ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN. Tuggeliteskolans fritidshem

Transkript

1 ÅRLIG LIKABEHANDLINGSPLAN Tuggeliteskolans fritidshem

2 Innehållsförteckning. Sidan Innehållsförteckning 2 Vår vision 3 Prioriterade områden läsåret Det främjande arbetet 4 Tuggeliteskolans fritidshem arbetar för att förebygga och upptäcka 5 förekomst av diskriminering Kartläggning 8 Åtgärder när vi upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 9 Skolledningens ansvar 10 Personalens ansvar 11 Barnens ansvar 11 Ur skolans styrdokument 12 FN s barnkonvention 13 Skollagen och diskrimineringslagen Definitioner Uppföljning och utvärdering Uppföljning av Prioriterade områden Utvärdering och analys vt Litteraturhänvisning 20 Bilaga 1 21 Bilaga 2 22 Bilaga 3 23 Bilaga

3 Vår vision På Tuggeliteskolans fritidshem ska alla känna sig välkomna, trygga och respekterade. Alla ska vara en del av gemenskapen. Alla barn som går på våra fritidshem ska få möjlighet att ha en kompis och att vara en kompis. Prioriterade områden läsåret Vad ska vi sätta fokus på? Personalen bör fördela sig på större delar av skolgården. Fortsatt arbete med rutinen kring dokumentation av oönskade händelser. En personal per avdelning ska ha väst på fritidsrasten. Fortsätta förbättra skolområdets rutin för inskolning av nya förskoleklasselever. Hur ska vi arbeta för att nå målet? När vi är ute med barnen ska vi turas om att rotera över hela gården. Vid varje arbetslagsmöte införa en rutin att alltid dokumentera en kortfattad beskrivning av det som hänt och insatser man gjort. Införa rutinen. Utvärdera, analysera och förbättra utifrån de erfarenheter vi fick under våren Vem/vilka är ansvariga? Pedagogisk ledare och personalen på fritidshemmen. Rektor, pedagogisk ledare och pedagoger. Personalen på fritidshemmen. Rektor samt förskolechef på upptagningsområdet. Målet är nått när Vi täcker in större delar än idag. Rutinen fungerar och blanketterna finns hos varje arbetslag och rektor. Rutinen fungerar. Rutinen fungerar. Vi ska uppmärksamma andra religioners högtider. En gång under läsåret uppmärksamma en annan religions högtid än den kristna. Personal på fritidshemmen. Aktiviteten genomförd. Vi ska förbättra rutinen vid inskolning av ny personal. Utvärdera och förvissa oss om vad våra nya kollegor tyckte att de saknade för att känna sig trygga i olika rutiner. Rektor och pedagogiska ledare. Utvärdering är gjord och fungerande rutiner finns. 3

4 Det Främjande arbetet. Syftar till att skapa en trygg skolmiljö och förstärka respekten för allas lika värde, Omfattar diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, Riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förkommen anledning. (Allmänna Råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ) Exempel på hur vi arbetar på våra fritidshem för att främja likabehandling; Implementera och arbeta för att gemensamma regler som skapats av elevrådet gäller även på fritids. Skapa ett gott klimat mellan vårdnadshavare och fritidshem. Kontinuerligt utvärdera och vid behov förändra och förbättra våra inskolningsrutiner. Vid planering av verksamhet ta hänsyn till olika behov så att alla kan delta. Tydliga rutiner kring mellanmål. Gemensamma aktiviteter mellan fritidshemmen. 4

5 Tuggeliteskolans fritidshems arbete för att förebygga och upptäcka förekomst av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, Omfattar sådant som i en kartläggning av verksamheten identifieras som risker. (Allmänna Råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ) Alla vuxna på fritidshemmet har ett ansvar för att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkningar. Det innebär att alla som arbetar på våra skolor och fritidshem ska vara väl förtrogna med värdegrunduppdraget, och att verksamheten utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. (Skolans värdegrund och uppdrag Lgr-11) En grundläggande förutsättning är att förhållningssättet mellan barn/elever och vuxna präglas av ömsesidig respekt. Återkommande varje år på fritidshemmen: Kommunens enkät, KBU-Fritidshem, till alla barn i år 2 som går på fritids för att bl.a. granska trivsel och upptäcka ev. förekomst av mobbning, diskriminering eller kränkande behandling. Dokumentation och uppföljning enl. den modell vi använder oss av kring oönskade händelser. (bil.1) Kritiskt granska och förbättra våra rutiner, minst en gång per läsår i samband med utvärdering. Inskolning på fritids varje år för att alla barn ska känna sig trygga. Gemensamt regelsystem på våra tre fritidshem. Vid behov upprättas gemensamma regler för att samvaron på fritids ska fungera bra. Vi har gjort detta för spel av olika slag. Förslag på reglerna tas fram på klassråd och beslutas i Tuggeliterådet. De gemensamma regler som beslutats gäller både tiden i skolan och på fritids. Vårt gemensamma trivselmanifest skickas hem till varje barn för påskrift och diskussion i hemmet varje höst. Vid behov revideras trivselmanifestet. 5

6 KÖN Kön är en term som används för att särskilja individer som producerar olika typer av gameter, (könsceller). Genus är de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön. Mål: Flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla olika förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotyper, könsroller och fördomar, om vad som är kvinnligt och manligt. Vårt mål är också att verka för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Aktiviteter för att nå målen: Fritidspedagoger/Lärare i fritidshem finns med i verksamheten Vi kommer att ägna tid i konferenssystemet för att ytterligare uppmärksamma vårt eget sätt att tänka och handla i dessa frågor. Använda de situationer som dyker upp i vardagen för att utmana barnens och personalens sätt att tänka och agera. Vara uppmärksamma på att flickor och pojkar får lika stort utrymme och inflytande över verksamheten. ETNISK TILLHÖRIGHET Med etnisk tillhörighet menas enligt lagen en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering samer, romer, personer med svensk, somalisk, bosnisk etnisk tillhörighet och så vidare. Den etniska tillhörigheten bygger på självidentifikation. Det är alltså individen själv som definierar sin eller sina etniska tillhörigheter. ( Diskrimineringsombudsmannens hemsida) Alla oavsett var man kommer ifrån eller hur man ser ut ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Aktiviteter för att nå målen: Lyhördhet gentemot de få barn med annan etnisk bakgrund som vi har i våra barngrupper. RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING Alla som har en religion eller en annan trosuppfattning omfattas av skyddet mot diskriminering, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister. (Diskrimineringsombudsmannens hemsida) Mål: Alla ska känna sig trygga i förvissningen att ingen religion eller annan trosuppfattning ensidigt uppmärksammas. Aktiviteter för att nå målet: Vi ska uppmärksamma andra religioners högtider. 6

7 Vi ska visa intresse och respekt för andra trosuppfattningars sätt att tänka och handla, även om det strider mot våra egna uppfattningar. FUNKTIONSNEDSÄTTNING I diskrimineringslagen står att diskriminering som har samband med funktionshinder är förbjuden. Med det menas enligt lagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en människas funktionsförmåga. De kan bero på skador eller sjukdomar, som fanns vid födseln, har uppstått senare eller förväntas uppstå. Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är alltså något som en person har, inte något som en person är. Diskrimineringsombudsmannen anser att ett funktionshinder snarare är något som uppstår i en miljö som ställer upp hinder för personer med funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer som till exempel allergier, dyslexi, hörsel och synskador med mera. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse för lagens skydd mot diskriminering. Du är alltså även skyddad av lagen även om du har en mindre omfattande funktionsnedsättning. (Diskrimineringsombudsmannens hemsida) Mål: På Tuggeliteskolans fritidshem accepteras inte att någon elev känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av funktionsnedsättning. Alla barn ska ges möjlighet att delta i vår verksamhet oavsett funktionsnedsättning. Aktiviteter för att nå målet: När vi planerar verksamheten ska konsekvenser för barn med olika funktionsnedsättningar beaktas innan vi fattar beslut. Vi planerar miljön så att alla barn ska ha samma möjligheter att delta i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. Vid behov ser vi till att få den fortbildning vi behöver. Vi organiserar verksamheten så att det finns personal nära barn med funktionsnedsättning för att förhindrar onödiga missförstånd SEXUELL LÄGGNING Homosexuella, heterosexuella och bisexuella kan anmäla diskriminering som har samband med sexuell läggning. (Diskrimineringsombudsmannens hemsida) Mål: Alla ska känna sig trygga oavsett sexuell läggning. Aktiviteter för att nå målet: Ämnet uppmärksammas på barnens initiativ och i naturliga situationer. Vi ska under läsåret uppmärksamma detta genom att ifrågasätta heteronormen på någon av våra gemensamma konferenser. 7

8 KRÄNKANDE BEHANDLING - kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. (Skollagen kapitel 6 3.) Mål: På Tuggeliteskolans fritidshem ska alla känna sig trygga varje dag de är i verksamheten. All ska vara väl förtrogna med hur man kan hantera eventuella konflikter. Aktiviteter för att nå målet: När konflikter uppstår ska vi hjälpa barnen att lösa dem. Ge barnen verktyg för att kunna lösa konflikter själva. Uppmuntra alla barn till att ta hjälp en vuxen om konflikten inte går att lösa på egen hand. Se till att det finns rastvärdar som ser över hela skolgården. Vädja till alla vårdnadshavare vid inskolning kontakta oss om det är något som är viktigt för oss att känna till. Uppmana vårdnadshavare att kontakta oss om det hänt något som är viktigt för oss att känna till. Samtliga mål följs upp vid utvärderingsdagen i maj varje år. Ansvarar för detta gör rektor och fritidspedagoger. Kartläggning Genomföra den kommungemensamma KBU för fritidhem i åk 2. En kartläggning av var det kan kännas obehagligt att vistas utomhus och inomhus på fritids genomförs varje år med alla barn. På skolområdets samverkansgrupper ingår alltid arbetsmiljö som en punkt, där förekomsten av diskriminering och kränkningar ges utrymme. De olycks- och tillbudsanmälningar som inkommer under ett läsår, sammanställs och tas upp i samverkansgrupperna. De används för att kartlägga eventuella mönster för att kunna förebygga olyckor och tillbud. Vid skolans utvecklingssamtal tas frågor upp angående allmän trygghet och trivsel. 8

9 Åtgärder när vi upptäcker diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Så snart någon på fritidshemmet får kännedom om eller misstänker att kränkningar har förekommit eller förekommer, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske på ett respektfullt sätt och med hänsyn tagen till den utsatte och övriga inblandade. Den som upptäcker/misstänker kränkning, kontaktar snarast rektor och rådgör med rektor vid minsta osäkerhet. Hur de ärenden som uppkommer ska hanteras, beslutas av rektor. Konflikter är en naturlig del av socialisationsprocessen och vissa frågor av bagatellartad karaktär kan utredas snabbt, där utredningen består i att få händelsen klarlagd och därefter utagerad, se bilaga 4. Kränkning mellan elever 1. Den som misstänker eller får kännedom om kränkningen genomför enskilda samtal med de inblandade för att ta reda på vad som hänt. Utredningen ska omfatta både den som blivit utsatt och den/de som utfört kränkningen. 2. Vårdnadshavare kontaktas och informeras om det inträffade, rektor kontaktas om det inte skett tidigare. 3. Beslut om åtgärder tas gemensamt med berörda. 4. Uppföljningssamtal/avstämning med de inblandade sker inom två dagar - en vecka, beroende på omständigheter som kränkningens art, elevernas ålder etc. Utredningen ska alltid dokumenteras av den som utreder (händelseförlopp, vilka som varit inblandade, tidpunkter, vilka kontakter som tagits, överenskommelser, åtgärder etc.). Dokumentationen förs vidare till rektor som i sin tur kontaktar huvudmannen. Kränkning av vuxen mot elev Om en elev, vårdnadshavare eller personal upplever att en elev/elever kränkts av anställd, tas kontakt med rektor som ansvarar för ärendet. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. Kränkning av elev mot vuxen Om en personal upplever sig kränkt av elev/elever, ansvarar rektor för utredningen. Ärendet hanteras utifrån riktlinjerna i Karlstad kommuns arbetsmiljöpolicy Steget före. Berörda vårdnadshavare kontaktas alltid. Trygghetsteamets handlingsplan vid mobbning. Anmälan om misstänkt mobbning kan komma från personal, vårdnadshavare eller elever. En skriftlig anmälan lämnas till någon av teamets medlemmar. Trygghetsteamet träffas och diskuterar ärendet. Trygghetsteamet undersöker om det är fråga om mobbning genom faktainsamling som observationer och samtal. Visar det sig vara mobbning börjar teamet samla information från olika håll. Det är viktigt att de som mobbar inte vet att trygghetsteamet vet. 9

