ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN. Tuggeliteskolan

Transkript

1 ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN Tuggeliteskolan

2 Innehållsförteckning. Sidan Innehållsförteckning 2 Visionen 3 Prioriterade områden läsåret Det främjande arbetet. 4 Tuggeliteskolans arbete för att förebygga och upptäcka förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 4 Kartläggning 8 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 8 Skolledningens ansvar 10 Personalens ansvar 10 Elevernas ansvar 11 Skolans styrdokument 11 FN s barnkonvention Skollagen och diskrimineringslagen Definitioner 15 Uppföljning och utvärdering av läsåret Litteraturhänvisning 21 Bilaga 1 22 Bilaga 2 23 Bilaga 3 Checklista 24 Bilaga 4 Om en kränkning ägt rum. 25 2

3 Vår vision På Tuggeliteskolan ska alla känna sig välkomna, trygga och respekterade. Alla ska vara en del av gemenskapen. Prioriterade områden läsåret Vad ska vi sätta fokus på? Införa samlingar kring den mångkulturella almanackan Hur ska vi arbeta för att nå målet? Köpa in mångkulturell almanacka till samtliga klasser även i år. Vem/vilka är ansvariga? Styrgruppen ansvarar för inköp. Klassläraren ansvarar för arbetet i klassen. Målet är nått när Almanackorna finns och används i alla klasser. Skapa rutiner för mottagande av ny elev under termin. Göra en arbetsgång hur vi tar emot en ny elev. Styrgruppen ansvarar för att se över rutinerna. När rutinen fungerar och används av all personal. Att alla, barn och vuxna, känner sig sedda och välkomna till skolan. Skapa hållbar rutin kring dokumentation av oönskade händelser, bilaga 1. Att vi hejar/hälsar på varandra när vi möts. Vid varje arbetslagsmöte införa en rutin att alltid i samband med att elevärenden berörs dokumentera insatser som gjorts. All personal på skolan. Rektor, pedagogisk ledare samt enskild lärare/pedagog. När även nästa års KBU undersökning visar bra resultat gällande trygghet och trivsel. Rutinen fungerar. 3

4 Det Främjande arbetet. Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, Omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, Riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förkommen anledning. (Allmänna Råd, Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ) Exempel på hur vi arbetar på vår skola för att främja likabehandling; Inom vårt system med klassråd och Tuggeliteråd ta tillvara elevernas synpunkter på gemensamma regler för att underlätta samvaron. Skapa ett gott klimat mellan vårdnadshavare och skola. Detta gör vi genom information i bloggar, utvecklingssamtal, öppet hus/drop-in och andra gemensamma aktiviteter. Återkommande gemensamma utedagar för förskoleklasserna för att lära känna varandra. Vid planering av verksamhet ta hänsyn till elevers olika behov så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar. Följa våra gemensamma riktlinjer för inskolning av nya elever, både de som kommer som nya vid läsårets start och de som kommer inflyttande under läsåret. Gemensamma aktiviteter för hela skolan, t.ex. skoljogg, julpysseldag, friskvårdveck (v.6), påskkul och åk 3:s aktivitetsdag för hela skolan. Tuggeliteskolans arbete för att förebygga och upptäcka förekomst av, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, Omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. (Allmänna Råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ) Alla vuxna på skolan har ett ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på våra skolor ska vara väl förtrogna med värdegrunduppdraget, och 4

5 att verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Skolans värdegrund och uppdrag Lgr-11) En grundläggande förutsättning är att förhållningssättet mellan barn/elever och vuxna präglas av ömsesidig respekt. Återkommande varje år på skolan: Genomföra och följa upp Kommunens enkät, KBU-Grundskola, som riktar sig till elever i åk 2 där frågor ställs kring skolans arbete med Normer och Värden. Fadderverksamhet. Varje avdelning utser faddrar som har ett särskilt ansvar att ta hand om och välkomna årets nya elever. Det arbetet påbörjas under våren när de nya eleverna besöker skolan och fortsätter när de börjar skolan. När elever kommer under pågående läsår vid t.ex. inflyttning utses faddrar även för dem Gemensamma regler. Vid behov upprättas gemensamma regler för att samvaron på skolan ska fungera bra (t.ex. gemensamma regler för olika typer av spel och lekar). Förslag på reglerna tas fram på klassråd och beslutas i Tuggeliterådet. Vårt gemensamma trivselmanifest skickas vid läsårsstart hem till varje elev för genomgång i hemmet samt påskrift. Vid behov revideras trivselmanifestet. Utvecklingssamtal. I samband med utvecklingssamtalet lyfts frågor kring trygghet och trivsel på skolan. Det finns alltid personal med i omklädningsrummen före och efter idrottslektionerna. På rasten finns alltid lärare/pedagoger från varje avdelning ute. De följer de riktlinjer som visade sig fungera bra i Skolverkets rapport: Vad fungerar? KÖN Kön handlar om könsidentitet och könsuttryck. Alltså hur man identifierar sig och hur man väljer att uttrycka sig. Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Mål: Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotyper, könsroller och fördomar, om vad som är kvinnligt och manligt. Vårt mål är också att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Aktiviteter för att nå målen: För att hålla en röd tråd finns fritidspedagoger och lärare med i barngruppen under hela dagen

