ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN

Transkript

1 ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN TUGGELITESKOLAN KARLSTADS KOMMUN

2 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 VÅR VISION... 4 LIKABEHANDLINGSPLAN... 4 VAD SÄGER VÅRA STYRDOKUMENT OM KRÄNKANDE BEHANDLING OCH TRAKASSERIER?... 4 Skollagen (2010:800) Kap Diskrimineringslagen (Lag 2009:567)...4 KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS... 5 FÖRANKRING... 5 DEFINITIONER... 6 TRYGGHETSTEAM... 7 TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE HANDLING MELLAN ELEVER... 7 KRÄNKNING VUXEN MOT ELEV... 7 KRÄNKNING ELEV MOT VUXEN... 7 NORMER OCH VÄRDEN... 8 RIKTLINJER LGR METODER OCH AKTIVITETER FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING... 8 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV PRIORITERADE OMRÅDEN LÄSÅRET RESULTAT FRÅN KBU GENOMFÖRD VÅRTERMINEN PRIORITERADE OMRÅDEN LÄSÅRET SIDA 3 AV 13

4 4 VÅR VISION På Tuggeliteskolan ska alla känna sig välkomna, trygga och respekterade. Alla ska vara en del av gemenskapen och ingen ska utsättas för kränkande behandling eller diskriminering. LIKABEHANDLINGSPLAN VAD SÄGER VÅRA STYRDOKUMENT OM KRÄNKANDE BEHANDLING OCH TRAKASSERIER? Skollagen (2010:800) Kap.6 1 Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. 10 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser att sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten, är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta åtgärder. Diskrimineringslagen (Lag 2009:567) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Ålder SIDA 4 AV 13

5 KARTLÄGGNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Resultat från KBU, skolans elevråd, elevernas utvecklingssamtal samt skolområdets samverkansgrupp ligger till grund för årets utvärdering och analys. 5 FÖRANKRING Planen presenteras under september månad för den pedagogiska personalen och läggs sedan upp på skolans hemsida. SIDA 5 AV 13

6 6 DEFINITIONER Kränkande behandling Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. Trakasserier Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Mobbing En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. SIDA 6 AV 13

7 TRYGGHETSTEAM 7 Trygghetsteamet ska ses som en resurs i arbetet med likabehandling. Trygghetsteamet träffas varannan vecka för avstämning och arbetar förebyggande samt följer upp aktuella ärenden. Vid signaler om mobbing eller kränkning kopplas alltid trygghetsteamet in. Läsåret ingår rektor Lena Nyberg (ht -16), rektor Erik Holm (vt -17), fritidspedagog Anna-Lena Back, fritidspedagog/idrottslärare Malin Isacson och speciallärare Carina Paulsson. TRAKASSERIER ELLER KRÄNKANDE HANDLING MELLAN ELEVER 1. Den som får signal eller misstänker att trakasserier eller kränkande handling förekommit anmäler händelsen till rektor. 2. En utredning startas snarast. 3. Samtalen går ut på att reda ut: Hur upplever du det som hänt? Vem har gjort vad? När hände det? Var hände det? 4. Vårdnadshavare till de som blivit utsatta och de som utsätter kontaktas och informeras. 5. Uppföljningssamtal med berörda. 6. Om positivt resultat inte uppnås träffas vårdnadshavare och personal i ett elevhälsomöte för upprättande av kontrakt. 7. Uppföljning efter överenskommelse. 8. Allt dokumenteras. 9. Om situationen inte förbättras sker en mobbingutredning enligt plan. Trygghetsteamet jobbar med samtal som bygger på ömsesidig respekt och går inte ut på moralisering och bestraffning. Hur många samtal som behövs avgörs från fall till fall. Utifrån behov erbjuds även samtal med elevhälsopersonal för elever som varit inblandade. Samtal och utredning ska dokumenteras av den som utreder (händelseförlopp, kartläggning, vilka som är inblandade, tidpunkter, vilka kontakter som tagits, åtgärder etc.) Dokumentation överlämnas till rektor för information till elevhälsopersonal. KRÄNKNING VUXEN MOT ELEV Om en elev, vårdnadshavare eller skolans personal upplever att en elev kränkts av anställda på skolan ansvarar rektor för ärendet. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. KRÄNKNING ELEV MOT VUXEN Om en personal upplever sig kränkt av elev ansvarar rektor för utredningen. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. SIDA 7 AV 13

8 8 NORMER OCH VÄRDEN Skolans mål är att alla elever respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar vilja att handla också med deras bästa för ögonen. RIKTLINJER LGR 11 Alla som arbetar i skolan skall: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt METODER OCH AKTIVITETER FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING Elevernas synpunkter tas upp på klassråd och framförs sedan av klassrepresentanter på Tuggeliterådet som träffas en gång per månad. Skapa ett gott klimat mellan vårdnadshavare och skola. Detta gör vi genom information i bloggar, utvecklingssamtal, öppet hus/drop-in och andra gemensamma aktiviteter. Vid planering av verksamhet tar vi hänsyn till elevers olika behov så att alla kan delta utifrån sina förutsättningar. Följa våra gemensamma riktlinjer för inskolning av nya elever, både de som kommer som nya vid läsårets start och de som kommer inflyttande under läsåret. Gemensamma aktiviteter för hela skolan, t.ex. skoljogg, julpysseldag, friskvårdsvecka, påskkul och aktivitetsdag för hela skolan som åk 3 ansvarar för. Fadderverksamhet. Varje avdelning utser faddrar som har ett särskilt ansvar att ta hand om och välkomna årets nya elever. Arbetet påbörjas under våren när de nya eleverna besöker skolan. Om en elev kommer till Tuggeliteskolan under pågående läsår, vid t.ex. inflyttning, utses en fadder till den. Gemensamma regler. Vid behov upprättas gemensamma regler för att samvaron på skolan ska fungera bra. Förslag på reglerna tas fram på klassråd och beslutas i Tuggeliterådet. Vårt gemensamma trivselmanifest skickas vid läsårsstart hem till varje elev för genomgång i hemmet samt påskrift. Vid behov revideras trivselmanifestet. Utvecklingssamtal. I samband med utvecklingssamtalet lyfts frågor kring trygghet och trivsel på skolan. Det finns alltid personal med i omklädningsrummen före och efter idrottslektionerna. På rasten finns alltid lärare/pedagoger från varje avdelning ute. Vi strävar efter att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande över verksamheten. FN-vecka med fokus på Mänskliga rättigheter och människors likheter/olikheter. Vi ger eleverna stöd och verktyg för att kunna lösa konfliktsituationer själva. Vi lär alla elever att söka upp en vuxen om situationen inte går att lösa på egen hand. SIDA 8 AV 13

9 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV PRIORITERADE OMRÅDEN LÄSÅRET Vad ska vi sätta fokus på? Hur ska vi arbeta för att nå målet? Vem/vilka är ansvariga? Målet är nått när: Utvärdering Införa samlingar kring den mångkulturella almanackan Köpa in mångkulturell almanacka till samtliga klasser även i år. Styrgruppen ansvarar för inköp. Klassläraren ansvarar för arbetet i klassen. Almanackorna finns och används i alla klasser. Målet är nått. Skapa rutiner för mottagande av ny elev under termin. Göra en arbetsgång hur vi tar emot en ny elev. Styrgruppen ansvarar för att se över rutinerna. När rutinen fungerar och används av all personal. Rutiner finns men vi har tagit emot mycket få elever under terminen. Att alla, barn och vuxna, känner sig sedda och välkomna till skolan. Att vi hejar/hälsar på varandra när vi möts. All personal på skolan. När även nästa års KBU undersökning visar bra resultat gällande trygghet och trivsel. Målet är nått. Skapa hållbar rutin kring dokumentation av oönskade händelser, bilaga 1. Vid varje arbetslagsmöte införa en rutin att alltid i samband med att elevärenden berörs dokumentera insatser som gjorts. Rektor, pedagogisk ledare samt enskild lärare/pedagog. Rutinen fungerar. Arbetet med att förankra planer och rutiner bör fortgå för att få en samsyn på skolan. SIDA 9 AV 13

10 10 RESULTAT FRÅN KBU GENOMFÖRD VÅRTERMINEN 2016 SIDA 10 AV 13

11 11 Upplevelsen av trivsel och trygghet på Tuggeliteskolan är hög. Likaså upplever eleverna att det är arbetsro i skolan, att flickor och pojkar behandlas lika och att det råder en bra stämning på skolan. Det är glädjande att vårt uthålliga arbete för trygghet och trivsel visar sig i undersökningen. Inom alla områden visar vår skola ett bättre resultat än kommunen i övrigt. Vi fortsätter att arbeta för trygghet och trivsel på skolan, förankrar planer och rutiner för en samsyn i personalgruppen och strävar efter ett minst lika bra resultat vid nästa underdsökning. SIDA 11 AV 13

12 12 PRIORITERADE OMRÅDEN LÄSÅRET Vad ska vi sätta fokus på? Hur ska vi arbeta för att nå målet? Vem/vilka är ansvariga? Fortsätta arbetet med att förankra planer, rutiner och våra gemensamma värdegrundsord för ökad samsyn på skolan. Tid för avsätts på våra gemensamma möten. Rektor och all personal. Fortsätta att utveckla och synliggöra Tuggeliterådet. Informationstavla i matsalen/entrén med foto på klassrepresentanter och mötesprotokoll från Tuggeliterådet. Rektor och Anna-Lena Back. SIDA 12 AV 13

13 Karlstads kommun, Karlstad. Tel: E-post: Webbplats: karlstad.se