Strategisk plan Kommunfullmäk ge
|
|
- Karl-Erik Håkansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Strategisk plan Kommunfullmäk ge Antagen Reviderad
2
3 3 (46) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL EU 2020 STRATEGIN är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi för ökad välfärd. s vision utgår från EU 2020-strategin. KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas - är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för planperioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för nämnderna och de mål som fullmäktige vill att kommunen skall uppnå de kommande tre åren. Arbetet med att ta fram den strategiska planen påbörjas med att kommunstyrelsens budgetberedning har planeringsmöten med nämnderna i kommunen. Då görs genomgångar av de planeringsunderlag som nämnderna tagit fram. Fullmäktige fattar därefter beslut om den strategiska planen i juni. I VERKSAMHETSPLANERNA beskriver sedan nämnderna hur den egna verksamheten ska bidra till att uppfylla målen i den strategiska planen. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån FYRA PERSPEKTIV: Hållbart samhälle Medborgare Medarbetare Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller nämndspecifika. Ofta krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge nämnderna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER är angivna i nämndernas respektive verksamhetsplaner. Nämnderna skall även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder nämnden planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen.
4 4 (46) BOKSLUTET REDOVISAR ÅRLIGEN en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. Där görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts.
5 5 (46) INNEHÅLL SALA KOMMUNS BUDGET 2014 I KORTHET... 7 BUDGETSKRIVELSE, KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE... 8 EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN Vårpropositionen Ekonomirapporten från Sveriges kommuner och landsting (april 2013) Resultatutveckling Nettokostnader, skatteintäkter, bidrag och utjämning Driftbudget/plan Investeringsbudget/plan Fyra år i sammandrag Känslighetsanalys BEFOLKNING, DEMOGRAFI BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning Bildnings- och lärandenämnden Vård- och omsorgsnämnden Överförmyndaren Revisionen Investeringsbudget/plan per objekt VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE Mål: Ett växande Sala Mål: En långsiktigt social hållbar utveckling Mål: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE Mål: Nöjda medborgare och brukare Mål: God service av hög kvalitet Mål: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE Mål: Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Mål: Delaktighet och inflytande för medarbetarna Mål: Tydligt och bra ledarskap KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI Mål: Hållbar ekonomisk utveckling EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR Resultatbudget/plan Finansieringsbudget/plan Balansbudget/Plan Driftbudget/plan Investeringsbudget/plan Noter... 45
6 6 (46) TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Nyckeltal, årlig procentuell förändring Tabell 2 Skatter, bidrag, utjämning, mkr Tabell 3 Fyra år i sammandrag Tabell 4 Befolkning, Utvecklingstendenser till 2016 i åldersklasser Tabell 5 Ramberäkning Kommunstyrelsen/ Kommunstyrelsens förvaltning Tabell 6 Ramberäkning Bildnings- och lärandenämnden Tabell 7 Ramberäkning Vård- och omsorgsnämnden Tabell 8 Ramberäkning Överförmyndaren Tabell 9 Ramberäkning Revisionen Tabell 10 Investeringsbudgetens nettoanslag (2013) och investeringsplan (2014 och 2015) Tabell 11 Indikatorer för målet: Ett växande Sala Tabell 12 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Tabell 13 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Tabell 14 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Tabell 15 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Tabell 16 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Tabell 17 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Tabell 18 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Tabell 19 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Tabell 20 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Tabell 21 Resultatbudget/plan tkr Löpande priser Tabell 22 Finansieringsbudget/plan (tkr, löpande priser) Tabell 23 Balansbudget/Plan tkr Löpande priser Tabell 24 Driftbudget 2014 och plan i 2014 års prisnivå, tkr Tabell 25 Investeringsbudget 2013 och plan i 2013 års prisnivå, tkr Tabell 26 Noter (1 6)... 45
7 7 (46) SALA KOMMUNS BUDGET 2014 I KORTHET KOMMUNALSKATTEN i Sala kommun blir 2014 oförändrad och uppgår till 22,31. INVÅNARANTALET är beräknat till invånare. RESULTATET för 2014 budgeteras till ett positivt resultat på 5,6 mnkr vilket motsvarar 0,5 % av skatter och statsbidrag. VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR: KOMMUNSTYRELSENS RAM minskas med 5,3mnkr. BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDENS RAM utökas med 5 mnkr till följd av ökat barnantal i de lägre årsklasserna och för att ge utrymme till en långsammare minskning av lärartätheten i grundskolan. En utökning med 1,6 mnkr ska användas till en matematiksatsning och införande av en musikprofil i grundskolan. Kulturskolans ram utökas med 0,7 mnkr. VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS RAM utökas med 18 mnkr för att behålla en trygg och säker bemanning inom äldreomsorgen. Ett ökat antal åringar bedöms behöva hemtjänst och det nya äldreboendet medför ökade kostnader. Inom LSS området behövs omgrupperingar och förstärkningar. Omstrukturering av lokaler och en omfattande flytt i samband med att det nya äldreboendet tas i bruk ger en ramhöjning på 4,4 mnkr för NÄMNDERNAS RAMAR har räknats upp med KPI 1,1 % för löneökningar, övriga kostnader oförändrade. Ramarna är även justerade med förändringarna i kapitaltjänstkostnaderna. Nämnd Nettoram, mnkr Kommunstyrelsen, inklusive Överförmyndare och Revision 213,2 Bildnings- och lärandenämnden 463,5 Vård- och omsorgsnämnden 424,0 INVESTERINGARNA uppgår till 112 Mnkr, varav 15 mnkr avser det nya äldreboendet. För Vision Lärkan har avsatts 15,9 mnkr och till en klimatanläggning på Aguélimuseet 8,0 mnkr. Tillagningskök till skolor uppgår till 10 mnkr och medfinansiering resecentrum till 6,3 mnkr. Resterande investeringar återfinns till största delen på den tekniska sidan, VA-verksamheten står för 16 mnkr och övriga lokaler för 16 mnkr. SALA KOMMUNS BUDGET 2014 I KORTHET
8 8 (46) BUDGETSKRIVELSE, KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖ- RANDE I december 2012 antog kommunfullmäktige Strategisk Plan för Budgeten för 2013 präglades av en stark oro för en tilltagande dämpad internationell konjunktur, en underliggande statsfinansiell skuldproblematik inom euroområdet och en försvagad tillväxt i USA och Kina. BNP-tillväxten förväntades bli 1,8 %. Under våren och hösten har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt, en gradvis förbättring spås av SKL ske under senare delen av året. BNP beräknas växa något starkare Den måttliga tillväxten innebär att arbetslösheten dröjer sig kvar kring 8 procent. Det svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar tillväxten i skatteunderlaget. Skatteunderlagets tillväxt begränsas även av sänkta pensioner. När antalet arbetade timmar minskar får det direkt effekt på kommunernas skatteunderlag och ekonomiska utrymme för reformer. En ljusning i skatteunderlaget kan skönjas först under En positiv faktor för Sala är införande av ett nytt system för utjämningsbidrag som för 2014 ger preliminärt ca 9 mnkr i förstärkta statsbidrag. Delårsrapporten visar att Sala kommun har en stabil ekonomi och en ekonomi i balans. Både delårsresultatet och helårsprognosen uppfyller balanskravet. För 2013 pekar resultatet mot ett överskott på +34,5 mnkr efter justering av prognostiserade realisationsvinster på +4,5 mnkr. AFA-pengar kommer att återbetalas under 2013 avseende perioden Summan är för Sala kommuns del ca 20 mnkr. En tidig återbetalning under 2013 ger möjlighet till riktade engångssatsningar under andra halvan av 2013, t ex till kompetensutbildningar eller till finansiering av vissa mindre investeringsobjekt. Under hösten 2012 slöts ett nytt läraravtal med de fackliga organisationerna. Avtalet löper över 2 år och det garanterade utfallet för 2012 är minst 4,2 procent och för 2013 en garanti om minst 2 % finns ingen garanti men rätt att säga upp avtalet. De kommunalekonomiska konsekvenserna är en kostnadsökning för 2013 med sammanlagt 6 mkr. Det nya kollektivavtalet med Kommunal gäller från 1 april 2013 till 30 april Det sammanlagda avtalsvärdet beräknas till 6,8 procent under hela avtalsperioden. Sala kommun, liksom många andra kommuner i Sverige, står inför stora utmaningar och vägval. Globalisering, demografi, ny teknik, BUDGETSKRIVELSE, KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
9 9 (46) värderings- och klimatförändringar är bara några av de drivkrafter som obönhörligen påverkar utvecklingen. Åldrande befolkning och generationsskiften ställer stora krav på skola, vård och omsorg samt tillgänglighet och kompetens på arbetsmarknaden. Sala kommun behöver omställa i närtid men också ta fram kommunövergripande och långsiktiga planer för äldreomsorgen, skolan, näringsliv och arbetsmarknad samt infrastrukturutbyggnad (kommunikationer, bostäder mm). Glädjande har Sala kommuns folkmängd ökat med 170 personer under de tre första kvartalen Sala kommun behöver ta höjd för en stark ekonomi för att klara framtida välfärdsåtaganden. Den ekonomiska situationen för 2014 är dock ytterst ansträngd med flera års uppdämda behov inom inte minst vård och omsorg. Prognoserna för 2015 och 2016 ser betydligt ljusare ut men lärdomen de senaste åren är att det ekonomiska landskapet snabbt kan ändras. Föreliggande budgetförslag är balanserat men ger ett begränsat överskott på 5,6 mnkr. Det läggs mot bakgrunden av flera osäkra parametrar. Bland de viktigare hör utvecklingen av arbetsmarknadsläget och inflationen samt mängden och nivån på framtida statliga stimulansåtgärder. En annan osäkerhetsfaktor har undanröjts i regeringens budgetproposition för år De effektiviseringsvinster som förutsattes i riksdagsbeslutet om GY11 år 2009, där statsbidragen till kommunerna skulle minska med nästan 2 miljarder när reformen var fullt införd år 2015, har inte kunnat räknas hem. Därför dras besparingarna i gymnasieskolan tillbaka för åren men kvarstår med totalt 470 miljoner år Nu behövs förståelse, strategier och metoder för att möta och hantera de övergripande drivkrafter och trender som påverkar det kommunala uppdraget framöver. Framförallt behövs en trovärdig och balanserad ekonomi samt en genomtänkt långsiktig strategi för nödvändiga investeringar och upprätthållande av god kommunal service. Vi är övertygade om att nya vägar måste prövas för att klara de utmaningar välfärdsuppdraget ger samt för att kunna nå visionen om att år 2024 har Sala passerat invånare och är ett långsiktigt hållbart samhälle med livskraft och god livskvalitet i hela kommunen. Kommunstyrelsens ordförande Per-Olov Rapp BUDGETSKRIVELSE, KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE
10 10 (46) EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN Vårpropositionen Normalt presenteras inga nya reformer i den ekonomiska vårpropositionen utan budgetarbetet koncentreras till höstens budgetproposition gjordes ett undantag för att motverka att den höga arbetslösheten biter sig fast och satsningar aviserades inom arbetsmarknadsområdet. Ekonomirapporten från Sveriges kommuner och landsting (april 2013) Den svenska ekonomin beräknas växa måttligt med 1,5 % 2013 och med 2,5 % Bedömningen av konjunkturutvecklingen är positiv för de kommande åren. Arbetslösheten dröjer sig kvar runt 8 % under Det är först en bit in på nästa år som läget sakta börjar förbättras. Skatteunderlaget begränsas 2014 av sänkta pensioner och beräknas uppgå till 0,8 %. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Tabell 1 Nyckeltal, årlig procentuell förändring Nyckeltal Arbetslöshet 8,1 8,0 7,3 6,6 Antal arbetade timmar 0,3 0,5 1,2 1,2 Konsumentpriser (KPI) 0,3 1,3 2,1 2,5 Skatteunderlag 1,5 0,8 1,7 1,6 Resultatutveckling Resultatutvecklingen är positiv för hela planperioden. Sala kommun kommer med de budgeterade resultaten klara det lagstadgade balanskravet. Kommunens målsättning för en hållbar ekonomisk utveckling är bland annat att resultatet långsiktigt ska uppgå till 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Resultatet för 2014 är 0,6 %. EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN
11 11 (46) Nettokostnader, skatteintäkter, bidrag och utjämning En annan viktig förutsättning för en hållbar ekonomisk utveckling i Sala är att nettokostnaderna inte ökar snabbare än skatteintäkter, bidrag och utjämning. Intäktsökningen är större än nettokostnadsökningen alla tre åren i den strategiska planen. Intäkterna bygger på Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos i oktober, cirkulär 13:53. Beräkningen utgår från ett befolkningstal på personer för hela planperioden. Beslut angående nytt utjämningssystem är beräknat att tas av regeringen i december och ingår i prognosen. Salas skatteintäkter har ökat med 20,5 mnkr jämfört med budget De generella statsbidragen och utjämningen har ökat med totalt 12,1 mnkr, i det ingår då vårt bidrag till LSS-utjämningen som har ökat med 4,4 mnkr. Tabell 2 Skatter, bidrag, utjämning, mkr Nyckeltal Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Skatteintäkter 855,7 895,1 945,2 Kommunalekonomisk utjämning Inkomstutjämningsbidrag/ avgift 210,9 209,2 210,1 Kostnadsutjämning 8,2 8,2 8,2 Regleringsbidrag/ avgift 4,8 2,8-3,8 Strukturbidrag 2,3 2,3 2,3 LSS utjämning -3,8-3,8-3,9 Intäkt fastighetsavgift 36,9 36,9 36,9 Driftbudget/plan En förutsättning vid upprättandet av den strategiska planen är bedömningen av pris- och löneutvecklingen i riket kopplat till en bedömning av kommunens ekonomiska förutsättningar. Beräkningarna av nämndernas/styrelsens driftbudgetar/planer utgår från justerad budget 2013 uppräknad med 1,1 procent för löner, allt till 2013 års prisnivå. Rationaliseringskravet som beslutades i strategisk plan för Lokalförvaltarna på 3 % på bruttoram kvarstår under perioden och är beaktade i ramutläggen. För kostenheten har rationaliseringskravet tagits bort EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN
12 12 (46) Driftbudgetar/planer är redovisade i fast prisnivå för hela planperioden. Resultatbudget/plan redovisas i löpande priser. Resultatbudget/plan är uppräknad med ytterligare 1,1 procent för löner 2014 och Investeringsbudget/plan Ingen generell prisuppräkning har skett avseende investeringarna. Utgångsläget för investeringsbudgeten/planen har varit strategisk plan Fyra år i sammandrag Tabell 3 Fyra år i sammandrag Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Årets resultat, mkr 9,9 5,6 39,7 83,7 Årets resultat som andel av skatteintäkter, 0,9 0,5 3,5 7,0 bidrag och utjämning, % Verksamhetens nettokostnader, 1 058, , , ,3 mkr förändring från föregående år, 3,7 3,8 0,0 0,0 % Skatteintäkter, bidrag, utjämning, 1 081, , , ,1 mkr förändring från föregående år, 3,6 3,0 3,2 3,9 % Finansnetto, mkr -13,3-10,0-12,0-12,1 Nettoinvesteringar, mkr 119,5 111,7 72,9 62,2 Utdebitering 22,31 22,31 22,31 22,31 Känslighetsanalys Det ekonomiska läget påverkas av ett antal yttre faktorer som vid små avvikelser från grundförutsättningarna ger stora ekonomiska effekter på resultatet. 10 öre i utdebitering ca 3,8 mkr 1 % ränteförändring, låneskulden ca 3,6 mkr 1 % medarbetarkostnad ca 7,9 mkr EKONOMISK ÖVERSIKT, FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR STRATEGISK PLAN
13 13 (46) BEFOLKNING, DEMOGRAFI Sala kommun har i samarbete med SCB (Statistiska Centralbyrån)tagit fram denna befolkningsprognos för Sala kommun. Prognosen är den samma som föregående år. Befolkningsprognosen bygger på kända förändringar under tidigare år och uppskattning av nuvarande utveckling inom kommunen. Prognosen visar en ökad folkmängd i kommunen varje år under perioden Antalet födda och antalet avlidna per år ligger ganska stabilt men nettoinflyttning till kommunen bedöms ske varje år. I nedanstående tabell har en bedömning gjorts av utvecklingen i olika åldersklasser. Tabell 4 Befolkning, Utvecklingstendenser till 2016 i åldersklasser Prognosår./ Ålder Tendens Totalt Sala kommun Ökad total folkmängd Förskolebarn, 0-5 år Oförändrat Yngre skolbarn, 6-12 år Ökar Högstadieelever, år Varierar Gymnasieelever, år Minskar Befolkning i arbetsför ålder, Minskar 64 år Pensionärer, år Ökar mycket Äldre personer, 80+ år Oförändrat BEFOLKNING, DEMOGRAFI
14 14 (46) Befolkning, Utvecklingstendenser till 2016 i åldersklasser Förskolebarn, 0-5 år Yngre skolbarn, 6-12 år Högstadieelever, år Gymnasieelever, år Pensionärer, Ålder år Äldre personer, 80+ år BEFOLKNING, DEMOGRAFI
15 15 (46) BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN Kommunstyrelsen/Kommunstyrelsens förvaltning RAMBERÄKNING Tabell 5 Ramberäkning Kommunstyrelsen/ Kommunstyrelsens förvaltning TKR, Drift Ingående nettobudget Justering kapitaltjänstkostnader/övrig justering Indexuppräkning Verksamhetsförändringar justerad strategisk plan Från tidigare plan Reviderad strategisk plan NETTORAM TKR, Investeringar Nettoinvesteringar VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR, DRIFT (BESLUT FM ) TKR, Drift Besparingskrav Utökad skogsavverkning Nytt telefonisystem Kontaktcenterfunktion Resursperson Kaplanen Hyra av Kaplanens bottenvåning Summa Besparingskrav 2013 har kommunstyrelsen ett besparingskrav på ca mnkr. Vi bedömer att det finns ytterligare rationaliseringsvinster att göra. Tidigare förslag om extra medel för nytt ärendehanteringssystem och ytterligare resurser till VKL hanteras inom ram. Utökad skogsavverkning Under de senaste fem åren har tillväxten i skogen varit betydligt högre än planerat. Bedömningen är att det finns utrymme göra ett BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
16 16 (46) högre uttag under ett enstaka år som Idag är netto 2,8 mnkr men de senaste åren har tagits ut ca 3,5 mnkr i genomsnitt. Skogsavverkningen fördubblas nu så att netto ökas till 7 mnkr. Nytt telefonisystem Ett nytt telefonisystem togs i bruk i mars 2013 och innebär sänkta kostnader för Sala kommun. Vård- och omsorgsnämndens, Bildningsoch Lärandenämndens och kommunstyrelsens ram justeras utifrån detta. Kontaktcenterfunktion Ramen för kommunstyrelsen justeras avseende kontaktcenterfunktionen med 1,1 mnkr. Kaplanen Kaplanen, som ägs av Salabostäder AB, används idag för serviceboende (52 lägenheter, där lägenhetsinnehavaren har eget kontrakt) samt gemensamma utrymmen på bottenvåningen som hyrs av Vårdoch omsorgsförvaltningen. Kontraktet går ut De boende kommer att erbjudas plats på det nya vård- och omsorgsboendet när detta står klart En process pågår därför på begäran av Salabostäder AB för att ta fram en ny detaljplan med förändrad användning av Kaplanen. Kommunstyrelsen föreslår att Kaplanen från den 1/ används som ett Trygghetsboende där de boende har egna kontrakt men där en resursperson finns tillgänglig till stöd och service i huset. Trygghetsboende är för äldre som är för friska för vård- och omsorgsboende men som vill ha mer trygghet och social samvaro än vad de kan få i sitt nuvarande hem. Det krävs inget biståndsbeslut för att bo i trygghetsboende. Du hyr eller köper din bostad på eget initiativ. Krav på trygghetsboende är att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider. Ev ytterligare behov av stödinsatser hanteras via hemtjänsten. Kommunstyrelsen föreslår vidare att bottenvåningen används till Föreningarnas hus, som idag har sin verksamhet på Bergmästaren med ett kontrakt som går ut , samt till gemensamma utrymmen. Köksdelen föreslås läggas ut på entreprenad. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
17 17 (46) 2FRÅN TIDIGARE PLAN TKR Allmänna val EU val Cykelbanor Elektroniska surfplattor Mälarens vattenvårdsförbund 1 22 Summa Enligt beslut i kommunstyrelsen REVIDERAD STRATEGISK PLAN (BESLUT FM ) TKR Elektroniska surfplattor -470 Kriscentrum män Arkiv Västmanland Företagarcentrum Centrumbiografen 100 Musikråd Åtgärdsvalstudie järnvägen, Sala tätort 150 Cykelpumpar Minskad skogsavverkning Summa Elektroniska surfplattor Samtliga ledamöter och ersättare ska ha erhållit surfplattor redan under år Kriscentrum män Kriscentrum för män i Västmanland bedrivs i ett samarbete mellan landstinget Västmanland och länets kommuner. Arkiv Västmanland Kommunerna i Västmanland bidrar till Arkiv Västmanland efter en fördelning av invånarantal. Företagarcentrum Budgeten förstärks för att kunna leva upp till och genomföra åtaganden enligt avtal. Nytt 3-årigt avtal tecknas för perioden BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
18 18 (46) Centrumbiografen Förbättring av den tekniska utrustningen. Musikråd De medel inom kulturskolan som använts för vuxenverksamhet överförs till kommunstyrelsen som får fördela detta anslag. Enskild vuxenundervisning bör på sikt kunna överföras till studieförbunden. Åtgärdsvalstudie järnvägen, Sala tätort Överenskommelse är tecknad mellan Trafikverket, Sala kommun och Länsstyrelsen. Cykelpumpar Enligt fullmäktigebeslut ska två cykelpumpar sättas upp på lämpliga ställen i kommunen. Minskad skogsavverkning I beslutet i juni utökades kravet på uttag i skogen till totalt 7,0 mnkr för Avverkningskravet sänks nu till 3,5 mnkr för 2014 för att sedan återgå till det ursprungliga 2,8 mnkr resten av planperioden. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
19 19 (46) Bildnings- och lärandenämnden RAMBERÄKNING Tabell 6 Ramberäkning Bildnings- och lärandenämnden TKR, Drift Ingående nettobudget Justering kapitaltjänstkostnader/övrig justering Indexuppräkning Verksamhetsförändringar justerad strategisk plan Från tidigare plan Reviderad strategisk plan NETTORAM TKR, Investeringar Nettoinvesteringar VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR, DRIFT (BESLUT FM ) TKR Driftsbidrag personal Nytt telefonisystem Summa Driftsbidrag personal Medel behöver tillskjutas till följd av ökat barnantal i lågstadiet samt långsammare minskning av lärartätheten i grundskolan. Nytt telefonisystem Ett nytt telefonisystem togs i bruk i mars 2013 och innebär sänkta kostnader för Sala kommun. Vård- och omsorgsnämndens, Bildningsoch Lärandenämndens och kommunstyrelsens ram justeras utifrån detta. 2FRÅN TIDIGARE PLAN TKR Kulturgaranti Summa BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
20 20 (46) 3REVIDERAD PLAN (BESLUT FM ) TKR Matematiksatsning grundskolan Kulturskolan Musikråd, flytt till KSF Musikprofil i grundskolan Summa Matematiksatsning grundskolan Matematikundervisningen i grundskolan utökas med 120 timmar from höstterminen Kulturskolan Förstärkning av verksamheten. Musikråd, flytt till KSF De medel inom kulturskolan som använts för vuxenverksamhet överförs till kommunstyrelsen som får fördela detta anslag. Enskild vuxenundervisning bör på sikt kunna överföras till studieförbunden. Musikprofil i grundskolan Införande av musikprofil i årskurs 4-9 för att ge barn och ungdomar i Sala kommun större möjlighet att delta i musikundervisning i mellanoch högstadiet. Ramförstärkningen ska täcka kostnader för inköp av instrument och andra uppstartskostnader. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
21 21 (46) Vård- och omsorgsnämnden RAMBERÄKNING Tabell 7 Ramberäkning Vård- och omsorgsnämnden TKR, Drift Ingående nettobudget Justering kapitaltjänstkostnader/övrig justering Indexuppräkning Verksamhetsförändringar justerad strategisk plan Från tidigare plan Reviderad strategisk plan NETTORAM TKR, Investeringar Nettoinvesteringar VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR, DRIFT (BESLUT FM ) TKR Driftsbidrag personal Nytt telefonisystem Summa Driftsbidrag personal Socialstyrelsens föreskrifter om personalbemanning inom demensvården är omdiskuterad. Inte desto mindre behövs en trygg och säker bemanning och en uppgradering av personaltätheten. VON har ökade kostnader för nya äldreboendet samt bedömer att ett ökat antal 65-79åringar behöver hemtjänst i framtiden. Omgrupperingar och förstärkningar inom LSS-verksamheten är också påtvingad. Nytt telefonisystem Ett nytt telefonisystem togs i bruk i mars 2013 och innebär sänkta kostnader för Sala kommun. Vård- och omsorgsnämndens, Bildningsoch Lärandenämndens och kommunstyrelsens ram justeras utifrån detta. BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
22 22 (46) 2FRÅN TIDIGARE PLAN TKR Nytt äldreboende Summa REVIDERAD PLAN (BESLUT FM ) TKR Lokalflytt Norra Västmanlands Samordningsförbund Anhörigcenter Summa Lokalflytt Under 2014 uppstår engångskostnader om 4,4 mnkr med anledning av omstrukturering av lokaler och omfattande flyttverksamhet i och med att det nya vård- och omsorgsboendet tas i bruk. Norra Västmanlands Samordningsförbund Sala kommun är medlem i NVS som består av nio huvudmän. För 2014 ökar avgiften med 77 tkr. Anhörigcenter Anhörigcentrum erbjuder stöd till dem som är anhörig till eller tar hand om någon som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Här kan man få goda råd som underlättar vardagen, träffa andra människor i liknande situation och koppla av en stund. Stödet ska stärka den som är anhörig och leda till ökad livskvalitet, gemenskap, kunskap och aktivitet. Här finns specialutbildad personal som kan ge fördjupat anhörigstöd. Verksamheten beräknas kunna komma igång under senare delen av hösten BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
23 23 (46) Överförmyndaren Tabell 8 Ramberäkning Överförmyndaren TKR Ingående nettobudget Indexuppräkning NETTORAM Revisionen Tabell 9 Ramberäkning Revisionen TKR Ingående nettobudget Indexuppräkning NETTORAM BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
24 24 (46) Investeringsbudget/plan per objekt Tabell 10 Investeringsbudgetens nettoanslag (2014) och investeringsplan (2015 och 2016) Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadskontor Inköp av mark Försäljning av övrig mark Summa Samhällsbyggnadskontor Medborgarkontor IT-investeringar Bredbandsinvesteringar Ärendehanteringssystem 750 Summa Medborgarkontor Kultur- och fritidskontor Informationsdisk stadsbibliotek Summa Kultur- och fritidskontor Räddningstjänsten Övningsfält Brandbilar Brandslang Larmkläder/brandhjälmar Andningsskydd Radio/telefoni Motorspruta klass Geografiskt inf.system Träningsredskap Räddningsverktyg Summa Räddningstjänsten Tekniska kontoret Administration Kart/Mät Teknisk service Kommunala Gator och vägar Parkverksamhet Gruvans Vattensystem BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
25 25 (46) Kommunstyrelsens förvaltning VA-verksamheten Summa tekniskt kontor Lokalförvaltarna Servicebyggnad Stadsparken Skolgårdar/gårdar Lås och larm Storköksutrustning Byte ventilation Ösby Mindre justeringar av lokaler Säkerhetsåtgärder Tillgänglighetsanpassningar Äldreboende Rivning av fastigheter Fastigheter med kulturhistoriskt värde Tillagningskök Varmsätra/Ängshagen/Ransta Ombyggnad Västerfärnebo skola Klimatanläggning mm Aguélimuseet Lärkans sportfält etapp Summa lokalförvaltarna SUMMA KOMMUNSTYRELSEN Bildnings- och lärandenämnden Inventarier Ösby Naturbruksgymnasium Inventarier Kungsängsgymnasiet Inventarier grundskolan SUMMA BILDNINGS- OCH LÄRANDENÄMNDEN Vård- och omsorgsnämnden Utbyte/återanskaffning av arbetstekniska hjälpmedel mm Inventarier nya äldreboendet Inventarier anhörigcenter SUMMA VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN TOTAL INVESTERINGSBUDGET BUDGET 2014 OCH VERKSAMHETSPLAN
26 26 (46) VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN År 2024 har Sala kommun passerat invånare och är ett långsiktigt hållbart samhälle med livskraft och god livskvalitet i hela kommunen. VISION FÖR KOMMUNALA NÄMNDER, BOLAG OCH STYRELSER I SALA KOMMUN
27 27 (46) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE VISION Sala en attraktiv kommun med livskraft i hela kommunen Mål Ett växande Sala En långsiktig socialt hållbar utveckling En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Indikatorer Mål: Ett växande Sala En positiv befolkningsutveckling har stor betydelse för kommunens framtid, såväl när det gäller kommunens framtida skatteintäkter som för att nya idéer, tankar och erfarenheter skall berika vår bygd. Sala har under en längre tid haft relativt stabil befolkningsutveckling. Vid utgången av 2012 uppgick antalet invånare till Visionen är att Sala kommun år 2024 har passerat invånare. Det innebär att kommunen måste kraftfullt verka för och stödja entreprenörsanda, företagsetableringar och företagsutveckling i syfte att skapa fler arbetstillfällen, ökad tillväxt och inflyttning till kommunen. En förutsättning för ökad inflyttning och företagande är att fler bostäder byggs, att det råder hög kvalitet och tillgänglighet inom barnomsorg, skola och vård och omsorg samt ett Sala kommun blir ett hållbart samhälle med god livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
28 28 (46) Kommunens fysiska planering ska vara ett verktyg för att öka kommunens attraktionskraft genom att skapa förutsättningar för attraktiva miljöer för boende, arbete och rekreation. Arbetet med Plan för Sala stad, den fördjupning av översiktsplanen som arbetats fram mellan 2008 och 2013, fortsätter efter antagandet. För att planen ska fungera som den är tänkt - som ett helhetsgrepp om vad som behöver göras nu och i framtiden -behöver den konkretiseras ytterligare och brytas ner i aktiviteter. Detta görs i en inspirationsbilaga/handlingsplan med fokus på Hur gör vi verklighet av planen?. Denna är tänkt att kopplas tydligt till kommunens verksamhet och uppdateras årligen. Arbetet med en ny översiktsplan för hela Sala kommun påbörjades 2010 med ortsanalyser för sju av kommunens mindre tätorter. Efter fördjupningen av översiktsplanen för Sala stad intensifieras arbetet med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan, som visar riktningen framåt och behandlar viktiga frågor för kommunen och kommunens utveckling. Den kan till exempel ta upp frågor som infrastruktur och landsbygdsutveckling, samt ha regional koppling. Tanken är att genom kontinuerligt arbete med översiktlig planering, lägga en bättre grund för både detaljplanearbetet och övriga av kommunens verksamheter, samt skapa en tydlighet utåt både i regionala frågor och gentemot privatpersoner och näringsliv. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
29 29 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: ETT VÄXANDE SALA Tabell 11 Indikatorer för målet: Ett växande Sala Sala utvecklas när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Befolkningsutvecklingen är positiv Antalet fastställda detaljplaner för bostadsbyggande och näringsverksamhet ökar Försäljningsvärdet på fastigheter ökar (medelvärde tkr) 9 st 3 st 9 st Antalet lägenheter ökar Sala förbättrar sin placering på Svenskt Näringslivs ranking med 20 % förändring 10,5 % -11 % 11 % Mål: En långsiktigt social hållbar utveckling En god livskvalitet ger en attraktiv kommun, där närhet och trygghet ger en bra livsmiljö. Brett utbud av arbetstillfällen, ett attraktivt boende, bra infrastruktur, goda kommunikationer och en aktiv kulturoch fritidsverksamhet är viktiga ingredienser i den attraktiva Kommunen. Boendemiljöer ska planeras så att de skapar förutsättningar för gemenskap och kontakt mellan olika generationer och människor med olika bakgrund. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
30 30 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: EN LÅNGSIKTIGT SOCIAL HÅLLBAR UTVECKL- ING Tabell 12 Indikatorer för målet: En långsiktigt social hållbar utveckling Sala har en bra livs- och boendemiljö när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Medborgarna ger Sala i SCB:s medborgarundersökning minst betyget 65 (skala 0 100) som en bra plats att leva och bo på. Sala förbättrar sin placering på Fokus ranking av kommunerna som en bra plats att bo på. (Salas placering av 290 kommuner) Mål: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling De bärande idéerna och målen för energi- och klimatarbetet i Sala kommun, som de redovisas i den av kommunfullmäktige antagna klimatstrategin, ska ges genomslag i all kommunal verksamhet. De allmänna kommunikationerna och pendlingsmöjligheterna inom och till och från Sala kommun ska förbättras så att vi får tillgång till en större och flexiblare arbetsmarknad, bättre studiemöjligheter och ett bredare kultur- och fritidsutbud. De samhällsfinansierade resorna ska samordnas för att kunna utnyttjas mer flexibelt. De gröna näringarna, dvs. alla näringsverksamheter som har sitt ursprung från jordbruk, skogsbruk, trädgård och vatten, ska tas tillvara för en långsiktigt hållbar utveckling lokalt. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
31 31 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: EN LÅNGSIKTIG MILJÖMÄSSIGT HÅLLBAR UT- VECKLING Tabell 13 Indikatorer för målet: En långsiktig miljömässigt hållbar utveckling Sala har en långsiktigt miljömässig hållbar utveckling när: Uppvärmning av kommunens fastigheter har ersatts med förnyelsebara bränslen Indikatorn avser antal återstående anläggningar som drivs med olja Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall Antal resor med kollektivtrafik ökar Den andel av kommunens hushållsavfall som återvinns ökar (%) Kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar ökar Andelen inköpta ekologiska livsmedel ökar 18 % 15 % 10 % KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET HÅLLBART SAMHÄLLE
32 32 (46) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE VISION Sala kommun - en kommun med bra service och hög kvalitet i sina tjänster Mål Nöjda medborgare och brukare God service av hög kvalitet Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Indikatorer Mål: Nöjda medborgare och brukare För att vara en attraktiv kommun måste medborgare och kunder/brukare vara nöjda med den kommunala service som ges och med kvaliteten på densamma. Det sammanlagda betygsindexet, nöjd medborgarindex, för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna ligger på genomsnittet för de av landets kommuner som deltog i SCB:s medborgarundersökning. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE
33 33 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: NÖJDA MEDBORGARE OCH BRUKARE Tabell 14 Indikatorer för målet: Nöjda medborgare och brukare Salas medborgare är nöjda med kvaliteten och service när: de i SCB:s medborgarundersökning ger verksamheten lägst betyget 55 (skala 0 100) Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall Mål: God service av hög kvalitet Kommunen ska tillhandahålla god service av hög kvalitet, som är till nytta för medborgarna. Alla medborgare skall i sina kontakter med kommunens alla verksamheter bemötas med respekt. I många fall kan kommunens och medborgarnas uppfattning om god service väntas sammanfalla med varandra. I några fall är det viktigt att kommunen på ett tydligt och sakligt sätt kommunicerar vilket uppdrag kommunen har och vilka begränsningar som finns. Detta kan beskrivas genom serviceförklaringar. Serviceförklaringarna är ett verktyg att klargöra för medborgarna vilken service/kvalitet på kommunens tjänster som de kan förvänta sig. Kommunen måste arbeta systematiskt och strukturerat med kvalitetsförbättringar, där en väl utarbetad och etablerad klagomålshantering, där avvikelser rapporteras och åtgärdas, kan vara ett viktigt inslag för att mäta måluppfyllelse och differens mellan kommunens beslutade serviceåtagande och medborgarnas förväntningar. Kvaliteten på kommunens tjänster kan i många fall mätas genom den officiella statistiken, exempelvis inom skolområdet, där betygspoäng och andel godkända elever är mått på vilken kvalitet som kommunen erbjuder sina medborgare. I andra fall är det kunden/brukaren som står för bedömningen av kvaliteten och ofta då utifrån sina egna subjektiva förväntningar. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE
34 34 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: GOD SERVICE AV HÖG KVALITET Tabell 15 Indikatorer för målet: God service av hög kvalitet Sala har en bra kvalitet och service i verksamheten när: Brukarna får rätt insatser vid rätt tidpunkt av kompetent personal 1 Inom vård och omsorg får fler barn, ungdomar och vuxna sina individuella behov av stödinsatser tillgodosedda i sin hemmiljö 1 Andelen elever som lämnar grundskolan med behörighet att söka gymnasieskola ökar Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt Uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet delvis uppfyllt 94 % 94 % 88 % 1 Se verksamhetsplan för Vård och omsorg för indikatorsammanställning. Mål: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Demokratin ska utvecklas. En viktig del är medborgarnas möjligheter till inflytande. Medborgarna ska få tillgång till information om vad som händer i kommunen och informationen ska bygga på kommunikation. Det ska vara enkelt att ta del av kommunens utbud av service och tjänster oavsett om medborgaren kontaktar kommunen via telefon, besök eller via Internet. För att underlätta för medborgarna ska kommunens utbud av e-tjänster öka. INDIKATORER FÖR MÅLET: PÅVERKAN OCH INFLYTANDE FÖR KOMMU- NENS MEDBORGARE Tabell 16 Indikatorer för målet: Påverkan och inflytande för kommunens medborgare Salas medborgare är med och påverkar och har inflytande när: de i SCB:s medborgarundersökning bedömer möjligheten till inflytande och påverkan till minst 45 (skala 0 100) Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDBORGARE
35 35 (46) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE VISION Sala kommun - en attraktiv arbetsgivare. Mål Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö. Delaktighet och inflytande för medarbetarna. Tydligt och bra ledarskap. Indikatorer Mål: Trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Kommunens medarbetare ska erbjudas goda möjligheter till utveckling i ett jämställt arbetsliv med marknadsmässiga villkor. Medarbetarnas samlade motivation, erfarenhet och kompetens är en viktig framgångsfaktor för kommunen. Nya moderna IT-lösningar, som ska bidra till effektiva arbetsprocesser, kommer att ställa krav på ny kunskap. God hälsa är en tillgång både för individen och för hela organisationen. Att främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga delar i arbetet med att hålla sjukfrånvaron låg, minska, sjukdomsrelaterade kostnader och få en effektivare verksamhet. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE
36 36 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: SALA HAR EN TRYGG, SÄKER OCH UTVECK- LANDE ARBETSMILJÖ Tabell 17 Indikatorer för målet: Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö Sala har en trygg, säker och utvecklande arbetsmiljö när: Andelen skador/olycksfall/brott minskar till 50 % av totalt antal registreringar Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall % 65 % 63 % Sjukfrånvaron understiger 5 % 4,7 % 4,3 % 4,1 % Mål: Delaktighet och inflytande för medarbetarna Medarbetarna bidrar till måluppfyllelse och effektiva arbetsprocesser genom ett aktivt deltagande i utvecklingen av verksamheten. När medarbetarna får information och inflytande ökar förutsättningarna för delaktighet. Att kunna påverka och förbättra sin egen situation, gör dessutom arbetet roligare och mer produktivt. Ambitionen är att varje enskild arbetstagare ska känna sig sedd, hörd, bekräftad och delaktig i det som sker på den egna arbetsplatsen. INDIKATORER FÖR MÅLET: MEDARBETARNA HAR DELAKTIGHET OCH IN- FLYTANDE Tabell 18 Indikatorer för målet: Medarbetarna har delaktighet och inflytande Medarbetarna har delaktighet och inflytande när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Resultatet i medarbetarundersökningen visar 3,5 eller högre Mål: Tydligt och bra ledarskap Kommunen skapar, med ett tydligt och bra ledarskap, en god arbetsmiljö som leder till ett gott arbetsresultat. Enligt vår gemensamma värdegrund, bland annat uttryckt i kommunens ledarpolicy, ska ledarnas och medarbetarnas förhållningssätt kännetecknas av öppenhet, tillit, respekt och delaktighet. KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE
37 37 (46) INDIKATORER FÖR MÅLET: SALA HAR ETT TYDLIGT OCH BRA LEDARSKAP Tabell 19 Indikatorer för målet: Sala har ett tydligt och bra ledarskap Sala har ett tydligt och bra ledarskap när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 Resultatet i medarbetarundersökningen visar 3,7 eller högre KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET MEDARBETARE
38 38 (46) KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI Mål: Hållbar ekonomisk utveckling Kommunens resurser ska används så att god ekonomisk hushållning nås ur såväl ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. God ekonomisk hushållning skapas genom att kommunens verksamhet bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Den kommunala servicen ska infria kommuninnevånarnas behov och förväntningar. Varje generation bör bära kostnaderna för den service den beslutar om och konsumerar. För att säkerställa god ekonomisk hushållning ska finansiella mål och verksamhetsmål definieras och följas upp. Kommunen har uppnått god ekonomisk hushållning när målen sammantaget visar på en god måluppfyllelse i delårsrapporten och årsbokslutet. INDIKATORER FÖR MÅLET: HÅLLBAR EKONOMISK UTVECKLING Tabell 20 Indikatorer för målet: Hållbar ekonomisk utveckling Sala har en hållbar ekonomisk utveckling när: Utfall 2012 Utfall 2011 Utfall 2010 årets resultat uppgår till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning 3,7 % 1,2 % 8 % ökningen av skatteintäkter, statsbidrag, utjämning är större än nettokostnadsökningen: skatteintäkter, statsbidrag, utjämning förändring från föregående år i % nettokostnadsökning förändring från föregående år i % 2,8 % 3,2 % 5,5 % 05, % 3,2 % 6,1 % nämnderna bedriver verksamheten inom beslutade anslag avvikelse driftredovisning, mkr 11,2 3,4 3,4 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL I PERSPEKTIVET EKONOMI
39 39 (46) EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR Resultatbudget/plan Tabell 21 Resultatbudget/plan tkr Löpande priser Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTO- KOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not RESULTAT FÖRE EXTRAOR- DINÄRA POSTER Extraordinära kostnader Extraordinära intäkter ÅRETS RESULTAT EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR
40 40 (46) Finansieringsbudget/plan Tabell 22 Finansieringsbudget/plan (tkr, löpande priser) Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för upplösning av bidrag till statlig infrastruktur Justering av övriga ej rörelsekapitalpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Ökning/minskning förråd och varulager Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar Försäljning av materiella tillgångar Investering i immateriella tillgångar Försäljning av immateriella tillgångar Investering i finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Långfristig skuld inklusive indexuppräkning Citybanan Kassaflöde från bidrag till statlig infrastruktur Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR
41 41 (46) Balansbudget/Plan Tabell 23 Balansbudget/Plan tkr Löpande priser Noter Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Not Omsättningstillgångar Förråd m.m Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Not Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensioner Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR
42 42 (46) Driftbudget/plan Tabell 24 Driftbudget 2014 och plan i 2014 års prisnivå, tkr 2014 Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsen Kommunchef Medborgarkontor Kultur- och fritidskontor Personalkontor Samhällsbyggnadskontor Ekonomikontor Tekniskt kontor Räddningstjänsten Intäktsfinansierad verksamhet: TK Lokalförvaltarna Övrigt intäktsfinansierat Summa Kommunstyrelsen Revision Överförmyndare Bildnings- och lärandenämnd Vård- och omsorgsnämnd TOTALT KOSTNADER EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR
43 43 (46) 2015 Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsen Kommunchef Medborgarkontor Kultur- och fritidskontor Personalkontor Samhällsbyggnadskontor Ekonomikontor Tekniskt kontor Räddningstjänsten Intäktsfinansierad verksamhet: TK Lokalförvaltarna Övrigt intäktsfinansierat Summa Kommunstyrelsen Revision Överförmyndare Bildnings- och lärandenämnd Vård- och omsorgsnämnd TOTALT KOSTNADER Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsen Kommunchef Medborgarkontor Kultur- och fritidskontor Personalkontor Samhällsbyggnadskontor Ekonomikontor Tekniskt kontor Räddningstjänsten Intäktsfinansierad verksamhet: Lokalförvaltarna Övrigt intäktsfinansierat Summa Kommunstyrelsen Revision Överförmyndare Bildnings- och lärandenämnd Vård- och omsorgsnämnd TOTALT KOSTNADER EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR
Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.
Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker
Strategisk plan 2016-2018. SALA KOMMUN Kommunfullma ktige ANTAGEN 2015-09-01
Strategisk plan 2016-2018 SALA KOMMUN Kommunfullma ktige ANTAGEN 2015-09-01 KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen 2015-09-01 SALA KOMMUN 3 (46) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL EU 2020 STRATEGIN är EU:s gemensamma
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Budget 2018 och plan
Budget 2018 och plan 2019 2021 7.1 OFÖRÄNDRAD SKATTESATS Verksamhetsplanen 2018 2021 bygger på en oförändrad skattesats på 21:87 kr. 7.2 SKATTEPROGNOS FÖR ALE KOMMUN Ale kommuns skatteprognos för åren
Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15
Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista
Trafiknämndens verksamhetsplan 2013
2012-11-08 Dnr TN 2012-49 Trafiknämndens verksamhetsplan 2013 - årsbudget - 2012-11-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING _Toc340145143 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Årsbudget... 4 Bilaga 1: Resultaträkning,
Budget 2017 Plan KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen SALA KOMMUN
9 KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen 2016-11-28 SALA KOMMUN 3 (40) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas - är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån
Strategisk plan 2015-2017. SALA KOMMUN Kommunfullma ktige ANTAGEN 2014-06-18 REVIDERAD 2014-12-15
Strategisk plan 2015-2017 SALA KOMMUN Kommunfullma ktige ANTAGEN 2014-06-18 REVIDERAD 2014-12-15 3 (52) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL EU 2020 STRATEGIN är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0
Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens
Budgetrapport 2013-2015
1 (6) Budgetrapport 2013-2015 Innehållsförteckning Inledning...2 Arbetsgruppen och dess arbete...2 Resursfördelning 2013-2015...2 Skatteintäkter och statsbidrag...2 Besparingar och effektiviseringar 2012-2015...2
Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)
Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46
Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN
Kommunstyrelsens ändringar i förslag till BUDGET 2016 OCH PLAN 2017-2018 Innehåll Sida Sammanställning Kommunstyrelsens ändringar 2 Resultatbudget, total verksamhet 3 Finansieringsbudget, total verksamhet
STRATEGISK PLAN 2013 2015 Kommunfullma ktige. Antagen 2012-09-03/Reviderad 2012-12-17
STRATEGISK PLAN 2013 2015 Kommunfullma ktige Antagen 2012-09-03/Reviderad 2012-12-17 3 (42) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL EU 2020 STRATEGIN är EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi
Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun beslut
1 Budgetprocessen Okt 2016 direktiv Feb 2017 ram presenteras Apr 2017 dialogdagar Jun 2017 - beslut 2 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 2015 2016 2017 2018 2019
Budget 2018 och plan
1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020
Budget 2018, plan 2019 och 2020 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2018... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk
Resultatbudget 2016, opposition
Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46
Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun
1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP
Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017
1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer
Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012
FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010
Budget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021
Budget 2019, plan 2020 och 2021 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2019... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Uppföljning Oktober 2014 Bilaga KS 2014/48/7
1 Sammandrag beräknad avvikelse Driftbudget Uppföljning Oktober 2014 Bilaga KS 2014/48/7 Prognosutveckling per månad, Beräknad Årsbudgetavvikelse Nämnd Jan Feb Mars April Maj Aug Sept Okt Nov Årsbudget
Budget 2014 och Verksamhetsplan 2015-2016, enligt beslut den 4 juni 2013, 163
li'!i!"'''''~' Reviderat förslag till Strategisk plan 2014-2016 ~~~b~ Kommunstyrelsen Per-Olov Rapp Ordförande SALAKOM UN. Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2013 06 1 O 1 (10) 2013-06-04 KOMMUNSTYRELSENS
Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag
Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut
Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26
Fastställd av landstingsfullmäktige Dnr 2013-036 2013-11-26 Finansplan 2014 2016 Tjänstemannaförslag 2013 10 21 Innehåll 1. Inledning 2 2. Ekonomi 2 3. Utdebitering 2 4. Balanskrav 2 5. Ekonomiska förutsättningar
Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat
Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning
2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT
BUDGET 2011, PLAN 2012-2013 ÄLVDALENS KOMMUN
ÄLVDALENS KOMMUN BUDGET 2011 OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 2013 En ny politisk ledning, kommer att styra Älvdalens kommun de kommande fyra åren. Runt om i kommunen växer framtidstron och förhoppningen är att
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
2017 Strategisk plan
2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges
Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Periodrapport OKTOBER
Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys
LERUM BUDGET lerum.sd.se
LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se Det som överskuggar hela budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet (skola barn- och äldreomsorg). För att möjliggöra detta och skapa en långsikt stark ekonomi krävs
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Periodrapport Maj 2015
Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Ekerö kommun Anders Hägg Marlene Bernfalk Samir Sandberg Oktober 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 3 2 Inledning 4 2.1 Bakgrund 4 2.2
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2
Budget Plan SALA KOMMUN Kommunfullma ktige ANTAGEN
Budget 2018 SALA KOMMUN Kommunfullma ktige ANTAGEN 2017-11-27 Budget 2018 KOMMUNFULLMÄKTIGE Antagen 2017-11-27 SALA KOMMUN 3 (44)Budget 2018 PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION
Vad har dina skattepengar använts till?
Vad har dina skattepengar använts till? Jan Bohman (s) kommunstyrelsens ordförande Åsa Granat kommundirektör Kommunens organisation Kommunfullmäktige Värdegrundsberedning Barn och bildningsnämnd Fritidsnämnd
(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400
Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Budget 2014 Flerårsplan 2015-2016 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tilläggsbudget 3 Tilläggsbudget sammanställning 6 Lönepotten 2014-2016 7 Driftbudget 2014-2016 8 Resultatbudget 2014-2016 9 Balansbudget 2014-2016
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
LERUM BUDGET lerum.sd.se
LERUM BUDGET 2019 lerum.sd.se Det som överskuggar budgeten är att få en välfungerande kärnverksamhet / skola barnäldreomsorg. För att möjliggöra en stark ekonomi krävs följande åtgärder: Vi ser idag att
Delårsrapport jan - okt , Lunnevads folkhögskola
www.lio.se Delårsrapport jan - okt 2009 563, Lunnevads folkhögskola Till Landstingsstyrelsen ENHETSCHEFENS REFLEKTION Folkbildningen, genom studieförbunden och folkhögskolorna, uppvisar fortsatt en imponerande
Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum
Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer
Moderaterna i Forshaga-Ullerud
Moderaterna i Forshaga-Ullerud Budgetförslag 2019 Budget 2019 2(13) Moderaterna i Forshaga-Ullerud anser att den budget som majoriteten föreslår för 2019 är ett förslag som på många sätt är bra. Dock ser
Uppföljning April 2014 Bilaga KS 2014/48/4
1 Sammandrag beräknad avvikelse Driftbudget Uppföljning April 2014 Bilaga KS 2014/48/4 Prognosutveckling per månad, Beräknad Årsbudgetavvikelse Nämnd Jan Feb Mars April Maj Aug Sept Okt Nov Årsbudget 2014
Ekonomiska rapporter
Ekonomiska rapporter 1. Resultaträkning (utfall januari-april) 2. Resultaträkning (helårsprognos) 3. Kassaflödesanalys 4. Balansräkning 5. Resultat och prognos per nämnd, förvaltning och bolag 6. Investeringsuppföljning
BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN
KALIX KOMMUN BUDGET 2012 EKONOMISK PLAN 2013 2014 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen Politisk programförklaring Vision Strategiska områden Medborgar- och brukarperspektiv Tillväxt-
Budget 2019, plan KF
2019, plan 2020-2022 KF 2018-11-26 Innehållsförteckning Inledning... 3 Finansiella nyckeltal... 6 Drift- och investeringsramar... 7 Resultat- och balansbudget... 10 2 Inledning Kommunfullmäktige beslutade
Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER
Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178
Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019
Miljöpartiets förslag till mål och budget för Strängnäs kommun 2019 Prognos 2018 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är likt de senaste åren endast ett uppfyllt, ekonomimålet. Målen för utbildning,
Granskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Sjukfrånvaron är fortsatt oacceptabelt hög. För år 2018 landade den totala sjukfrånvaron på 9,7 procent vilket är högst i Sverige.
Miljöpartiets förslag till preliminär årsplan för år 2020 Prognos 2019 Av kommunfullmäktiges fem målområden så är enligt indikatorerna endast två uppfyllda, ekonomimålet och målet för vård och omsorg.
Bokslutsprognos 2013-10-31
1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013
Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar
bokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
STRATEGISK PLAN 2012 2014 Kommunfullmä ktige. Antagen 2011-06-22
STRATEGISK PLAN 2012 2014 Kommunfullmä ktige Antagen 2011-06-22 3 (47) PRESENTATION AV KOMMUNENS STYRMODELL KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen skall utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen.
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos
2010-08-24 Delårsbokslut 2010 Januari - juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Sammanfattning Delårsbokslutet är en uppföljning av resultatet under januari-juni 2010 med helårsprognos. Kommunens
:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning
Bokslutsdokument RR KF BR Miljönämnden 2019-09-13 11:41 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1908 1808 Verksamhetens intäkter 1 2 488 1 505 Verksamhetens kostnader 2,3-56 384-60 393 Avskrivningar och nedskrivningar
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER
Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt
1 September
September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar
Boksluts- kommuniké 2007
s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt
Bokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.
BUDGETEN I SAMMANDRAG Resultat Det budgeterade resultatet uppgår till 8,8 mkr varav 3,8 mkr avser intäkter från exploateringsverksamheten. Resultatet är tillräckligt för att nå kommunens övergripande ekonomiska
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige
Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola
Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Dals-Eds kommun Årsbudget 2008 och planer Budget Planer Fastställd av Kommunfullmäktige
Budget 2008 Planer 2009-10 Fastställd av Kommunfullmäktige 2007-11-14 Sida 1 ÅRSBUDGET 2008 FLERÅRSPLANER 2009-2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Sammanfattning 2. 2.. Kommunens Övergripande Mål...4. 3.
Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun
Vansbro kommun 2015 Årsredovisningen i korthet Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2015 Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde
Policy för god ekonomisk hushållning
Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:
UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS
UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6
Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)
Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen