LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING HT 2015 VT 2016

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH DISKRIMINERING HT 2015 VT 2016 Enhetens namn: Masthugget Förskolan Kompassgatan Förskolan ska varje år ta fram två planer, en likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Planerna kan sammanföras till en, så länge innehållet uppfyller lagarnas krav. Det finns många fördelar med att föra ihop planerna till en sammanhållen plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet mot diskriminering och trakasserier och arbetet mot kränkande behandling har många beröringspunkter och likheter. Det handlar i båda fallen om att arbeta för barns lika värde. Vision Barnen ska lämna förskolan nyfikna på det fortsatta livet och lärandet och med en tilltro till sig själva och sin omgivning. På vår enhet ska alla barn känna sig trygga och bli respekterade för det dem är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. På vår enhet ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. 1. Kartläggning/analys Arbetet i förskolan präglas av arbetslag och det innebär, att en vuxen sällan är ensam i arbetet med en barngrupp och därmed också en viss garanti för att om något barn blir utsatt för någon form av kränkande behandling så upptäcks det tidigt. Inför varje ny termin kartläggs arbetet med barngruppen. Vi använder oss bl.a. av observationer och intervjuer för att upptäcka ev. utsatta barn. 1

2 I enheten, Masthugget skall vi: Förankra genom att informera all personal som vistas på vår förskola om vår Likabehandlingsplan. Kontinuerliga samtal på pedagogiska möten, avdelningsplaneringar, arbetsplatsträffar o.d. Informera alla föräldrar om vår likabehandlingsplan genom t.ex. föräldramöten utvecklingssamtal och föräldradialog. Involvera barnen i likabehandlingsarbetet genom att hitta lämpliga arbetssätt som belyser olika delar av likabehandlingsplanen. Genom arbete med t.ex. bilder/böcker, sagor, samtal, rollekar görs barnen medvetna om allas lika rätt. Gå igenom grupp/ individ vid våra kvällsplaneringar Kartlägga platser/ rum inne- och ute där ev. kränkningar och diskrimineringar kan förekomma, enl. DO:s husmodell (se bilaga). Involvera barn och föräldrarna i denna kartläggning. Varje arbetslag skriver dessutom en framåtsyftande plan utifrån mål och metoder under rubriken normer och värden i Verksamhetsplanen. Planen skall tillfogas likabehandlingsplanen. 1. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inom- och utomhus. 2. Det finns alltid minst en personal i närheten av barnen. Vi skall använda oss av barn observationer och intervjuer för att bättre kunna avläsa samspel mellan barn Vi skall stödja varandra i situationer som kan uppstå där den vuxne eller ett barn Kan hamna i utsatta situationer. Det gör vi genom att gå in i situationer där ett barn på något sätt ger uttryck för att de känner sig kränkta. Omedelbart utreda situationen och om så kräver anmäla vidare till förskolans chef Informera föräldrar som är inblandade Vi är skyldiga att anmäla vidare alla kränkningar av barn- barn el. vuxen-barn vuxenvuxen. Enligt 6 kap. 10 första och andra stycket skollagen: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. 1. Någon ur personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Personal anmäler omständigheterna på blanketten Anmälan om kännedom om kränkande behandling, skriver under och lämnar till rektor/förskolechef. (se bilaga) 2

3 2. Personal dokumenterar incident på blanketten Incidentrapport vid kränkande behandling. Incidentrapporten bildar ett underlag i utredningen. (se bilaga) 3. Rektor/förskolechef tar emot anmälan, kryssar i att utredning påbörjats, skriver under och skickar blanketten Anmälan om kännedom om kränkande behandling till områdeschef. 2. Gemensamma mål för enheten Alla barn/vuxna skall alltid oavsett situation få behålla sin värdighet Alla som kommer till vår förskola skall känna sig välkomna och sedda. 3. Vårt arbetssätt/metoder Vi tänker på hur vi tilltalar barnen och hur vi ger tillsägelser. Vi respekterar pågående lekar och hjälper nytillkomna barn in i aktiviteter. Vi kritiserar handling inte person. Vi tar oss tid att samtala med alla barn som är inblandade i en konfliktsituation. Vi ingriper alltid när ett barn blir kränkt. Vi lyssnar alltid på barnen och bekräftar dem. Vi lägger särskild vikt vid samtalen i rutinsituationer. Vi för en dialog med föräldrarna vid hämtning och lämning. Vi hälsar på barnen med deras namn och uppmärksammar även de barn som inte är närvarande. Vi använder oss alltid av ett bra och korrekt språkbruk. Vi välkomnar alla som kommer till förskolan med ett vänligt och trevligt bemötande genom att vi hälsar och frågar vad vi kan hjälpa till med. Vi använder Start o Stegvis som ett verktyg i vårt likabehandlingsarbete. 4. Förebyggande arbete: Varje förskolas verksamhetsplaner skall ta upp mål och metoder under rubriken normer och värden Ev. handledning till arbetslag som har ett behov av att få stöttning och gemensamt reflektera över den vuxnes förhållningssätt. Dialog och samtal ska föras kring värdegrundsfrågor med föräldrar i olika frågor tillsammans med personal och förskolechef. Arbetsplatsträffar som ett forum för pedagogiska diskussioner där likabehandling och mångfaldsperspektiv lyfts fram i syfte att personalen skall få en gemensam uppfattning om vad som menas med trakasserier och kränkande behandling, samt vad vi vuxna i förskolan skall reagera på. 3

4 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling 10 Att göra när det inträffat eller finns misstanke: Om kränkningar mellan barn uppstår agerar vi på följande sätt: Alla vuxna som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende skall reagera med samtal med de berörda barnen. Vårdnadshavare informeras om vad som hänt vid den dagliga kontakten. Vid upprepande kränkningar: Pedagog och vårdnadshavare träffas och beslutar om en lösning och bestämmer en tid för uppföljningssamtal. Deltagande pedagog dokumenterar händelsen och överenskommelsen. Om kränkningar fortsätter: Tas kontakt med förskolechef som efter dialog med vårdnadshavaren beslutar om vidare åtgärder och uppföljning. Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras. Om kränkningar uppstår från personal eller andra vuxna, agerar vi på följande sätt: Vi tar barnets parti genom att alltid hävda barnets okränkbarhet (Lpfö 98) Samtlig personal som ser, hör eller bevittnar ett kränkande beteende skall ta upp händelsen så snart som möjligt med den det berör. Vid upprepade händelser: Tas alltid kontakt med förskolechef. Förskolechef samtalar med berörd part som får ge sin version av händelsen. Förskolechef beslutar om eventuella åtgärder och uppföljning. Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras. 4

5 Om grov kränkning sker: Tas genast kontakt med förskolechefen, som beslutar om eventuell anmälan till socialtjänst eller polis. Förskolechef informerar vårdnadshavaren. Förskolechef ansvarar för att åtgärder genomförs, dokumentation skrivs och att dokumentation förvaras. Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen: Ska ske på första Husmötet följande vårtermin Den framåtsyftande planen revideras årsvis och utvärderas kontinuerligt av respektive arbetslag och förs in utvärderingen av Verksamhetsplanen under Normer och Värden Presentera utvärderingen av den framåtsyftande planen för föräldrarna samt informera om de revideringar som gjorts i likabehandlingsplanen genom t.ex. föräldradialogen, föräldramöten, samt i eventuella terminsbrev. 5

6 Bilaga 1. Lag (SFS 2010:800) 6 kap 8 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses man påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan Juridiska begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlat på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Direkt och indirekt diskriminering Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Bifogade tillsägelser Förskolans personal måste ibland tillrättavisa ett barn för att skapa en god miljö för hela barngruppen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening, även om barnet ifråga kan uppleva det som kränkande Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Både förskolepersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. 6

7 Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det kan även vara fråga om utfrysning och nedlåtande kommentarer. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldiga till kränkande behandling. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när ett barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Repressalieförbudet finns i 2 kap. 18 diskrimineringslagen samt 6 kap. 11 skollagen. Länkar att läsa mer 7

8 Bilaga 2. Rutin för anmälan av kännedom om kränkande behandling och trakasserier enligt 6 kap. 10 Skollagen 1. Någon ur personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier. Personal anmäler omständigheterna på blanketten Anmälan om kännedom om kränkande behandling, skriver under och lämnar till rektor/förskolechef. 2. Personal dokumenterar incident på blanketten Incidentrapport vid kränkande behandling. Incidentrapporten bildar ett underlag i utredningen. 3. Rektor/förskolechef tar emot anmälan, kryssar i att utredning påbörjats, skriver under och skickar blanketten Anmälan om kännedom om kränkande behandling till områdeschef. 4. Rektor/förskolechef utreder anmälan enligt i delegationsordningen. Utredningen dokumenteras på blanketten Utredning med anledning av anmälan om kännedom om kränkande behandling eller trakasserier tillsammans med eventuella bilagor (t.ex. samtalsdokumentation). 5. Områdeschef noterar den inkomna anmälan på listan för intern uppföljning och skickar anmälan vidare till nämnden. 6. Efter avslutad utredning och vidtagna åtgärder anmäler rektor/förskolechef att utredningen är avslutad och de åtgärder som vidtagits på blanketten för delegationsbeslut enligt i delegationsordningen. Beslutet skickas till områdeschef. 7. Områdeschef tar emot beslutet och noterar det på listan för intern uppföljning, sammanställer en lista över inkomna delegationsbeslut och skickar till nämnden. 8. Utskottet väljer slumpvis ut ett antal beslut som granskas på nästkommande möte enligt rutinen för granskning av delegationsbeslut. 6 kap. 10 första och andra stycket skollagen: En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser 8

9 Bilaga 3. Anmälan om kännedom om kränkande behandling (se bifogat Pdf dokument) 9

10 Bilaga 4. Incidentrapport vid trakasserier och kränkande behandling Enhet Ansvarig rektor/förskolechef Telefon Barns/elevs namn Klass/grupp/avdelning Ansvarig personal Händelse (Vad har hänt? Vilka är inblandade? Vem har uppmärksammat händelsen?) När hände det? I verksamheten Under rast Utanför skoltid På vilken plats? ( I klassrummet / på avdelningen, i matsalen, i korridoren, via MSN, Facebook, SMS etc.) Datum Kommunikation/åtgärd (Vem/vilka har kontaktats? Vilka har deltagit i eventuella möten? Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av incidenten? Vilken uppföljning har skett med anledning av vidtagna åtgärder? Ange datum när ärendet avslutas) Samband med diskrimineringsgrund: Eller Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder Sexuell läggning Könsöverskridande identitet eller uttryck Ålder Kränkande behandling Underskrift ansvarig personal Datum 10

11 Bilaga 5 DO:s Husmodell (se bifogat Pdf dokument) Kartläggningsmetoder Områden som berörs i kartläggningen Ute samt inomhusmiljön Utemiljön: Se gula markeringar på ritning av vår gemensamma gård Risk: undanskymda platser där barnen uppehåller sig och där personal har dålig uppsikt + övriga platser där många barn befinner sig samtidigt; såsom gungan, ruschkanan och tåget/loket. Inomhusmiljön: Många små rum med dålig översikt. 11

12 Rum där många barn samlas på samma gång, t.ex. tamburen, toalett, tvätt och skötrum. Policy: Vi personal försöker finnas till hands på strategiska platser så att vi kan ha bättre uppsikt över gården. Speciellt över de underskymda platserna. En god kommunikation mellan personal, föräldrar och barn på den egna avdelningen och avdelningarna emellan är en förutsättning för att kunna hantera uppkomma situationer. Vårt mål för denna förskola är att föräldrarna ska kunna känna att de kan vända sig till vem av oss som helst som de har förtroende för. Hjälpa barnen att benämna sin rätta känsla i en konflikt där en kränkning kan ske och uppkomma till en lösning. Kommunikation Analys Åtgärd Utvärdering/uppföljning/återkoppling 12

13 Bilaga 6 Handlingsplan mot kränkande behandling: HT 2015-VT 2016 för Barken o Briggen 1-3 år Vad kan upplevas som kränkande? - Att inte bli sedd eller lyssnad på. - Uteslutning och hårda ord bland barnen. - Hotfullt kroppsspråk och knuffar. Mål Att få ett vänligt och tryggt klimat i barngruppen där alla blir lyssnade på och blir sedda av kamrater och vuxna. Få bort förekomsten av hotfullt kroppsspråk och knuffar. Så här gör vi för att främja ett barnvänligt förhållningssätt och förebygga att kränkningar uppstår: Dela gruppen i mindre grupper. Start och stegvis. Så här arbetar vi för att motverka diskriminering: Närvara i barngruppen, vara steget före. Betona alla människors lika värde och att vi människor är lika och olika. Start och stegvis. Vi vuxna är goda förebilder. Vi presenterar vår likabehandlingsplan för föräldrarna. Så här gör vi om vi märker att något barn blir utsatt: Öka vuxendeltagandet i leken. Vi har det utsatta barnet, och det barn som utsätter, nära oss vuxna. Så här arbetar vi långsiktigt: Samtal och reflektion i arbetslaget. Start och Stegvis. 13

14 Bilaga 6 Handlingsplan mot kränkande behandling: HT 2015-VT 2016 Pricken 3-5 år I förskolan ska alla känna sig trygga och vi motarbetar alla former av kränkande behandling. Vi strävar efter att skapa en miljö där kränkning inte uppstår, utan en miljö där man upplever öppenhet, trivsel och kamratskap. Alla som arbetar och är på förskolan är förebilder för barnen och det är viktigt att ha samsyn samt ett positivt förhållningssätt och agerande. Det är viktigt att det är barnets egen upplevelse av situationen som avgör om en kränkning skett. Vi fokuserar på handling och inte på person. Mål för Pricken: På Pricken strävar pedagoger och barn efter att: Alla ska känna sig trygga och välkomna till Pricken, både som individer och i grupp. Alla ska känna sig delaktiga i dagen på avdelningen. Metoder: Vi har delat in barnen i tre grupper. Barnen är indelade så att man skall lära känna och kunna samarbeta med varandra oavsett kön, ålder, etnicitet, eller andra olikheter. Tre dagar i veckan har vi aktiviteter i grupperna. Vid måltider har barnen och pedagogerna inte bestämda platser, utan får sitt kort utplacerat på sin tallrik. Detta för att barnen skall umgås, kommunicera och lära känna samtliga vuxna och barn på Pricken. På så sätt får alla känna att de har något att tillföra gruppen. Alla har rätt att bli lyssnad på. Alla har skyldighet att lyssna. Barnen utmanas att samarbeta i verksamhetens alla situationer och former; detta för att stärka det enskilda barnets självkänsla, känna delaktighet i verksamheten och främja socialiseringsprocessen. Barnen utmanas att öka sin förståelse för andra människor, fungera i grupp samt förstå det positiva med att ingå i en grupp. Detta gör vi genom att framhäva vikten av samarbete (i t.ex. lek, städning och rutinsituationer). På Pricken försöker vi ha en levande dialog med barnen om att vara en bra kompis, hur en bra kompis ska vara och att lyssna på varandra. 14

15 Vi bemöter barnen i olika känslolägen, i vilka vi hjälper dem att sätta ord på och få förståelse för olika känslor. Även vi vuxna sätter ord på våra känslor för att barnen ska uppleva att vi alla är människor med känslor som vi har rätt att uttrycka. Vi ska prova arbetsmaterialet Stegen. Vi har börjat att filma barnen med I-paden, Vid t.ex. konflikter kan vi i efterhand visa de inblandade barnen hur de agerat i situationen. Vi kan även använda dessa filmer för att, pedagoger emellan, diskutera, analysera, hantera, följa upp och utvärdera i den mån det går tidsmässigt. Så här arbetar vi långsiktigt: Vi uppdaterar vår handlingsplan kontinuerligt. Vi för diskussioner i arbetslaget, på förskolan och i enheten. Vi tar del av nya böcker och forskning som vi diskuterar under ATP och reflektionstillfällen på förskolan. Vi försöker vara goda förebilder. Kartläggning, Åtgärder och Uppföljning enligt enhetens likabehandlingsplan enligt 6 kap 10 i skollagen. 15

16 Bilaga 7 CHECKLISTA Vem gäller anmälan, namn, pnr, adress Vem anmäler (befattning, namn, tel) I vilken verksamhet har iakttagelserna gjorts Vem/vilka har gjort iakttagelserna Vad har iakttagits, ge konkreta exempel När har iakttagelserna gjorts, datum o ev tidpunkt Har anmälande verksamheten gjort några andra åtgärder, åtgärdsprogram, samtal med föräldrar osv 16