LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING HT 2015 VT 2016

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING HT 2015 VT 2016 Enhetens namn: Nedre Masthugget 2 Arbetslag: Förskolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med att föra ihop planerna till en sammanhållen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för barns lika värde. Vision Barnen ska lämna förskolan nyfikna på det fortsatta livet och lärandet och med en tilltro till sig själva och sin omgivning. På vår enhet ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår enhet ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. 1. Kartläggning/analys Arbetet i förskolan präglas av arbetslag och det innebär, att en vuxen sällan är ensam i arbetet med en barngrupp och därmed också en viss garanti för att om något barn blir utsatt för någon form av kränkande behandling så upptäcks det tidigt. Inför varje ny termin kartläggs arbetet med barngruppen. Vi använder oss bl.a. av observationer och intervjuer för att upptäcka ev. utsatta barn.

2 I enheten, Masthugget skall vi: Förankra genom att informera all personal som vistas på vår förskola om vår Likabehandlingsplan. Kontinuerliga samtal på pedagogiska möten, avdelningsplaneringar, arbetsplatsträffar o.d. Informera alla föräldrar om vår likabehandlingsplan genom t.ex. föräldramöten utvecklingssamtal och föräldradialog. Involvera barnen i likabehandlingsarbetet genom att hitta lämpliga arbetssätt som belyser olika delar av likabehandlingsplanen. Genom arbete med t.ex. bilder/böcker, sagor, samtal, rollekar görs barnen medvetna om allas lika rätt. Gå igenom grupp/ individ vid våra kvällsplaneringar Kartlägga platser/ rum inne- och ute där ev. kränkningar och diskrimineringar kan förekomma, enl. DO:s husmodell (se bilaga). Involvera barn och föräldrarna i denna kartläggning. Varje arbetslag skriver dessutom en framåtsyftande plan utifrån mål och metoder under rubriken normer och värden i Verksamhetsplanen. Planen skall tillfogas likabehandlingsplanen. 1. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inom- och utomhus. 2. Det finns alltid minst en personal i närheten av barnen. Vi skall använda oss av barn observationer och intervjuer för att bättre kunna avläsa samspel mellan barn Vi skall stödja varandra i situationer som kan uppstå där den vuxne eller ett barn Kan hamna i utsatta situationer. Det gör vi genom att gå in i situationer där ett barn på något sätt ger uttryck för att de känner sig kränkta. Omedelbart utreda situationen och om så kräver anmäla vidare till förskolans chef Informera föräldrar som är inblandade Vi är skyldiga att anmäla vidare alla kränkningar av barn- barn el. vuxen-barn vuxenvuxen. Enligt 6 kap. 10 första och andra stycket skollagen: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 1. Någon ur personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Personal anmäler omständigheterna på blanketten Anmälan om kännedom om kränkande behandling, skriver under och

3 lämnar till rektor/förskolechef. (se bilaga) 2. Personal dokumenterar incident på blanketten Incidentrapport vid kränkande behandling. Incidentrapporten bildar ett underlag i utredningen. (se bilaga) 3. Rektor/förskolechef tar emot anmälan, kryssar i att utredning påbörjats, skriver under och skickar blanketten Anmälan om kännedom om kränkande behandling till områdeschef. 2. Gemensamma mål för enheten Alla barn/vuxna skall alltid oavsett situation få behålla sin värdighet Alla som kommer till vår förskola skall känna sig välkomna och sedda. 3. Vårt arbetssätt/metoder Vi tänker på hur vi tilltalar barnen och hur vi ger tillsägelser. Vi respekterar pågående lekar och hjälper nytillkomna barn in i aktiviteter. Vi kritiserar handling inte person. Vi tar oss tid att samtala med alla barn som är inblandade i en konfliktsituation. Vi ingriper alltid när ett barn blir kränkt. Vi lyssnar alltid på barnen och bekräftar dem. Vi lägger särskild vikt vid samtalen i rutinsituationer. Vi för en dialog med föräldrarna vid hämtning och lämning. Vi hälsar på barnen med deras namn och uppmärksammar även de barn som inte är närvarande. Vi använder oss alltid av ett bra och korrekt språkbruk. Vi välkomnar alla som kommer till förskolan med ett vänligt och trevligt bemötande genom att vi hälsar och frågar vad vi kan hjälpa till med. Vi använder Start o Stegvis som ett verktyg i vårt likabehandlingsarbete. 4. Förebyggande arbete: Varje förskolas verksamhetsplaner skall ta upp mål och metoder under rubriken normer och värden Ev. handledning till arbetslag som har ett behov av att få stöttning och gemensamt reflektera över den vuxnes förhållningssätt. Dialog och samtal ska föras kring värdegrundsfrågor med föräldrar i olika frågor tillsammans med personal och förskolechef. Arbetsplatsträffar som ett forum för pedagogiska diskussioner där likabehandling och mångfaldsperspektiv lyfts fram i syfte att personalen skall få en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling, samt vad vi vuxna i förskolan skall reagera på. Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10

4 Att göra när det inträffat eller finns misstanke: Om kränkningar mellan barn uppstår agerar vi på följande sätt: Alla vuxna som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende skall reagera med samtal med de berörda barnen. Vårdnadshavare informeras om vad som hänt vid den dagliga kontakten. Vid upprepande kränkningar: Pedagog och vårdnadshavare träffas och beslutar om en lösning och bestämmer en tid för uppföljningssamtal. Deltagande pedagog dokumenterar händelsen och överenskommelsen. Om kränkningar fortsätter: Tas kontakt med förskolechef som efter dialog med vårdnadshavaren beslutar om vidare åtgärder och uppföljning. Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras. Om kränkningar uppstår från personal eller andra vuxna, agerar vi på följande sätt: Vi tar barnets parti genom att alltid hävda barnets okränkbarhet (Lpfö 98) Samtlig personal som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende skall ta upp händelsen så snart som möjligt med den det berör. Vid upprepade händelser: Tas alltid kontakt med förskolechef. Förskolechef samtalar med berörd part som får ge sin version av händelsen. Förskolechef beslutar om eventuella åtgärder och uppföljning. Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras. Om grov kränkning sker:

5 Tas genast kontakt med förskolechefen, som beslutar om eventuell anmälan till socialtjänst eller polis. Förskolechef informerar vårdnadshavaren. Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen: Ska ske på första Husmötet följande vårtermin Den framåtsyftande planen revideras årsvis och utvärderas kontinuerligt av respektive arbetslag och förs in utvärderingen av Verksamhetsplanen under Normer och Värden Presentera utvärderingen av den framåtsyftande planen för föräldrarna samt informera om de revideringar som gjorts i likabehandlingsplanen genom t.ex. föräldradialogen, föräldramöten, samt i eventuella terminsbrev.

6 Bilaga 1. Lag (SFS 2010:800) 6 kap 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses man påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan Juridiska begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Bifogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

7 Både förskolepersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det kan även vara fråga om utfrysning och nedlåtande kommentarer. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när ett barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Repressalieförbudet finns i 2 kap. 18 diskrimineringslagen samt 6 kap. 11 skollagen. Länkar att läsa mer

8 Bilaga 2. Rutin för anmälan av kännedom om kränkande behandling och trakasserier enligt 6 kap. 10 Skollagen 1. Någon ur personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Personal anmäler omständigheterna på blanketten Anmälan om kännedom om kränkande behandling, skriver under och lämnar till rektor/förskolechef. 2. Personal dokumenterar incident på blanketten Incidentrapport vid kränkande behandling. Incidentrapporten bildar ett underlag i utredningen. 3. Rektor/förskolechef tar emot anmälan, kryssar i att utredning påbörjats, skriver under och skickar blanketten Anmälan om kännedom om kränkande behandling till områdeschef. 4. Rektor/förskolechef utreder anmälan enligt i delegationsordningen. Utredningen dokumenteras på blanketten Utredning med anledning av anmälan om kännedom om kränkande behandling eller trakasserier tillsammans med eventuella bilagor (t.ex. samtalsdokumentation). 5. Områdeschef noterar den inkomna anmälan på listan för intern uppföljning och skickar anmälan vidare till nämnden. 6. Efter avslutad utredning och vidtagna åtgärder anmäler rektor/förskolechef att utredningen är avslutad och de åtgärder som vidtagits på blanketten för delegationsbeslut enligt i delegationsordningen. Beslutet skickas till områdeschef. 7. Områdeschef tar emot beslutet och noterar det på listan för intern uppföljning, sammanställer en lista över inkomna delegationsbeslut och skickar till nämnden. 8. Utskottet väljer slumpvis ut ett antal beslut som granskas på nästkommande möte enligt rutinen för granskning av delegationsbeslut. 6 kap. 10 första och andra stycket skollagen: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser

9 Bilaga 3. Anmälan om kännedom om kränkande behandling (se bifogat Pdf dokument)

10 Bilaga 4. Incidentrapport vid trakasserier och kränkande behandling Enhet Ansvarig rektor/förskolechef Telefon Barns/elevs namn Klass/grupp/avdelning Ansvarig personal Händelse (Vad har hänt? Vilka är inblandade? Vem har uppmärksammat händelsen?) När hände det? I verksamheten Under rast Utanför skoltid På vilken plats? ( I klassrummet / på avdelningen, i matsalen, i korridoren, via MSN, Facebook, SMS etc.) Datum Kommunikation/åtgärd (Vem/vilka har kontaktats? Vilka har deltagit i eventuella möten? Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av incidenten? Vilken uppföljning har skett med anledning av vidtagna åtgärder? Ange datum när ärendet avslutas) Samband med diskrimineringsgrund: Eller Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling

11 Underskrift ansvarig personal Datum Bilaga 5 DO:s Husmodell (se bifogat Pdf dokument)

12 Bilaga 6 Handlingsplan mot kränkande behandling: HT 2015-VT 2016 Vad kan upplevas som kränkande? Att man inte upplever sig sedd, bekräftad och tagen på allvar. Att man upplever sig blivit illa-/och eller orättvist behandlad Mål Mål i läroplanen Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Så här gör vi för att främja ett barnvänligt förhållningssätt och förebygga att kränkningar uppstår: Vi talar till barnen och varandra på ett lugnt och tillmötesgående sätt Vi uppmärksammar och lyssnar till alla barn Vi arbetar med Start Vi sätter ord på barnens känslor och uppmärksammar dem på varandras, läser böcker om känslor och pratar om dem Vi arbetar med seriesamtal Vi uppmuntrar barnen till att markera sina gränser genom att säga stopp, visa stopp med handen

13 Så här arbetar vi för att motverka diskriminering: Vi är närvarande i barngruppen och observerar vad som händer mellan barnen. Vi har kontinuerliga dialoger pedagoger emellan om vårt förhållningssätt till barnen, varandra och föräldrar. Vi tillvaratar föräldrars synpunkter och iakttagelser. Så här gör vi om vi märker att något barn blir utsatt: Vi ingriper direkt och hjälper barnen att reda ut vad som hänt och följer upp och för diskussioner med varandra. Vi informerar berörda föräldrar om vad som inträffat. Om ett barn kränks av någon i personalen kontaktar vi vår enhetschef. Så här arbetar vi långsiktigt: Vi har dialoger med barnen om stort och smått. Vi har en tät och förtrolig föräldrakontakt. Vi för kontinuerliga dialoger oss pedagoger emellan om normer och värden.

14 Bilaga 7 CHECKLISTA Vem gäller anmälan, namn, pnr, adress Vem anmäler (befattning, namn, tel) I vilken verksamhet har iakttagelserna gjorts Vem/vilka har gjort iakttagelserna Vad har iakttagits, ge konkreta exempel När har iakttagelserna gjorts, datum o ev tidpunkt Har anmälande verksamheten gjort några andra åtgärder, åtgärdsprogram, samtal med föräldrar osv