåer och åtgärder måste kunna förankras hos både kommunerna, VNS och HNS-distriktet. Därför innehåller denna sammanfattning inga linjedragningar per tjänst, utan dessa återfinns som sammandrag under varje servicehelhet och nämns i sammanfattningen som hänvisning till respektive sidor. I rapporten finns många linjedragningar som kräver snabba beslut om de ska omsättas i praktiken. Efter besluten bör ansvaret för genomförandet fördelas och tidtabellen fastställas, eftersom den extra hälsovårdskostnad som området nu drabbas av är stor. Extra kostnaden baserar sig varken på ett påvisbart större servicebehov i området eller på en större hälsonytta. Metod Arbetsgruppen har i sitt arbete använt följande material och metoder, som slutsatserna och åtgärdsförslagen bygger på: Ecomed-material från HNS, som är avsett att ge bassiffror om vårdverksamheten så att vårdpraxis samt resursanvändningen och kostnaderna framgår. Av materialet gjordes körningar för att få fram data om användningen av specialsjukvård i Raseborg, Hangö och Ingå år 2009 per åldersgrupp, specialitet och resultatenhet. Som produkter på makronivå användes vårddygn, vårdperioder och poliklinikbesök. I denna utredning gick man inte in på DRG-nivån. Att beräkna resurser med hjälp av DRG-produkter har inte varit tidtabellsmässigt möjligt. DRG lämpar sig inte för en granskning där det finns behov att koppla även kommunens egna tjänster till granskningen, eftersom DRG-klassificeringen inte tillämpas på kommunernas tjänster. Genom uppgifter som arbetats fram från Ecomed-materialet skapades en bild av den 7

8 nuvarande resursanvändningen inom specialsjukvården i hela området (inklusive VNSO och den övriga användningen av HNS). Verksamheten och kostnaderna vid Västra Nylands sjukhus genomlystes dessutom med Maisema-modellen. I denna analys var syftet att studera resursanvändningen per funktion/specialitet så att man kunde: - uppskatta befolkningens eventuella överanvändning av tjänster inom området - enhetsvis uppskatta eventuell underanvändning av resurserna - enhetsvis analysera hur mycket övriga HNS-kommuner och utomstående kommuner använt tjänsterna - räkna ut hur mycket ändringarna påverkar kostnaderna - koppla med de tjänster som kommunerna själva anordnar och som inverkar på specialsjukvården Genom Maisema-modellen hänförs samtliga kostnader för verksamheten till olika enheter och produkter genom en lättare procedur än funktionsberäkning, dock så att samtliga kostnader hänförs till rätt resultatenhet. Utöver kostnaderna för produkter på makronivå fås en uppfattning om processernas/servicekedjornas funktionsduglighet, allokeringen av tjänster samt servicehelheterna och deras snedvridningar. Kommunernas mottagningstjänster (innefattar förebyggande arbete, rådgivningsarbetet, läkar- och sjukskötar/hälsovårdarmottagningar vid hälsocentraler), vård- och omsorgstjänsterna (innefattar äldreomsorgen) samt de psykosociala tjänsterna gjordes transparenta med hjälp av Maisema-modellen i fråga om Hangö och Raseborg. Målsättningen var att: - hitta de kommunala tjänster där det finns att något att ändra/utveckla för att möjliggöra optimal service inom specialsjukvården - koppla ihop de tjänster som ges i kommunal regi till en kedja med specialsjukvården och att granska dem som helheter. Vid beräkningen av optimal service och optimala resurser användes som bakgrundsmaterial fynd från de ca 70 kommuner som deltagit i Maisema-analysen samt andra riksomfattande rekommendationer/linjedragningar med vilka man kunde definiera det optimala servicebehovet för områdets befolkning. Servicebehovet definieras utifrån ett visst estimat som grundar sig på praktiska erfarenheter och andra till buds stående uppgifter. I beräkningar som gjorts med Maisema-verktyget bygger den tillämpade nivån på arbetsgruppens uppskattning. I Maisema-modellen är de lägsta användningsnivåerna i specialsjukvården sådana som kommunerna uppnått genom att effektivera sin egen verksamhet och sitt samarbete med specialsjukvården. Bland Maisema-kommunerna finns, förutom Raseborg och Hangö, från HNS-området enbart Mäntsälä, Grankulla och Borgnäs. Med tanke på tjänsternas användning spelar det dock ingen roll om kommunen hör till HNS-området eller ej. Användningen av tjänsterna utgår ju från behov, inte från strukturer. Maisema-modellen lyfter fram strukturella och till verksamhetskedjor anslutna orsaker och kostnaderna för 8

