Transkript

1 Sivu 1/6 (Sivu 1 / 1) Effektfull förändring Strategin för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt för åren BAKGRUNDSUPPGIFTER (fråga 1) 1. Uppgifter på den som svarar Kommun, vilken Åbo universitet Annan högskola, vilken Affärsverkets direktion, vilken Personal Patientorganisation, vilken Annan, vilken FRÅGOR ANGÅENDE PERSONALEN (frågorna 2-3) 2. Vilken yrkesgrupp representerar du? Läkare Vårdpersonal Akademisk forsknings- och vårdpersonal Administrativ och servicepersonal Annan, vilken 3. På vilket verksamhetsområde arbetar du? Affärsverket för akutvård och jour Åucs Affärsverket Tyks-Sapa Psykiatri Affärsverket Åbolands sjukhus Tekniska och underhållstjänsterna Administrativa centralen Annat, vilket STRATEGISKA VAL (fråga 4) 4. Är de fyra strategiska målen Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts strategi: patientfokus, jämlikhet, välmående och kunnande personal samt kontinuerlig förbättring och förnyelse, lyckade val? Er uppfattning om de strategiska valen: PATIENTFOKUS (frågorna 5-9) 5. Vi ber er ange prioritetsordningen för kundfokusmålen på en skala 1-5.

2 Sivu 2/6 viktigaste näst viktigaste tredje viktigaste fjärde viktigaste minst viktig All verksamhet ska producera värde för patienter och övriga kunder. Centrala mätare av värdet är kundens erfarenhet och behandlingarnas effekt. Patienten deltar aktivt sin behandling genom digitala ärendetjänster på landskapsnivå. Patientuppgifterna är på rätt plats rätt tid. Servicen är så bra och den höga kvaliteten på vård allmänt känt så att patienterna vill komma till oss för att få vård. 6. Vi ber er ange prioritetsordningen för kundfokusåtgärder på en skala 1-5. viktigaste näst viktigaste tredje viktigaste fjärde viktigaste minst viktig Vi ökar kundernas delaktighet vården samt planeringen av vården och vårdprocesserna. Vi garanterar omfattande, högklassiga, vältillgängliga och jämlika tjänster inom specialiserad sjukvård landskapet. Vi tar bruk kundorienterade IT-stödda verksamhetsmodeller: hantering av patient- och kunddata på landskapsnivå, elektronisk ärendehantering samt regionala system för kunskapsledning. Vi möjliggör kunddatans användbarhet: gemensam informationshantering för social och hälsovård landskapet och vägkarta för gemensamma patientdataregister. Vi kommunicerar aktivt om tjänsternas höga kvalitet. 7. Tycker ni att man lyckats uppställningen av mål för kundfokus? Kan inte säga 8. Har man lyckats i uppställningen av åtgärder beträffande kundfokus? 9. Beskriver den valda patientberättelsen väl kundfokuset? "g vill få vård Egentliga Finland, eftersom vården är sådan som jag vill ha: av hög kvalitet, rätt tid samt vänlig. g vet var jag får hjälp och information. g kan delta och påverka min vård också hemifrån. Mina patientuppgifter finns alltid till förfogande och jag och mina närmaste blir inte bollade från ett ställe till ett annat." Övriga kommentarer om åtgärder som presenterats anslutning till patientfokus. Borde patientfokus innehålla också andra än ovannämnda åtgärder? JÄMLIKHET (frågorna 10-14) 10. Vi ber er ange prioritetsordningen för jämlikhet på en skala 1-5. viktigaste näst viktigaste tredje viktigaste fjärde viktigaste minst viktig Rättvisa konkretiseras som en jämlik behandling av olika patient- och kundgrupper. Regional jämlikhet förutsätter en kontinuerlig utveckling av tjänster. Olika kundgrupper ska behandlas jämlikt; resurser ska koncentreras till de grupper som behöver det mest, till de mest effektiva behandlingarna och till förebyggande åtgärder. Jämlikhet betyder att offentliga medel ska räcka också till andra än social- och hälsovårdstjänster

3 Sivu 3/6 Vi producerar ett allt mer omfattande serviceutbud också på svenska. 11. Vi ber er ange prioritetsordningen för åtgärder beträffande jämlikhet på en skala 1-4. viktigaste näst viktigaste tredje viktigaste minst viktig Vi utvecklar rehabiliterande närsjukhus enlighet med "Ett sjukhus"-modellen för att garantera jämlika tjänster regionen och som stöd för primärhälsovården. Vi harmoniserar specialiserade sjukvårdens vårdpraxis och stöder harmoniseringen av vårdpraxis också inom basservice. Behov som orsakas av ökningen efterfrågan på specialiserad sjukvård täcks genom att avsätta resurser på nytt och genom att minska på tjänsternas "överanvändning". - Sjukvårdens organisationsstruktur utvecklas för att stöda en kundorienterad och kostnadseffektiv verksamhet. Vi frigör kapital från utrymmen och anordningar. - Tidsspannet för verksamhetsplaneringen förlängs och det kopplas tätt samman med utrymmes- och investeringsprogrammet. - Man säkerställer att användningen av ny teknologi är motiverat, beräknat och genomtänkt. 12. Har man lyckats uppställningen av mål för jämlikhet? 13. Har man lyckats uppställningen av åtgärder beträffande jämlikhet? 14. Beskriver den valda patientberättelsen väl jämlikheten? "g har rätt till samma tjänster som alla andra oberoende av var jag bor. g vill att mina tjänster producerats förnuftigt ochekonomiskt så att det räcker pengar också till andra viktiga tjänster samhället." Övriga kommentarer om åtgärder som presenterats anslutning till jämlikhet. Borde jämlikhet innehålla också andra än ovannämnda åtgärder? KUNNIG OCH VÄLMÅENDE PERSONAL (frågorna 15-19) 15. Vi ber er ange prioritetsordningen för målen för en välmående och kunnig personal på en skala 1-3. viktigaste näst viktigaste tredje viktigaste Rätt kunnande på rätt plats rätt tid. Uppskattande dialog och smidigt samarbete på arbetsplatsen skapar välbefinnande arbetslivet och säkerställer en god vård för patienten. Lyssnande och diskuterande förmansarbete samt uppställning av mål och kompetensutveckling möjliggör en flexibel utveckling av verksamheten Vi ber er ange prioritetsordningen för åtgärder beträffande välmående och kunnig personal på en skala 1-6. viktigaste näst viktigaste tredje viktigaste fjärde viktigaste femte viktigaste minst viktig Vi uppmanar vår personal att röra sig mellan olika verksamhetsställen och ökar distansmottagningen och distanskonsultationsverksamheten. Vi stöder kompetensutvecklingen hela landskapet. Vi utvecklar arbetsgemenskapsfärdigheter. Vi förbättrar rekryteringskunnande. Vi utvecklar färdigheter inom kontinuerlig förbättring på basis av lean-tänkande Vi stärker lednings- och förmansfärdigheter som behövs inom social- och hälsovårdsbranschen tillsammans med kommuner, högskolor och specialansvarsområdet.

4 Sivu 4/6 17. Har man lyckats uppställningen av mål för välmående och kunnig personal? 18. Har man lyckats uppställningen av åtgärder för välmående och kunnig personal? 19. Beskriver den valda patientberättelsen välmående och kunnig personal på ett bra sätt? g blir omhändertagen av bästa möjliga yrkesmänniskor som trivs sitt arbete. g kan se att på den här arbetsplatsen finns det förtroende, uppskattning och öppenhet vardagen. Entusiasm och önskan att utvecklas förmedlas också till mig och till min vård - och man lyssnar till min respons." Övriga kommentarer om åtgärder som presenterats anslutning till välmående och kunnig personal. Borde välmående och kunnande personal innehålla också andra än ovannämnda åtgärder? KONTINUERLIG FÖRBÄTTRING OCH FÖRNYELSE (frågorna 20-24) 20. Vi ber er ange prioritetsordningen för målen för kontinuerlig förbättring och förnyelse på en skala 1-4. viktigaste näst viktigaste tredje viktigaste minst viktigast Den specialiserade sjukvården måste förbli av högsta kvalitet, kostnadseffektiv och konkurrenskraftig. Sjukvårdsdistriktet förbättrar sin egen verksamhet och stöder utvecklingen av hela landskapets servicesystem. Universitetssjukhusets förmåga att stöda forskningen och landskapets hälso- och biobransch förbättras. Samarbetet med högskolorna blir tätare. 21. Vi ber er ange prioritetsordningen för åtgärder beträffande kontinuerlig förbättring och förnyelse på en skala 1-4. viktigaste näst viktigaste tredje viktigaste minst viktig Vi genomför "University Health Campus Turku"-utvecklingsprogrammets och spetskompetensstrategins åtgärder. Vi ökar innovationssamarbetet med områdets forsknings- och utbildningsorganisationer och näringslivet. - Nya innovationer kan testas flexibelt både på universitetssjukhuset och basservicen. Vi deltar social- och hälsovårdsintegrationen på landskapsnivå enligt regleringsplanen, samarbete med övriga aktörer området. - Vi fokuserar resurser till stöd för och implementering av regleringsplansarbetet och förberedningen av social- och hälsovårdsreformen på landskapsnivå. Vi stöder universitetssjukhusets konkurrenskraft och främjar den enlighet med regleringsavtalet genom samarbete på specialansvarsområden. - Vi främjar koncentreringen av krävande behandlingar till Åucs Har man lyckats uppställningen av mål för kontinuerlig förbättring och förnyelse? 23. Har man lyckats uppställningen av åtgärder beträffande kontinuerlig förbättring och förnyelse? 24. Beskriver den valda patientberättelsen väl kontinuerlig förbättring och förnyelse? "g vill ha vård på Åucs eftersom jag vet att bakgrunden för universitetssjukhusets toppexpertis finns unik erfarenhet, forskning på toppnivå och produktutveckling. Ett fungerande samarbete mellan universitetssjukhuset, högskolorna, kommunerna och näringslivet är viktigt för hela landskapet framgång."