6 Använda de situationer som dyker upp i vardagen för att utmana barnens och personalens sätt att tänka och agera. Vara uppmärksamma på att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande över verksamheten, t. ex använda principen varannan damernas när ordet fördelas vid gemensamma samlingar och genomgångar. ETNISK TILLHÖRIGHET Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. ( Diskrimineringsombudsmannens hemsida) Mål: Alla oavsett var man kommer ifrån eller hur man ser ut ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Aktiviteter för att nå målen: I den dagliga samlingen arbeta med den mångkulturella almanackan tillsammans med Nordisk almanacka. FN-vecka med fokus på Mänskliga rättigheter och människors likheter/olikheter. RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. (Diskrimineringsombudsmannens hemsida) Mål: Alla på vår skola ska känna sig trygga i förvissningen att ingen religion eller annan trosuppfattning ensidigt uppmärksammas. Aktiviteter för att nå målet: Vi ska uppmärksamma andra religioners högtider vid dagens samling med hjälp av den mångkulturella almanackan. Vi ska visa intresse och respekt för andra trosuppfattningars sätt att tänka och handla. 6

7 FUNKTIONSNEDSÄTTNING I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. (Diskrimineringsombudsmannens hemsida) Mål: Alla barn ska ha möjlighet att delta i vår verksamhet oavsett funktionsnedsättning. Aktiviteter för att nå målet: När vi planerar verksamheten ska konsekvenser för barn med funktionsnedsättning beaktas innan vi fattar beslut. Vi planerar miljön så att alla barn ska ha samma möjlighet att delta i verksamheten. Vid behov ser vi till att få den fortbildning vi behöver. Vi organiserar verksamheten så att det finns personal nära barn med funktionsnedsättning för att förhindrar onödiga missförstånd. SEXUELL LÄGGNING Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. (Diskrimineringsombudsmannens hemsida) Mål: Alla oavsett sexuell läggning ska känna sig trygga och respekterad. Aktiviteter för att nå målet: Ämnet uppmärksammas på barnens initiativ och i naturliga situationer. Elevhälsan fortbildar sig i HBTQ och kommer under certifieringsprocessen genomföra ett utvecklingsarbete på skolan. 7

8 KRÄNKANDE BEHANDLING - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. (Skollagen kapitel 6 3.) Mål: På skolan ska alla känna sig trygga varje dag de är i verksamheten. Alla ska vara väl förtrogna med hur man kan hantera eventuella konfliktsituationer. Aktiviteter för att nå målet: När svåra situationer uppstår hjälpa barnen att lösa dem. Ge barnen stöd och verktyg för att kunna lösa konfliktsituationer själva. Lära alla barn att söka upp en vuxen om situationen inte går att lösa på egen hand. Organiserad verksamhet så att det alltid finns rastvärdar från varje klass ute alla raster. Målen följs upp vid utvärderingsdagen i maj varje år. Ansvarar för detta gör rektor, fritidspedagoger och lärare. Kartläggning Genomföra den kommungemensamma undersökningen KBU Grundskola varje år. KBU, Kund och Brukar Undersökning. En kartläggning av var det kan kännas obehagligt att vistas utomhus och inomhus på skolan. Vid varje Tuggeliteråd tas frågan om trivseln och det sociala klimatet på skolan upp. På skolområdets samverkansgrupper ingår alltid arbetsmiljö som en punkt, där förekomsten av diskriminering och kränkningar ges utrymme. De olycks- och tillbudsanmälningar som inkommer under ett läsår, sammanställs och tas upp på samverkansgrupperna. De används för att kartlägga ev. mönster för att kunna förebygga olyckor och tillbud. Vid utvecklingssamtalet tas frågor om trygghet och trivsel upp. Vid behov vidarebefordra det som kommer upp som berör vistelsen inom skolbarnomsorgen. Åtgärder när vi upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Så snart någon i skolan får kännedom om eller misstänker att kränkningar har förekommit eller förekommer, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske på ett respektfullt sätt och med hänsyn tagen till den utsatte och övriga inblandade. Den 8