9 dessa; deras inverkan på de totala kostnaderna är större än enhetsprisernas inverkan. Produktionskostnaderna kan vara högre i huvudstadsregionen än i det övriga Finland. Målet vid definitionen av utgångsnivåerna var att utnyttja riksomfattande specialsjukvårdsmaterial från THL, men det lät sig inte göras av orsaker som hade att göra med tidtabellen och materialets tillgänglighet. I denna utredning var målsättningen inte att undersöka sjukhusens produktivitet utan optimal användning av tjänster i området samt slutsatser som kan dras. Inom HNS har sjukvårdsområdenas produktivitet undersökts. Inom den somatiska specialsjukvården är priset på ett DRG-poäng för närvarande den viktigaste produktivitetsmätaren. Direktören för HUCS-sjukvårdsområdet Jorma Lauharantas utredning visar att Västra Nylands sjukvårdsområde klarat sig bra ur HNS perspektiv. Institutet för hälsa och välfärd (THL) har gjort upp en rapport Sjukhusens produktivitetsutveckling Enligt den har kostnadsnivån inom Västra Nylands sjukvårdsområde varit densamma sedan 2003, och sjukvårdsområdets produktivitet förbättrats med 4 % mellan åren 2003 och Hur DRGfaktureringen fördelades i det verkliga utfallet av enhetspriserna kom dock tydligt fram i denna utredning. Analyser per tjänst eller resultatenhet och specialitet Allmänt Kostnaderna för specialsjukvården per invånare är höga i Raseborg och Hangö och på medelnivå i Ingå. Specialsjukvården för personer över 75 år är dyr i alla tre kommuner. När den av kommunen själv arrangerade äldreomsorgen och specialsjukvården för åldringar beaktas, förändras situationen i någon mån. Kostnadsnivån i Hangö är fortfarande hög, medan Raseborg ligger nära medeltalet. Om man ser på helheten är den öppna primärhälsovården, användningen av den privata sektorn (inkl. den andel som patienten står för) och kostnaderna för de öppna tjänsterna inom specialsjukvården per invånare höga i båda kommunerna, med tyngdpunkt på specialsjukvården. Kostnaderna för mentalvården är höga med tyngdpunkt på specialsjukvård och anstalter. Som sammandrag kan man konstatera att den dyra specialsjukvården medför inga sådana verksamhetsmodeller och kostnadsbesparingar i kommunernas egen verksamhet att servicen som helhet därigenom skulle bli förmånlig. Höga siffror gällande användning och kostnader för specialsjukvård och övriga tjänster förklaras inte av: - områdets sjukfrekvens, som hör till de lägsta bland Maisema-referenskommunerna och är lägre än genomsnittet för hela Finland - åldersstrukturen, eftersom huvuddelen av analyserna är ålderskorrigerade. Området ligger på medelnivå bland referenskommunerna när det gäller åldersstrukturen. 9

10 - avståndet till centralsjukhus/universitetscentralsjukhus. I referenskommunerna finns enheter t.ex. i Norra Österbotten och Uleåborgstrakten som är belägna på 100 km:s avstånd från ett centralsjukhus eller ett universitetscentralsjukhus och som har lägre kostnader än nivån i Raseborg och Hangö. - administrativa strukturer. I referenskommuner finns små sjukhus typ kretssjukhus i social- och hälsovårdsdistrikt eller som egna sjukvårdsdistrikt och även i stil med VNSO inom ERVA-område. I alla dessa är användningen av och kostnaderna för specialsjukvården i huvudsak höga oberoende av den administrativa strukturen. Svenskspråkighet eller närtjänst kan vara kostnadsförklarande faktorer i de fall att man med anledning av dessa saker går in för en liten enhet, som till sin kostnadsstruktur är dyr. Förklarande faktorer för användningen, kostnaderna och den optimala nivån av specialsjukvård och andra tjänster har granskats per tjänst, ansvarsenhet eller specialitet. Vid granskningen framkom en motsvarighet mellan kommunfaktureringen från HNS och enheternas verkliga kostnader, vilken det är ändamålsenligt att ytterligare utreda samt dessutom se över den interna faktureringsmodellen hos VNS. Primärhälsovårdens mottagningstjänster i kommunernas regi Allmänt om mottagningstjänster Mottagningstjänsterna innefattar förebyggande arbete, rådgivningsarbete samt läkar- och sjukskötar/hälsovårdarmottagningar vid hälsovårdscentraler. Kostnaderna för mottagningstjänsterna i Raseborg och Hangö är låga, och antalet besök per invånare är lågt. Användningen av köptjänster är omfattande. Den öppna sjukvården har sin tyngdpunkt i specialsjukvården, dels beroende på att den öppna sjukvården på primärvårdsnivå inte fungerar optimalt för närvarande, dels för att det finns fri kapacitet inom specialsjukvården. Kommunernas servicenivå inom mottagningsservice För optimering av användningen av specialsjukvårdens öppna tjänster måste kommunerna - satsa på effektivt förebyggande arbete i enlighet med rekommendationerna i syfte att sänka sjukfrekvensen - säkerställa att egenskötar-husläkarmodellen eller befolkningsansvarsmodellen fungerar i kommunerna - säkerställa att invånarna får kontakt med hälsocentralen omedelbart, åtminstone i enlighet med vårdgarantilagen. Enligt lagen ska hälsocentralen organisera sin verksamhet så att en patient på vardagar under tjänstetid kan få kontakt med hälsocentralen omedelbart. - säkerställa att en yrkesutbildad person inom hälsovården bedömer vårdbehovet för en patient, som behöver icke-brådskande vård, senast inom tre vardagar från att patienten 10