5 Sivu 5/6 Övriga kommentarer om åtgärder som presenterats anslutning till kontinuerlig förbättring och förnyelse. Borde kontinuerlig förbättring och förnyelse innehålla också andra än ovannämnda åtgärder? UTVECKLING PÅ LANDSKAPSNIVÅ (fråga 25) 25. Vårt mål är att all utveckling som görs på Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt kompletterar social- och hälsovårdsreformen. Är det viktigt att Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt tar en aktiv roll utvecklingen på landskapsnivå? Representerar du kommunen eller Åbo universitet? FRÅGOR BETRÄFFANDE EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKTS BUDGET (frågorna 26-29) Enligt 21 grundavtalet ska medlemskommunerna och Åbo universitet beredas tillfälle att göra framställningar som berör utvecklingen av samkommunens utveckling. Fokusområden för verksamhetens utveckling har beskrivits frågor som gäller strategiutkastet och svaren till dessa påverkar också samkommunens förberedning av budgeten. Nedan följer tilläggsfrågor som gäller ekonomin och som påverkas av fokusområdena för utveckling av verksamheten. Samkommunen har förbundit sig att utveckla sin ekonomi enlighet med ekonomins stabiliseringsprogram. Enligt stabiliseringsprogrammet (åren ) får medlemskommunernas genomsnittliga ökning betalningsandelar inte överstiga en nivå på 3,8 under programperioden, de ackumulerade underskotten finansieras inom ramen för ovannämnda betalningsandelar och kapitaltäckningen förbättras så att lånestocken är högst 200 milj. euro slutet av programperioden. bokslutet 2015 var tillväxtprocenten för medlemskommunernas betalningsandelar 2,7, balansräkningen var underskottet 8,9 milj. euro och lånestocken 231,9 milj. euro. Enligt samkommunens uppfattning är man på god väg mot målen programmet och man kommer att uppnå dem trots de nya uppgifterna som under programperioden flyttats över från kommunerna till sjukvårdsdistriktet (akutvård och samjour). 26. Är ni av samma åsikt med följande påstående: "Sjukvårdsdistriktet utvecklar sin verksamhet på det sätt som beskrivs strategiutkastet och ekonomiplaneringen baserar sig på genomförandet av ekonomins stabiliseringsprogram."? Om ni svarade nej, till vilka delar borde man enligt er uppfattning ändra målen? 27. Ska man fortsätta genomförandet av täckningsplanen för underskotten som tidigare (täcks jämnt under perioden), då budgeten för år 2017 skulle förberedas att visa ett överskott på milj. euro? Om ni svarade nej, hur borde man enligt er uppfattning täcka underskotten? Att säkerställa konkurrensförmågan, forsknings- och undervisningsverksamheten för landskapets hälsocampus samt stödmöjligheterna för företag inom hälsobranschen utgör en viktig del av strategin. Staten har minskat och kommer sannolikt att fortsätta minska stödet för forskning och undervisning (VTR). 28. Är ni av samma åsikt med följande påstående: "För att förverkliga ovannämnda strategiska mål kan statens minskning forskningsfinansiering delvis kompenseras med kommunfinansiering."?

6 Sivu 6/6 Om ni svarade nej, hur borde man enligt er uppfattning förhålla sig till minskningen forskningsfinansieringen? strategiutkastet konstateras det att landskapets förberedelser för social- och hälsovårdsreformen kan förutsätta investeringar eller gemensam resursfördelning mellan sjukvårdsdistriktet och dess medlemskommuner. Sjukvårdsdistriktet har färdiga mekanismer tillgängliga (prestationsprissättning eller avgift för specialskyldigheter) för att genomföra detta mellan medlemskommunerna. 29. Är ni av samma åsikt med följande påstående: "Om man gemensamt kommer överens (t.ex. kommundirektörsmöte) om att sjukvårdsdistriktet genomför ett visst förberedelsearbete för social- och hälsovårdsreformen, kan kostnaderna för sådant arbete beaktas sjukvårdsdistriktets budget."? Om ni svarade nej, hur borde man enligt er uppfattning täcka kostnaderna för sådant förberedelsearbete som utförts av sjukvårdsdistriktet eller för investeringar? ORDET ÄR FRITT: TACK FÖR SVAREN! Lähetä