PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL

Transkript

1 HELSINGFORS OCH NYLANDS 1/6 PROJEKTET VÄSTNYLÄNDSK SAMJOUR MELLANRAPPORT 1/2010 INNEHÅLL 1 INLEDNING 2 MÅLSÄTTNING 3 BESKRIVNING AV ARBETSSÄTTET 4 MELLANRAPPORT 4.1 Besöksstatistik 4.2 Personalresurser 4.3 Telefontrafik 4.4 ADB och registerförfarande 4.5 Utrymmen 4.6 Kostnaderna 4.7 Sammanfattning 5 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 5.1 Fortsatt process-/projektarbete 5.2. Läkarresursen under veckosluten 5.3. Åtgärder som kan genomföras redan Utbildning av personal 5.5. Information för allmänheten 5.6 Jour- / uppföljningsavdelningen 6 SAMMANDRAG 7 REFERENSER

2 HELSINGFORS OCH NYLANDS 2/6 1 INLEDNING (VNS)och regionens kommuner har sedan 1990-talet avtalat om samjour så att VNS skött jourverksamheten under vardagskvällar och nätter, medan kommunerna har ombesörjt en jourhavande läkare till polikliniken under veckosluten. För veckosluten har VNS debiterat Ekenäs/Raseborgs stad en månadsersättning för hyra, lönekostnad för personalen och vårdförnödenheter. Ekenäs/Raseborg har genom separat avtal debiterat de övriga avtalspartnerna. Fördelen med nuvarande system är att jouren under jourtid är koncentrerad till en plats. Nackdelen är att systemet är ett blandsystem. Under vardagsnätterna registreras alla besök (utom barn) som specialsjukvård med medföljande kostnader. Under veckosluten är specialsjukvården och primärhälsovården var sin aktör och upprätthållare och patientdokumentationen är följaktligen åtskild. Patienterna har svårt att skilja åt de olika systemen. Med detta som utgångsläge beslöt regionens s.k. sote-grupp ( grundtrygghetsdirektörer, ledande läkare och sjukvårdsområdets ledning ) vidareutveckla den gemensamma jourverksamheten. För ändamålet tillsattes en arbetsgrupp våren 2009 och en projektplan ( bilaga 1 ) sammanställdes i augusti. Enligt projektplanen bör en projektrapport vara färdig MÅLSÄTTNING Projektarbetet har baserat sig på den rapport om jourverksamheten som utarbetats inom HNS under år 2008 ( Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin somaattisen päivystyksen kokonaissuunnitelma ). Denna tar fasta på de kommande förändringarna i lagstiftningen samt de övriga förändringar som håller på att ske, dvs att jourverksamheten koncentreras och att sakkunskapen samtidigt ökas. Rapporten förespråkar att nuvarande jourpolikliniker inom HNS utvecklas i riktning mot en genuin samjour i HNS regi. SHM har publicerat en arbetsgruppsrapport om enhetliga grunder för jourmässig vård ( STM058:00/2009, Yhtenäiset päivystyshoidon perusteet ), vilken ytterligare klarlägger begreppen och den framtida utvecklingen. Denna rapport har dock av förståeliga skäl inte fullt ut kunnat användas i projektarbetet. Målsättningen är alltså att uppnå en en-dörrs jour, dvs en egentlig samjour, som fungerar dygnet runt med enhetliga principer. Inrättandet av en jouravdelning (uppföljningsavdelning) är en del av projektet i stort, men behandlas närmare i en senare projektplan. Den konkreta nyttan av projektet förväntas vara en förbättrad vårdprocess både ur patientens och beställarens/betalarens (kommunens) synvinkel med mindre dubbel-arbete och snabbare och bättre processer. Samtidigt frigörs resurser inom den elektiva verksamheten framförallt inom primärhälsovården. 3 BESKRIVNING AV ARBETSSÄTTET Den av sote-gruppen initierade arbetsgruppen för samjour och uppföljningsavdelning ( Asrup ) sammanträdde till sitt första möte och har sedan dess i något varierande sammansättning sammanträtt sammanlagt 9 gånger. Sote-gruppen har fungerat som styrgrupp för arbetet.

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS 3/6 Projektplanen färdigställdes i augusti 2009 och omfattades av sote-mötet Nämnden för VNS har antecknat sig projektplanen för kännedom och omfattat densamma ( 46 ). Samjoursprojektet har behandlats vid kommunförhandlingarna sommaren Målsättningarna i projektet är inskrivna i budgetplanen för Raseborg. Ett seminarium i ärendet för förtroendevalda ordnades och arbetsgruppen fick ta del av erfarenheterna av utvecklandet av jourfunktionen i Lojo och Hyvinge. Studiebesök till nämnda ställen gjordes redan hösten Subarbetsgrupper har tillsatts för att arbeta med särskilda delprojekt, dvs telefonrådgivning som sjukskötarverksamhet, de tilltänkta utrymmen, ADB-lösningar, besöksstatistik och beslutsgången i projektet. 4 MELLANRAPPORT 1 Besöksstatistik Bedömningen av den nuvarande volymen jourbesök på hälsovårdscentralerna är svår eftersom statistikföringen inte har varit helt enhetlig. Ca hälften av besöken dagtid på Raseborgs och Hangö hälsovårdscentraler har klassificerats som jourbesök ( 53 % för Raseborgs del och 49 % för Hangös del under år 2009 ) Tillgängliga statistikuppgifter bifogas som bilaga 2. På basen av detta skulle det maximala antalet jourbesök per månad på en samjour ligga mellan 3100 och Att observera i detta sammanhang är att någon klar definition på jourbesök kontra övrig brådskande vård inte funnits att tillgå före (Yhtenäiset päivystyshoidon perusteet). Samtalsvolymen uppskattades vara ca 3000 samtal/månad dvs. 100 samtal i dygnet. 4.2 Personalresurser Det fortsatta arbetet kommer att gå ut på att definiera vilka fall av brådskande vård som lämpligen bör hänföras till samjouren och vilka som bör tas om hand på den egna hälsovårdscentralen. Detta innebär att det i detta skede är för tidigt att ta ställning till det exakta behovet av personal. Läkarresurser behövs dock under dagtid både inom medicin, kirurgi och allmän medicin. 4.3 Telefontrafik Telefonsservicen bör utvecklas så att det finns ett telefonnummer för joursamtal för vårdbehov och bedömning av vårdbehovet och ett annat för diverse förfrågningar. Patienten styrs till lämpligaste vårdpunkt. Call center verksamhet bör också innebära möjlighet att boka icke-brådskande mottagningstid på patientens egen hvc till läkare/sjukskötare. De olika stationerna bör ha lediga tider att erbjuda. Telefongruppen har bekantat sig med olika Triagemodeller och anser att den lämpligaste modellen är Jorvmodellen kombinerat med det nuvarande egna systemet. Den kan inte som sådan tas i bruk utan kräver att den skräddarsys. Modellen innebär att callcenter verksamheten sköts i egen regi och fysiskt fungerar vid samjouren. Alla samtal dokumenteras och personalen har tillgång till de ADB program som används både på hälsocentralerna och på sjukhuset. Modellen kommer att kräva personalresurser och utbildning. En avsevärd del av telefontrafiken kommer att kvarstå på hälsovårdscentralerna under dagtid.

4 HELSINGFORS OCH NYLANDS 4/6 4.4 ADB och registerförfarande Under veckosluten används nu Pegasos för de patienter som hälsovårdscentralen sköter och MD-Oberon för sjukhusets jourpatienter. Hvc- besöken bokförs i Pegasos, texterna dikteras på kassett och skickas vidare för utskrivning. Detta gäller också Ingås patienter. VNS jourpoliklinik har tre arbetsstationer för Pegasos (januari 2010). Om HNS/VNS är värd för samjouren faktureras alla patienter via MD-Oberon och ALSA (Asialaslaskutus). Integrering mellan MD-Oberon och kommunernas faktureringsprogram är inte att rekommendera. Överenskommelse och klara direktiv måste göras för vilka patienter som är sk. hälsovårdspatienter (vilket betyder att barn inte betalar hälsovårdsavgift och vuxna en lägre avgift än poliklinikavgift och ev. bara tre gånger per år) och vilka som är specialsjukvårdspatienter (vilket betyder att alla betalar poliklinikavgift för alla besök). Den som ansvarar för vården är registeransvarig. Enl. Yhtenäiset päivystyshoidon perusteet är sjukhuset huvudman då samjouren finns på sjukhuset och hälsocentralen huvudman då det är fråga om hälsocentralens dagjour. Det finns tekniska lösningar på allt. Användning av olika system kostar inte mycket, men integreringar mellan olika system är dyra. Kostnaderna kan uppskattas först efter att man beslutat hur samjouren organiseras. Innan arbetet kan fortsätta måste det finnas tydliga planer på hur samjouren ska organiseras. Sedan söker adb-gruppen lösningar på vilka system som används, hur faktureringen (både patientoch kommunfakturering) ska ordnas och vilka teknik som behövs. 4.5 Utrymmen För den utökade samjourverksamheten behövs uppskattningsvis hela den nuvarande jourpolikliniken, vilket innebär att ersättande utrymmen för den elektiva verksamheten bör kunna erbjudas. Samtidigt noteras att rumsindelningen på jourpolikliniken idag inte till alla delar är ändamålsenlig, t.ex. skulle ett större uppföljningsrum behövas. E- och F-flygeln skall saneras och vid behovsanalysen inför E-och F-flygelns sanering tas i beaktande att man i flygeln kan åstadkomma ersättande utrymmen för de elektiva poliklinikerna samt därtill inrätta en jouravdelning. Vid planeringen bör man beakta att tidsbeställnings-mottagningarna bör finnas på ett funktionellt bra ställe dvs. flere polikliniker använder gipsrummet, öronpkl använder mycket röntgentjänster osv. Tidtabellen för saneringen av E- och F-flygeln är sådan att den är i bruk tidigast september Detta innebär att en funktionell samjourverksamhet i full skala inte kan fås i gång före det användbara. 4.6 Kostnaderna Exakta kalkyler för vad en samjoursverksamhet kostar låter sig inte göras i detta skede. Långt är det fråga om en omfördelning av befintliga resurser. Debiteringen bör ske på basen av innehållet i vården. Någon direkt inbesparing låter sig knappast göras, men kostnadsökningen kan stävjas på sikt. Detta låter sig främst göras genom att se över processerna och använda befintliga resurser effektiv och t.ex. öka möjligheten till skötarmottagningar.

5 HELSINGFORS OCH NYLANDS 5/6 4.7 Sammanfattning Under arbetets gång har arbetsgruppen blivit övertygad om att en utveckling av samjouren är den enda rätta vägen till ett fullgott, regionalt samarbete mellan primärhälsovården och specialsjukvården. Detta står också i samklang med social- och hälsovårdsministeriets rapport. En fullskalig samjour går inte att upprätta förrän tilläggsutrymmen finns och detta betyder tidigast 9/2012. Det är dock inte bara utrymmen som behövs utan också grundläggande förändringar i sättet att fungera. Detta i sin tur kräver mycket utvecklingsarbete på alla nivåer i alla processer. Arbetet med att utveckla samjouren i Hyvinge tog 5 år. 4 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 5.1 Fortsatt process-/projektarbete Arbetet för att utveckla samjouren bör fortsätta baserat på riktlinjerna och kriterierna i SHM:s rapport om enhetliga grunder för jourverksamheten. VNS har erhållit e som HNS utvecklingsstöd för att fortsätta projektet år Projektplanen preciseras för detta ändamål med klart definierade etappmål. 5.2 Läkarresursen under veckosluten Med det snaraste bör redas ut när VNS kunde överta ansvaret för jourverksamheten i sin helhet ytterom tjänstetid. Detta skulle betyda att VNS skulle ansvara för tillgången på allmän läkare under veckoslut. Raseborgs nuvarande avtal med Coronaria tar slut i december 2010 och också VNS bör tillsvidare köpa dylika tjänster. En dylik förändring kräver också en förändring i avtalet om jourverksamheten beträffande avgiftsklassen för primärvårdsjour. Detta kunde ge ökad flexibilitet i organiseringen av läkarresurserna vid VNS. 5.3 Åtgärder som kan genomföras redan 2010 Överenskommelse kan nås om att patienter som behöver ambulanstransport av medicinska skäl transporteras direkt till jourpolikliniken på VNs utan mellanlandning på hälsovårdscentralen. Motsvarande överenskommelse kan också eftersträvas vid vissa andra definierade tillstånd. 5.4 Utbildning av personal Gemensam utbildning bör ordnas för att uppnå gemensamma principer för telefonrådgivning (Triage) samt utveckla principen med sjukskötarmottagningar både inom primärhälsovården och specialsjukvården. 5.5 Information för allmänheten En skild plan för hur allmänheten informeras bör utarbetas. För detta ändamål behövs olika kanaler (tidningar, 112- happenings mm ).

6 HELSINGFORS OCH NYLANDS 6/6 5.6 Jour-/ uppföljningsavdelningen Den kommande jour-/uppföljningsavdelningens verksamhet och personalbemanning bör planeras. 6 SAMMANDRAG Social- och hälsovårdsministeriets rapport Yhtenäiset päivystyshoidon perusteet ( ) stakar ut riktlinjerna för jourverksamhet och brådskande vård i framtiden. Ovan beskrivna arbete för att utveckla samjouren inom Västra Nylands område står i samklang med dessa riktlinjer, trots att detta dokument inte funnits att tillgå under arbetet. Det finns alltså alla skäl att fortsätta arbetet med att bearbeta processerna för jourverksamhet och brådskande vård både inom specialsjukvården och primärhälsovården och så långt som möjligt förenhetliga dessa. Så ändamålsenliga utrymmen som möjligt bör ställas till samjourens förfogande. Samarbetet med ambulansverksamheten bör intensifieras. 7 REFERENSER Arbetsgruppens sammansättning Subarbetsgruppernas rapporter - ADB-gruppen - Rogruppen - Statistikgruppen - Telefongruppen Helsingin ja Uudenmaan sairaanhoitopiirin somaattisen päivystyksen kokonaissuunnitelma Yhtenäisen päivystyshoidon perusteet, STM58:00/2009