11 tagit kontakt med hälsocentralen såvida ingen uppskattning kunnat göras tidigare, under den första kontakten. - inom tidsbeställningsverksamheten på ett ändamålsenligt sätt inom 1 3 dagar organisera vården av de patienter som behöver komma till läkarmottagning (s.k. subakutvård). - säkerställa att andelen jourbesök på hälsocentralnivån och andra jourbesök i samjouren utgör mindre än 25 % av alla hälsocentralbesök (innefattar alltså besöken på samjouren) - organisera en snabb specialistkonsultation som stöder primärhälsovården i situationer där husläkaren kan fortsätta med vården efter konsultationen. Anskaffning av dessa tjänster centraliseras i huvudsak till VNS. Kommunerna avstår till den delen från användningen av köptjänster, och VNS förnyar verksamhetsmodellerna och erbjuder konkurrenskraftig service. En möjlighet för VNS och hälsocentralen att se på varandras patientuppgifter är på kommande. Ändringen i behovet av mottagningstjänster fram till år 2020 handlar till största delen om en ökning av tjänsterna för de äldre. Vård- och omsorgstjänster i kommunernas regi Allmänt om vård- och omsorgstjänster Till vård- och omsorgstjänster hör stöd för närståendevård, hemvård, dagcentraler, serviceboende, långtidsanstaltsvård samt anstaltsvård i form av akut vård, rehabilitering och korttidsvård. Kostnaderna för vård- och omsorgstjänster är i Raseborg lägre än i referenskommunernas medeltal och i Hangö högre än i medeltalet. Hemvård, serviceboende och långtidsanstaltsvård i Raseborg utgör en helhet som är förmånlig i fråga om användning och kostnaderna. Raseborg klarar sig med ett litet platsantal inom serviceboende och långtidsvård. Deras sammanlagda täckning är 9,6 % av alla personer över 75 år, vilket hör till de lägsta bland referenskommunerna. Hangö för sin del satsar stort på hemvård men är ändå tvunget att använda serviceboende och anstaltsvård i en stor utsträckning. Deras sammanslagna täckning är 12,3 % av antalet 75 år fyllda. Antalet långvårdsplatser och volymen av serviceboende korrelerar dock inte med användningen av specialsjukvård. Kommunernas akutvård, rehabilitering och korttidsvård Av kommunens egna vård- och omsorgstjänster korrelerar antalet akut-, rehabiliterings- och korttidsplatser med användningen av inre medicin och neurologi. I kommuner där användningen av inremedicinsk bäddavdelning för åldringar är liten, finns för åldringarnas bruk akut-, rehabiliterings- och korttidsplatser för något över 2 % av antalet 75 år fyllda. I Raseborg fanns år 2009 akut-, rehabiliterings- och korttidsplatser för sammanlagt 1,7 % av antalet 75 år fyllda. Kalkylmässigt fanns för 75 år fyllda 49,9 platser och för personer under 11

12 75 år 17,2 platser, dvs. totalt 67 platser. Av dessa platser är 8 avsedda närmast för intervallvård. I Raseborg är akutvården indelad i egen produktion och tjänster som köps av Folkhälsan. Den egna akutvården fungerar i hyrda lokaliteter i Mjölbolsta, där inga jourtjänster och medicinska stödtjänster finns på nära håll, och således är den egna akutvården till sitt innehåll inte effektiv. Inte heller köptjänsterna fungerar på bästa möjliga sätt, eftersom serviceproducenterna har haft svårigheter att upprätthålla tillräcklig aktionsberedskap när efterfrågan minskar. Även köptjänsten fungerar i f.d. Mjölbolsta sjukhusbyggnad, som ägs av Folkhälsan. Som köptjänst har totalt 34 platser akutvård inhandlats år 2009 i Raseborg och nettokostnaden var 180 euro/vårddygn. Motsvarande nettokostnad i den egna produktionen var 140 euro/vdg. I slutet av år 2009 utökade Raseborg sina egna akutplatser med 10 st. De syns ännu inte i utfallet för år Denna utökning betyder att antalet akutplatser på årsnivå uppgår till nivån 2,0 % av antalet 75 år fyllda under förutsättning att köptjänsterna bibehålls på tidigare nivå. I Hangö utgör antalet akut-, rehabiliterings- och korttidsplatser 2,3 % av antalet 75 år fyllda. År 2009 var det kalkylerade antalet platser i 75 år fyllda personers bruk 17 platser, medan personer under 75 år förfogade över 7,3 platser, dvs. sammanlagt 25 platser. Akutvården i Hangö är till sitt innehåll tydligen inte fullt sådant att det optimalt skulle ersätta användningen av inre medicin för åldringar. Användningen av inre medicin är för båda kommunerna på medelnivå bland referenskommunerna eller något över medelnivån. Kommunernas servicenivå inom vård och omsorg För optimering av användningen av specialsjukvård inom inre medicin, neurologi och till vissa delar kirurgisk avdelningsvård bör - serviceboendet och långtidsanstaltsvården i kommunerna täcka behovet för sammanlagt 10 % av antalet 75 år fyllda - kommunerna säkerställa snabbt läkarstöd på dagtid i akuta situationer inom vård i hemmet - kommunerna möjliggöra transport hemifrån eller från samjouren direkt till kommunens akut- eller rehabiliteringsavdelning då det med tanke på vårdbehovet är ändamålsenligt - kommunala akut-, rehabiliterings- och korttidsplatser finnas i Raseborg för minst 1,7 % och i Hangö för minst 2,0 % av antalet 75 år fyllda. För personer under 75 år finns nuvarande antal i bruk, dvs. i Hangö 2,2 vp/invånare i åldersgruppen och i Raseborg 2,0 vp/ invånare i åldersgruppen. 12