9 som upptäcker/misstänker kränkning, kontaktar snarast rektor och rådgör med rektor vid minsta osäkerhet. Hur de ärenden som uppkommer ska hanteras, beslutas av rektor. Konflikter är en naturlig del av socialisationsprocessen och vissa frågor av bagatellartad karaktär kan utredas snabbt, där utredningen består i att få händelsen klarlagd och därefter utagerad, se bilaga 2. Kränkning mellan elever 1. Den som misstänker eller får kännedom om kränkningen genomför enskilda samtal med de inblandade för att ta reda på vad som hänt. Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utfört kränkningen. 2. Vårdnadshavare kontaktas och informeras om det inträffade, rektor kontaktas om det inte skett tidigare. 3. Beslut om åtgärder tas gemensamt med berörda. 4. Uppföljningssamtal/avstämning med de inblandade sker inom två dagar - en vecka, beroende på omständigheter som kränkningens art, elevernas ålder etc. Utredningen ska alltid dokumenteras av den som utreder (händelseförlopp, vilka som varit inblandade, tidpunkter, vilka kontakter som tagits, överenskommelser, åtgärder etc.). Dokumentationen förs vidare till rektor som i sin tur kontaktar huvudmannen. Kränkning av vuxen mot elev Om en elev, vårdnadshavare eller personal upplever att en elev/elever kränkts av anställd tas kontakt med rektor som ansvarar för ärendet. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. Kränkning av elev mot vuxen Om en personal upplever sig kränkt av elev/elever ansvarar rektor för utredningen. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. Berörda vårdnadshavare kontaktas alltid. Trygghetsteamets handlingsplan vid mobbning. Anmälan om misstänkt mobbning kan komma från vårdnadshavare, föräldrar eller elever. En skriftlig anmälan lämnas till någon av teamets medlemmar. Trygghetsteamet träffas och diskuterar ärendet. Trygghetsteamet undersöker om det är fråga om mobbning genom faktainsamling som observationer och samtal. Visar det sig vara mobbning börjar teamet samla information från olika håll. Det är viktigt att de som mobbar inte vet att trygghetsteamet vet. Vad behöver teamet veta? Vem är det som mobbar? Vad gör eller säger de/den som mobbar? Var gör han/hon det? När gör han/hon det? 9

10 När teamet har samlat tillräckligt med information planeras samtalet med mobbarna. Samtalen skall komma som en överraskning för dem. Med ett bestämt mönster styrs samtalet. Det som ger effekt vid samtalen är att man får mobbarnas bekräftelse på att mobbning sker och att man får mobbarna att aktivt delta i att mobbningen upphör. Alla inblandade uppmuntras att själva berätta hemma om samtalet. Skolan tar alltid kontakt med hemmet efter genomfört samtal. Det är viktigt att samtalen bygger på ömsesidig respekt och att det ej går ut på moralisering och bestraffning. Efter det första samtalet sker alltid uppföljningssamtal med alla inblandade. Hur många uppföljningssamtal som behövs avgörs från fall till fall. Målet med samtalen är att mobbningen skall upphöra. Utifrån behov/önskemål erbjuds även samtal med kurator eller skolsköterska för elever som varit inblandade i ett mobbningsärende. Eventuella bakomliggande orsaker till mobbning och behandling av dessa tas upp med elevhälsoteamet och/eller skolledning. Insatserna dokumenteras av trygghetsteamet. Om någon får kännedom om att en elev är utsatt, är målet alltid att kränkningarna ska upphöra. De åtgärder som vidtas, utgår från den utredning som genomförts i det aktuella fallet och riktas till den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Förhållanden på grupp- och skolnivå kan behöva förändras, och ska i det aktuella fallet beaktas. Skolledningens ansvar Skolledningen för Tuggeliteskolan tar avstånd från alla tendenser till diskriminering trakasserier och kränkande behandling. I Likabehandlingsplanen beskriver vi ansvarsfördelningen för att förebygga, kartlägga och följa upp diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Den som upptäcker/misstänker kränkning, kontaktar snarast rektor och rådgör med rektor vid minsta osäkerhet. Hur de ärenden som uppkommer ska hanteras, beslutas av rektor. Personalens ansvar Det är personalens ansvar att följa den likabehandlingsplan och det trivselmanifest som finns på skolan, bil 3 och 4. Det innebär att; Så snart någon i skolan får kännedom om eller misstänker att kränkningar har förekommit, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske på ett respektfullt sätt och med hänsyn tagen till den utsatte och övriga inblandade. 10

11 Dokumentera och följa upp fall av oönskade händelser med hjälp av den blankett som finns framtagen på skolområdet. Vid varje läsårs start gå igenom skolans trivselmanifest med barnen samt skicka hem det för genomläsning och påskrift i hemmet. Varje år utvärdera denna likabehandlingsplan och ta fram åtgärder för ev. förbättringar. Elevernas ansvar Det är barnens ansvar att följa skolans och fritidshemmens trivselmanifest och de gemensamt framtagna regler som finns på skolan. Trivselmanifest för Tuggeliteskolan och dess fritidshem. På vår skola och våra fritidshem är jag med och hjälper till så att alla trivs. Jag är rädd om mig själv och andra barn. Jag visar respekt för alla, barn och vuxna. Jag tänker på hur och vad jag säger till andra. Alla får vara med men man måste anpassa sig ibland. Jag tänker på att alltid försöka vara en bra kompis. Jag leker och springer innanför gränsen i skogen, och går inomhus. Jag säger till en vuxen om det har hänt något, som vi barn inte reda ut själva. Ur skolans styrdokument Skollagen 1 kap 2... Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Lgr 11 Skolans värdegrund... Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. 11

12 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev; respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Riktlinjer Lgr 11 Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt Läraren skall klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet i skolan och för samarbete 2.8 Rektors ansvar... Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att: - Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. 12

13 FN s barnkonvention. Barnkonventionen accepterades av FN i november Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som i alla sammanhang respekterar barnen. Den ska också stärka barns roll både i familjen och i samhället i stort. I och med barnkonventionen så har nästan alla världens länder sagt att de ska sträva åt samma mål. Alla länder som skrivit under konventionen måste se till att det alla i landet följer de regler som finns. Barnkonventionen består av 54 så kallade artiklar. De artiklar som skollagen framför allt grundar sig på är: Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa. Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling. Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet. Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande. Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska göra så det är ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet. Källa: Mänskliga rättigheter för barn ett informationsmaterial om FN:s barnkonvention om barnets rättigheter. (Förlagshuset Gothia, år 2000) 13

14 Skollagen och diskrimineringslagen. Det finns två lagar som ska skydda dig från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (Kapitel 6) och diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Skollagen Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel varje förskola eller skola): Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever. Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet; arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. 14

15 gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier. Den 1 januari 2009 infördes två nya diskrimineringsgrunder könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Det är förbjudet att diskriminera ett barn eller en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. (Barn och Elev ombudsmannens hemsida) Definitioner Kränkande behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Vårt arbete med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att 15

16 upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionsnedsättning ålder könsöverskridande identitet Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionsnedsättning 16

17 ålder könsöverskridande identitet eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. 17

18 Uppföljning, utvärdering och analys av läsåret Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument och ingen hyllvärmare! Den följs upp och utvärderas vid varje läsårsslut av all personal. Vid behov behöver den uppdateras och våra rutiner ses över, precis som den behöver följas upp på föräldramöten och klassråd/elevråd. Vad ska vi sätta fokus på? Införa samlingar kring den mångkulturella almanackan Hur ska vi arbeta för att nå målet? Köpa in mångkulturell almanacka till samtliga klasser. Vem/vilka är ansvariga? FN-gruppen på skolan ansvarar för inköp. Klassläraren ansvarar för arbetet i klassen. Målet är nått när Almanackorn a finns och används i alla klasser Utvärdering Vi fortsätter att utveckla användandet av den mångkulturella almanackan och gör det i kombination av den nordiska. Fortsätta förbättra skolområdets rutin för inskolning. Vidareförmedla det som kommer upp ang. trygghet och trivsel som berör vistelsen inom skolbarnsomsorgen. Utvärdera, analysera och förbättra utifrån de erfarenheter vi fick under våren 2014 när vi gick ner från fyra till tre dagar för inskolningen och skiljde skola och fritids åt samt tog bort vårens föräldramöte. I anslutning till genomförandet av utvecklingssamtalen avsätta tid för överlämning vid arbetslagsmöten. Rektor samt förskolechef på skolområdet. Rutinen fungerar. Klasslärare/mentor Rutinen fungerar. Rutinen fungerar men kommer att ses över och ev. revideras efter avslutad inskolning. Rutinen fungerar men tid måste fortsätta att prioriteras till detta på vingmötena. Att lika många elever känner sig väl bemötta av personalen på Tuggeliteskolan som på Karlstads övriga skolor. Lyfta frågan på våra gemensamma konferenser. Rektor, pedagogiska ledare samt enskild lärare/pedagog. Utvärderinge n av Tuggeliteskolan visar samma eller bättre resultat på frågan om hur jag bemöts av Målet är nått. 18

19 Skapa hållbar rutin kring dokumentation av oönskade händelser, bil 1. Vid varje arbetslagsmöte införa en rutin att alltid i samband med att elevärenden berörs dokumentera insatser som gjorts. Rektor, pedagogisk ledare samt enskild lärare/pedagog. skolans personal som genomsnittsvärdet i kommunens skolor. Rutinen fungerar. Rutinen fungerar fortfarande trögt. Vi behöver arbeta vidare med en gemensam syn. Vad räknas som oönskade händelser? KBU genomförd våren Upplevelsen av trivsel och trygghet på Tuggeliteskolan är hög. Likaså upplever eleverna att det är arbetsro i skolan, att flickor och pojkar behandlas lika och att det råder en bra stämning på skolan. Det är glädjande att vårt uthålliga arbete för trygghet och trivsel visar sig i undersökningen. Inom alla områden visar vår skola ett bättre resultat än kommunen i övrigt. 19

20 Litteraturhänvisning -Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverket Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling. DO, BEO & Skolinspektionen. -Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Skolverket Lgr-11 - Diskrimineringsombudsmannens hemsida. 20

21 Dokumentation Oönskade händelser/negativa handlingar Bilaga 1 Elev: Klass: Detta har hänt, datum o. tid: Typ av oönskad händelse Signatur: Knuffning el. fasthållen Hotad med stryk Slagen/sparkad Hånad/kallad elaka saker Utsatt för ryktesspridning Utstött/utfryst Annat Kort beskrivning av skolans agerande Kontaktat inom skolan: Samtalat med följande barn: Samtalat med vårdnadshavare: Uppföljning hur? (kort beskrivning) Signatur: 21

22 Fallbeskrivning Bilaga 2 Den utsatte: Larm från Datum Detta har hänt: Signatur: Samtal med: Uppföljningssamtal: Hur har det gått? Vi har informerat: Signatur: Datum: 22

23 Bilaga 3 Likabehandlingsarbetet under ett läsår. Vad När Hur Varför Kapprumskurs. Vid inskolning Gå igenom årets trivselmanifest och dela ut barnversionen av likabehandlingsplanen. Aug-Sept Tala om för barnen att man klär på sig och går ut för att det inte ska bli så trångt. I samband med klassråd. Undvika konflikter. Krav i skollagen att vårdnadshavare och barn ska känna till skolans arbete mot kränkningar. Kartläggning av skolans inom och utomhusmiljö. Ht. Fråga barnen Var de undviker att vara på rasterna och varför de i så fall undviker att vara där. Vilka ställen inomhus undviker man att vara och varför man undviker de platserna. Kartläggningar ska genomföras regelbundet på alla skolor. Resultatet används för att bli bättre i arbetet mot kränkningar Genomgång av ev. förändringar i trivselmanifestet. Januari På Tuggerådet och sedan på klassråd. Se över om ngt behöver förändras. 23

24 Vad händer om en kränkning ägt rum? Någon pratar med de berörda för att ta reda på vad som hänt inom 24 timmar. Bilaga 4. Något allvarligt har hänt. De inblandade pratar med varandra och försöker be om ursäkt på ett bra sätt. Vårdnadshavare informeras om det som hänt. Blanketten Oönskade händelser fylls i och skickas till rektor, 1 ex behåller man själv för uppföljning. Beteendet upphör, det var en engångshändelse Något mindre allvarligt har hänt. De inblandade pratar med varandra och försöker be om ursäkt på ett bra sätt. Ökad uppsikt över de inblandade en period. Beteendet upphör inte. Samma som ovan, Beroende på vad det är som händer kontaktas rektor, skolhälsovård eller trygghetsteamet för att sätta in lämplig åtgärd för att få beteendet att upphöra. Möte med vårdnadshavare för att informera om situationen. Ändra i gruppkonstellationer för att komma till rätta med problemet. Pedagoger arbetar närmare det/de berörda barnen. Återkommande avstämningar med barn, vårdnadshavare och ev. rektor, trygghetsteam o.s.v. Beteendet upphör inte, följ rutinen Något allvarligt har hänt. 24