Innehållsförteckning. Kartläggning... 6 Resultat av kartläggningen... 6

Transkript

1 Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet 1

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Vision och syfte... 3 Definitioner... 3 Utvärdering av förra årets plan... 3 Utvärdering av det främjande arbetet... 3 Utvärdering av det förebyggande arbetet... 4 Främjande arbete... 4 Mål: Att utveckla en tydlig värdegrund på skolan samt att få den förankrad i den dagliga verksamheten Mål: Att eleverna ska känna sig trygga i skolan Kartläggning... 6 Resultat av kartläggningen... 6 Förebyggande arbete... 6 Mål: Att ha kapprum där det är lugnt och där sakerna är på rätt plats Mål: Att ingen ska bli kränkt Mål: Att ha omklädningsrum vid idrotten där det är lugnt och där sakerna är på rätt plats Rutiner för akuta situationer... 8 Policy... 8 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling... 8 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever... 8 Kränkande behandling där personl är inblandad... 9 Kommunikation

3 Inledning Skolan och fritidsverksamheten ska varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet; en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling (6 kap i Skollagen 2010:800 samt Diskrimineringslagen). På Montessoriskolan Växthuset har vi valt att sammanföra dessa planer till en. Eftersom vi ser barnens dag som en helhet där både skola och fritidsverksamhet ingår gäller denna plan för såväl skola som fritidshem/fritidsklubb. Denna plan gäller från till Ansvarig för planen är barn- och elevhälsoteamet. Vision och syfte Montessoriskolan Växthuset en skola att växa och blomstra i! Alla elever ska vara trygga, utvecklas maximalt utifrån sina unika förutsättningar och få utbildning av högsta kvalité. Syftet med Montessoriskolan Växthusets plan för likabehandling och mot kränkande behandling är att främja barnens lika rättigheter oavsett kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder eller funktionsnedsättning. Den är även till för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Definitioner Diskrimineringsgrunder som nämns i denna plan är; kön/genus, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Diskriminering är när skolan/fritids på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och detta beror på någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är uppträdanden som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Utvärdering av förra årets plan Planen för likabehandling har utvärderats löpande under läsåret på de spårplaneringar som varit varje vecka. De främjande målen var många i förra årets plan vilket har varit en orsak till att personalen har haft svårt att utföra dem alla. Utvärdering av det främjande arbetet Reglerna reviderades i början av terminen i enlighet med målet i planen. Elever och personal tyckte dock att de tidigare reglerna fortfarande var bra och behöll dem. Målet att synliggöra religiösa och kulturella högtider och traditioner från olika länder och från olika religioner har inte uppnåtts. Personalen har inte lyckats få in detta i den 3

4 ordinarie undervisningen varken i skolan eller på fritids. På fritidsklubben har det genomförts aktiviteter för att avdramatisera olika sexuell läggning och könsidentitet samt för att öka kunskapen om vad olika funktionsnedsättningar kan innebära. Detta har skett genom att se film eller serier som berört rasism, dolda funktionsnedsättningar samt genus och normer. Det var svårt att hitta filmer för de yngre åldrarna kring dessa ämnen därför uteblev arbetet med dem. Personalen upplever att det inte skett någon större avdramatisering av begreppen men att det heller inte från början varit så laddade begrepp. Böcker som rör dessa ämnen har köpts in till alla årskurser och har använts till högläsning i vissa klasser och står i biblioteket för att barnen ska få läsa dem. Utvärderingsmetoden att ha en tipspromenad bedömde vi var kränkande i sig och inte ett bra sätt att få eleverna att arbeta inkluderande och valde att inte utföra den. Eftersom delar av personalen började en kurs som berörde ämnet normkritik under våren valde vi att avvakta med fortbildning kring genuspedagogik tills de som gått kursen fått större kompetens inom detta område och därmed kan föra kunskaperna vidare till resten av personalen. Utvärdering av det förebyggande arbetet Ett mål i det förebyggande arbetet var att ingen ska bli slagen eller sparkad utan att eleverna ska lösa konflikter med ord. Detta är ett område som vi inte är nöjda med trots de insatser som sattes in. Det visade sig att det var svårt att utvärdera detta mål för elever F-3 med hjälp av trivselenkäterna eftersom det inte finns någon fråga som direkt berör konflikthantering, slag eller sparkar. Frågor som kan fånga in denna frågeställning är hur de känner när de ska gå till skolan alternativt hur de känner när de tänker på kamraterna. Svaren på dessa frågor visade på en svag försämring men kan inte ge något konkret svar på just det mål som var uppsatt. I 4-5:ornas trivselenkät finns en fråga som lyder brukar någon reta eller slå dig i skolan?. I den grå gruppen har andelen som aldrig blir slagna ökat från höstterminen till vårterminen vilket skulle kunna betyda att åtgärden haft effekt i den gruppen. I gröna gruppen var det under höstterminen ingen som svarat att de blir retade eller slagna varje dag. I vårterminens trivselenkät var det dessvärre 5% som svarat detta alternativet. Det är även fler som svarat att de själva ibland retar eller slår någon i skolan i båda grupperna. Det andra målet var att personalen skulle få medvetenhet om hur barnen väljer i ex gruppindelningar.personalen har diskuterad vad som framkommit i observationerna och upplevde att de fick en bild av hur barnen väljer vid gruppindelningar. De flesta barn väljer att vara med barn av samma kön som de själva men det finns flera grupperingar som är blandade i alla årskurser. Det finns även de barn som kan umgås med vem som helst. Personalen upplevde att de medvetandegjorts om grupperna flickor och pojkar samt hur de själva agerar mot dessa. Målet att personalen ska få medvetenhet är uppnått men arbete kvarstår i hur vi i personalen ska agera för att barnen i mindre utsträckning ska välja vänner utifrån kön. Främjande arbete Enligt Skolverkets allmänna råd ska det främjande arbetet vara en del av verksamhetens kontinuerliga värdegrundsarbete och ska syfta till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att bidra till en skolmiljö där alla barn och elever känner sig 4

5 trygga och utvecklas. Ett gott skolklimat innebär att relationerna mellan vuxna och barn är förtroendefulla och öppna. Tillit och förtroende är viktigt för att personalen ska få kännedom om bråk mellan eleverna. Saker som skapar en trygg skola med få kränkningar är bland annat att eleverna är delaktiga i aktiviteter som syftar till att skapa en god atmosfär. Elevernas delaktighet ska vara en del av en medveten strategi och eleverna ska få ett visst ansvar för olika aktiviteter med stöd av vuxna. Stabilitet gällande rutiner, organisation och personalsammansättning samt att det råder en samarbetande kultur är också faktorer som skapar en trygg skola med få kränkningar. Det ska även finnas ordningsregler som tagits fram i samarbete mellan lärare och elever. Vi kommer detta år att arbeta med att utveckla en tydlig värdegrund. Eleverna ska även få planera och genomföra aktiviteter, i skolan och på fritids, med syfte att skapa trygghet och ett gott skolklimat. Mål: Att utveckla en tydlig värdegrund på skolan samt att få den förankrad i den dagliga verksamheten. Diskutera värdebegrepp och komma Vår- Lisa och Se om vi har en tydlig fram till skolans gemensamma värdegrund under fritids-/lärarträffar var tredje vecka för att sedan utforma ett värdegrundsarbete med tyngdpunkt på diskrimineringsgrunderna. terminen Victoria värdegrund i juni samt om vi har ett värdegrundsarbete Eleverna får arbeta kring värdegrunden tillsammans med konstpedagogen Utveckla personalens kompetens inom normkritik genom föreläsningar och diskussioner på personalmöten och fritids-/lärarträffar Hela läsåret Konstpedagogen Elin Lisa och Victoria Se om arbetet genomförts i alla klasserna i juni Personalenkät i december Mål: Att eleverna ska känna sig trygga i skolan. Att genomföra årsplaneringen för det främjande arbetet på elev, föräldra och personalnivå med syfte att skapa en god skolanda. Hela läsåret Se årshjulet Utvärdera om alla aktiviteterna genomförts Att fortsätta ta tillvara på praktiska arbetspass i mindre grupper (ex hemkunskap, slöjd, pyssel) för att samtala med eleverna och bygga relationer mellan barn-vuxen och barn-barn. Hela läsåret All personal som har sådana aktiviteter Utvärdera om personalen upplevt att samtalen blivit av 5

6 Kartläggning Kartläggningen har genomförts i form av omarbetade trivselenkäter till eleverna med större möjlighet att kommentera och förklara de svar man ger. Enkäterna har i år genomförts i intervjuform med de yngre barnen för att även de som inte är så bra på att skriva ska få framföra sina kommentarer. Det har även genomförts fotopromenader där eleverna fått ta kort på ställen ute och inne där de blir glada, ledsna samt där det uppstår konflikter. Det visade sig att de flesta platserna upplevdes som både positiva och negativa. Exempelvis gungan är det många som tycker om att vara vid samtidigt som det uppstår konflikter där. Utifrån en presentation av svaren från trivselenkäterna har eleverna valt ut tre områden som de tycker är viktigast att arbeta med det kommande året samt kommit med förslag på åtgärder. Alla grupperna valde samma områden och eftersom personalen instämde har vi valt att arbeta med dessa områden. Nedan redovisas svaren på de frågor från trivselenkäterna som vi behöver arbeta med detta år, tillsammans med en sammanfattning av elevernas kommentarer. Resultatet på de flesta frågorna var positiva men redovisas inte här. För mer information om resultaten kan elevhälsan kontaktas. Resultat av kartläggningen På frågan om kapprummen har 46% svarat att det fungerar dåligt. Eleverna upplever att det är hög ljudvolym, bråkigt, trångt och att folk knuffas samt att det uppstår konflikter. De tycker att det är stökigt, saker ligger på golvet och att saker försvinner. De upplever även att andra barn rotar i väskorna och kan ta saker. De vuxna upplever att det är barn i kapprummet under lektionstid. 29% av eleverna har svarat att de blivit retan den veckan som enkäten genomfördes. På frågan om de blivit slagna den veckan var det 24 % som svarat att det blivit slagna. En fråga handlade om på vilket sätt man kan bli retad och eleverna har svarat att andra retas genom att säga fula ord eller svordomar. De retas på namnet eller säger saker om ens utseende eller hur man är, saker om nåns familj eller säger att man är kär i någon. På frågan hur tycker du det fungerar i omklädningsrummen vid idrotten? har 27% svarat att det fungerar dåligt. Eleverna anser att det är högljutt, bråkigt och att det är mycket spring. De tycker att det är rörigt med kläderna och att de tappar bort saker. Det har hänt att elever som inte ska vara där har kommit in omklädningsrummet. 4-5:orna påpekar att det finns brister i städningen och att det hänt att lampor inte fungerar. En del barn vill inte byta om och duscha och många tar lång tid på sig och pratar om annat. Personalen anser att ett problem är att det är för många barn och undrar om man kan dela på de mindre barnen eftersom de behöver mest stöd i duschning och omklädning. I killarnaas omklädningsrum behövs mest stöd eftersom det förekommer att vissa inte vill inte duscha utan leka istället Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet är till för att arbeta med problem som framkommit i kartläggningen samt ta bort risker för diskriminering, kränkande behandling och trakasserier. 6

7 Mål: Att ha kapprum där det är lugnt och där sakerna är på rätt plats. Motivering: I kartläggningen framkom att eleverna tycker att det är rörigt, bråkigt och att saker försvinner i kapprummen. Se över rutiner med ordning och reda. Anpassa de praktiska förutsättningarna för ordning och reda (ex köpa in backar till 4-5:orna) Skriva i veckobrevet när föräldrarna behöver se över elevernas kläder på hyllorna, ex vid ändrad väderlek. Hela läsåret Klasslärare och fritidspersonal ansvarar för sitt kapprum Agneta Klasslärare och fritidspersonal ansvarar för att skriva i veckobrevet gällande sin klass Utvärdera i juni om rutiner utarbetats Utvärdera i juni om det genomförts Kontrollera gamla veckobrev om det skrivits. Mål: Att ingen ska bli kränkt. Motivering: I kartläggningen framkom att vissa elever blir retade och slagna. Utveckla personalens kunskaper kring Lisa och Personalenkät i juni vad kränkande behandling är samt hur de ska agera när det uppstår. Victoria samt trivselenkäten i oktober Ha föreläsningar och diskussioner under personalmöten kring problemskapande beteende, konflikthantering, samtalsteknik samt ledarskap. Agneta Personalenkät i juni Mål: Att ha omklädningsrum vid idrotten där det är lugnt och där sakerna är på rätt plats. Motivering: I kartläggningen framkom att eleverna tycker att det är bråkigt, rörigt och hög ljudvolym i omklädningsrummen vid idrotten. Se över och ändra rutiner, Lisa och Utvärdera i juni om personaltäthet, schemaläggning samt Victoria nya rutiner utarbetats 7

8 städning Ha bestämda platser genom att ha krokar med nummer på Lisa och Victoria Utvärdera i juni om det genomförts Rutiner för akuta situationer Policy På Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet ska ingen bli utsatt för kränkande behandling eller trakasserad. Vi är en liten, trygg skola och fritidsverksamhet med hög personaltäthet och ett gemensamt ansvar för att ingen ska bli kränkt. Vi vill lära barnen och eleverna att kunna hantera konflikter på ett bra sätt. Vi går efter handingsplanen Trygghet och arbetsro som är Järfälla kommuns handlingsplan för god arbetsmiljö i förskola och skola Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling På Montessoriskolan Växthuset och dess fritidsverksamhet är det hög personaltäthet. Det är schemalagd personal för rastvakter, i omklädningsrum och vid många av övergångarna mellan skola-fritids eller lektion och rast samt i kapprum där det lätt kan uppstå konflikter. Vi tar snabbt tag i konflikter för att de ska lösas på en gång eftersom olösta konflikter annars kan vara grogrund för vidare kränkningar eller större konflikter. Elever och föräldrar ska i första hand vända sig till den personal som är ansvarig för den verksamhet som barnet eller eleven vistas i. Det går även bra att vända sig till rektor eller kurator. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Dessa rutiner ska användas så fort någon i personalen fått kännedom om att ett barn har blivit utsatt för kränkande behandling eller trakasserier av en eller flera personer. A. Vid misstanke om kränkande behandling En vuxen pratar med de barn som är inblandade för att ta reda på så mycket som möjligt om det som hänt och om det finns någon bakgrund till händelsen. Detta skrivs ned av den vuxne. B. Beslut om utredning Den vuxna som tagit hand om situationen informerar rektor. Utifrån den information som finns beslutar rektorn om en utredning om kränkande behandling ska startas. Den information som beslutet grundas på ska dokumenteras. Nu bestäms även vem som ska utreda. C. Samla fakta Utredaren pratar med personalen som varit inblandad samt det barn som blivit utsatt och dokumenterar detta. Försök att få svar på frågorna; När? Var? Hur? Vem? 8

9 D. Samtal med den/de som kränker någon annan Utredaren pratar enskilt med de som kränkt och dokumenterar vad som kommit fram. E. Kontakt med föräldrar Utredaren eller klassföreståndaren kontaktar föräldrarna till den som blivit utsatt för kränkande behandling och till den som har utsatt den andra för kränkande behandling. Information ges om vad som hänt och hur skolan har agerat och hur vi går vidare. Samtalet dokumenteras. F. Kontrollera Personalen kring eleverna ser till att ha mycket kontakt med den utsatta samt den/de som utsatt det andra barnet. Ge dem stöd, råd hur de kan förbättra situationen och uppmuntran när de gör saker som är bra. G. Uppföljande samtal sker efter ungefär en vecka. Prata med den som blivit utsatt för att se om det blivit bättre. Dokumentera. Beroende på hur det har gått avgörs hur man går vidare. H1. Positivt gensvar: Prata med den som kränkt och fortsätt att uppmuntra och stötta den. Dokumentera. H2. Negativt gensvar: 1. Återkommande samtal med den/de som utsätter andra för kränkande behandling tillsammans med förälder. 2. Extra insater i form av dagliga samtal med den som utsatt någon för kränkande behandling, gruppsamtal, externa insatser ect. 4. Möte med barn, föräldrar, skolpersonal inklusive rektor. 5. Organisatoriska åtgärder för att öka stödet till den som kränker samt till den som blivit kränkt. 6. Återkommande uppföljningssamtal. 7. Ytterligare externa kontakter (exempelvis socialtjänst eller polisanmälan). Kränkande behandling där personl är inblandad Om ett barn känner sig kränkt eller trakasserad av någon i personalen ska detta tas på stort allvar. Den i personalen som fått informationen ska tillsammans med barnet ha ett samtal med rektor. Det är rektor som har ansvar för att utreda, åtgärda och följa upp. Föräldrarna ska informeras så fort som möjligt. Kommunikation För att planen för likabehandling och mot kränkande behandling ska fungera på bästa sätt är det viktigt att både barn, föräldrar och personal har god kännedom om vad som står i den. Planen kommer att läggas ut på hemsidan och finnas tillgänglig i skolans lokaler. Det kommer även att uppmärksammas i veckobrev. I barngrupperna ska planen tas upp i början av varje termin, utefter barngruppens ålder och mognad. Personalen pratar om planen under sina värdegrundsträffar var tredje vecka. 9