13 - en utvecklingsplan för akut-, rehabiliterings och korttidsplatser utarbetas i Raseborg innehållande beslut om: o eventuell fortsättning av köptjänstverksamheten efter år Ifall köptjänsterna kvarstår, bör beslutet om konkurrensutsättning fattas så att tjänsteproducenten kopplas till optimeringen av användningen av specialsjukvård o omfattningen av den egna verksamheten, om köptjänsterna fortsätter o anskaffning av lokaler för egen verksamhet så att verksamheten bättre kan utnyttja sjukhusets och jourens kringtjänster. Alternativ som ska granskas i fråga om utrymmena är nybygge i anslutning till sjukhuset eller lokaliteter vid Ekåsens sjukhus som redan är tomma och/eller eventuellt snart blir lediga. - personalens kompetensnivå på akutavdelningen i båda kommunerna vara i sin ordning - en fungerande uppföljningsavdelning finnas i samband med samjouren, 12 platser, vilken vid intagning till specialsjukvården fungerar som en buffert i akuta situationer - Raseborg vara berett på ett ytterligare behov av akut-, rehabiliterings- och korttidsplatser fram till år 2020, totalt 21,4 platser. År 2020 behövs totalt ca 90 platser. - Hangö vara berett på ett ytterligare behov av akut-, rehabiliterings- och korttidsplatser fram till år 2020, totalt 10,1 platser. År 2020 behövs totalt ca 35 platser. Medicinska resultatenheten (resultatenhet för specialsjukvård enligt HNS organisation) Inre medicin Användningen av och kostnaderna för inre medicin inom området Hangös kostnader per invånare för inre medicin är på medelnivå inom avdelningsvården och höga inom öppenvården. Raseborgs kostnader per invånare för inre medicin är höga både inom bäddavdelningsvården och inom öppenvården. Raseborgs kostnader har stigit sammanlagt 5,9 % under åren Kostnaden per vårddygn på Västra Nylands sjukhus inremedicinska avdelning är inte hög (417 euro/vårddygn). Men om man också beaktar användningen av de övriga enheterna och vården av inremedicinska patienter på sjukhusets övervakningsenhet stiger kostnaden till över 700 euro och är därmed hög. Medelkostnaden för öppenvården är också hög när man beaktar hela HNS. Kostnaden per poliklinikbesök på Västra Nylands sjukhus är 135 euro, dvs. inte hög. Av avdelningsvården hänför sig 80 % till Västra Nylands sjukhus och av öppenvården 86 %. De höga kostnaderna per invånare för inre medicin kan förklaras med följande: 13

14 - användningen av avdelningsvården är på medelnivå eller något högre speciellt hos 75 år fyllda - användningen av öppenvården är genomgående hög - höga kostnader för övervakningsenheten vid Västra Nylands sjukhus - medelkostnaden för enhetspriserna är hög när man räknar ihop de tjänster som köps av Västra Nylands sjukhus och de tjänster som köps av det övriga HNS-området - kommunerna förlorar genom liten överanvändning de inbesparingar som nås genom Västra Nylands sjukhus låga vårddygnspriser. Optimal användning av den inremedicinska avdelningen och prognoser till år 2020 Som grund för kalkylerna uppskattar arbetsgruppen behovet till 0,08 vd/16 64-åringar, 0,3 vd/65 74-åringar, 0,8 vd/75-åringar, enligt vilket ett kalkylmässigt behov av platser för inre medicin inom VNS skulle vara 19,4 platser. Till år 2020 ökar behovet med 2 platser p.g.a. förändringar i åldersstrukturen. Som mål för avdelningens beläggningsgrad har man använt 88 %. Målnivåerna per åldersgrupp är 60 %, 15 % resp. 48 % högre än de lägsta nivåerna för referenskommunerna. På VNS inremedicinska avdelning vårdas också lungpatienter och neurologiska patienter, vilket har beaktats i beräkningarna (effekt ca 30 %). Försäljningen av inremedicinska avdelningens tjänster till andra än VNS-kommuner har varit liten, under 1 avdelningsplats. De övriga sjukvårdsområdena har tillräckligt med inremedicinska tjänster för sina egna behov och inget behov föreligger att mer än idag koncentrera deras tjänster till Västra Nylands sjukhus. I tabell 1 har den inremedicinska avdelningens optimala användning inom området räknats ut med nya koefficienter och omvandlats till officiella vårdplatser. Tabell 1 Inre medicin Kalkylmässiga platser med 100% belastning Kalkylmässig a platser med 100% belastning 2009 Officiellt antal platser 2009 Belastnings % 2009 Kalkylerade platser med nya koefficienter Officiellt Belastnings antal platser, % ny nya siffror VNSO totalt 21,9 19,4 Raseborg 16,0 Ingå 3,8 Hangö 2,0 Övriga kommuner 0,8 0,8 Allt totalt 22,6 28,4 79,7 20,