10 Vad behöver teamet veta? Vem är det som mobbar? Vad gör eller säger de/den som mobbar? Var gör han/hon det? När gör han/hon det? När teamet har samlat tillräckligt med information planeras samtalet med mobbarna. Samtalen skall komma som en överraskning för dem. Med ett bestämt mönster styrs samtalet. Det som ger effekt vid samtalen är att man får mobbarnas bekräftelse på att mobbning sker och att man får mobbarna att aktivt delta i att mobbningen upphör. Alla inblandade uppmuntras att själva berätta hemma om samtalet. Skolan tar alltid kontakt med hemmet efter genomfört samtal. Det är viktigt att samtalen bygger på ömsesidig respekt och att det ej går ut på moralisering och bestraffning. Efter det första samtalet sker alltid uppföljningssamtal med alla inblandade. Hur många uppföljningssamtal som behövs avgörs från fall till fall. Målet med samtalen är att mobbningen skall upphöra. Utifrån behov/önskemål erbjuds även samtal med kurator eller skolsköterska för elever som varit inblandade i ett mobbningsärende. Eventuella bakomliggande orsaker till mobbning och behandling av dessa tas upp med elevhälsoteamet och/eller skolledning. Insatserna dokumenteras av trygghetsteamet (bil.2). Om någon får kännedom om att en elev är utsatt, är målet alltid att kränkningarna ska upphöra. De åtgärder som vidtas, utgår från den utredning som genomförts i det aktuella fallet och riktas till den som blivit utsatt och den/de som utövat kränkningen. Förhållanden på gruppnivå kan behöva förändras, och ska i det aktuella fallet beaktas. Skolledningens ansvar Skolledningen för Tuggeliteskolans fritidshem tar avstånd från alla tendenser till diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. I Likabehandlingsplanen beskriver vi ansvarsfördelningen för att förebygga, utreda och följa upp trakasserier och kränkande behandling. Den som upptäcker/misstänker kränkning, kontaktar snarast rektor och rådgör med rektor vid minsta osäkerhet. Hur de ärenden som uppkommer ska hanteras, beslutas av rektor. 10

11 Personalens ansvar Det är personalens ansvar att följa den likabehandlingsplan och det trivselmanifest som finns på fritidshemmet. Det innebär att; Så snart någon på fritidshemmet får kännedom om eller misstänker att kränkningar har förekommit, ska uppgifterna utredas. Utredningen ska alltid ske på ett respektfullt sätt och med hänsyn tagen till den utsatte och övriga inblandade. Dokumentera och följa upp fall av oönskade händelser med hjälp av den blankett som finns framtagen på skolområdet. Vid varje läsårs start gå igenom med barnen det trivselmanifest som finns. Varje år utvärdera denna likabehandlingsplan och ta fram åtgärder för eventuella förbättringar. Barnens ansvar Det är barnens ansvar att följa skolans och fritidshemmens trivselmanifest och gemensamt framtagna regler som finns på skolan och fritidshemmet. Trivselmanifest för Tuggelliteskolan och dess fritidshem. På vår skola och våra fritidshem är jag med och hjälper till så att alla trivs. Jag är rädd om mig själv och andra barn. Jag visar respekt för alla, barn och vuxna. Jag tänker på hur och vad jag säger till andra. Alla får vara med men man måste anpassa sig ibland. Jag tänker på att alltid försöka vara en bra kompis. Jag leker och springer innanför gränsen i skogen, och går inomhus. Jag säger till en vuxen om det har hänt något, som vi barn inte kan reda ut själva. 11

