STRATEGISK PLAN Kommunfullma ktige. Antagen /Reviderad

Transkript

1 STRATEGISK PLAN Kommunfullma ktige Antagen /Reviderad

2

3 3 (42) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL EU 2020 STRATEGIN är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi för ökad välfärd. Kommunfullmäktiges vision utgår från EU 2020-strategin. KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas - är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för planperioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för nämnderna och de mål som fullmäktige vill att kommunen skall uppnå de kommande tre åren. Arbetet med att ta fram den strategiska planen påbörjas med att kommunstyrelsens budgetberedning har planeringsmöten med nämnderna i kommunen. Då görs genomgångar av nämndernas bokslut samt de planeringsunderlag som nämnderna tagit fram. Fullmäktige fattar därefter beslut om den strategiska planen i juni. I VERKSAMHETSPLANERNA beskriver sedan nämnderna hur den egna verksamheten ska bidra till att uppfylla målen i den strategiska planen. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån FYRA PERSPEKTIV: Medborgare Medarbetare Hållbart samhälle Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller nämndsspecifika. Ofta krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge nämnderna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER är angivna i nämndernas respektive verksamhetsplaner. Nämnderna skall även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder nämnden planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. BOKSLUTET REDOVISAR ÅRLIGEN en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. Där görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts.

4 4 (42) INNEHÅLL PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL... 3 INNEHÅLL... 4 KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVELSE... 6 VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN... 8 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE... 9 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI BUDGET 2013 OCH VERKSAMHETSPLAN , REVIDERAD EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN BEFOLKNING, DEMOGRAFI EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR... 33

5 5 (42) Tabellförteckning Tabell 1 Indikatorer för målet: Ett växande Sala Tabell 2 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Tabell 3 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Tabell 4 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Tabell 5 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Tabell 6 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Tabell 7 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Tabell 8 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Tabell 9 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Tabell 10 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Tabell 11 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, minskning nettoram 2% Tabell 12 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medborgarkontor Tabell 13 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Samlingslokaler Tabell 14 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Evenemangsstöd staden Tabell 15 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Evenemangsstöd landsbygd Tabell 16 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Elektroniska surfplattor Tabell 17 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Ökat driftsbidrag till kollektivtrafiken Tabell 18 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, överföring från BLN, ökade kostnader skolskjutsar Tabell 19 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Ökat driftsbidrag till Sala silvergruva AB Tabell 20 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Fullmäktigeberedningar Tabell 21 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medfinansiering bredband Tabell 22 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medfinansiering myggbekämpning Tabell 23 Förändring av ram: Bildnings- och lärandenämnden, KomVux Tabell 24 Förändring av ram: Bildnings- och lärandenämnden, minskning nettoram Tabell 25 Förändring av ram: Bildnings- och lärandenämnde, ramjustering på grund av ökade skolskjutskostnader Tabell 26 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, projektledare nytt äldreboende Tabell 27 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, Familjecentral tillsammans med landstinget Tabell 28 Förändring av ram: Vård- och omsorgsnämnden, ökat driftsbidrag till äldreomsorgen Tabell 29 Investeringsbudgetens nettoanslag (2013) och investeringsplan (2014 och 2015) Tabell 30 Nyckeltal, årlig procentuell förändring Tabell 31 Skatter, bidrag, utjämning, mkr Tabell 32 Fyra år i sammandrag Tabell 33 Befolkning, Utvecklingstendenser till 2016 i åldersklasser Tabell 34 Resultatbudget/plan tkr Löpande priser Tabell 35 Finansieringsbudget/plan (tkr, löpande priser) Tabell 36 Balansbudget/Plan tkr Löpande priser Tabell 37 Driftbudget 2013 och plan i 2013 års prisnivå, tkr Tabell 38 Beslutade förändringar i strategisk plan Tabell 39 Investeringsbudget/plan Tabell 40 Noter (1 6)... 39

6 6 (42) KOMMUNSTYRELSENS BUDGETSKRIVELSE Sverige och Sala är i hög grad inlemmade i den globala ekonomin och påverkas av dess utveckling. Under 2012 har vi sett en tilltagande dämpad internationell konjunktur. Detta som en följd av att den underliggande statsfinansiella skuldproblematiken inom euroområdet ännu inte hittat en hållbar långsiktig lösning. Därtill kommer en försvagad tillväxt i USA och Kina. Trots att svensk ekonomi hittills visat god motståndskraft till avmattningen manar utvecklingen till försiktighet var BNP-tillväxten 3,9 %, 2012 förväntas den bli 1,0 % och ,8 %. Ett förstärkande osäkerhetsmoment utgörs av att förhandlingarna om EUs långtidsbudget nyligen brutit samman och återupptas först efter nyår. Läget på arbetsmarknaden beräknas fortsätta försvagas en bit in i Det beror på att tillväxten i svensk ekonomi dämpas avsevärt. Det är först framåt halvårsskiftet 2013 som tillväxten får bättre fart. När antalet arbetade timmar minskar får det direkt effekt på kommunernas skatteunderlag och ekonomiska utrymme för reformer. Under hösten har nytt läraravtal slutits med de fackliga organisationerna Avtalet löper över 2 år och det garanterade utfallet är 3,5 procent. De kommunal-ekonomiska konsekvenserna är en kostnadsökning för 2013 med sammanlagt 6 mkr. Resultatet för Sala kommun 2012 förväntas vara mycket gott tack vare återbetalning av försäkringsmedel från AFA. Verksamheten däremot står inför stora prövningar kommande planperiod. Uppföljning oktober 2012 visar på ett underskott på 4,8 mkr. För att möta framtidens utmaningar och behov inom välfärdssektorn behövs en stark och balanserad ekonomi samt en genomtänkt långsiktig strategi för nödvändiga investeringar och upprätthållande av god kommunal service. Vi är övertygade om att nya vägar måste prövas för att klara de utmaningar välfärdsuppdraget ger samt för att kunna nå visionen om invånare år Sala kommun behöver omställa i närtid men också ta fram kommunövergripande och långsiktiga planer för äldreomsorgen och skolan. För att säkra den ekonomiska stabiliteten med en stark och uthållig ekonomi, klara god ekonomisk hushållning samt kunna klara framtida åtaganden har kommunstyrelsen under hösten beslutat om ett 15-punkts-program vari ingår bl. a en översyn av hela den tekniska verksamheten för att pröva vilka verksamheter som kan drivas av andra entreprenörer. Vidare ingår ett uppdrag om en inventering av samtliga av kommunens lokaler och hyresavtal samt externa lokal avtal. Tekniska kontoret ska senast 1 februari 2013 redovisa vilka ytor som kommunens förvaltningar omgående kan avveckla och långsiktigt vilka fastigheter som kan försäljas. En plan ska upprättas hur verksamheterna kan inrymma sina verksamheter i lokaler som passar verksamhetens behov, och redovisa detta till ledningsutskottet senast 1 februari Kommunledningen har i uppdrag att utreda möjligheterna till samverkan i lämplig form med andra kommuner/aktörer beträffande räddningstjänst (i samråd/dialog med Heby kommun), överförmyndare, lönehantering, upphandling och tekniska servicetjänster. Uppdraget innebär vidare att visa på fördelar och nackdelar med att ett helägt kommunalt utförarbolag bildas för de tjänster som idag tillhandahålls av tekniska förvaltningen. För att minska kostnaderna för dyra externa placeringar får Bildnings- och lärandenämnden i uppdrag att tillsammans med Vård- och omsorgsnämnden utreda möjligheterna och kostnaderna för att starta gymnasiesärskola på Ösby med LSS-boende med start läsåret

7 7 (42) Särskilt uppdrag ges till Bildnings- och lärandenämnden att utreda skolans framtida organisation och behov av lokaler i Sala kommun. Redovisas senast till kommunstyrelsen 1 mars Kommunens verksamheter står inför en gemensam utmaning gällande stora pensionsavgångar. För att klara den framtida kompetensförsörjningen måste kommunen få både ungdomar och vuxna, män och kvinnor, att vilja satsa på arbete inom kommunen. Samtidigt ställer medarbetare krav på arbeten med trygga anställningsförhållanden med möjlighet att arbeta heltid om man vill. Att arbeta strategiskt med organisationens bemanning tror vi både kommer att påverka organisationens kostnader positivt, men även förbättra verksamheten och därigenom medborgarservicen. Vi ger kommunledningen i uppdrag att ge förslag på hur all tillsvidareanställd personal ska erbjudas heltidsanställning som grund, med möjlighet att välja vilken sysselsättningsgrad man önskar arbeta. Socialdemokraternas budgetförslag är med nödvändighet återhållsam i relation till inkomna framställningar och behov på 43 mkr. Under hösten har det klart framkommit behov av att ytterligare medel behöver tillföras VON för att klara äldreomsorgsuppdraget. Inlämnad verksamhetsplan för redovisar ett prognostiserat underskott på ca -5,2 mkr. För att säkra utökad nattbemanning finns behov av att snarast tillföra äldreomsorgen ca 6 mkr. Bildnings- och lärandenämnden signalerar behov av 4-7 nya förskoleavdelningar Sammantaget kan konstateras att nödvändiga åtgärder och prioriteringar behövs för en budget i balans och med möjlighet att möta framtida behov och kvalitetssäkringar. Valet 2010 gav till resultat många nya ledamöter samt ett nytt parti. Erfarenheter visar att det finns ett behov av att hitta en mer lätthanterlig och förståelig mål- och resultatstyrning med fokus på begriplig och effektiv budgethantering. Målsättningen är att ett sådant arbete skall vara avklarat till budgetanvisningarna

8 8 (42) VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN År 2024 har Sala kommun passerat invånare och är ett långsiktigt hållbart samhälle med livskraft och god livskvalitet i hela kommunen.

9 9 (42) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE Mål: Ett växande Sala En positiv befolkningsutveckling har stor betydelse för kommunens framtid, såväl när det gäller kommunens framtida skatteintäkter som för att nya idéer, tankar och erfarenheter skall berika vår bygd. Sala har under en längre tid haft relativt stabil befolkningsutveckling. Vid utgången av 2011 uppgick antalet invånare till Visionen är att Sala kommun år 2024 har passerat invånare. Det innebär att kommunen måste kraftfullt verka för och stödja entreprenörsanda, företagsetableringar och företagsutveckling i syfte att skapa fler arbetstillfällen, ökad tillväxt och inflyttning till kommunen. En förutsättning för ökad inflyttning och företagande är att fler bostäder byggs, att det råder hög kvalitet och tillgänglighet inom barnomsorg, skola och vård och omsorg samt ett Sala kommun blir ett hållbart samhälle med god livskvalitet. Kommunens fysiska planering ska vara ett verktyg för att öka kommunens attraktionskraft genom att skapa förutsättningar för attraktiva miljöer för boende, arbete och rekreation. Under 2008 påbörjades ett arbete med fördjupad översiktsplan för Sala stad, där privatpersoner, föreningar, organisationer och företag inbjöds att delta i en dialog och ge sina

10 10 (42) synpunkter på framtiden. Planprocessen fortgår under 2011 med samråd. Planen kommer att färdigställas och läggas fram för antagande Arbetet med en ny översiktsplan för hela Sala kommun påbörjades under I samband med detta arbete skall bl. a områden aktuella för landsbygdsutveckling pekas ut där attraktiva miljöer på landsbygden, i strandnära lägen, tas tillvara för boende. Som en grund för arbetet har ortsanalyser genomförts för sju av kommunens mindre tätorter. De färdiga ortsanalyserna kommer att ligga till grund för den fortsatta strategiska planeringen och en ny översiktsplan Indikatorer för målet: Ett växande Sala Tabell 1 Indikatorer för målet: Ett växande Sala Sala utvecklas när: Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Befolkningsutvecklingen är positiv Antalet fastställda detaljplaner för bostadsbyggande och näringsverksamhet ökar 3 st 9 st. 5 st. Försäljningsvärdet på fastigheter ökar (medelvärde tkr) Antalet lägenheter ökar Sala förbättrar sin placering på Svenskt Näringslivs ranking med 20 % Förändring% -11% 11 % Mål: En långsiktigt social hållbar utveckling En god livskvalitet ger en attraktiv kommun, där närhet och trygghet ger en bra livsmiljö. Brett utbud av arbetstillfällen, ett attraktivt boende, bra infrastruktur, goda kommunikationer och en aktiv kultur- och fritidsverksamhet är viktiga ingredienser i den attraktiva Kommunen. Boendemiljöer ska planeras så att de skapar förutsättningar för gemenskap och kontakt mellan olika generationer och människor med olika bakgrund.

