Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset

Transkript

1 Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset

2 Innehållsförteckning Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Syfte...3 Definitioner...3 Uppföljning av förra årets åtgärder...3 Kartläggning...4 Nulägesbeskrivning...4 Främjande arbete...5 Kön / Genus...5 Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning...5 Funktionshinder...6 Sexuell läggning...6 Ålder...6 Könsöverskridande identitet...7 Mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling...7 Mål: Motverka negativa attityder...7 Mål: Arbeta mot våld i lek eller på skämt...8 Mål: Få en mer heltäckande bild av stämningen på skolan...8 Rutiner för akuta situationer...8 A1. Vid misstanke om kränkande behandling pga. en uppkommen situation...9 A2. Vid misstanke om kränkande behandling pga annan information...9 B. Beslut om utredning...9 C. Samla fakta...9 D2. Samtal med den/de som kränker någon annan...9 D2. Samtal vid utfrysning...9 E. Kontakt med föräldrar...10 F. Kontrollera...10 G. Uppföljande samtal sker efter ungefär en vecka...10 H1. Positivt gensvar:...10 H2. Negativt gensvar:...10 Kränkande behandling där personal är inblandad...11 Kommunikation...11 Utvärdering och uppföljning...11 Bilaga Bilaga Bilaga

3 Inledning Skolan ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Arbetet kring detta regleras sedan 1 januari 2009 i diskrimineringslagen och i 14 a kap. i skollagen. På Montessoriförskolan Förhuset och Montessoriskolan Växthuset har vi valt att sammanföra dessa planer till en. Eftersom vi ser barnens dag som en helhet där både förskola, skola och fritidsverksamhet ingår roll gäller denna plan för förskoleverksamheten, skolverksamheten, fritidshem och fritidsklubb. Syfte Syftet med Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthusets likabehandlingsplan är att främja barnens lika rättigheter oavsett kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder eller funktionshinder. Den är även till för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definitioner Diskrimineringsgrunderna som nämns i denna plan är; kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och detta beror på någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker en elevs värdighet men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Uppföljning av förra årets åtgärder En mycket stor del av förra årets åtgärder har genomförts med gott resultat. Barn och vuxna har diskuterat människors skilda förutsättningar och behov för att skapa en ökad förståelse för varandras olikheter. De enskilda samtal som personalen skulle ha med sina ansvarsbarn har inte fungerat, däremot har det skett många oplanerade samtal mellan vuxna och barn när det kommit upp saker som rör kompisrelationer och trivsel. Kommunikationen av likabehandlingsplanen till elever och föräldrar har fungerat bra. De har fått information om likabehandlingsarbetet både på föräldrarmöten, i barngrupperna, i informationshäftet vid läsårsstart samt i situationer som uppkommit under året. Klassråd, elevråd, kamratstödjarmöten samt Livskunskapslektioner har regelbundet genomförts. Det har dock varit svårt att få Kamratstöjdjarna att fungera på ett bra sätt ute i verksamheten.

4 Trivselenkäter har genomförts i alla grupperna och utvärderingen av dessa ligger till grund för denna plan. Vissa i personalen upplever att det har varit svårt att få en fungerande rutin för dokumentation av konflikter och kränkande behandling. Rutinerna för omklädningsrummen i idrottshallen har inte fungerat tillfredställande, även om vuxna är där en del av tiden. Rutiner finns för att säkerställa att vuxna finns tillgängliga vid all verksamhet och det är alltid rastvakter ute på rasterna oavsett elevernas ålder. Åtgärder har vidtagits för att ytterligare synliggöra rastvakterna genom västar och jackor. Vår vision Montessorisförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset är en liten, trygg förskola/skola med hög personaltäthet och ett gemensamt ansvar. Vår vision är att inget barn ska bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Kartläggning Kartläggningen har gjorts genom att barnen har besvarat trivselenkäter. På Fröhuset har de genomfört trivselenkäten i grupp samt pratat regelbundet om likabehandling i barngruppen och tagit upp frågor och funderingar som uppkommit i olika situationer på ett sätt som passar barnens mognad. Varje vecka har eleverna i 1-2:an och 3-5:an Livskunskap. Under dessa lektioner berörs likabehandling på olika sätt och personalen fångar upp och går vidare med aktuella frågor. Personalen har diskuterat och utvärderat likabehandlingsarbetet i arbetslagen. Kamratstödjarna har träffats regelbundet under året för att bland annat diskutera stämningen på skolan och detsamma gäller för Elevrådet. Elevvårdsteamet har under läsåret träffats varje vecka och bland annat pratat om stämningen på skolan. Nulägesbeskrivning All personal uppger att stämningen på skolan är god, trivsam och trygg. Personalen på Fröhuset anser att förskolan och skolan har en trygg miljö som återspeglas på barngruppen. På Fröhuset pratar de ofta om hur man är en bra kompis samt fångar situationer direkt när de uppstår. 1-2:ans personal anser att det är en trivsam stämning mellan personalen vilket de tror smittar av sig på barnen. Barnen och personalen har en accepterande attityd mot varandra och tillåter alla att vara på sitt eget sätt. Det har varit få fysiska konflikter, få större verbala konflikter och eleverna använder ett mer vårdat språk än tidigare. Värdegrundsarbetet i form av Fair Play har spridit en positiv och uppmuntrande stämning bland elever och personal. Eleverna har ibland en tuff attityd mot varandra och mot vuxna och använder ibland slag och sparkar på skämt eller i lekar. Studiemiljön upplevs som stökig och pratig av både elever och personal. Personalen uppger att de inte dokumenterar i tillräckligt stor utsträckning när det varit konflikter. Elevvårdsteamet, som träffas en gång i veckan, anser att detta läsår varit lugnt och att antalet konflikter varit

5 få. De konflikter som varit har följts noga av elevvårdsteamet med handledning till inblandad personal eller med arbete direkt med elever och föräldrar. I trivselenkäterna uppger de allra flesta i 3-5:an att de trivs mycket bra eller bra i skolan och ingen har uppgett att de trivs dåligt eller mycket dåligt. Vissa uppger att de ibland blir retade och slagna i skolan samt att de ibland, ofta eller varje dag blir utfrusna av sina klasskamrater. Bland 1-2:orna har en mycket stor del en positiv inställning när de tänker på sina kamrater. En mycket stor del känner sig positivt inställda när det är dags att gå till skolan. I början av vårterminen gjorde Kamratstödjarna en kartläggning i alla klasserna angående var det saknas vuxna och var det blir bråk. De ställen som eleverna rankade högst var bland annat skogen, gränsen, bandyplanen, stora fotbollsplanen, idrottshallen och hallen. Personalen informerades om detta och ombads att tänka på detta under rastvakter. Sammanfattingsvis har Kamratstödjarna rapporterat om ett lugnt läsår. I diskussioner med eleverna i 3-5:an har ett behov av kunskap om hur man bör tänka när man rör sig på internet visats. Främjande arbete Nedan presenteras hur vi arbetar för att främja likabehandling allmänt samt utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Vi arbetar i alla delar av verksamheten med värdergrundsarbetet ESSA och Fair Play som sätter fokus på elevens empati, självkänsla, samarbete och ansvar. Detta är en del i skolans uppdrag att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Detta arbete främjar likabehandlingen på ett övergripande plan då eleverna får en större förståelse för andra. Under personalmötena har all personal på skolan möjlighet att diskutera attityder, normer och värden vilket lyfter strukturella förutsättningar för likabehandling till ytan. Kön / Genus Personalen arbetar aktivt mot de traditionella könsrollerna genom att delta i olika aktiviteter, exempelvis sport, bakning, dans, snickararbete etc. Vi pratar om yrkesroller eller andra roller för att visa på att könstillhörighet inte är avgörande för yrke eller rollfördelning. Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Vi ser det som en stor tillgång att vi har så många kulturer, religioner och andra trosuppfattningar representerade i vår förskola och skola. Detta gör att våra barn har en stor förståelse för och är väl rustade för livet i det mångkulturella samhället.

6 Även i fortsättningen kommer modersmålet att prioriteras under skoltid eftersom vi anser att denna undervisning är oerhört viktig. Vi kommer under sommaren att förbättra modersmålsrummen för att ytterligare visa eleverna att vi värdesätter denna undervisning. Vi kommer under året arbeta mycket med globalt tänkande och i detta arbete bland annat låta elever med olika bakgrund få samla information från sina föräldrar om deras uppväxt, skolgång etc. Detta för att eleverna ska få en större förståelse för sitt arv och för hur människor har det i andra länder och kulturer. Vi kommer i veckobrev att informera föräldrarna om möjligheten för eleverna att ta ledigt enstaka dagar, exempelvis vid religiösa eller kulturella högtider. Vi kommer att lägga stor vikt vid förberedelserna inför FN-dagen och vi kommer även i år anordna en fest där föräldrar och personal tar med sig mat för att bjuda varandra. Funktionshinder Vi kommer att fortsätta arbetet med att anpassa miljön för våra elever med olika funktionshinder. Vi kommer även att fortsätta att utöka biblioteket med barnböcker som belyser olika funktionshinder för att skapa en ökad förståelse för andras förutsättningar. Sexuell läggning Material har beställts för att lärarna ska få inspiration till att ta upp hbt-frågor i undervisningen. Diskussioner planeras att äga rum på personalmöten för att i vardagen motverka ett hetronormativt förhållningssätt. Biblioteket kommer att utökas med barnböcker som belyser olika typer av familjebildningar. Om eleverna använder ord som rör sexuell läggning som skällsord eller i negativa sammanhang så markerar personalen direkt. Detta genom att ta upp det till diskussion, att förklara att vi i personalen har vänner med olika sexuella läggningar för att ge eleverna en större förståelse. Ålder På Montessoriskolan Växthuset arbetar vi i åldersintegrerade grupper för att eleverna ska lära av varandra, samt ha förståelse och visa hänsyn för varandra. På Fröhuset är barnen mellan 3,5 år och 5 år. I de andra grupperna är det F-2:or och 3-5:or. Det finns stor möjlighet att röra sig mellan de olika grupperna. Under temadagar och andra aktiviteter är barnen ofta indelade i blandade grupper med alla åldrar. Alla åldrar finns representerade även i personalgruppen utan någon skillnad i arbetsuppgifter och ansvar i förhållande till ålder.

7 Könsöverskridande identitet Personalgruppen ska sträva efter en ökad kunskap i frågan samt för att skapa ett förhållningssätt där man inte agerar i enlighet med traditionella könsidentiteter. Mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Utifrån nulägesbeskrivningen har vi formulerat ett antal mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De mål vi kommer att prioritera under läsåret 2010/2011 är Motverka negativa attityder Förbättra dokumentationen vid konflikter Arbeta mot våld i lek eller på skämt Få en mer heltäckande bild av stämningen på skolan Mål: Motverka negativa attityder Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Arbeta med barnens Hela läsåret Ansvarig för Barnens självkänsla genom Livskunskapen ESSA-staplar ESSA Använda dockor och Höstterminen Klasslärarna Utvärdering rollspel för att visa vid planeringsden negativa attityden dagarna i dec/jan Diskussioner på Hela läsåret Ansvarig för Utvärdering av Livskunskapen Livskunskapen Livskunskapen av barn och ansvarig personal Ta upp positiva Hela läsåret ESSA-ansvarig Sammanställning exempel genom av Fair Play-vinnare Fair Play Information om ESSA Planeringsdag ESSA-ansvarig Utvärdering vid till all personal i augusti planeringsdagarna i dec/jan Få in Livskunskap i Hela läsåret Personalen Ansvarig personal någon form i F-klassen i F-klass och vid planerngsoch på Fröhuset. Förskola dagarna i jun Mål: Förbättra dokumentationen vid konflikter

8 Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Göra Augusti Lisa Personalens dokumentations- upplevelse vid blanketter mer planeringsdagarna tillgängliga i jan/dec Skriva reflektionsblad Hela läsåret Den vuxna som Statistik av med barnen vid sett konflikten reflektionsblad konflikter. Skicka hem orginalet och arkivera en kopia Mål: Arbeta mot våld i lek eller på skämt Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Skriva reflektionsblad Hela läsåret Den vuxna som Statistik av med barnen vid sett konflikten reflektionsblad konflikter. Skicka hem orginalet och arkivera en kopia Öva empati genom Hela läsåret Ansvarig för Barnens ESSA Livskunskapen ESSA-staplar Uppmuntra till Hela läsåret Ansvarig för Barnens rent spel genom Livskunskapen utvärdering av Fair Play Fair Play Mål: Få en mer heltäckande bild av stämningen på skolan Åtgärd Tid Ansvarig Utvärdering Se över trivselenkäterna Höstterminen Rektor Efter att för att inkludera frågor trivselenkäterna om attityder, internet etc. har genomförts Utforma en Höstterminen Rektor och Utvärdering av trivselenkät som passar personalen enkäten vid barnen på Fröhuset Fröhuset. utvärderingsdagarna i juni Rutiner för akuta situationer Dessa rutiner ska användas så fort någon i personalen fått kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av en eller flera personer. Vid enstaka konflikter används skolans konflikthanteringsmodell där ett reflektionsblad finns som hjälp för samtalet och dokumentationen. För barnen på Fröhuset kan de olika stegen behöva anpassas.

9 A1. Vid misstanke om kränkande behandling pga. en uppkommen situation Om någon i personalen misstänker att en händelse innefattar kränkande behandling bör inte de inblandade barnen fylla i Reflektionsbladet tillsammans. Istället bör en vuxen sätta sig enskilt med varje barn som varit inblandad. Syftet med detta första samtal är att ta reda på så mycket som möjligt om händelsen samt om det hänt innan. Reflektionsbladet blir endast vägledande i detta samtal och ytterligare frågor kan vara nödvändiga att ställa. A2. Vid misstanke om kränkande behandling pga annan information Om någon i personalen på annat sätt fått kännedom om kränkande behandling ska hon eller han gå direkt till rektor för ett beslut om utredning. B. Beslut om utredning Den i personalen som samtalat med barnen eller fått kännedom om den kränkande behandlingen på annat sätt går till rektor och informerar. Utifrån den information som hittills framkommit ska rektor besluta om en utredning om kränkande behandling ska startas. Den information som beslutet grundas på ska dokumenteras. Nu bestäms även vilka som ska hålla i utredningen, lämpligen någon från elevvårdsteamet samt någon i personalen kring det utsatta barnet. Här kan även diskuteras vilka barn som ska kallas till samtal. Ofta räcker det med "ledarna" bland de som kränker någon. C. Samla fakta Innan ytterligare samtal med barnen ska information samlas in från personalen samt från det barn som blivit utsatt för den kränkande behandlingen. Försök att få svar på frågorna; När? Var? Hur? Vem? D2. Samtal med den/de som kränker någon annan De som håller i utredningen håller även i samtalen med barnent. Lämpligen någon i personalen kring det utsatta barnet samt någon från elevvårdsteamet. De två vuxna talar med barnen en och en i en lugn miljö på en tid som bestämts tillsammans den personal som ansvarar för barnet för tillfället. Samtalet följer samtalsstrukturen. D2. Samtal vid utfrysning När någon är utfryst eller mycket ensam används samma samtalsstruktur. Den vuxne som det beslutats ska hålla i utredningen har ett samtal med någon i gruppen med hög status och med mycket empati, exempelvis någon av Fair Play-kaptenerna. Samtalet följer samtalsstrukturen.

10 E. Kontakt med föräldrar Kontakt tas med föräldrarna till den som blivit utsatt för kränkande behandling och till den/dem som har utsatt någon/några för kränkande behandling. Information ges om vad som hänt och hur skolan har agerat. Information ges även om vilka löften den gjort som har utsatt någon/några för kränkande behandling, vad barnet själv anser att hon eller han behöver jobba med samt hur föräldrarna kan hjälpa sitt barn. Information ges om hur vi går vidare med barnen. Det är viktigt att dokumentera vad som sagts etc. F. Kontrollera Se till att ha mycket kontakt med den som har blivit utsatt för kränkande behandling eller blivit utfryst samt den som utsatt det andra barnet. Ge dem stöd, råd hur de kan förbättra situationen och uppmuntran när de gör saker som är bra. G. Uppföljande samtal sker efter ungefär en vecka. Ha enskilda uppföljningssamtal med den som blivit utsatt för att se om det blivit bättre. Dokumentera. Beroende på hur det har gått avgörs hur man går vidare. H1. Positivt gensvar: 1.Samtal enligt samtalsstrukturen för uppföljningssamtal. 2.Fortsatt stöd och uppmuntran. 3.Dokumentation. H2. Negativt gensvar: Vid negativt gensvar genomförs så många av punkterna nedan som behövs. Dokumentation vid varje punkt som genomförs. 1.Samtal med den som har blivit utsatt för kränkande behandling. 2.Samtal med den/de som utsätter andra för kränkande behandling utifrån samtalsmodellen som användes vid det första tillfället. 3.Extra insater i form av dagliga samtal med den som utsatt någon för kränkande behandling, riktade ESSA-lektioner, gruppövningar i klassen ect. 4. Möte tas med barn, föräldrar, skolpersonal inkl. rektor. 4.Regelbundna uppföljningssamtal. 5.EVK om behov föreligger. 6.Polisanmälan/anmälan till sociala myndigheter görs om inget positivt resultat uppnås.

11 Kränkande behandling där personal är inblandad Om ett barn känner sig kränkt eller trakasserad av någon i personalen bör detta tas på stort allvar. Den i personalen som har fått informationen ska tillsammans med barnet ha ett samtal med rektor. Det är rektor som har ansvar för att utreda, åtgärda och följa upp. Föräldrarna bör informeras så fort som möjligt. Kommunikation I informationshäftet, som delas ut till barn och föräldrar vid början av varje läsår, finns förskolans/skolans ordningsregler och utdrag ur planen för likabehandling och mot kränkande behandling. Vid det första föräldramötet varje läsår informeras föräldrarna om gällande regler och om förskolans/skolans arbete kring likabehandling. I början av varje termin går man i barngrupperna igenom vad planen handlar om. Utvärdering och uppföljning Planen utvärderas och följs upp av personalen vid utvärderingsdagarna i juni. Dialog med föräldrarådet samt personalens utvärdering ligger till grund för en eventuell revidering.

12 Konflikthanteringsmodell Syfte Bilaga 1 Syftet med denna modell är att barnen skall utveckla sina kunskaper i att kunna hantera, lösa och undvika konflikter. Den ska även vara en hjälp för barnet att se vad hon eller han behöver jobba på för att situationen inte ska uppstå igen samt vad handlingen fått för konsekvens för den andre personen. Dokumentationen sker på Reflektionsbladet som kopieras så att barnet tar originalet med sig hem och kopian sätts in i pärmen på kontoret. Om en konflikt uppstår Avvakta och ge barnen en chans att lösa konflikter själva. Situationsanpassning, bedöm situationen och gå eventuellt in och bryt. Fysiskt våld avbryts omedelbart. Kränkande behandling eller trakasserier där det inte förekommer en konflikt avbryts omedelbart. Fortsättningen sker efter rutinerna i planen för likabehandling och mot kränkande behandling. När ett barn kommer och ber om hjälp skall de ha vårt stöd i konflikthanteringen. Handledning Miljö. De berörda sitter och samtalar i lugn miljö så snart efter konflikten som möjligt. Ingen tidspress. Minst en ur skolpersonalen närvarar. I första hand någon som sett händelseförloppet. Ha Reflektionsbladet som utgångspunkt och låt båda barnen komma till tals och berätta sin version utan att avbrytas. Barnen behöver inte enas om en gemensam version men de skall se att det finns olika versioner. Frågorna fokuserar på kartläggning av situationen, hur de kunnat gjort istället och hur de kan höja det andra barnets stapel. Försök att få barnen att tänka utifrån ESSA-staplarna genom att se vilken stapel som var för låg i denna situation, vad som hände med det andra barnets staplar i situationen etc. Den vuxnes aktivitetsgrad styrs av barnens förmåga att lösa konflikten. Den vuxne kan ge stöd i diskussionen och vid behov ge förslag om hur man skall göra i framtiden. Om barnen saknar förståelse för varandras upplevelse eller fortfarande är arga på varandra så bör en uppföljning ske dagen efter. Efter samtalet tar barnet med sig reflektionsbladet hem. Om det anses nödvändigt så kontaktas barnens respektive föräldrar av skolpersonal. Om konflikten skulle bestå eller upprepas tar planen för likabehandling och mot kränkande behandling vid.

13 REFLEKTIONSBLAD Namn: Bilaga 2 Datum: Hur känner du dig? Arg Glad Ledsen Irriterad Besviken Rädd Orolig Vad har hänt? Någon retade mig Någon tog något som var mitt Någon gjorde något som jag inte tyckte om Någon började bråka med mig Jag fick en tillsägelse, som jag inte tyckte om Jag gjorde något fel När hände det? Innan skolan På rasten På lektionen I matsalen På rasten Efter skolan Var hände det? I klassrummet Hemma I idrottshallen I omklädningsrummet Vid datorerna Ute I matsalen Vem, förutom du, var inblandad? Ett annat barn En vuxen på skolan ESSA STAPLAR Empati Samarbete Självförtroende Ansvar Vad kunde du ha gjort istället? Hur kan du höja den andres stapel?

14 Samtalsstruktur Bilaga 3 Tänk på: Ta inte upp för gamla händelser utan helst saker som hänt de närmaste två veckorna. Dokumentera. En av de vuxna är ansvarig för dokumentationen under samtalen medan den andre håller i samtalet. Låt barnet bekräfta genom att fråga: - Har du förstått? alt. Tror du att du klara det? Fråga aldrig varför de har utsatt någon för kränkande behandling. Låt barnet komma med egna positiva lösningar och vad personen kan göra för att höja den andra elevens ESSA-staplar. Om barnet inte erkänner/anser att de utsatt någon för kränkande behandling fortsätt ändå samtalet. Prata om vilka ESSA-staplar som personen kan behöva jobba med för att andra inte ska känna sig illa behandlade. Samtal med den som kränker eller med en person som kan var till hjälp att motverka utfrysning Hej! 2. - Vet du varför vi vill prata med dig? 3. - Det gäller... i din klass. Han/hon mår inte bra. Har du någon aning om vad det kan bero på? 4. - Vi har fått veta att det är någon/några som är dumma mot honom/henne Hur skulle du känna i en sådan situation? är ledsen och det måste vi försöka göra någonting åt Vad kan vi göra för att få... att må bättre? 8. - Vilken ESSA-stapel tycker du att du behöver jobba med för att detta inte ska fortsätta? 9. Uppmuntra förslagen och fråga om barnet tror att han/hon klarar det Om en vecka träffas vi igen för att kolla av så att... mår bättre Du kan väl berätta för dina föräldrar att vi har pratat idag och vad vi har kommit fram till Vad är det du ska berätta för dina föräldrar? Meddela att du kommer att informera föräldrarna. 14. Avsluta på ett positivt sätt och betona att du tror att det kommer att lösa sig och att det ska bli kul att se... vara glad igen.

15 Uppföljningssamtal vid kränkande behandling 1. - Hej! 2. - Minns du att vi skulle träffas för att tala om hur det gått att få... att må bättre? 3. - Hur tycker du att det har gått? 4. - Vi tycker också att det har gått bra! Vi har talat med... och hennes kompisar och de säger att det har blivit mycket bättre, stämmer det? 5. - Det här har du verkligen gjort bra! Det visar verkligen på att du har tagit ansvar och visat empati. Tror du att du kommer att klara detta själv i fortsättningen eller kommer du att behöva hjälp och coachning från oss vuxna? 6. - Vi tror också att du klarar det. Du har ju klarar det bra nu! Glöm inte att berätta för dina föräldrar hur duktig du har varit. 7. Berätta att du också kommer att informera hans/hennes föräldrar om hur bra det har gått. 8. Avsluta på ett positivt sätt och berätta att du finns till hands om han/hon behöver din hjälp.