12 Ur skolans styrdokument Skollagen 1 kap 2... Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Lgr 11 Skolans värdegrund... Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev; respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Riktlinjer Lgr 11 Alla som arbetar i skolan skall medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Läraren skall klargöra och med eleverna diskutera det svenska samhällets värdegrund och dess konsekvenser för det personliga handlandet, öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem, uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, tillsammans med eleverna utveckla regler för arbetet och samvaron i den egna gruppen och, samarbeta med hemmen i elevernas fostran och klargöra skolans normer och regler som en grund för arbetet i skolan och för samarbete. 12

13 2.8 Rektors ansvar... Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att: - Upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. FN s barnkonvention. Barnkonventionen accepterades av FN för snart 20 år sedan, i november Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som i alla sammanhang respekterar barnen. Den ska också stärka barns roll både i familjen och i samhället i stort. I och med barnkonventionen så har nästan alla världens länder sagt att de ska sträva åt samma mål. Alla länder som skrivit under konventionen måste se till att det alla i landet följer de regler som finns. Barnkonventionen består av 54 så kallade artiklar. De artiklar som skollagens 14 a kapitel framför allt grundar sig på är: Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn. Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning, välfärd och hälsa. Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara möjligheter till överlevnad och utveckling. Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller barnet. Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande. Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska göra så det är ordning i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet. 13

14 Källa: Mänskliga rättigheter för barn ett informationsmaterial om FN:s barnkonvention om barnets rättigheter. (Förlagshuset Gothia, år 2000) Skollagen och diskrimineringslagen. Det finns två lagar som ska skydda dig från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan. Skollagen (Kapitel 6) och diskrimineringslagen. Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen. Skollagen Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel varje förskola eller skola): Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever. Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen. I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev till exempel säga taskiga saker, hota eller använda våld. Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening. Diskrimineringslagen Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet; 14

15 arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad. gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder varje år upprättar en likabehandlingsplan som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier. Den 1 januari 2009 infördes två nya diskrimineringsgrunder könsöverskridande identitet eller utryck samt ålder. Det är förbjudet att diskriminera ett barn eller en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. ( Barn och Elev ombudsmannens hemsida ) Definitioner Kränkande behandling Kan finnas i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som inte har samband med diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan ta sig olika uttryck, vara mer eller mindre uppenbar och förekomma i många olika sammanhang. Gemensamt för all kränkande behandling är att den strider mot principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ofta ett uttryck för makt och förtryck. En viktig utgångspunkt är att den enskildes upplevelse av kränkning alltid måste tas på allvar. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera, och de kan äga rum i alla miljöer och när som helst. Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. Kränkningar kan utföras av och drabba såväl barn som vuxna. Vårt arbete med att motverka kränkningar omfattar kränkningar som äger rum mellan elever såväl som mellan personal och elever samt mellan personal. Tanken är att begreppet ska täcka in alla beteenden som en elev upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning, men även enstaka händelser som inte är mobbning. 15

16 Kränkningar kan vara Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög) Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, chat, bloggar, SMS och MMS) Förbudet för personal i skola och på fritidshem att utsätta elever för kränkningar gäller naturligtvis inte befogade tillsägelser, d.v.s. tillrättavisning som är befogad för att upprätthålla ordning och god miljö, även om eleven kan uppleva tillrättavisningen som kränkande. Diskriminering Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper av individer utifrån de sju diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionshinder ålder könsöverskridande identitiet Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. Exempel på direkt diskriminering kan vara att endast flickor får välja arbetsområde och arbetsformer, att enbart vissa högtider uppmärksammas, att vissa ämnen på grund av lokalernas placering och utformning inte är tillgängliga för alla elever etc. Indirekt diskriminering kan uppstå om alla behandlas lika. Ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler etc. tillämpas så att de får en i praktiken diskriminerande effekt. Exempel på sådan indirekt diskriminering kan vara förbud mot huvudbonad inomhus, vilket enligt en del trosuppfattningar skulle innebära att alla elever inte kan delta i undervisningen, och att servera alla elever samma mat, vilket innebär diskriminering av de elever som av religiösa skäl behöver alternativ maträtt. Förbudet mot diskriminering omfattar även indirekt diskriminering. Ibland kan det finnas sakliga skäl för att behandla en elev annorlunda och då är det inte direkt diskriminering. Det är skolans ansvar att bevisa att det finns sakliga skäl. 16

17 Lagstiftningen mot diskriminering omfattar även förbud mot repressalier, dvs. ett barn/elev får inte utsättas för repressalier om han/hon anmält eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Trakasserier Mobbning Ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning funktionsnedsättning ålder könsöverskridande identitet eller som är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Trakasserier är alltså diskriminering och kan utföras av vuxna gentemot barn/elever eller mellan barn/elever En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Rasism En föreställning om den egna folkgruppens överlägsenhet utifrån uppfattningen om att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att vissa folkgrupper är mindre värda och därmed legitima att förtrycka, utnyttja eller kontrollera. Främlingsfientlighet Rädsla för; stark motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Homofobi En uppfattning eller medveten värdering hos en individ, en grupp eller ett samhälle och som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och homo- eller bisexuella personer. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen ska vara ett levande dokument och ingen hyllvärmare! Den följs upp och utvärderas vid varje läsårsslut av all personal. Vid behov behöver den uppdateras och våra rutiner ses över, precis som den behöver följas upp på föräldramöten och klassråd/elevråd. 17

18 Uppföljning av Prioriterade områden läsåret Vad ska vi sätta fokus på? Få barnen att fördela sig på större delar av skolgården, framför allt använda vår fotbollsplan mer. Fortsatt arbete med rutinen kring dokumentation av oönskade händelser. En personal per avdelning ska ha väst på fritidsrasten. Uppföljning av utvecklingssamtalen. Flytta bandyspelet till en annan gård/lärkans. Hur ska vi arbeta för att nå målet? Måndag, tisdag och torsdag kl ansvarar en avdelning för att hålla i en gemensam aktivitet som är öppen för alla barn på skolan på fotbollsplanen. Vid varje arbetslagsmöte införa en rutin att alltid dokumentera en kortfattad beskrivning av det som hänt och insatser man gjort. Införa rutinen. Införa överlämningen som en rutin på våra gemensamma möten/vingmöte n. Förankra flytten hos barn och personal. Vem/vilka är ansvariga? Pedagogisk ledare och personalen på fritidshemm en. Rektor, pedagogisk ledare och pedagoger. Personalen på fritidshemm en. Gemensamt ansvar i arbetslagen. Gemensamt ansvar i arbetslagen. Målet är nått när Barnen fördelar sig på fler platser av skolgården, framför allt att fotbollsplanen används mer. Rutinen fungerar och blanketterna finns hos varje arbetslag och rektor. Rutinen fungerar. Vi har infört rutinen. Bandyspelet är flyttat. Utvärdering Vi har inte infört gemensamma rastlekar under de tillfällen vi föreslagit. Däremot fördelar sig barnen oftast naturligt genom olika former av lek och samvaro. -KBU undersökningen visar att barnen känner sig trygga där de vistas Att arbeta in denna rutin visar sig vara svår att arbeta in. Målet kvarstår ytterligare ett år. Vi har diskussioner om vilken dignitet den Oönskade händelsen ska ha för att den ska dokumenteras enligt mallen. Vi har blivit bättre på att använda västar, men punkten får kvarstå ett år vi kan bli ännu bättre. Rutinen är förankrad hos all personal. Bandyspelet är flyttat. 18

19 Fortsätta förbättra skolområdets rutin för inskolning av nya förskoleklasselever. Utvärdera, analysera och förbättra utifrån de erfarenheter vi fick under våren 2014 när vi gick ner från 4 till 3 dag för inskolningen och skiljde skola och fritids samt tog bort vårens föräldramöte. Rektor samt förskolechef på upptagnings området. Rutinen fungerar. Rutinerna fungerar, men detta är ett rörligt arbete som förändras något varje år utifrån vilka förutsättningar som råder. Det krävs fortsatt utvärdering och justering. Vi ska uppmärksamma andra religioners högtider. En gång under läsåret uppmärksamma en annan religions högtid än den kristna. Personal på fritidshemm en. Aktiviteten genomförd. Aktiviteten är genomförd, men vi kan utöka aktiviteten. Utvärdering och analys Vt-15 Resultaten från KBU visar att. Barnen på våra fritidshem upplever i hög grad sin tillvaro på fritids som positiv. Mätvärdet ligger högre hos oss än i kommunen som helhet. De trivs och känner sig trygga. Vi bör undersöka närmare om hur barnen upplever stämningen på fritids, hur 19

20 de tänker på bemötandet av pojkar och flickor och vad som skulle göras för att de skulle uppleva att de bestämmer och är delaktiga i beslut som rör verksamheten. 20

21 Litteraturhänvisning Allmänna råd och kommentarer För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Skolverket 2012 Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja likabehandling. DO, BEO & Skolinspektionen. Vad fungerar? Resultat av utvärdering av metoder mot mobbning. Skolverket Lgr-11 Diskrimineringsombudsmannens hemsida. 21

22 Dokumentation Oönskade händelser/negativa handlingar Bil 1 Elev: Klass: Detta har hänt, datum o. tid: Typ av oönskad händelse Signatur: Knuffning el. fasthållen Hotad med stryk Slagen/sparkad Hånad/kallad elaka saker Utsatt för ryktesspridning Utstött/utfryst Annat Kort beskrivning av skolans agerande Kontaktat inom skolan: Samtalat med följande barn: Samtalat med vårdnadshavare: Uppföljning hur? (kort beskrivning Signatur: 22

23 Fallbeskrivning Bil.2 Den utsatte: Larm från Datum Detta har hänt: Signatur: Samtal med: Uppföljningssamtal: Hur har det gått? Vi har informerat: Signatur: Datum: 23

24 Likabehandlingsarbetet under ett läsår. Bil 3 Vad När Hur Varför Kapprumskurs. Aug-Sep I samband med klassråd eller samling. Undvika konflikter. Personalpresentation Framför allt de som Skolstart. AeL utser lämplig tid. AeF ser till att berörda Barnen har önskat det. arbetar tidiga morgnar och sena kvällar. finns tillgängliga. Lamptändarkurs. Inskolning Visa hur man gör. Skapa Gå igenom årets trivselmanifest och dela ut barnversionen av likabehandlingsplanen. Kartläggning av gården. Genomgång av ev. förändringar i trivselmanifestet. Kartläggning av inomhusmiljön. /skolstart Aug-Sept Nov Jan. Jan. I samband med klassråd/ samling. Fråga barnen var de undviker att vara på fritidsraster och varför de i så fall undviker att vara där. På elevråd och sedan på samlingen. Fråga barnen var de undviker att vara på fritids och varför de i så fall undviker att vara där. trygghet. Krav i skollagen att föräldrar och barn ska känna till arbetet mot kränkningar. Kartläggning ska genomföras regelbundet på fritids. Resultatet används för att bli bättre i arbetet mot kränkningar Se över om ngt behöver förändras. Kartläggning ska se ovan 24

25 Bil 3. Vad händer om en kränkning ägt rum? Någon pratar med de berörda för att ta reda på vad som hänt inom 24 timmar. Något allvarligt har hänt. De inblandade pratar med varandra och försöker be om ursäkt på ett bra sätt. Vårdnadshavare informeras om det som hänt. Blanketten Oönskade händelser fylls i och skickas till rektor, 1 ex behåller man själv för uppföljning. Beteendet upphör, det var en engångshändelse Något mindre allvarligt har hänt. De inblandade pratar med varandra och försöker be om ursäkt på ett bra sätt. Ökad uppsikt över de inblandade en period. Beteendet upphör inte. Samma som ovan, Beroende på vad det är som händer kontaktas rektor, skolhälsovård, trygghetsteamet eller specialpedagog för att sätta in lämplig åtgärd för att få beteendet att upphöra. Möte med föräldrar för att informera om situationen. Ändra i gruppkonstellationer för att komma till rätta med problemet. Pedagoger arbetar närmare det/de berörda barnen, både på skola- och fritids. Återkommande avstämningar med barn, föräldrar och rektor, trygghetsteam o.s.v. Beteendet upphör inte, följ rutinen Något allvarligt har hänt. 25