11 11 (42) Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Tabell 2 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Sala har en bra livs- och boendemiljö när: Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Medborgarna ger Sala i SCB:s medborgarundersökning minst betyget 65 (skala 0 100) som en bra plats att leva och bo på. Sala förbättrar sin placering på Fokus ranking av kommunerna som en bra plats att bo på. (Salas placering av 290 kommuner) Mål: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling De bärande idéerna och målen för energi- och klimatarbetet i Sala kommun, som de redovisas i den av kommunfullmäktige antagna klimatstrategin, ska ges genomslag i all kommunal verksamhet. De allmänna kommunikationerna och pendlingsmöjligheterna inom och till och från Sala kommun ska förbättras så att vi får tillgång till en större och flexiblare arbetsmarknad, bättre studiemöjligheter och ett bredare kultur- och fritidsutbud. De samhällsfinansierade resorna ska samordnas för att kunna utnyttjas mer flexibelt. De gröna näringarna, dvs. alla näringsverksamheter som har sitt ursprung från jordbruk, skogsbruk, trädgård och vatten, ska tas tillvara för en långsiktigt hållbar utveckling lokalt. Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Tabell 3 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Sala har en långsiktigt miljömässig hållbar utveckling när: Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Uppvärmning av kommunens fastigheter har ersatts med förnyelsebara bränslen Indikatorn avser antal återstående anläggningar som drivs med olja Andelen lokalt producerad energi ökar av den totala energianvändningen Antal resor med kollektivtrafik ökar Totala mängden hushållsavfall minskar. Indikatorn avser insamlat mängd hushållsavfall (Kg/inv) Utsläpp från bilar minskar. Indikatorn avser genomsnittligt koldioxidutsläpp från bilar. Andelen inköpta ekologiskt producerade råvaror till kostverksamheten ökar. Utvecklingen skall ske inom ramen för S.M.A.R.T.konceptet gr/km 153gr/km 166gr/km 15 % 10 % -

12 12 (42) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE Mål: Nöjda medborgare och brukare För att vara en attraktiv kommun måste medborgare och kunder/brukare vara nöjda med den kommunala service som ges och med kvaliteten på densamma. Det sammanlagda betygsindexet, nöjd medborgarindex, för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna ligger på genomsnittet för de av landets kommuner som deltog i SCB:s medborgarundersökning.

13 13 (42) Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Tabell 4 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Salas medborgare är nöjda med kvaliteten och service när: Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 de i SCB:s medborgarundersökning ger verksamheten lägst betyget 55 (skala 0 100) Mål: God service av hög kvalitet Kommunen ska tillhandahålla god service av hög kvalitet, som är till nytta för medborgarna. Alla medborgare skall i sina kontakter med kommunens alla verksamheter bemötas med respekt. I många fall kan kommunens och medborgarnas uppfattning om god service väntas sammanfalla med varandra. I några fall är det viktigt att kommunen på ett tydligt och sakligt sätt kommunicerar vilket uppdrag kommunen har och vilka begränsningar som finns. Detta kan beskrivas genom serviceförklaringar. Serviceförklaringarna är ett verktyg att klargöra för medborgarna vilken service/kvalitet på kommunens tjänster som de kan förvänta sig. Kommunen måste arbeta systematiskt och strukturerat med kvalitetsförbättringar, där en väl utarbetad och etablerad klagomålshantering, där avvikelser rapporteras och åtgärdas, kan vara ett viktigt inslag för att mäta måluppfyllelse och differens mellan kommunens beslutade serviceåtagande och medborgarnas förväntningar. Kvaliteten på kommunens tjänster kan i många fall mätas genom den officiella statistiken, exempelvis inom skolområdet, där betygspoäng och andel godkända elever är mått på vilken kvalitet som kommunen erbjuder sina medborgare. I andra fall är det kunden/brukaren som står för bedömningen av kvaliteten och ofta då utifrån sina egna subjektiva förväntningar.

14 14 (42) Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Tabell 5 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Sala har en bra kvalitet och service i verksamheten när: Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Brukarna får rätt insatser vid rätt tidpunkt av kompetent personal (1) Uppfyllt Målet delvis uppfyllt - Inom vård och omsorg får fler barn, ungdomar och vuxna sina individuella behov av stödinsatser tillgodosedda i sin hemmiljö Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt - Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet att söka gymnasieskola ökar 94 % 88 % 84% 1)Se verksamhetsplan för Vård och omsorg för indikatorsammanställning. Mål: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Demokratin ska utvecklas. En viktig del är medborgarnas möjligheter till inflytande. Medborgarna ska få tillgång till information om vad som händer i kommunen och informationen ska bygga på kommunikation. Det ska vara enkelt att ta del av kommunens utbud av service och tjänster oavsett om medborgaren kontaktar kommunen via telefon, besök eller via Internet. För att underlätta för medborgarna ska kommunens utbud av e-tjänster öka. Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Tabell 6 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Salas medborgare är med och påverkar och har inflytande när: De i SCB:s medborgarundersökning bedömer möjligheten till inflytande och påverkan till minst 45 (skala 0 100) Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall

15 15 (42) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE Mål: Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Kommunens medarbetare ska erbjudas goda möjligheter till utveckling i ett jämställt arbetsliv med marknadsmässiga villkor. Medarbetarnas samlade motivation, erfarenhet och kompetens är en viktig framgångsfaktor för kommunen. Nya moderna IT-lösningar, som ska bidra till effektiva arbetsprocesser, kommer att ställa krav på ny kunskap. God hälsa är en tillgång både för individen och för hela organisationen. Att främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga delar i arbetet med att minska sjukfrånvaron, sjukdomsrelaterade kostnader och få en effektivare verksamhet.

16 16 (42) Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Tabell 7 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö när: Andelen skador/olycksfall/brott minskar till 50 % av totalt antal registreringar Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall % 63 % 41 % Sjukfrånvaron understiger 5 % 4,3 % 4,1 % 4,6 % Mål: Delaktighet och inflytande för medarbetarna Medarbetarna bidrar till måluppfyllelse och effektiva arbetsprocesser genom ett aktivt deltagande i utvecklingen av verksamheten. När medarbetarna får information och inflytande ökar förutsättningarna för delaktighet. Att kunna påverka och förbättra sin egen situation, gör dessutom arbetet roligare och mer produktivt. Ambitionen är att varje enskild arbetstagare ska känna sig sedd, hörd, bekräftad och delaktig i det som sker på den egna arbetsplatsen. Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Tabell 8 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Medarbetarna har delaktighet och inflytande när: Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Kommer att mätas med medarbetarenkäter Mål: Tydligt och bra ledarskap Kommunen skapar, med ett tydligt och bra ledarskap, en god arbetsmiljö som leder till ett gott arbetsresultat. Enligt värdegrunden i vår personalidé ska ledarnas och medarbetarnas förhållningssätt kännetecknas av öppenhet, tillit, respekt och delaktighet. Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Tabell 9 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Sala har ett tydligt och bra ledarskap när: Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Kommer att mätas med medarbetarenkäter - - -