15 Platsbehovet för inre medicin inom VNS-området år 2020 har räknats så att det förutsätter följande: - Raseborg bör ha platser inom akut-, rehabiliterings- och korttidsvård för 1,7 % och Hangö för 2,0 % av antalet 75 år fyllda. För personer under 75 år finns lika många platser som idag, dvs. i Hangö 2,2 vd/invånare och i Raseborg 2,0 vd/invånare i denna åldersgrupp. - Neurologiska patienter och lungpatienter vårdas på avdelningen i nuvarande omfattning (ca 30 %). - Jouren har en uppföljningsavdelning med 12 platser. - Ingå blir kvar som användare (nu 1 vårdplats, i framtiden 1,5 vårdplatser). - Beläggningsgraden på avdelningen är 88 % i stället för nuvarande 79,9 %. - När uppföljningsavdelningen inleder sin verksamhet minskar det officiella platsantalet inom inre medicin med 5 platser, och resten 3 platser anpassas till år Resurser från inre medicin överförs till uppföljningsavdelningen. - Befolkningsutvecklingen ökar behovet av inremedicinsk avdelningsvård med 2,2 platser, vilket beaktas vid behov som personalökning. - Försäljningen till utomstående kommuner ökar inte. Samjouravdelningens inverkan på behovet av inremedicinska platser VNS och kommunerna håller på att inrätta en uppföljningsavdelning för samjouren. Dess inverkan på Västra Nylands sjukhus inremedicinska avdelningsvård och kommunernas akutoch rehabiliteringsvård bör behandlas som en helhet. I tabell 2 har man granskat verksamheten inom den här helheten år Tabell 2 Hälsovårdcentralens akut- och rehabiliteringsvård, U p p f ö l j n i jourens uppföljningsavdelning och inremedicinska avdelningen Utfall i år 2009 HVC-rehabilitering och akut Uppföljnin gsavdelnin VNS inre gen medicin Raseborg+ Hangö vårddagar ,0 0, , ,0 Kalkylmässiga platser 92,3 0,0 19,8 112,1 Officiella platser 93 28,4 121,4 * kommumnens akut- och rehabiliteringsplatser 1,7 % av 75 åriga i Raseborg, Hangö 2,3% Totalt 15

16 Uppföljningsavdelningens inverkan på helheten framgår av tabell 3, där man ställer upp följande mål: - Raseborg har platser inom akut-, rehabiliterings- och korttidsvård för 1,7 % och Hangö för 2,0 % av antalet 75 år fyllda. För personer under 75 år finns lika många platser som idag, dvs. i Hangö 2,2 vd/invånare och i Raseborg 2,0 vd/invånare i denna åldersgrupp. - Raseborg minskar användningen av köpta tjänster så att akutvården hålls på nuvarande nivå trots ökningen med 10 platser i slutet av år Uppföljningsavdelningen har 12 platser och beläggningsgraden är 88 %. - Vårddygnsnivåerna för inre medicin har räknats ut med arbetsgruppens koefficienter. Tabell 3 Hälsovårdcentralens akut- och rehabiliteringsvård Jourens uppföljningsavdelning och inremedicinska avdelningen Nya modell HVC-rehabilitering och akut Uppföljning savdelninge VNS inre n medicin Raseborg+Hangö vårddagar , , , ,8 Kalkylmässiga platser 92,3 10,9 17,1 120,3 Officiella platser 93,0 12,0 23,0 128,0 Totalt Inremedicinska polikliniken I tabell 4 presenteras användningen av inremedicinska polikliniken. Den är högre än medelnivån i referenskommunerna, dock till kostnadseffekterna betydligt mindre än avdelningsvården. Försäljningen till kommuner utanför VNS har varit marginell och kan realistiskt sett inte ökas. Tabell 4 VNSO övrig HNS HNS totalt Inre medicin VNS inre med.pkl. HNS totalt befolkning pkl/befolkning pkl/befolkning pkl/befolkning Pkl-besök (VNS område) ,17 0,21 0,38 Besökare från Raseborg ,18 0,22 0,40 Hangö ,17 0,19 0,36 Ingå ,10 0,18 0,28 övriga kommuner 161 #DIV/0! 16

17 Sammandrag av inre medicin Inom den inremedicinska avdelningsvården och poliklinikverksamheten förekommer det för tillfället överanvändning, som framför allt beror på bristfälligheter inom akut- och rehabiliteringsvården och mottagningsverksamheten på basnivån. Dessutom har avdelningen en viss överkapacitet. För att optimera användningen av dessa resurser har man ovan föreslagit en del åtgärder för kommunerna och VNS. Västra Nylands sjukhus bör ha inremedicinsk avdelningsvård och polikliniktjänster tillgängliga så att det för avdelningsvården i framtiden reserveras en avdelning med 23 platser och den polikliniska verksamheten bibehålls på nuvarande nivå. Behovet av avdelningsvård bedöms när kommunerna utvecklar sin akutvård och när samjourens uppföljningsavdelning kommit i gång. Behovet kommer att hålla sig vid cirka 25 platser till år Arbetsfördelningen mellan primärhälsovården och specialsjukvården inom poliklinisk verksamhet bör dock ordnas så att det ökade servicebehovet som beror på befolkningsutvecklingen kan täckas med att specialsjukvårdens resurser allokeras mer korrekt. Realistiska behov att öka försäljningen till kommuner utanför VNS finns inte med tanke på de övriga sjukvårdsområdenas resurser och med hänsyn till medicinska och geografiska faktorer. Neurologi Västra Nylands sjukhus neurologiska tjänster är begränsade. Neurologiska patienter vårdas i viss mån på VNS inremedicinska avdelning, men polikliniktjänsterna inom neurologin är på grund av läkarbristen knappa. Neurologiska polikliniken hade år 2009 bara 64 besök och kostnaderna var ändå euro. Kostnaden per besök var 714 euro. Användningen av neurologisk avdelningsvård är nu inom VNS 0,19 vd/invånare, medan den i övriga Maisema-kommuner varierar mellan 0,2 och 0,29. Också kommuner där neurologin inte sköts av inre medicin är nivån uppe i 0,29. Västra Nylands sjukhus inre medicin kan tillgodoräknas 0,1 vd/invånare för att avdelningen också sköter neurologiska patienter. Eftersom tillgången på neurologisk öppenvård har varit problematisk har kommunerna köpt tjänster från den privata sektorn. Raseborg har också köpt neurologisk specialrehabilitering som avdelningsvård från den privata sektorn totalt vårddygn för euro. Hangö har köpt 300 vårddygn. Dessa tjänster är sådana att de inom HNS kan koncentreras på Västra Nylands sjukhus, men detta kräver då att VNS-kommunerna avstår från köpta tjänster och koncentrerar alla köp till Västra Nylands sjukhus samt att HNS-distriktet förbinder sig att utveckla den här nya modellen. Risken med att starta en ny serviceform är att VNSO inte lyckas på kompetent personal (neurologer och fysioterapeuter). 17

18 Sammandrag av neurologin Det är inte ändamålsenligt att öka de neurologiska avdelningstjänsterna inom VNS, eftersom det egna områdets behov av närservice är litet och kan tillfredställas på inremedicinska avdelningen. Andra neurologiska tjänster bör skaffas från det övriga HNS-distriktet. Samarbetet med Lojo sjukvårdsområde har redan inletts. Arbetsfördelningen mellan avdelningsvården och den polikliniska vården bör dock vara klar så att tillgången på tjänsterna kan garanteras för kommunerna inom VNSO. Behovet av neurologin bör lösas tillsammans med t.ex. Lojo sjukvårdsområde. Behovet av neurologiska polikliniken vid Västra Nylands sjukhus i nuvarande form bör utredas. Den neurologiska specialrehabiliteringen inom hela HNS-området, speciellt när det gäller den svenskspråkiga befolkningsdelen, koncentreras till Västra Nylands sjukhus. Kommunerna och HNS-distriktet förbinder sig att styra tjänsterna i huvudsak till denna enhet. Intensiv övervakning Västra Nylands sjukhus har en enhet för intensiv övervakning vars totala kostnader utan överföringsposter är euro. Servicen riktar sig huvudsakligen till befolkningen inom VNSO och antalet patienter år 2009 var 733. Patienterna är samtidigt inskrivna som antingen inremedicinska, kirurgiska eller gynekologiska patienter. Enheten är liten och dyr, enhetskostnaden är hög. Detta höjer avsevärt kostnaderna för inre medicin, kirurgi och gynekologi vid Västra Nylands sjukhus. Enligt nuvarande serviceprofil behövs enheten för sjukhusets behov men i fortsättningen när man utvecklar jourverksamheten i övrigt är det skäl att undersöka möjligheterna att sammanslå enheten med uppföljningsavdelningen och sålunda optimera resurserna. HNS-områdets kapacitet inom övervakningsenheterna är också knappt tilltagen. Specialmedicinpoliklinik och hemsjukhus Enheten betjänar bl.a. cancerpatienter, och de dyra läkemedlens andel av kostnaderna är avsevärd. Enhetens totala kostnader utan överföringsposter var euro, varav kostnaderna för läkemedel och förnödenheter var euro. Kostnaden per vårdad patient är euro per år och antalet patienter 266. Patienterna kommer huvudsakligen från VNS-området. Enheten bör fortsätta som närservice även i fortsättningen. Lungpolikliniken Lungpolikliniken betjänar endast Västra Nylands sjukvårdsområde. De totala kostnaderna utan överföringsposter var euro. Antalet besök var och antalet enskilda kunder 763. Kostnaden per besök är 168 euro. Enheten bör fortsätta som närservice även i fortsättningen. 18

19 Dialysenheten Enheten sköter patienter från Västra Nylands sjukvårdsområde och säljer tjänster också till kommuner utanför VNSO. Enhetens totala kostnader utan överföringsposter var euro och försäljningsintäkterna euro. Antalet kunder var 259 och antalet besök 4 110, varav från utomstående kommuner. Bruttoutgifterna per kund uppgår till euro/år. Jourverksamhet HNS har utlokaliserat dialysenheter och i samband med detta har man inrättat satelliter, vilket kan minska antalet patienter på Västra Nylands sjukhus. Enheten bör fortsätta som närservice även i fortsättningen, och HNS-distriktet bör förbinda sig till nuvarande försäljningsnivå. Jourverksamhetens nuläge Verksamhetsuppgifterna och kostnaderna för sjukhusjouren vid Västra Nylands sjukhus år 2009 framgår av tabell 5. Tabell 5 Jour totalt kunder besök besök/befolkning /besök Totalt ,2 338 från Raseborg ,2 Hangö ,1 Ingå ,1 Övriga kommuner År 2009 hade man inom regionen s.k. parallelljour, där specialsjukvårdens och hälsovårdscentralens jour fungerade i samma utrymmen på Västra Nylands sjukhus kl samt under helger och veckoslut. Förutom paralleljour har Hangö köpt privat lördagsjour för totalt euro. Antalet kunder på lördagsjouren har varit cirka 600. Raseborg har betalat euro netto för samjouren, vilket inkluderar besök av raseborgare. Specialiteterna inre medicin, gynekologi, kirurgi, pediatri och anestesiologi har varit tillgängliga 24 timmar i dygnet, 7 dagar i veckan. Dessutom har det funnits s.k. annan sjukhusjour för barnpsykiatri. Sjukhuset erbjuder jouroperationer dygnet runt, närmast för förlossningsverksamhetens behov. Jourverksamheten och jourberedskapen har som helhet blivit dyra för kommunerna. 19

20 Förändringar i jourverksamheten Samjour Angående startandet av en egentlig samjour i Västra Nylands sjukhus utrymmen har man kommit överens att jouren fortsättningsvis fungerar kl samt under helger och veckoslut som en enda jourenhet inom Västra Nylands sjukvårdområde. Västra Nylands sjukhus svarar för jourverksamheten. En skild mellanrapport finns över detta. När samjouren startar bör kommunerna se till att andelen jourbesök på hvc-nivå och övriga besök på samjouren stannar under 25 % av alla hvc-besök (innehåller alltså besök på samjouren). I anslutning till jouren inrättas en uppföljningsavdelning med 12 platser vars resurser och anknytning till den övriga servicen behandlas under punkten Inre medicin. Dessutom bör enheten för intensiv övervakning och uppföljningsavdelningen verksamhetsmässigt och för personalresursernas del sammanslås. Jouren med uppföljningsavdelningen (inkl. övervakningsenheten) behöver ändamålsenliga utrymmen, och enhetens personalbehov bör tillgodoses genom interna förflyttningar så att resurserna optimeras. Tidtabellsmässigt ändras jourverksamheten stegvis så att det administrativa helhetsansvaret för jourverksamheten övergår till Västra Nylands sjukhus senast Saneringen av utrymmena bör ske så fort som möjligt för att uppföljningsavdelningens, övervakningsavdelningens och inre medicinens platsanvändning kan optimeras och verksamheten kan effektiveras. Enligt preliminära planer har saneringen planerats så att den nya verksamhetsmodellen blir verklighet först 2013, vilket med tanke på effektiv organisering av verksamheten innebär en långsam tidtabell. Sjukhusjour I och med att förlossningsverksamheten upphör förändras jourberedskapen på sjukhuset. Efter att förlossningsverksamheten har upphört bör specialiteterna inre medicin och kirurgi vara tillgängliga 24 timmar i dygnet, 7 dagar i veckan med en 24/7 uppbackning av anestesin. 85 % av den inre medicinska avdelningens och 74 % av den kirurgiska/gynekologiska avdelningens patienter skrevs in jourmässigt under Jouroperationsverksamheten fungerar i fortsättningen vardagar kl och på helger kl för att möjliggöra adekvata operationsprocesser inklusive merparten av områdets jouroperationer ( årligen). Jouroperationsverksamheten fungerar delvis som en buffert mot att alla sådana jouroperationer som kunde flyttas till dagtid inte kan klaras av på dagtid. Behovet av jouroperationsverksamhet och bakjoursverksamhet på specialläkarnivå bör dock granskas efter att förlossningsverksamheten upphört, och vid behov bör man minska på resurstilldelningen under jourtid. Första kontrollen sker redan mot slutet av år Social- och hälsovårdsministeriets förslag Enhetliga grunder för jourvård är som bäst på utlåtanderond. Det kommer eventuellt att i viss mån påverka jourverksamheten. 20

21 Gynekologiska och barnmedicinska resultatenheten (resultatenhet för specialsjukvård enligt HNS organisation) Gynekologi och förlossningar Hur förlossningsverksamhetens upphörande påverkar den övriga servicen Angående gynekologi och förlossningar har HNS styrelse beslutat att förlossningsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus upphör Detta betyder att förlossningsavdelningen stängs och Västra Nylands sjukhus förlorar en gynekologtjänst. Eftersom det finns överkapacitet inom sjukhusets verksamheter bör omplaceringen av personalen från förlossningsavdelningen till andra uppgifter genomföras så att resurserna inte ökar inom de nuvarande verksamheterna och att kostnaderna sålunda inte stiger. Antalet förlossningar år 2009 och utvecklingen av antalet förlossningar inom VNSO: - Antalet föderskor från VNSO var år 2009 totalt Antalet föderskor från kommuner utanför VNSO var 233 (från HNS medlemskommuner och utomstående kommuner) - Antalet föderskor från utlandet var 23 - Antalet kvinnor i fertil ålder inom området kommer inte att förändras fram till år 2020, och om antalet förlossningar per kvinna i fertil ålder håller sig på nuvarande nivå kommer antalet förlossningar inom områdets tre kommuner inte att förändras väsentligt till år När förlossningarna upphör, försvinner också 150 ingrepp som har anknytning till förlossningarna, och även användningen av barnavdelningen minskar med cirka 8 %. När förlossningsverksamheten upphör, faller följande kostnader bort: - Förlossningsavdelningens kostnader exkl. utrymmeskostnader och övriga överföringsposter: euro brutto och euro netto. Cirka euro av inkomsterna kommer från HNS-kommuner eller utomstående kommuner och i form av kundavgifter. - När förlossningsverksamheten upphör, blir den kalkylmässiga kostnadsminskningen för VNSO-kommunerna enligt nuvarande kostnadsnivå 1,4 milj. euro, men minskad användningen av barnavdelningen höjer enhetspriserna och ger kommunerna en tilläggskostnad på max euro. Inbesparingen för VNSO-kommunerna blir sålunda cirka 1,1 milj. euro, och med den summan bör förlossningarna köpas från övriga HNS. Gynekologisk operationsverksamhet Antalet gynekologiska ingrepp som görs i operationssal är cirka Detta utgör cirka 20 % av alla operativa ingrepp på Västra Nylands sjukhus. På polikliniken görs också ett antal ingrepp. Dessa ingrepp fortsätter även om förlossningsverksamheten upphör. 21

22 Avdelningsvården av gynekologiska operationspatienter sker på den gemensamma avdelningen för kirurgi och gynekologi. Jämfört med referenskommunerna är kostnaden per vårddygn hög inom gynekologin. Behov att flytta gynekologiska operationer från övriga HNS-kommuner till Västra Nylands sjukhus finns inte. Inom gynekologin finns inget behov av köavveckling. Gynekologiska polikliniken Tabell 6 Gynekologiska poliklinikbesök 2009 Gynekologiska poliklinikbesök 2009 TOTALT 3053 Raseborg Hangö 614 Ingå 224 övriga kommuner 114 Gynekologiska poliklinikens verksamhet bibehålls oförändrad även om förlossningsverksamheten upphör. Försäljningen till kommuner utanför VNSO har varit minimal. Medelkostnaden per besök på Västra Nylands sjukhus poliklinik har varit 152 euro dvs. under medelnivån. Gynekologiska polikliniken fungerar i fortsättningen som närservice för befolkningen inom VNSO. Mödrapolikliniken Tabell 7 Besök på mödrapolikliniken år 2009 Mödrapolikliniken TOTALT Raseborg Hangö 465 ingå 251 övriga kommuner 512 Mödrapolikliniken erbjuder också fosterscreeningar åt VNSO. Resurserna anpassas till den minskade verksamheten när förlossningarna upphör, och sålunda stiger inte priset. Försäljningen till kommuner utanför sjukvårdsområdet tar helt slut när förlossningsverksamheten upphör. Mödrapolikliniken följer upp graviditeten till en viss veckogräns, varefter uppföljningen övergår till det blivande förlossningssjukhuset. Kommunerna och mödrapolikliniken utreder också en ny samarbetsmodell mellan mödrapolikliniken och mödrarådgivningen. 22

23 Sammandrag av gynekologin Användningen av den gynekologiska avdelningsvården samt gynekologiska polikliniken och mödrapolikliniken är optimal i förhållande till behovet. Resurserna inom poliklinikverksamheten motsvarar behoven i området. Avdelningen är gemensam med kirurgin och hade en liten underbeläggning år När förlossningsverksamheten upphör anpassas personalresurserna inom gynekologin och förlossningarna vid Västra Nylands sjukhus till den minskade servicen. Utrymmeskostnaderna samt kostnaderna för vissa stödtjänster och administration blir kvar och belastar andra verksamheter. Den gynekologiska operationsverksamheten, gynekologiska polikliniken och mödrapolikliniken forstsätter som närservice och betjänar huvudsakligen endast befolkningen i VNSO. Den gynekologiska operationsverksamheten utgör en betydande del (20 %) av operationsverksamheten vid Västra Nylands sjukhus. Dess bortfall skulle också inverka på användningen av operationssalarna och verksamheten vid den kirurgiska och gynekologiska avdelningen. Gynekologin fungerar dagtid och till kl de dagar då tyngre gynekologiska operationer utförs. Försäljningen till kommuner utanför VNSO är sporadisk och det är inte realistiskt att öka den. Barnsjukdomar Kostnaderna per invånare och åldersgrupp inom pediatrin är höga i Raseborg men har sjunkit år I Hangö är kostnaderna i förhållande till referenskommunerna på medelnivå och i Ingå låga. Enhetskostnaderna för pediatrin är rätt höga inom avdelningsvården men låga inom poliklinikvården. Av den pediatriska avdelningsvården sker 77 % på Västra Nylands sjukhus och av poliklinikvården 62,2 %. Inom avdelningsvården finns ingen väsentlig felanvändning kan tolkas som överkapacitet inom VNSO. Pediatrisk avdelningsvård Av tabell 8 framgår användningen av barnavdelningen år 2009 exklusive/inklusive ÖNHpatienterna (öron-, näs- och halssjukdomar, KNK). En del av ÖNH-patienterna är vuxna. 23