Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet Läsåret 16/17

Transkript

1 Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet Läsåret 16/17 1

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vision och syfte... 3 Definitioner... 3 Utvärdering av förra årets plan... 3 Utvärdering av det främjande arbetet... 3 Utvärdering av det förebyggande arbetet... 4 Främjande arbete... 4 Mål: Att ha en verksamhet som är fri från diskriminering Mål: Att eleverna känner sig trygga i skolan Kartläggning... 5 Resultat av kartläggningen... 5 Förebyggande arbete... 6 Mål: Att fler elever ska trivas bra i omklädningsrummen och duscharna vid idrotten Mål: Att fler elever ska trivas bra på toaletterna Mål: Att eleverna kan hantera konflikter utan verbala trakasserier Rutiner för akuta situationer... 7 Policy... 7 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 8 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 8 Kränkande behandling där personal är inblandad... 9 Kommunikation... 9 Bilaga

3 Inledning Skolan och fritidsverksamheten ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling (6 kap i Skollagen 2010:800 samt Diskrimineringslagen). På Montessoriskolan Växthuset har vi valt att sammanföra dessa planer till en. Eftersom vi ser barnens dag som en helhet där både skola och fritidsverksamhet ingår gäller denna plan för såväl skola som fritidshem/fritidsklubb. Denna plan gäller från och ansvarig för planen är likabehandlingsgruppen. Vision och syfte Montessoriskolan Växthuset en skola att växa och blomstra i! Alla elever ska vara trygga, utvecklas maximalt utifrån sina unika förutsättningar och få utbildning av högsta kvalité. Syftet med denna plan är att främja barnens lika rättigheter oavsett kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Den är även till för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definitioner Diskrimineringsgrunder som nämns i denna plan är; kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Diskriminering är när skolan/fritids på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och detta beror på någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdanden som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Utvärdering av förra årets plan Planen för likabehandling har utvärderats av personalen genom enkäter och diskussioner i maj och juni Utvärdering av det främjande arbetet Det främjande arbetet under 2016 var att skapa en ökad struktur i hur värdegrundsarbetet sker i skolan och på fritids samt att eleverna ska känna sig trygga. Det första målet har uppfyllts till viss del och skulle kunna utvecklas. Arbetet med värdegrunden samt åtgärderna i det främjande arbetet har skett men strukturen för det kan utvecklas men kommer inte att prioriteras i detta års plan. De åtgärder som sattes för det andra målet var att genomföra årsplaneringen för det främjande arbetet på elev- och personalnivå med syfte att skapa en god skolanda, att ge eleverna uppdragskort för att främja kamratskap samt att ha kompissamtal under mellis. De två första åtgärderna har genomförts. Personalen tycker att det har skapat tillfällen för att prata om kamratskap och att positiva möten mellan barn i olika åldrar har skapats. Ett förslag på förbättringsområden är att se över vilka aktivitetsdagar vi har och i ännu större utsträckning blanda eleverna från olika åldersgrupper. Kompissamtalen har varit lättare att genomföra i de lägre åldrarna eftersom mellanmålet har en annan struktur där. 3

4 I analysen framkommer att det är svårt att avgöra om åtgärderna har haft effekt eller inte. Svaren från trivselenkäten visar att färre elever trivs bra i skolan än föregående år och fler trivs okej. Personalen upplever att de flesta föräldrar varit positiva och i kvalitetsundersökningen har 91 % svarat att de känner sig trygga eller ganska trygga när deras barn är i skolan. I elevernas kvalitetsundersökning ställs en fråga om de vågar säga vad de tycker. Denna kan ses som ett mått på om de känner sig trygga eller inte. På frågan om de vågar säga vad de tycker har 94 % svarat att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra. Barn och personal har varit positiva till de aktiviteter som genomförts och därför kommer årshjulet med främjande aktiviteter att fortsätta även nästkommande år. Utvärdering av det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet hade som mål att ingen ska bli retad eller slagen. För att uppnå detta var åtgärderna att genomföra forumteater i skolan och på fritids, att ta in föreläsare kring Föräldra-KOMET samt att skilja eleverna åt i större utsträckning för att förhindra trängsel och oavsiktliga knuffar. Personalen upplever att åtgärden kring forumteater bestämdes för snabbt och att det saknades kunskap om hur detta skulle genomföras på ett bra sätt. Denna åtgärd har endast utförts i liten utsträckning. Föreläsningen om föräldra- KOMET genomfördes och det var många föräldrar som kom och lyssnade. Det är svårt att utvärdera om denna åtgärd haft någon effekt men personalen upplever att föräldrarna visat större förståelse för svårigheter som barn i verksamheten kan ha. Personalen har försökt skilja eleverna åt i stor utsträckning men ibland har det varit svårt att genomföra på grund av tidsbrist. Siffrorna i årets trivselenkät visar att betydligt färre elever blivit retade eller slagna i förhållande till förra året vilket är mycket positivt. I personalens analys av kartläggningen framkommer att denna minskning kan bero på andra faktorer än de åtgärder som genomförts. Rastvärdarna har exempelvis varit mycket på fotbollsplanen för att motverka konflikter där, vilket har fungerat bra. Minskningen av fotbollsrelaterade bråk kan vara en förklaring till att färre barn upplever att de blivit retade eller slagna. Främjande arbete Det främjande arbetet ska vara en del av det kontinuerliga värdegrundsarbete och ska förankra respekten för alla människors lika värde samt hjälpa till att få en skolmiljö där alla känner sig trygga och utvecklas. Saker som skapar en trygg skola med få kränkningar är bland annat att eleverna är delaktiga i aktiviteter som syftar till att skapa en god atmosfär. Elevernas delaktighet ska vara en del av en medveten strategi och eleverna ska få ett visst ansvar för olika aktiviteter med stöd av vuxna. Stabilitet gällande rutiner, organisation och personalsammansättning samt att det råder en samarbetande kultur är också faktorer som skapar en trygg skola med få kränkningar. Det ska även finnas ordningsregler som tagits fram i samarbete mellan lärare och elever. Mål: Att ha en verksamhet som är fri från diskriminering. Utvärdering av målet: genom fokusgruppsintervju i december och maj. Åtgärd Tid Ansvarig Utv. av åtgärden Att personalen får möjligheter att diskutera normer och förhållningssätt samt får lära sig mer om normkritik under personalmötestid. Kön/genus arbeta med medvetenhet om hur vi delar in eleverna (ex att använda lottning) så att indelningar inte bygger på kön samt om hur vi tilltalar elever (ex säga elever eller namnen istället för 4

5 tjejer / killar ). Etnisk tillhörighet arbeta för att allas ursprung värderas positivt (ex genom FN-festen). Uppmärksamma högtider från olika länder. Ha musik och ex klapplekar från olika delar av världen i musikämnet. Religion eller annan trosuppfattning Ha en röd tråd i religionsundervisningen så den fördjupar elevernas kunskaper samt ger möjligheter att diskutera frågor kring religion och annan trosuppfattning. Uppmärksamma högtider från olika religioner. Sexuell läggning Utöka skolbiblioteket med böcker med olika familjebildningar, använda dessa som högläsningsböcker samt be om boktips från kommunens bibliotek. Arbeta för att få in frågan om sexuell läggning i flera vardagliga sammanhang. Funktionsnedsättning socialt Ha kompetensutveckling kring neuropsykiatriska funktionshinder, lågaffektivt bemötande samt Ross Greenes modell, extra personal avsatt till utflykter fysisk miljö Fortsätta att anpassa så att elever med funktionsnedsättning kan delta utifrån sina villkor, (ex ha skärmar, markiser, stimulisanera i klassrummen) erbjuda hjälpmedel etc. pedagogisk miljö Erbjuda anpassade arbetsmaterial, hjälpmedel för dyslektiker, digitala verktyg, dagsplaneringar etc. Ålder - Motivera för eleverna när det är regler som baseras på ålder istället för mognad och kompetens. Könsöverskridande identitet eller uttryck - Utöka skolbiblioteket med böcker där ämnet tas upp. personaldiskussioner arbeta för att uppmärksamma de normer kring könsöverskridande identitet eller uttryck som finns på skolan. Mål: Att eleverna känner sig trygga i skolan. Utvärdering: genom vad eleverna uttrycker vid utvecklingssamtalen. Åtgärd Tid Ansvarig Utv. av åtgärden föra årsplaneringen för det främjande arbetet på elev- och personalnivå med syfte att skapa en god skolanda. Skapa trygghet i klassen och fritidsgruppen genom att ha ett ökat fokus på att få ihop gruppen i början av terminen samt att arbeta med värdegrunden Hjärta och Hjärna. All personal I personalenkäten i januari och maj. Personalen i grupperna I personalenkäten i januari och maj. Kartläggning Kartläggningen baseras på enkäter som eleverna fått svara på via dator där det funnits utrymma att lämna kommentarer till svaren. De yngre barnen har fått hjälp med att besvara enkäterna. Resultat av kartläggningen Nedan redovisas de resultat av enkätundersökningen som är mest relevanta. 5

6 Eleverna har fått svara hur de trivs på olika platser i och kring skolan. De platser där de allra flesta trivs bra är skolgården, klassrummet och matsalen. Toaletterna samt omklädningsrum och duschar vid idrotten är de platser där eleverna trivs minst bra. Kommentarerna kring toaletterna rör belysning, städning, att de är för små men även hur andra elever sköter toalettbesöken. I omklädningsrummen och duscharna beskriver eleverna att det är kallt vatten, att andra elever kan komma in eller gå igenom, att städningen brister samt att andra elever använder mycket parfym eller kissar i duschen. En klar förbättring av andelen elever som blir retade och slagna, kan ses. År 2015 var det 37 % som blivit retade under den veckan som enkäten genomfördes. I år var det 22 % som blivit retade. Vad gäller elever som blivit slagna var siffrorna för år % jämfört med 2015 då det var 35 %. Detta är en positiv trend men både elever och personal vill få ned siffran ännu mer. I trivselenkäten finns frågan hur retas man på Växthuset. Där framkom att eleverna använder ett mycket grovt och kränkande språk när de retas eller kommer i konflikt. En tydlig koppling till diskrimineringsgrunderna kan ses i de kommentarer som eleverna beskrivit i enkäterna. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet är till för att arbeta med problem som framkommit i kartläggningen samt ta bort risker för diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. Utifrån den kartläggning som gjorts och diskussioner kring denna har personalgruppen valt att arbeta med områdena nedan. Mål: Att fler elever ska trivas bra i omklädningsrummen och duscharna vid idrotten. Motivering: I kartläggningen framkom att en stor andel av eleverna trivs mindre bra i omklädningsrummen och duscharna vid idrotten. Utvärdering av målet: trivselenkäter. Åtgärd Tid Ansvarig Utv. av åtgärden Prata med engelska skolan om parfymförbud, be om schema över vilka av deras elever som ska använda omklädningsrummen samt diskutera rutinerna kring hur deras elever släpps in. av Agneta och Mattias Ha ett gemensamt förhållningssätt att endast släppa in de elever som ska vara där så att obehöriga inte passerar genom omklädningsrummet. Agneta och Mattias Skapa rutiner för hur återkoppling till städföretaget ska ske gällande ostädade ytor, tvålpåfyllnad etc. samt skapa rutiner för tvätt av duschdraperier. av Agneta och Mattias Visa bildspel om reglerna i idrottshallen för eleverna. av varje termin Personal som har idrotten 6

7 Mål: Att fler elever ska trivas bra på toaletterna. Motivering: I kartläggningen framkom att en stor andel av eleverna trivs mindre bra på toaletterna. Utvärdering av målet: elevernas trivselenkäter. Åtgärd Tid Ansvarig Utv. av åtgärden Toalettskola för alla elever. av varje termin Klasslärare Sätta upp bilder på varje toalett som påminner om att ex spola, tvätta händer etc. av Lisa S Be föräldrarna lära barnen hemma hur man sköter toalettbesöken genom information i veckobrev eller föräldramöten. av varje termin Klasslärare Se över de praktiska förutsättningarna på toaletterna (ex. speglar, glödlampor som tänds snabbare, toalettpappershållare etc) av Agneta Låta varje klass ha egna toaletter och vara noga med att detta respekteras Klasslärare Mål: Att eleverna kan hantera konflikter utan verbala trakasserier. Motivering: I kartläggningen framkom att ett grovt språk, som ofta berör diskrimineringsgrunderna, används vid konflikter och retningar. Utvärdering av målet: elevernas trivselenkäter. Åtgärd Tid Ansvarig Utv. av åtgärden Förklara för barnen vad orden de använder i konflikter betyder samt ge dem alternativa ord. All personal Arbeta med de diskrimineringsgrunderna som är mest relevanta i den grupp man arbetar i. Personal i klasserna Rutiner för akuta situationer Policy På Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet ska ingen bli utsatt för kränkande behandling eller trakasserad. All personal har ett gemensamt ansvar för att ingen ska bli kränkt och vi vill lära barnen och eleverna att kunna hantera konflikter på ett bra sätt. Vi går efter handlingsplanen Trygghet och arbetsro som är Järfälla kommuns handlingsplan för god arbetsmiljö i förskola och skola 7

8 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet är det hög personaltäthet. Det är schemalagd personal för rastvärdar samt på platser där det lätt kan uppstå konflikter. Vi tar snabbt tag i konflikter för att de ska lösas på en gång eftersom olösta konflikter annars kan vara grogrund för vidare kränkningar eller större konflikter. Elever och föräldrar ska i första hand vända sig till den personal som är ansvarig för den verksamhet som barnet eller eleven vistas i. Det går även bra att vända sig till rektor eller kurator. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Dessa rutiner ska användas så fort någon i personalen fått kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av en eller flera personer. A. Vid misstanke om kränkande behandling Den vuxna som misstänker kränkande behandling pratar med de barn som hon/han anser är relevant samt med personal som kan ha information. Syftet med detta första samtal är att ta reda på så mycket som möjligt om händelsen samt om det som hänt innan. Samtalen ska dokumenteras. B. Beslut om utredning Den i personalen som pratat med barnen, eller på annat sätt fått reda på att någon blivit kränkt, informerar rektorn. Utifrån den information som finns beslutar rektorn om en utredning om kränkande behandling ska startas eller inte, samt beslutar vem som ska utreda, lämpligen en i personalen kring det utsatta barnet. Den information som beslutet grundas på ska dokumenteras. C. Samla fakta Den vuxne pratar med det barn som blivit utsatt och försöker att få svar på frågorna; När? Var? Hur? Vem? Om det är lämpligt kan den vuxna fråga barnet vad hon/han tror skulle behövas för att det inte ska hända igen. Samtalet dokumenteras. D. Samtal med den som kränker någon annan Den vuxne pratar med den som kränkt någon annan. Om det är lämpligt kan den vuxna fråga barnet vad hon/han tror skulle behövas för att det inte ska hända igen. Samtalet dokumenteras. E. Kontakt med föräldrar Utredaren eller klassföreståndaren kontaktar föräldrarna till den som blivit utsatt för kränkande behandling och till den som har utsatt den andra för kränkande behandling. Information ges om vad som hänt, hur vi har agerat och hur vi går vidare. Samtalet dokumenteras. F. Diskussion i personalgruppen Utredaren, arbetslaget och representant från elevhälsan diskuterar den fakta som framkommit genom samtalen samt beslutar om vilka åtgärder som kan sättas in för att det inte ska hända igen. Åtgärderna dokumenteras och det beslutas om vem som ska informera föräldrarna. G. Information till föräldrarna om åtgärder Föräldrarna informeras om vilka åtgärder som kommer att sättas in och hur uppföljningen kommer att se ut. 8

9 H. Kontrollera Personalen ser till att ha mycket kontakt med den som har blivit utsatt för kränkande behandling samt den/de som utsatt det andra barnet. Ge dem stöd, råd hur de kan förbättra situationen och uppmuntran när de gör saker som är bra. I. Uppföljande samtal efter en vecka Den vuxne som hållit i utredningen pratar med det barn som blivit utsatt för att se om det blivit bättre. Dokumentera. Beroende på hur det har gått avgörs hur man går vidare. I1. Positivt gensvar: Prata med den som kränkt och berätta hur det har gått samt informera dess vårdnadshavare om detta. Dokumentera. I2. Negativt gensvar: Vid negativt gensvar genomförs så många av punkterna nedan som behövs. Dokumentation vid varje punkt som genomförs. 1. Täta samtal med den/de elever som kränkt. 2. Ytterligare anpassningar i verksamheten. 3. Möte med vårdnadshavare till den som kränkt tillsammans med personal. 4. Organisatoriska åtgärder för att öka stödet till den som kränker samt till den som blivit kränkt. 5. Återkommande uppföljningssamtal tillsammans med representant från elevhälsan. 5. Ytterligare externa kontakter Kränkande behandling där personal är inblandad Om ett barn känner sig kränkt eller trakasserad av någon i personalen ska detta tas på stort allvar. Den i personalen som fått informationen ska tillsammans med barnet ha ett samtal med rektor. Det är rektor som har ansvar för att utreda, åtgärda och följa upp. Föräldrarna ska informeras så fort som möjligt. Kommunikation För att denna plan ska fungera på bästa sätt är det viktigt att både barn, föräldrar och personal vet vad som står i den. planen samt en förenklad version kommer att läggas ut på hemsidan, finnas tillgänglig i skolans lokaler samt uppmärksammas i veckobrev. I barngrupperna ska planen tas upp i början av varje termin, utefter barngruppens ålder och mognad. Personalen pratar om planen under lärarträffar, fritidsträffar och personalmöten. 9

10 Bilaga 1 10