Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till bilindex

Transkript

1 PM Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda Vägen Telefon: Håkan Johansson Samhällsehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: Uppdaterade reduktionsvärden för etanol- och gasfordon till ilindex Denna PM redovisar endast uppdatering av koldioxidreduktionsvärden för etanol- och gasfordon som används i eräkningen av Bilindex. Värdena utgår från förändringen av ränslekvalitetsdirektivet 98/70/EG i ändringen 009/0/EG och de livscykeldata för ioränslen som anges där samt nya data från JRC/EUCR/CONCWE för fossila ränslen. De ändringar som är gjorda av reduktionsvärdena avser ändrade fördelningar mellan olika typer av ränslen som används i fordonen samt förändrade förrukningsvärden för fordonen. Koldioxidreduktion vid försäljning av etanolilar Beräkningarna utgår från att de nya etanolilarna under första halvåret 00 reducerar klimatpåverkan med procent jämfört med om de kört enart på ensin. E ( C C e D ( B B )) e 0, är utsläpp från ensin låginlandad med etanol (kg CO/liter ränsle) är utsläpp från ren ensin (kg CO/liter ränsle) är utsläpp från etanol i E85 (kg CO/liter ränsle) B e är andelen etanol i E85 B är andelen ensin i E85 C e är andelen E85 som tankas C är andelen ensin som tankas D är en faktor som avspeglar merförrukning på grund av lägre energiinnehåll i etanol E är en faktor som avspeglar att etanolilarna har högre ränsleförrukning jämfört med ensinilarna (vid ensindrift i åda fallen) Värden för förnyara ränslen från 009/0/EC nnex IV D typical values, Fossila ränslen från Concawe/EUCR/CONCWE Tank to Wheels report version Octoer 008 och Well to Tank Report version.0 Novemer 008 ppendix (5)

2 vid 00% E85 a halvåret a halvåret,66,66,66,66,65,65,76,76,76,76,77,77 0,5 0,5 0,57 0,57 0,5 0, 0, Be 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 B 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9 Ce 0,60 0,60 0,55 0,9 0,9 C 0 0,40 0,40 0,45 0, 0, D,5,5,5,5,5,5 E,6,0,0,06 Reduktion 0,54 0,4 0, 0,0 0, 0,56 0,57 ndelen tankning på E85 har under första halvåret 00 legat på samma nivå som 009. I våra eräkningar har vi utgått från leveranser av E85 och eräknad förrukning för etanolilar i trafik. Ursprunget för etanolen har inte varit möjligt att uppdatera för första halvåret 00 utan vi antar samma sammansättning som för 009. Bättre data väntas för helåret 00. I övrigt har vi edömt att det är små förändringar i faktorerna och därför valt att ehålla ingångsvärden från 009. Koldioxidreduktion vid försäljning av gasilar Beräkningarna utgår från att de nya gasilarna under 009 reducerar klimatpåverkan med 5 procent jämfört med om de kört enart på ensin. E ( C C g D ( B n B )) 0,5 Från och med :a halvåret 00 utgår vi från utsläppen för etanolilarna i respektive kommun istället för som tidigare utsläppen för utsläppen från ensinilarna nationellt. Det gör att reduktionsfaktorn inte är direkt jämförar med tidigare år. Jämförarhet fås genom att sätta E för tidigare år till. (5)

3 är utsläpp från ensin låginlandad med etanol (kg CO/liter ränsle) är utsläpp från naturgas (kg CO/kuikmeter ränsle) är utsläpp från iogas (kg CO/kuikmeter ränsle) B är andelen iogas i fordonsgasen B n är andelen naturgas i fordonsgasen C är andelen ensin som tankas C g är andelen gas som tankas D är en faktor som avspeglar förhållandet mellan förrukning på gas (i normal-m /00km) och ensin (i l/00km). Faktorn tar åde hänsyn till skillnad i verkningsgrad för motorn och energiinnehåll för gas respektive ensin. E är en faktor som avspeglar att gasilarna har högre ränsleförrukning jämfört med ensinilarna (vid ensindrift i åda fallen) (5)

4 vid 00% fordonsgas a halvåret a halvåret,66,66,66,66,65,65,58,58,58,,, 0,59 0,59 0,59 0,55 0,9 0,9 B 0,65 0,65 0,6 0,65 0,58 0,5 B n 0,5 0,5 0,7 0,5 0,4 0,47 C 0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 C g 0,85 0,85 0,85 0,85 0,85 D 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9,0 E 4 4,07,0,7, Reduktion 0,56 0,47 0,5 0,4 0,5 0,44 0,4 ndelen iogas i fordonsgasen var under första halvåret procent. I övrigt har vi edömt att det är små förändringar i faktorerna och därför valt att ehålla ingångsvärden från första halvåret 009. Vad gäller utsläppen från iogas finns en del osäkerheter. De siffror som vi använder i eräkningen avser hushållsavfall. Data kommer från ränslekvalitetsdirektivet. Huvuddelen av den svenska iogasen aseras dock på avloppsslam, något som tyvärr saknas i nämnda studie. Klimatelastningen för hushållsavfall är antagligen en av de högsta land de olika avfallstyper som används för iogastillverkning i Sverige i dag. Med hjälp av Gasföreningen har vi fått fram siffror på hur fordonsgastillverkningen fördelar sig på olika sustrat, se taell nedan. Siffrorna ska ses som en grov uppskattning, eftersom flera antaganden har gjorts under eräkningarna. En osäkerhet på 0-0 procent antas föreligga. För att få utvecklingen mellan 007 och 008 jämförar ör faktorn D även justeras för 007. Då fås reduktionen 9 procent för Från och med :a halvåret 00 utgår vi från utsläppen för gasilarna i respektive kommun istället för som tidigare utsläppen för utsläppen från ensinilarna nationellt. Det gör att reduktionsfaktorn inte är direkt jämförar med tidigare år. Jämförarhet fås genom att sätta E för tidigare år till. 4(5)

5 Sustrat ndel (%) vloppsslam 57,0 Slaktavfall 5, Källsorterat,8 matavfall Livsmedelsavfall 7, Gödsel,4 Övrigt, Källa: *Bearetning av inrapporterade data för år 006 från svenska iogasanläggningar som levererar fordonsgas Vi kommer att följa utvecklingen inom området. Biogasens utsläpp har dock inte avgörande etydelse för gasilarnas koldioxidreduktion jämfört med ensinilarna. Det eror på att huvuddelen av gasilarnas klimatpåverkan kommer ifrån användningen av naturgas och i viss mån ensin. Ett halverat utsläpp från iogasen skulle leda till att reduktionen ökar från 4 procent till 46 procent. Däremot har det större etydelse om man räknar på fordon som enart körs på iogas, då reduktionen ökar från 78 procent till 89 procent. Detta är dock ara en känslighetsanalys 5(5)