17 17 (42) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI Mål: Hållbar ekonomisk utveckling Kommunens resurser ska används så att god ekonomisk hushållning nås ur såväl ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning skapas genom att kommunens verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar. Varje generation bör bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning när målen sammantaget visar på en god måluppfyllelse i delårsrapporten och årsbokslutet. Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Tabell 10 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Sala har en hållbar ekonomisk utveckling när: Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 årets resultat uppgår till minst 1 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 1,2 % 8 % 1,9 % ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning är större än nettokostnadsökningen: skatteintäkter, statsbidrag, utjämning förändring från föregående år i % 3,2 % 5,5 % 0,8 % nettokostnadsökning förändring från föregående år i % 3,2 % 6,1 % 0,05 % nämnderna bedriver verksamheten inom beslutade anslag avvikelse driftredovisning, mkr 3,4 3,4 3,3

18 18 (42) BUDGET 2013 OCH VERKSAMHETSPLAN , REVIDERAD Ekonomiska förutsättningar Driftbudget/plan (ramberäkningarna) för åren utgår från justerad budget 2012 uppräknad med 1,1 % för löner, allt till 2013 års prisnivå. Justeringarna avser TA samt kapitalkostnader. Driftbudget/plan redovisas i fast prisnivå. Resultatbudget/plan är uppräknad med ytterligare 1,1 % för löner 2014 och Justering har skett enligt senaste skatteunderlagsprognos. Resultatbudget/plan redovisas i löpande priser. Resultatmålet för 2013 har satts till 1 %. Resultatet är framskrivet med hänsyn till senaste skatteunderlagsprognosen, SKLs cirkulär 12:52. Rationaliseringskrav strategisk plan Kommunstyrelsen åläggs en effektivisering på 2 % på nettoram Det ger ca 4,2 mkr i minskad ram. Bildnings- och lärandenämnden åläggs en effektivisering på 1 mkr på nettoram Lokalförvaltarna och kostenheten åläggs besparingar på 3 % på bruttoram. Rationaliseringskraven är beaktade i ramutläggen men för tydlighetens skull beskrivits i den löpande texten. Styrelse och nämnder uppmanas se över möjligheterna till ökad intäktsfinansiering av sina verksamheter. Krav på 1,1 % intäktsökning i tidigare budgetförslag utgår. Lokalförvaltarna Avseende lokalförvaltarna får hyrorna inte öka mer än med ökade kostnader för gjorda investeringar. Kompensation får inte ske genom försämrat fastighetsunderhåll. Internhyror pga. externt förhyrda fastigheter som förvaltas av lokalförvaltarna skall hållas nere. Kostenheten Avseende kostenheten får inte interndebiteringen öka mer än med ökade kostnader för gjorda investeringar. Rationaliseringseffekten måste ställas i förhållande till eventuellt politiskt beslutade kvalitetskrav på kostverksamheten. Nämnderna anger det matutbud man önskar erbjuda i sin verksamhet. Förutom nedanstående ramförändringar redovisas även i tabell 38 sid 37, tidigare beslut i strategisk plan som påverkar ramtilldelningen för perioden. I Tabell 37 sid 36 redovisas en sammanställd redovisning av de justerade driftsramarna.

19 19 (42) Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning Förändring av ram: Ramminskning Kommunstyrelsens nettoram minskas med 2 %. Tabell 11 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, minskning nettoram 2 % Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2012: Minskning nettoram tkr tkr tkr tkr Förändring av ram: Medborgarkontor I ram finns från och med tkr anvisade till personal- och driftkostnader. Större delen av kostnaderna för medborgarkontoret fr. o m 2013 ryms inom ram förberörda förvaltningarna och genom omdisponering av medel mellan dessa, Medborgarkontoret skall innebära förbättrad och snabbare service till medborgarna och en effektivare verksamhet inom kommunens förvaltningar genom samordning och samverkan Tabell 12 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Medborgarkontor Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2012: Medborgarkontor 700 tkr -500 tkr -500 tkr -500 tkr - Förändring av ram: ökat driftsbidrag till Samlingslokalerna De allmänna samlingslokalerna skall tillgodose föreningslivets behov av lokaler för sin verksamhet och för att förverkliga centrala demokratiska mål i samhället. De skall också tillgodose kulturlivets behov av lokaler både för distribution av kultur och för skapande aktiviteter. Kommunstyrelsens anslag utökas med 250 tkr vartdera året 2013, 2014, 2015 för att kunna öka driftanslaget till de lokala samlingslokalerna. Tabell 13 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Samlingslokaler Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2012: Samlingslokaler 667 tkr 250 tkr 250 TKR 250 TKR

20 20 (42) Förändring av ram: Evenemangsstöd. Staden Tabell 14 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Evenemangsstöd staden Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2012: Evenemangsstöd staden 400 tkr -200 tkr -200 tkr -200 tkr Förändring av ram: Evenemangsstöd. Landsbygd Tabell 15 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Evenemangsstöd landsbygd Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2012: Evenemangsstöd landsbygden 200 tkr -100 tkr -100 tkr -100 tkr Förändring av ram: Elektroniska surfplattor Arbetet med att införa elektroniska surfplattor är försenat bl. a beroende på svårigheter finna lämplig mjukvara och kompatibilitet med kommunens ärendehanteringssystem. I Budget avsattes 65 tkr för att ge samtliga ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen, möjlighet att erhålla surfplatta som ett led i att effektivisera administration och spara på miljön. Driften för sammanlagt ytterligare surfplattor 2014 för samtliga ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige beräknas till 120 tkr per år, 3G-avgifter mm. Besparingar överstigande kostnader för surfplattorna förväntas ske av administration, papper och miljö. Tabell 16 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Elektroniska surfplattor Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget Elektroniska surfplattor 65 tkr tkr 120 tkr

21 21 (42) Förändring av ram: Ökat driftsbidrag till kollektivtrafiken Sala kommuns ram för kollektivtrafik 2012 minskas med till enligt beslut i KF pga. skatteväxling, dessutom begärdes inte kompensation i strategisk plan för utökad kostnad för låggolv och biogasbussar, nytt biljettsystem, lägre intäkter samt tillköp kvällstrafik och söndagstrafik till Tärna folkhögskola. Ram för kollektivtrafik 2013 är oförändrad från år 2012 dvs Kollektivtrafikens ram från kollektivtrafikmyndigheten för år 2013 är , bl. a för inköp av låggolv och biogasbussar, nytt biljettsystem, lägre intäkter samt tillköp kvällstrafik och söndagstrafik till Tärna folkhögskola samt utökad trafik from hösten 2013 pga. MER KOLL. Ramdifferens Begärt i strategisk plan , drygt finansieras genom besparingar inom särskild kollektivtrafik. Tabell 17 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Ökat driftsbidrag till kollektivtrafiken Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2012: Ökat driftsbidrag till kollektivtrafiken tkr tkr tkr tkr Tabell 18 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, överföring från BLN, ökade kostnader skolskjutsar Kommunstyrelsen Överföring från BLN, ökade kostnader för skolskjutsar tkr tkr tkr Förändring av ram: Ökat driftsbidrag till Sala Silvergruva AB I snitt har Sala kommun under åren tillfört kommunala medel till bolaget med 3 milj./år. Under 2012 var tillskottet 1,5 mkr. Vilket också är nuvarande nivå i kommunfullmäktiges beslut i september för planperioden En fortsatt tillväxt av antalet besökare kräver mer marknadsföring, förbättrat bokningssystem och personalförstärkningar. Vissa mindre investeringar i miljö- och tillgänglighetsskäl behöver genomföras. Bolaget tillförs 500 tkr i utökade driftbidrag under perioden. Kommunstyrelsen har i aug 2012 gett kommunchefen att ta fram ett konkret förslag med syfte att Sala silvergruvas fastigheter överförs till Sala kommun och att turistverksamheten vid gruvan bildar nytt bolag. Förslag förväntas kunna presenteras i början av Tabell 19 Förändring av ram: Kommunstyrelsen, Ökat driftsbidrag till Sala silvergruva AB Kommunstyrelsen Utgångsläge Budget 2012: Driftsbidrag Sala Silvergruva tkr 500 tkr 500 tkr 500 tkr