PDA104 AKTIONSFORSKNING OCH SKOLUTVECKLING, 15 högskolepoäng

Transkript

1 Utbildningsvetenskapliga fakulteten PDA104 AKTIONSFORSKNING OCH SKOLUTVECKLING, 15 högskolepoäng Action Research and School Development, 15 higher education credits Avancerad nivå/ Second Cycle 1. FASTSTÄLLANDE Kursplanen är fastställd av institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet och reviderad , , samt Kursplanen gäller fr.o.m. vårterminen Ansvarig institution: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Utbildningsområde: Undervisning 2. INPLACERING Huvudområde: Pedagogik Kursen ges som fristående kärnkurs i pedagogik samt som valbar kärnkurs inom Masterprogram i utbildningsledarskap. 3. FÖRKUNSKAPER Kandidatexamen med 180 högskolepoäng inom huvudområdet eller lärarexamen med minst 180 högskolepoäng eller examen från personalvetenskapligt program med 180 högskolepoäng ger behörighet. Även högskoleexamen eller kandidatexamen inom andra huvudområden kan efter särskild prövning ge behörighet om examensarbetet haft anknytning till huvudområdet pedagogik och didaktik. 4. LÄRANDEMÅL Efter avslutad kurs skall den studerande ha kännedom om begreppet skolutveckling, såväl nationellt som internationellt ha orienterat sig om några svenska modeller för skolutveckling genom kontrastering och kritisk granskning av några svenska modeller för skolutveckling synliggöra dess praktiska konsekvenser kunna definiera vad som karaktäriserar aktionsforskning kunna förankra, initiera och genomföra ett aktionsforskningsarbete i praktisk verksamhet 1

2 ha förmåga att analysera resultatet av genomförda aktioner ha färdighet i dokumentation av aktionsforskningsarbete och i denna särskilt uppmärksamma det egna lärandet ha deltagit i diskussioner som problematiserar etik i aktionsforskning 5. INNEHÅLL Några bärande idéer ledsagar kursutformningen, nämligen att skolutvecklingsprocesser som grundas i aktionsforskning: tar sin utgångspunkt i verksamhetens förutsättningar och det pågående arbetet bör leda till ny kunskap och att arbetsplatserna är där lärande och utveckling sker grundas i aktivt samarbete med elever, föräldrar, lärare, ledning och många andra i skolverksamheten Att lära om aktionsforskning sker genom att aktivt genomföra aktionsforskning i praktiken. Studentens frågor utifrån den egna praktiken är en empirisk grund som kursen vilar på. Kursen har en aktionsforskningsinriktad ansats, där personalen på skolan förväntas delta aktivt i det forskande utvecklingsarbete som studenten aktivt medverkar i. Kunskaper vunna ur vardagen bearbetas i en lärprocess, som syftar till att berika bilden av skolorganisationen och därigenom förankra förändringsarbetet. I förändringsarbetet är flera verktyg möjliga att använda i syfte att följa och reflektera över vad som händer under utvecklingsarbetet bl.a. dagboksskrivande, observation, intervju och videoinspelning. För student handlar det om att med stöd i vetenskaplig kunskap och egen erfarenhet förbättra och synliggöra skolverksamheternas praktik genom att ställa konstruktivt kritiska och därmed utvecklingsinriktade frågor. Frågorna utgör en praxisnära grund för kunskapssökande, planering och genomförande av aktionsforskning. För att nå vetenskaplig kunskap, förmåga till aktiv medverkan samt ett väl underbyggt förhållningssätt till skolutvecklingsprocesser, krävs att begrepp och teorier inom det pedagogiska kunskapsområdet introduceras, diskuteras och även internaliseras i studentens dialog med övriga studenter. Studentens förmåga att hantera metoder och analytiska begrepp stärks genom att de återkommande prövas och reflekteras över genom det egna aktionsforsningsprojektet. 6. LITTERATUR Se separat litteraturlista. 7. FORMER FÖR BEDÖMNING Examination sker vid både föreläsningstillfällen och litteraturseminarier. Graden av aktivitet samt kvaliteter i studentens beskrivningar, problemställningar och argumentation bedöms. Obligatorisk närvaro gäller för både föreläsningar och litteraturseminarier. Examination sker också genom att studenten beskriver, förankrar, prövar, följer upp, redovisar och dokumenterar skolutveckling. Studentens olika förmågor i anslutning till det praktiska skolutvecklingsarbetet bedöms. 2

3 8. BETYG Vid bedömning används tregradig skala: Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. 9. KURSVÄRDERING Resultat från tidigare utvärderingar skall i sammanfattad form kommuniceras med studenter i början av kursen. Kursvärdering ingår som obligatoriska moment under kursens genomförande. Resultat från kursvärderingar ingår i en utvärderande bedömning av kursen som helhet. Utvärderingen skall användas vid planering av kommande kurser. 10. ÖVRIGT Anställning i skolverksamhet är inget krav, men ett önskemål från kursledningen. Studenter som inte har tillgång till verksamhetsförlagd utbildning i lärarprogrammet och/eller skolan som arbetsplats, skall vara beredda att på eget initiativ och i samarbete med kursledningen tillse att tillträde bereds vid en skola där skolledning och personal accepterar medverkan i skolutveckling. 3

4 Utbildningsvetenskapliga fakulteten LITTERATURLISTA PDA104 AKTIONSFORSKNING OCH SKOLUTVECKLING, 15 HÖGSKOLEPOÄNG Obligatorisk litteratur Berg, Gunnar & Scherp, Hans Åke (red) 2003 Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för skolutveckling, Liber distribution, Stockholm (180 s) Bjørndahl, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber. (140 s) Folkesson, Lena; Lendahls Rosendahl, Birgit; Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin. (2004) Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur. (150 s) Hollingworth, Sue. Ed (1997) International Action Research.A casebook for Educational Reform Falmer Press London Chapter 1 (30 s) Lieberman, A. (2005). Introduction. The Growth of Educational Change as a Field of Study: Understanding its Roots and Branches. I A. Lieberman (Red.), The Roots of Educational Change. International Handbook of Educational Change (s 1-8). Netherlands: Springer. Lindholm, Y. (2008). Mötesplats skolutveckling: Om hur samverkan med forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. Stockholm: Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. (s 15-40) Ohlsson, Jon (red)(2004). Arbetslag och lärande. Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Lund: Studentlitteratur. Olin, A. (2009). Skolans mötespraktik en studie om skolutveckling genom yrkesverksammas förståelse. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 286). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (s 23-51) Rönnerman, Karin (red) 1998 Utvecklingsarbete en väg till lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. (175 s) Rönnerman, Karin (red) 2004 Aktionsforskning i praktiken erfarenheter och reflektioner. Lund: Studentlitteratur. (222 s) von Schantz Lundgren, I. (2008) Det är enklare i teorin Om skolutveckling i praktiken. En fallstudie av ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola. Växjö: Växjö universitet, Pedagogiska institutionen. (s 32-49) Åstrand, A (2009). När PBS kom till byn Berättelser om erfarenheter av ProblemBaserad Skolutveckling. (Karlstad University Studies 2009:42). Karlstad: Karlstad universitet. (s 30-42) 4

5 Styrdokument och tillämpliga skrifter från Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Dessutom väljs ca 300 sidor utifrån deltagarnas formulerade skolutvecklingsprojekt i samråd med kursledningen. Referenslitteratur Ahrenfelt, Bo (1995). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur. (323 s) Blossing, Ulf (2003). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur. (203 s) Berg, Gunnar (1995). Skolkultur nyckeln till skolans utveckling. En bok för skolutvecklare om skolans styrning. Götebrog: Gothia. (155 s) Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2001). Lärare av i morgon. Kristianstad: Lärarförbundet. (238 s) Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2002). Respekt för läraryrket. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: HLS Förlag. (207 s) Dysthe, Olga. (Red.). (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. (344 s) Granström, Kjell (2000). Dynamik i arbetsgruppen. Om grupprocesser på arbetet. Lund: Studentlitteratur. (163 s) Hargreaves, Andy, (2001). Läraren i det potsmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. (305 s) Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället i osäkerhetens tidevarv. Lund: Studentlitteratur. (257 s) Illeris, Knud (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur. (259 s) Larsson, P. & Löwstedt, J (2010). Strategier och förändringsmyter ett organisationsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Lund: Studentlitteratur. Leithwood, Kenneth, Jantzi, Doris & Steinbach, Rosanne (1999). Changing Leadership for Changing times. Open University Press. (225 s) Marton, Ference & Booth, Shirley (1997). Om lärande. Lund: Studentlitteratur. (283 s) Møller, Jorunn (2007). Ledaridentiteter i skolan. Positionering, förhandlingar och tillhörighet. Lund: Studentlitteratur. (263 s) Ohlsson, Jon & Salino, Petra (2000). Utvecklingsprojekt som befrielse och kolektiv utmaning. Det lokala skolutvecklingsprojektets betydelse för lärande och pedagogisk utveckling Sandberg, Jören & Targama, Axel (1998). Ledning och förståelse. Ett kompetensperspektiv på organisationer. Lund: Studentlitteratur. (181 s) Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. (270 s) Litteraturlistan reviderad: