Verksamhetsberättelse 2014

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2014 Vård och omsorg

2 Innehållsförteckning Verksamhetsidé och organisation... 1 Året som gick... 2 Omvärldsanalys faktorer som har påverkat verksamhetens utveckling... 4 Verksamhetens styrning och uppföljning... 5 Verksamhetens indikatorer... 7 Medborgare, brukare och kunder... 8 Medarbetare och arbetssätt... 9 Förnyelse, tillväxt och utveckling Ekonomi Ekonomisk redovisning (tkr) Nyckeltal... 15

3 Verksamhetsidé och organisation Utskottet för Vård och omsorg har från kommunstyrelsen uppgiften att lösa behovet av vård och omsorg genom individuellt utformade insatser som bygger på delaktighet, flexibel organisation och tillgängliga resurser, vilket ska leda till nöjda invånare med fungerande dagligt liv och goda levnadsvillkor. Vårt förhållningssätt kännetecknas av Medborgarfokus Stolthet Resultatinriktning Öppenhet Förnyelse och utveckling 1

4 Året som gick Det har återigen varit ett år som har ställt stora krav på verksamheten. Sommaren var extremt varm, men medarbetarna var ganska bra förberedda och situationen klarades av på ett mycket bra sätt. Generellt bidrar verksamhetens medarbetare i hög grad till att vården och omsorgen samt maten är av mycket god kvalitet. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har uppmärksammat kommunen och det positiva resultatet inom äldreomsorgens särskilda boenden i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK). Inspektionen för Vård och omsorg (IVO) har gjort en tillsyn och granskning av demensboendet Nybacken. Tillsynens syfte var att granska om socialnämnden säkerställer att den enskildes bedömda behov av hjälp och stöd blir tillgodosedda. Verksamheten fick viss kritik utifrån att detta område behöver förbättras. Region Värmland anordnar varje år inspirationskonferensen Allt det goda och våra medarbetare har på ett mycket uppskattat sätt medverkat och spridit goda exempel från sina arbetsplatser. Beläggning inom korttidsvården på Akkva har legat på en lägre nivå under året. Verksamheten har arbetat utifrån målet att brukare i första hand ska gå direkt hem från sjukhuset istället för att vara en period inom korttidsvården. Antalet platser kunde minskas i början av sommaren från 30 till 25 och resurserna omfördelades till hemvården. Under året har det varit många brukare med demenssjukdom, som har haft behov av och beviljats plats på ett särskilt boende. Väntetiden har stundtals varit lång och i slutet av sommaren togs beslut om att tillfälligt ändra inriktningen och öppna fem boendeplatser på Akkva till brukare med en demenssjukdom. Boendet öppnades i november. Gruppboendet Lövåsen har även i år haft lediga lägenheter och de har istället används till korttidsvård. Demensföreningen har till gruppboendet Västängsgården skänkt en uppskattad specialutformad gungstol. Den spelar avslappnande musik samtidigt som den ger taktil massage. I november var det nybyggda gruppboendet inom LSS inflyttningsklart. Invigningen uppmärksammades av Sveriges radio. Samtliga lägenheter är uthyrda och bland personalen anställdes den första pedagogen inom verksamheten. Verksamhetens värdighetsgarantier har utvärderats under hösten och garantierna behöver utvecklas och konkretiseras. Enhetschef Melinda Liljegren-Mossberg blev nominerad och fick årets värdegrundspris, vilket delas ut av tidningen Äldreomsorgen. Motiveringen var att hon arbetar med ett osvikligt engagemang och har en stark drivkraft för att åstadkomma förnyelse och förändring av äldres vardag. Efterfrågan på insatser inom vård och omsorg har under året varit på en relativt hög nivå inom hemvården. Det bidrar också till att kostnaden för hjälpmedel blir hög och trycket på arbetsterapeuterna har ökat. Detta föranledde att verksamheten under hösten förstärkte med ytterligare en arbetsterapeut. I september infördes ett nytt resursfördelningssystem inom hemvården, som bidrar till en ekonomisk åtstramning. Resurserna fördelas tydligare utifrån tid som riktas till brukarna och övrig tid. Trenden har i år vänt inom hemvården då det gäller totalt antal beviljade timmar enligt Socialtjänstlagen samt Hälso- och sjukvårdslagen. Timmarna har minskat med mer än

5 timmar i genomsnitt per månad i jämförelse med år I samverkan med IT funktionen har verksamheten en fungerande support gällande digitala verksamhetssystem. Cheferna inom hemvården har varit på studiebesök för att ta del av andra kommuners erfarenheter då det gäller organisation av planerarfunktion samt hur man arbetar i planeringsmodulen. Planeringen har utvecklats under året och den fungerar nu på ett optimalare sätt utifrån både brukare- och ekonomiperspektivet. Verksamheten har infört möjligheten att få en ostörd nattsömn genom att brukarna kommer att kunna välja att få sitt tillsynsbesök utförd via en webb kamera. I verksamheten har identitetskort för säker inloggning införts, rutiner för samtycke har tagits fram och loggkontroller genomförs varje månad. Under hösten anordnades en mycket uppskattad Seniormässa. Det gavs flera föreläsningar och ett antal företag och föreningar deltog för att visa upp sin verksamhet tillsammans med representanter för Vård och omsorg. Vård och omsorg har varit konkurrensutsatt inom hemtjänstens servicetjänster i två år i och med att lagen om valfrihet infördes. Fortfarande finns det bara ett företag som har blivit godkänt. Inom anhörigstöd sker det kontinuerligt en utveckling av verksamheten. En viktig del för anhörigvårdarna är den avgiftsfria avlösningen utan biståndsprövning med omfattning av 15 timmar per månad. Användandet av timmarna har dock fortsatt minskat under året. Resultatet från årets nationella brukarundersökning inom äldreomsorgen visar på ett fortsatt positivt resultat. Under hösten har också verksamheten genomfört en brukarundersökning inom LSSområdet med ett bra resultat. I början av hösten togs beslut om att tidigarelägga ombyggnationen av Taserudsgymnasiets kök. Detta med anledning av brister utifrån hygienen och arbetsmiljön. Kostverksamheten har i år infört dessert vid huvudmålet mitt på dagen. De har även lanserat möjligheten att få ta del av äldreomsorgens matsedel via hemsidan. Matavfallet är stort och det behöver minskas och kosten har i projektform arbetat med en översyn av beställningssystemet Maschi. Verksamheten har tillsammans med Lärande och stöd utvecklat ett kvalitetsledningssystem och har under året påbörjat arbetet med att lägga in processer i ett gemensamt IT-stöd. I slutet av året fick verksamheten ta del av flera statliga stimulansmedel motsvarande en summa på 4,6 miljoner. Medlen kommer från omvårdnadslyftet, värdighetsgarantierna, nya utredningsmodellen ÄBIC samt prestationsersättningar utifrån äldres hälsa. Verksamheten fick under året bidra med 1 miljon kronor av budgeten till förstärkning av budgeten inom Lärande och stöd. Sten Fransson Ordförande Eva Nilsson Verksamhetschef 3

6 Omvärldsanalys faktorer som har påverkat verksamhetens utveckling Statliga reformer och beslut De statliga stimulansbidragen har även i år varit öronmärkta till satsningar utifrån nationella mål för en ökad kvalitet. Ersättningarna har nu för sista gången utbetalats prestationsbaserat utifrån en regional samordning. Verksamheten använder kvalitetsregistren Palliativa registret, Senior Alert samt BPSDregistret. Regeringen fattade beslut under våren 2011 om en ny kompetensreform för personal inom äldreomsorgen, det så kallade Omvårdnadslyftet. Satsningen har i år avslutats och den har syftat till att stärka kompetensen inom äldreomsorgen och ge medarbetarna möjlighet att växa i sina yrkesroller. Verksamheten har i slutet av året tilldelats extra medel, eftersom kommunen har ökat kompetensnivån bland medarbetarna under de år som satsningen har pågått. Framtiden Den 1 januari 2014 skulle det träda i kraft en ny föreskrift och allmänt råd från Socialstyrelsen om ansvaret för personer med demenssjukdom gällande bemanning i särskilda boenden. Man har skjutit upp beslutet om ett införande till tidigast år Förändringen kommer att innebära ökade personalkostnader för verksamheten. Regeringen har satsat på att stärka likvärdighet och säkerhet i verksamheter inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Satsningen ska användas för att kartlägga hur kommunerna tillämpar LSS och till en ny utbildning för handläggare samt för att undersöka möjligheterna att modifiera BPSD-registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) för att det ska kunna användas inom målgruppen. 4 SKL och regeringen har träffat en överenskommelse om en utveckling av vården och omsorgen av de mest sjuka äldre. Två områden har prioriterats och det är god läkemedelsbehandling samt en sammanhållen vård och omsorg. Samarbete mellan kommuner, landsting och regionen via Nya perspektiv är viktig för att förbättra äldrevården samt för att minska återinläggningar och överbeläggningar inom den slutna vården. År 2011 anslog regeringen medel för att stimulera utformandet av lokala värdighetsgarantier. Detta för att göra det tydligt för äldre personer, anhöriga och kommuninvånare vad de kan förvänta sig av äldreomsorgen. Verksamheten har i år beviljats ytterligare medel. Kommunens värdighetsgarantier har utvärderas och kommer att utvecklas samt konkretiseras. Skolverket planerar att göra granskningar av skolmåltiderna, vilket innebär att verksamhetens kostavdelning blir involverad. Kommunens satsning på IT-baserat verksamhetsstöd kommer fortsatt att utvecklas under de närmaste åren. Regionalt och lokalt pågår ett arbete inom området e-hälsa. Kommunen har tagit fram en handlingsplan inom områdena: Nationell patientöversikt NPÖ, införande av digitala trygghetslarm, e-tjänster, mobil dokumentation samt kort för säker inloggning. Socialstyrelsen har tagit fram en ny utredningsmodell för behovsbedömning av äldre, det vill säga Äldres behov i centrum (ÄBIC).

7 Vision, strategiska mål och strategier Vision Arvika med strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Kommunens vision är: Arvika en attraktivare kommun Kommunens verksamhetsidé är: Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Visionen konkretiseras i strategiska mål för medborgare, medarbetare, förnyelse, tillväxt och utveckling samt ekonomi. Genom att verka i riktning emot de strategiska målen når vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Med god ekonomisk hushållning menar vi i Arvika att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor. Våra strategiska mål för god ekonomisk hushållning är att vi är en attraktiv kommun, där medborgare, brukare och kunder är nöjda med vår verksamhet. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda Vi ser möjligheter med mångfald att vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service. Våra strategier för att uppnå målet Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande 5

8 att vi är en hållbar kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar förutsättningar för en positiv utveckling Våra strategier för att uppnå målet Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå Vi arbetar för en god folkhälsa att vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna medel 6

9 Verksamhetens indikatorer Verksamheten följer upp och styr utifrån ett antal indikatorer under respektive perspektiv. Indikatorn, som är ett sätt att mäta och definiera målnivåer, visar hur väl verksamheten uppnått de uppsatta målen. Sammanfattande bedömning Måluppfyllelse när det gäller perspektivet medborgare, brukare och kund visar att antalet personal inom hemvården som besöker en hemtjänsttagare under en två veckorsperiod har minskat i jämförelse med Kontinuiteten är viktig inom äldreomsorgen och här krävs ett fortsatt utvecklingsarbete. Den genomsnittliga väntetiden från ansökan till inflyttning på ett särskilt boende enligt Socialtjänstlagen har ökat, vilket kan antas bero på att det har varit fler ansökningar under året. Genomsnittlig väntetid från ansökan till inflyttning på ett boende med särskilt stöd och service enligt LSS har blivit betydligt kortare, vilket kan förklaras med att verksamheten har utökat med fler lägenheter. Handläggningstiden av LSS ärenden är fortsatt mycket kort även om den har ökat något vid jämförelse med år Brukarundersökningen inom LSS visar att brukarna är mycket nöjda med verksamheten. Undersökningen innehåller i år andra frågor och kan inte fullt ut jämföras med undersökningen år Genomsnittlig procent av antalet brukare som skrivs ut till hemmet vid vårdplanering har fortsatt att öka. Det innebär att trycket på korttidsplatserna minskar. Antalet allvarliga fallskador med fraktur uppskattas ligga på samma nivå som förra året. Verksamheten tror att den förebyggande satsningen med Fixartjänst kommer att minska antalet fall på sikt. Måluppfyllelsen utifrån perspektivet medarbetare visar att sjuktalet har ökat från år 2013 och det följer samma trend som sker i övriga landet. Det är framför allt den långa sjukfrånvaron och den psykiska ohälsan som ökar mest. Medarbetarundersökningen har näst intill samma medarbetarindex som år Verksamheten arbetar med att ta fram handlingsplaner utifrån områden som behöver förbättras eller är viktiga på annat sätt. Kompetensutvecklingen visar att verksamheten har i genomsnitt satsat i lägre omfattning än förra året, det vill säga 0,32 färre dagar/årsarbetare Inom perspektivet förnyelse, tillväxt och utveckling mäter verksamheten bland annat andelen ekologiska livsmedel. Andelen har ökat och resultatet kan bland annat förklaras utifrån att man serverar mer ekologiskt odlade morötter och potatis. Miljöperspektivet är viktigt. Matavfallet behöver minskas och mängden har uppmätts på ett särskilt boende. Resultatet är sämre än uppsatt mål. Verksamheten behöver arbeta med att strukturera mat beställningarna och anpassa matsedlarna. Ett annat mål var att minska antalet körda mil i hemvården och resultatet är positivt. Det kan tolkas som att alternativa transportmedel används i högre grad. Ekonomiperspektivet är en utmaning och verksamheten har klarat ett positivt resultat. Antalet beviljade timmar inom hemvården har i år minskat, vilket ger bättre ekonomiska förutsättningar. 7

10 Medborgare, brukare och kunder Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett medborgar- och kundperspektiv är att vi är en attraktiv kommun, där medborgare, brukare och kunder är nöjda med vår verksamhet. Mål och måluppfyllelse Indikatorer Medborgarna om Äldreomsorgen Vårdare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar Brukarnas nöjdhet med sitt LSS-boende Brukarnas nöjdhet med Personlig assistans Genomsnittlig handläggningstid LSS Genomsnittlig väntetid innan beslut blir verkställt till särskilt boende SOL Genomsnittlig väntetid innan beslut blir verkställt till boende LSS Genomsnittlig procent av antalet brukare som skrivs ut till hemmet vid vårdplanering Antalet allvarlig fallskada med fraktur Andelen brukare på särskilt boende med olämpliga läkemedel Enhet Mål 2014 Resultat Analys NMI (100) 60 Mätningen har ej genomförts Antal Resultatet är bättre än förra året % Positivt resultat, men låg svarsfrekvens % Positivt resultat, men låg svarsfrekvens Dagar Handläggningstiden är fortsatt mycket kort Dagar Under året har det vart fler ansökningar till särskilt boende Dagar Under året har det varit en bättre tillgång på lediga lägenheter % Brukarna går i högre grad direkt hem efter en sjukhusvistelse Antal Resultat tom april. Frakturerna uppskattas ha minskat vid jämförelse med de två tidigare åren. % 7,5 5 I Värmland varierar andelen mellan 0 15 %. 8

11 Medarbetare och arbetssätt Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett medarbetarperspektiv är att vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service. Mål och måluppfyllelse Indikatorer Sjukfrånvaro -varav kvinnor -varav män Enhet Mål 2014 Resultat % <5,5 7,9 8,0 7,0 Analys Målet har inte nåtts, sjuktalet har ökat från 7,1 % 2013 till 7,9 % Sjuktalet följer tyvärr trenden i landet. Det konstateras att frånvaron för kvinnor är högre än för samma period 2013 medan den är lägre för männen. Frånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat samtidigt som frånvaro orsakad av rörelse har minskat. Medarbetarindex MI >72 71 Resultatet är i stort sett oförändrat Motivationsindex HME >80 78 Resultatet kan inte jämföras med enkätundersökningen 2012 Kompetensutveckling per årsarbetare Dagar 4,0 2,95 Resultatet är lägre än 2013 då det var 3,14 dagar per årsarbetare 9

12 Förnyelse, tillväxt och utveckling Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett förnyelse-, utvecklings- och tillväxtperspektiv är att vi är en hållbar kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar förutsättningar för en positiv utveckling. Mål och måluppfyllelse Indikatorer Enhet Mål 2014 Resultat Analys Andelen ekologiska livsmedel % Andelen har ökat från 12 procent vid jämförelse med 2013 Andelen kockutbildade % Andelen har inte ökat under året. Mängden matavfall på Vågen Plan 2 Gram/port 173 Resultatet motsvarar cirka 30 procent av en portion Mängden matavfall på förskolan Minneberg Gram/port Ett arbete pågår för att minska andelen matavfall under 2015 Antal körda mil Mil Resultatet är exklusive hemvården sjuksköterskornas körda mil 10

13 Ekonomi Det övergripande målet för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv är att vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt sätt. Mål och måluppfyllelse Indikatorer Enhet Mål 2014 Resultat Analys Uppföljda biståndsbeslut enligt SoL % Beslut om särskilt boende har inte följts upp Uppföljda biståndsbeslut enligt LSS % Beslut om daglig verksamhet har inte följts upp Beviljade SoL timmar Antal Nytt resursfördelningssystem har införts Beviljade HSL timmar Antal Förtydligande av rutin vid beviljandet av insatser Medicinskt färdigbehandlade Antal dygn 20 0 Verksamheten har i högre grad kunnat ta hem brukarna direkt till hemmet efter en sjukhusvistelse. Ekonomiskt resultat Tkr > Målet är uppnått. 11

14 Ekonomisk redovisning (tkr) Driftredovisning Budget Redovisning Avvikelse Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidrag (Tilldelad ram) Resultat Verksamhetens nettokostnader Administration Särskilt boende/servicehus/familjehem Medicinskt utskrivningsklara/hemvård /rehab/korttidsvård LSS Färdtjänst Bostadsanpassning KHR/KPR/dagverksamhet/öppen verksamhet Kostverksamhet Summa Kommentar till driftredovisningen 2014 års positiva avvikelse uppgår till 0,7 procent av nettokostnaderma. Resultatet för administration beror till största del på lägre arbetsgivaravgifter för personal under 26 år samt till viss del medel för övriga kostnader som inventarier, utrustning och arbetskläder. Verksamheten har även kvar några hundra tusen i en buffert, som var ämnad till förstärkning av enheternas budget vid oförutsedda situationer. För särskilt boende är resultatet positivt främst utifrån lägre lokalkostnader samt genom omfördelning av intäkter från kostavdelningen samt bemanningscentralen. Servicehus visar ett underskott vilket förklaras av att det under året har 12 varit flera vårdtunga ärenden, som har haft behov av omfattande insatser. Under året har det inte varit någon kostnad för medicinskt utskrivningsklara. Verksamheten har i högre grad kunnat ta hem brukarna direkt till hemmet efter en sjukhusvistelse. Inom hemvården är underskottet lägre vid jämförelse med år Antalet beviljade timmar enligt Socialtjänstlagen samt Hälso- och sjukvårdslagen har minskat. I september infördes ett nytt resursfördelningssystem med en tydligare fördelning utifrån tid till brukarna och övrig tid. Överskridandet av budget centralt inom hemvården härrör framför allt från de åtta första månaderna.

15 Hemvårdsgrupperna har fått ett minusresultat under hösten. Trycket på korttidsvården Akkva har varit lägre under året och antalet platser har minskat. Resurser har omfördelats till hemvården. Sköterskeenheten hade ett överskott främst beroende på att man fördelade sommarsemestern på tre perioder istället för två för att minska behovet av vikarier. Totalt har kostnaderna för leasingbilarna överskridits med 400 tkr vilket är sämre än prognos. Verksamheten har haft behov av fler bilar. Överskottet inom LSS verksamheten förklaras dels av att budgeterade medel för nytt boende inte använts fullt ut då boendet öppnade senare än planerat. Inom daglig verksamhet bidrog lägre personalkostnader orsakat av vakant tjänst samt tjänstledighet till överskottet. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidragen har minskat i jämförelse med år 2013 och det har varit färre omfattande anpassningar. Inom öppen verksamhet härrör resultatet från lägre lokalkostnader samt lägre nettokostnad för lunchportioner. Kostavdelningen och bemanningscentralen hade under 2014 ett överskott på intäkter som fördelades ut till köpande verksamheter inom Lärande och stöd samt Vård och omsorg. Avvikelsen för intäkter förklaras till största delen av diverse stimulansbidrag, ersättningar från AMS samt överskott av intäkter inom Kostenheten.. 13

16 Investeringsredovisning Budget Redovisning Avvikelse Projekt Reinvestering Inventarier särskilt boende Vårdsängar Reinvesteringar, Kost Summa Kommentar till investeringsredovisningen Av reinvesteringsmedlen har det inom särskilt boende gjorts inköp av möbler till Vågen samt en gungstol. Inom rehabverksamheten har det investerats i vårdsängar. Kost har gjort reinvesteringar för 506 tkr. Investeringarna avser kokgryta till Klässbol skola, färsmaskin, kokgryta och mixer till Hamngatans kök. Dessutom har ett antal transportboxar köpts in. 14

17 Nyckeltal Hemvård Hemvård SoL, inkl servicehus Antal brukare Kostnad per brukare, kr Hemvård HSL, inkl servicehus Antal brukare Kostnad per brukare, kr Särskilt boende Somatiskt boende Antal vårddygn varav korttidsdygn Kostnad per vårddygn, kr Demensboende Antal vårddygn varav korttidsdygn Kostnad per vårddygn, kr Korttidsboende AKKVA Antal vårddygn Kostnad per vårddygn, kr LSS-boende Gruppboende Antal vårddygn Kostnad per vårddygn, kr Korttidsboende Antal vårddygn Kostnad per vårddygn, kr Fortbildning Antal fortbildningsdagar per årsarbetare 3,30 3,65 3,85 3,14 2,95 Medicinskt utskrivningsklara Antal dygn med betalningsansvar Hemvård Antal brukare beräknas totalt på ett år. Beräknat på bruttokostnad inklusive hyror, bilkostnader, varuhemhandling, matdistribution, sköterskor och exklusive administration. Särskilt boende Beräknat på bruttokostnad inklusive hyror och sköterskor, exklusive administration. LSS-boende Beräknat på bruttokostnad inklusive hyror och sköterskor, exklusive administration. 15

18 Kommentar till nyckeltalen Inom hemvården har personalkostnaden i arbetsgrupperna minskat i jämförelse med 2013, men kostnaden för HSL insatser har ökat per brukare. Antalet brukare i behov av hemtjänstinsatser har minskat medan de som behöver sjukvårdande insatser har ökat. Antalet vårddygn inom somatiskt boende har minskat 2014 och det har också skett en minskning inom demensboende. Kostnaden per vårddygn har ökat inom både somatiskt- och demensboende, vilket kan förklaras utifrån att det till viss del har varit brukare i behov av omfattande omvårdnadsinsatser. Det är också svårt att minska bemanningen, om det endast rör sig om någon enstaka tom lägenhet. Antalet vårddygn inom korttidsboendet AKKVA minskade med 24 procent jämfört med Kostnaden per vårddygn har ökat trots att man fördelat om resurserna och förklaras av att fasta kostnader som till exempel hyra fördelas på färre antal dygn. Det har också här varit brukare med omfattande omvårdnadsinsatser. Antalet vårddygn inom gruppboende LSS har minskat och kostnaden per vårddygn har också minskat. Ett korttidsboende inom LSS har haft lägre beläggning, men personalkostnaderna har ökat på grund av fler brukare i behov av extra stöd. Antalet fortbildningsdagar är lägre och det har varit en medveten strategi under året. Detta eftersom man bland omvårdnadspersonalen har upplevt att det har varit mycket tidigare år. Under året har det inte varit någon kostnad för medicinskt utskrivningsklara. Verksamheten har i högre grad kunnat ta hem brukarna direkt till hemmet efter en sjukhusvistelse. 16