Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Transkript

1 Version Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 4 Allmän kalkylmetodik (steg 1- och -åtgärder)

2 Översiktlig eskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel 4 Allmän kalkylmetodik (steg 1- och -åtgärder) Version Avsnitt 4.1 från ASEK-rapporten. TMALL 0004 Rapport generell v 1.0

3 Innehåll 4 Allmän kalkylmetod för steg 1- och -åtgärder Policyanalyser

4 4 Allmän analysmetod för steg 1- och -åtgärder Ekonomiska analyser kan göras i form av investeringskalkyler, där man utvärderar hela det ekonomiska förloppet av en viss åtgärd över en längre tidsperiod (kalkylperioden). Men de kan också göras i form av kalkyler där man utvärderar det ekonomiska tillståndet eller resultatet av en viss verksamhet vid en viss tidpunkt, eller under en kortare tidsperiod t.ex. eräkning av årligt resultat. Investeringskalkyler (se nästa kapitel) används om man vill utvärdera effekterna av en åtgärd som ger konsekvenser över en viss avgränsad längre tidsperiod. Inom transportsektorn - investering i infrastruktur, reinvesteringar, långsiktigt underhåll Om man ska utvärdera effekterna av löpande verksamhet, det vill säga åtgärder eller aktiviteter som ger konsekvenser över en icke-avgränsad tidsperiod, eller av åtgärder som inte inneär några investeringar så gör man eräkningar av årligt resultat alternativt eräkningar av resultat per producerad enhet eller aktivitet. Inom transportsektorn driftsåtgärder och kortsiktigt underhåll, regleringar och styrmedel (s.k. policyanalyser) och andra typer av administrativa åtgärder. Vid utvärdering av åtgärder som inte inneär användning av investeringsvaror (t.ex. kalkyler över styrmedel och regleringar): Resultat per år - Löpande intäkter/nyttoeffekter per år löpande kostnader per år Beräkningen görs vanligvis för ett normalår Normalårskalkyl (ev. prognosårskalkyl om det gäller en åtgärd i framtiden) Vid utvärdering av åtgärder eller verksamheter som inneär nyttjande av investeringsvaror hantera genom periodisering av kapitalkostnader annuitetsmetoden (kalkyler ex ante) eller avskrivningar/värdeminskning (slitagekostnad) (kalkyler ex post). Resultat per år - Löpande intäkter (positiva nyttoeffekter) per år löpande kostnader (negativa nyttoeffekter) per år Kapitalkostnad (slitagekostnader) per år. 4.1 Policyanalyser Planeringen av landets transportinfrastruktur har tidigare i princip utgått från att ehov ska täckas med investeringar och intresset för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet har därmed främst varit inriktat mot investeringar i infrastrukturprojekt. Att utifrån en medveten strategi styra mot effektivitet i transportsystemet med steg 1 och -åtgärder är relativt nytt i praktiken i Sverige (Trafikverket 011, 01). Riktigt effektiva steg 1 och - åtgärder kan väsentligen sammanfattas under egreppet styrmedel, där dessa i sin tur antingen är ekonomiska eller administrativa. Eftersom åtgärder enligt 4

5 fyrstegsprincipens inledande steg fått en mer framträdande roll i planering och praktisk tillämpning måste det framhävas att CBA även utgör ett användart verktyg för att analysera effekter av olika policyförändringar. Teoriutvecklingen på området har pågått mycket länge och t.ex. redan på 60-talet genomfördes en mer omfattande studie över införandet av trängselskatt i Stockholm (Jansson, 1971). Något som i praktiken infördes först långt senare. Ett antal andra tillämpningar på transportpolitiska åtgärder än infrastrukturplanering har också aktualiserats i nutid (t.ex. kring km-skatt), även om det fortfarande inte är särskilt vanligt. Ett uppmärksammat fall är de analyser som gjordes i samand med planerna på att införa en trängselskatt i nutid i Stockholm. Resultaten initierade en diskussion om hur samhällsekonomiska analyser ör göras inom detta område. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv syftar en trängselskatt (om den är aserad på trafikens marginalkostnader) till en effektiv användning av väginfrastrukturen och en effektiv hushållning med resenärernas tid, fordon och andra resurser. Trots det kan en trängselskatt vara samhällsekonomiskt olönsam. Detta inträffar om de samlade systemkostnaderna för att införa och driva ett trängselskattesystem överstiger den nytta som systemet kan ge i form av tidsesparingar för trafikanterna, minskad negativ miljöpåverkan från trafiken m.m. I Stockholmsfallet visade sig antagandena eträffande systemkostnaderna ha mycket stor etydelse för utfallet av analysen, något som också påvisats i London. Utfallet är också i hög grad eroende av vilken trafikutveckling som ligger till grund för analysen. I Stockholmsfallet genomfördes analyserna endast med dagens trafikmängder som utgångspunkt. Om analyserna hade genomförts för ett framtida eräkningsår med en antagen ökad trafikelastning, hade dessa visat på högre lönsamhet. Vid sådana analyser ör följande uppmärksammas: Även prissättningsreformer kan inneära etydande investerings- och driftskostnader. Ägna därför systemkostnaderna särskild uppmärksamhet. Avskrivningstiderna för de tekniska systemen är i regel etydligt kortare än för vägar och järnvägar. Analysera alternativa amitionsnivåer när det gäller utformningen av systemet. Begränsa inte analysen till dagens trafiksituation. 5

6 Beakta anpassningar av olika slag till följd av reformen (ändrad sammansättning av fordonsparken, ändringar i res- och transportmönster m.m.). 4.. Prissättning av kollektivtrafik Enklaste fallet Generellt sett finns tre olika strategier för prissättning, a) maximering av socialt överskott, ) full kostnadstäckning (men ingen vinst) och c) maximering av företagsekonomisk vinst. Vi utgår först från fall a), det vill säga maximering av socialt överskott. I det enklaste fallet antas att det inte finns några externaliteter, fördelningshänsyn eller udgetrestriktioner. Maximering av socialt överskott visas i nedanstående ekvation. Max SÖ max KÖ PÖ Resultat: p C' ( max S(- P(q P(q - C( Där S( är konsumentöverskott (rutto), P( invers efterfrågan (priset är en funktion av kvantiteten), C( kostnadsfunktion (kostnaden eror av kvantiteten), P(q C( producentöverskott (netto) och S( P(q är konsumentöverskott (netto). C( q C' ( = marginalkostnad Det pris som maximerar summan av konsument- och producentöverskott är lika med marginalkostnaden. I det fall marginalkostnaden är lägre än genomsnittskostnaden (kostnadsfunktionen innehåller någon form av fast kostnad) kommer detta pris att ge ett finansiellt underskott. För att konkretisera gör vi antaganden om efterfråge- och kostnadsfunktionerna. Denna invers av efterfrågan antas vara linjär i volymen, p( a q och kostnaden antas C( F. Det inneär estå av en fast del (F) och en rörlig del ) (c, det vill säga cq att genomsnittskostnaden (AC, average cost) är avtagande och högre än den konstanta marginalkostnaden (c). Med hjälp av dessa antaganden kan optimeringsprolemet formuleras enligt ekvationen nedan a Max SÖ p a - p ( p c)( a p) ( a p) dp F ( p c)( a p) F Samhällsekonomiskt optimalt pris p S c I figur 4.1. nedan visas kostnads- och efterfrågefunktioner samt konsument- och producentöverskott vid samhällsekonomiskt optimal prissättning. 6

7 pris KÖ AC p S q S -PÖ Genomsnittskostnad Marginalkostnad Efterfrågan Volym Figur4.1. Konsument och producentöverskott vid samhällsekonomiskt optimal prissättning Konsumentöverskott = a c Producentöverskott = F a c Socialt överskott = F Utfallet enligt den samhällsekonomiskt optimala prissättningen kan ses i relation till de alternativa prissättningsstrategierna som nämndes ovan. Om målet är att maximera det sociala överskottet givet full kostnadstäckning kan målfunktionen skrivas som ekvationen nedan. Ett pris lika med genomsnittskostnaden lir i termer av de parametrar som definierats följande: a Max SÖ p (p c)(a p) u.. F 0 p AC a - p ( p c)( a p) ( a p) dp F a c a c ( p c)( a p) F 4F (AC = Average Cost) a c finns det inget pris som ger full kostnadstäckning. I ett sådant fall 4 Om F finns därför ingen marknad enligt denna strategi. Som framgår av figur 4.1. ovan finns i detta fall möjligheter till full kostnadstäckning 1. Detta visas i figur 4.. nedan. 1 I själva verket finns två pris som ger full kostnadstäckning varav den ena a c ( a c) 4F p AC är väsentligt högre än det ovan angivna och leder därmed till en väsentligt större effektivitetsförlust. I analysen förutsätts att målet är att maximera det sociala överskottet givet full kostnadstäckning vilket utesluter detta högre pris. 7

8 pris KÖ P AC q AC DWL Genomsnittskostnad Marginalkostnad Efterfrågan Volym Figur4.. Prissättning enligt full kostnadstäckning Om kostnadsfunktionen innehåller någon form av fast kostnad F är pac p. En S prissättning lika med genomsnittskostnaden, p, inneär därför dels att det inte finns något negativt producentunderskott, dels att konsumentöverskottet är lägre än vid Skillnaden i socialt överskott utgörs av en så kallad dödviktskostnad (dead-weightloss, DWL) som uppstår till följd av att priset ( p ) avviker från det samhällsekonomiskt optimala priset ( p S AC AC ). Denna effektivitetsförlust visas i Figur.15 ovan. I termer av våra parametrar uppgår skillnaden i socialt överskott till SÖ p SÖp S AC DWL a c a c 4F 0 8 Det inneär således att trots att kalkylen innehåller ett negativt producentunderskott vid samhällsekonomiskt optimal prissättning är den totala nyttan större än i fallet med pris lika med genomsnittskostnad. Detta gäller under förutsättning att det finansiella underskottet vid p kan finansieras utan kostnad. S Om villkoret ändras till maximering av finansiellt överskott (företagsekonomisk vinst) kan målfunktionen formuleras enligt ekvationen nedan Max p Resultat: q q C q p C'( p 1 dq dp p q efterfrågans priselasti citet I termer av ovan definierade parametrar lir det pris som maximerar den företagsekonomiska vinsten p : p F a c F p. S 8

9 pris KÖ P F AC PÖ DWL q F Genomsnittskostnad Marginalkostnad Efterfrågan Volym Figur4.3. Pris som maximerar företagsekonomisk vinst Skillnaden i socialt överskott mellan de åda strategierna samhällsekonomisk optimering och företagsekonomisk maximering är lika med DWL enligt figur 4.3. SÖ p SÖp S F DWL a c 8 0 I fallet med företagsekonomiskt vinstmaximerande pris uppstår ett positivt producentöverskott men det totala sociala överskottet, summan av konsument- och producentöverskott, är mindre än vid de åda övriga prissättningsstrategierna. Det totala överskottet är alltid större vid samhällsekonomiskt optimal prissättning, trots att det kan inneära ett finansiellt underskott. Poängen med de jämförelser som görs ovan är således att visa att det negativa finansiella underskottet som uppstår i fallet där priset sätts enligt samhällsekonomisk optimering trots allt inneär det största totala sociala överskottet. Man kan tänka sig att samhället köper största möjliga överskott till priset av ett finansiellt underskott. Prissättning med hänsyn till externaliteter och kostnad för finansiering av underskott Den ovan redovisade situationen ska här göras mer realistisk genom att inkludera externaliteter och kostnad för finansiering av underskott. Den sistnämnda inneär att normalt sett finns en kostnad förknippad med att finansiera ett underskott, antingen i form av en kostnad för att ta in skatt eller av förlorad nytta i alternativ användning. De positiva externaliteterna antas vara linjärt eroende av volymen resor: E( e q. Kostnad för finansiering av underskott uttrycks av termen ; varje krona som används kostar samhället 1+. Maximering av det sociala överskottet med hänsyn till dessa åda ytterligare faktorer kan formuleras enligt ekvationen nedan. 9

10 Max SÖ Resultat: 1 P( q C( E( ) S( P( q q p c 1 p dq dp 0 inneär p c e inneär e 1 1 p q p c 1 p efterfrågans priselasti citet a c p,lika med företagsek onomisk vinstmaximering Om vi förutsätter att 0, det vill säga skattefinansieringskostnaden är positiv och ändlig, kommer priset i termer av våra efterfråge- och kostnadsfunktioner ovan att se ut enligt nedan. c e a c p 1 Vi är intresserade av att studera relationen mellan producentunderskott och värdet av externaliteter. a c e1 a c q F 1 1 a c e 1 PÖ p c E e q e e F Relationen mellan dessa eror av storleken på F och I taell 4.1. nedan sammanfattas hur producentöverskott och externaliteter förhåller sig till varandra vid olika värden på F och. F = 0 F > 0 l = 0 - PÖ = E - PÖ > E l > 0 - PÖ < E - PÖ E Taell 4.1. Producentunderskott och externaliteter Enart i det fall då såväl skattefinansieringskostnad som fast produktionskostnad är lika med noll ( 0 och F 0 ) kan producentunderskottet användas för att approximera värdet av totala positiva externaliteter. I övriga fall finns inte någon sådan överensstämmelse. Det mest realistiska fallet är då åde 0 och F 0. Producentunderskottet kan då vara såväl större än som mindre än värdet av positiva externaliteter. En viktig orsak till att det inte finns någon direkt koppling mellan producentunderskott och positiva externaliteter är att en viktig anledning till att priset sätts lägre än kostnaden är att detta inneär ett större konsumentöverskott än vad som annars varit möjligt. Prissättning med hänsyn till fördelningsaspekter 10

11 Som nämndes inledningsvis kan även fördelningshänsyn spela in vid prissättning av kollektivtrafik. Fördelningsaspekter kan uttryckas som ett ivillkor till optimeringsprolemet enligt (4.1) ovan vilket framgår av ekvationen nedan. 1 P( q C( E( ) Max SÖ S( P( q q u.. p ~ p Det inneär att fördelningsrestriktionen träder in om det eräknade priset - med hänsyn till konsument- och producentöverskott, kostnad för finansiering av underskott samt värdet av externa effekter - är för högt, högre än ~ p. Värdet av det lägre priset ~ p visar sig i kalkylen i form av ett högre konsumentöverskott. I den mån det finns ytterligare positiva effekter är det något som troligtvis inte kan värderas i en CBA. 11

12 Trafikverket, XXX XX Ort. Besöksadress: Gata XX. Telefon: , Texttelefon: