Verksamhetsplan Budget Vård och omsorg

Transkript

1 Verksamhetsplan Budget 2016 Vård och omsorg

2 Innehåll Planerings- och uppföljningsprocessen Omvärldsanalys Verksamhetsstyrning Uppdrag och verksamhet Organisation Verksamhetsmål Aktivitetsplan Driftbudget 2016 och plan Investeringsbudget 2016 och plan Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Styrande nyckeltal

3 Planerings- och uppföljningsprocessen Verksamhetsplaneringen för Arvika kommun omfattar en rullande treårsperiod. Kommunfullmäktige fastställer årligen den strategiska planen, verksamhetsplaner, skattesats och bolagens borgensramar i november. Den strategiska planen innehåller omvärldsanalys, vision, mål, inriktning, drift- och investeringsramar samt räkenskaper, som utgör underlag för styrning av verksamheterna. Verksamhetsplaner arbetas fram parallellt med den Strategiska planen och processen startas upp under våren efter att budgetberedningen lämnat förslag om preliminära ramar och målförändringar. Verksamhetsplanerna är en nedbrytning av den Strategiska planen och utgör verksamheternas budgetdokument. Bolagens verksamhetsplaner baseras på den Strategiska planen och övriga styrdokument/direktiv som fastställts av ägaren. Bolagens verksamhetsplaner fastställs av respektive styrelse och redovisas för kommunfullmäktige i samband med Strategisk plan och övriga verksamhetsplaner. Uppföljning samt helårsprognos för verksamhet och ekonomi avrapporteras till kommunfullmäktige vid tre tillfällen per verksamhetsår: Delårsrapport för perioden januariapril, delårsbokslut för perioden januari-augusti och för verksamhetsåret i kommunens årsredovisning. Planerings- och uppföljningsprocessen Strategisk plan och Verksamhetsplaner Budgetramar NOVEMBER Oktober Delårsbokslut TB2 Beslutsgång i kommunfullmäktige Årsredovisning April Delårsrapport TB1 Allmänpolitisk debatt Juni Maj Kommentar: Kommunstyrelsen fastställer årligen dokumentet Planerings- och uppföljningsprocessen som omfattar ytterligare uppföljningsmoment utöver vad som beskrivs ovan. Exempel på ytterligare moment är kommundirektörens månatliga rapport till kommunstyrelsen. 3

4 Omvärldsanalys Inom Vård och omsorg ser vi framför oss följande som påverkar planen för perioden: Biståndsbedömning inom särskilt boende införs inom allt fler kommuner. Arvika har ännu inte infört detta, men om lagändring sker blir det infört under planperioden. Biståndsbedömning på särskilt boende skulle utgöra ett förtydligande för brukare och anhöriga vad gäller vilken omsorg de har rätt till och besluten skulle följas upp regelbundet och därmed ökar rättssäkerheten. I februari 2015 kom regeringen med ett förslag till ny lag avseende kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Lagen föreslås träda ikraft den 1 juli I förslaget lämnas ansvaret för att samverka kring när kommunens betalningsansvar ska träda in gemensamt på landsting och kommun. Om parterna inte kommer överens övergår betalningsansvaret till kommunen. Detta sker redan efter tre kalenderdagar och gäller för patienter inom både somatisk och psykiatrisk slutenvård. Förändringen kan komma att påverka arbetsfördelningen och belastningen av arbetsuppgifter inom biståndsavdelningen. En lösning kan vara hemtagningsteam vilket verksamheten kommer att utreda vidare under Socialstyrelsen har beslutat om nya föreskrifter och allmänna råd gällande utredning av vårdskador. Dessa träder i kraft den 1 januari 2016 och ersätter föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Regeringen har beslutat att satsa stimulansmedel för en tillfällig ökad bemanning inom äldreomsorgen. Satsningen genomförs under för att skapa ökad trygghet och kvalitet för den enskilde inom äldreomsorgen. En stärkt bemanning skapar utrymme för personalen att tillbringa mer tid med den enskilde. Det ger också större möjligheter för personalen att utveckla verksamheten. Verksamheten behöver fortsätta arbetet med att öka attraktiviteten för arbete inom vård, omsorg samt kost. Bemanningsföretag med högre lön och en rimlig arbetsbelastning kan komma att locka medarbetare från vår verksamhet. Nationellt noterar man att utvecklingen går mot att äldre som är ålderssvaga och somatiskt sjuka i allt större utsträckning vårdas i det egna hemmet, samtidigt ökar behovet av boendeplatser för demenssjuka. En utveckling av ett hälsofrämjande arbetssätt och en mer personcentrerad vård bör genomsyra hela Vård och omsorg. Rehabenheten ser behov av att fortsätta att arbeta för ett aktiverande och funktionsbevarande arbetssätt med fokus på att stödja den enskilde i vardagssituationer. En viktig del i den personcentrerade vården är också att fortsatt arbeta för den enskildes rätt till rehabilitering utifrån sina specifika behov och att denne ska ses som en resurs i sin egen rehabilitering Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, (SKL), har antalet personer som har minst en insats enligt LSS ökat med 2-3 procent per år under flera år. Ökningen är tydligast för personer som fått diagnoser inom autismspektrum eller annan neuropsykiatri. Även antalet unga med en kombination av olika psykiatriska diagnoser ökar och ibland kombinerat med missbruk och/eller kriminalitet. Livsmedelsverket har tydliggjort i en rapport att maten i skolan ska vara näringsriktig och lagad på råvaror av god kvalitet. Helst ska det vara fler rätter att välja på och med fördel ha som alternativ en vegetarisk rätt.

5 Verksamhetsstyrning Vision Arvika med verksamhetsidé, strategiska mål och strategier beskriver kommunens långsiktiga inriktning och politiska vilja. Kommunens vision är: Arvika En attraktivare kommun Kommunens verksamhetsidé är: Vi skapar förutsättningar för ett gott och tryggt liv för de som lever och verkar i Arvika kommun. Vi erbjuder en god service och uppmuntrar kreativitet och initiativkraft. Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Visionen konkretiseras i strategiska mål för invånare och kunder, medarbetare, tillväxt och utveckling, miljö samt ekonomi. Genom att verka i riktning emot de strategiska målen når vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. Med god ekonomisk hushållning avses att vi förvaltar våra resurser så att vi skapar en långsiktigt hållbar utveckling, där såväl sociala, ekologiska som ekonomiska perspektiv utgör ledstjärnor. Våra strategiska mål är: Vi är en attraktiv kommun, där invånare och kunder är nöjda med vår verksamhet. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en öppen och aktiv dialog och ger möjligheter att vara med och påverka Vi har en hög tillgänglighet och är tydliga med vad vi kan erbjuda Vi ser möjligheter med mångfald Vi är en attraktiv arbetsgivare, där medarbetarna trivs, utvecklas och är stolta över att ge god service Våra strategier för att uppnå målet Vi erbjuder utvecklingsmöjligheter och meningsfulla arbetsuppgifter Vi arbetar för medarbetarnas hälsa och trivsel Vi skapar förutsättningar för medarbetarnas delaktighet och ansvarstagande 5

6 Vi är en hållbar kommun som skapar förutsättningar för en positiv utveckling. Våra strategier för att uppnå målet Vi arbetar för ett hållbart samhälle med miljö- och klimatfrågorna i fokus Vi skapar fler bostäder och utvecklar de vi har Vi verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer Vi bidrar tillsammans med andra till ett rikt fritids- och kulturliv Vi skapar förutsättningar för ett starkt och differentierat näringsliv genom att uppmuntra innovation och entreprenörskap Vi arbetar för en höjd utbildningsnivå Vi arbetar för en god folkhälsa Vi har en hållbar ekonomi, där vi använder våra gemensamma resurser på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt. Våra strategier för att uppnå målet Vi för en ansvarsfull politik där ekonomi i balans är överordnad övriga krav. Vi skapar utrymme för framtida pensionsåtaganden och verksamhetsutveckling. Vi finansierar investeringar inom den skattefinansierade verksamheten med egna medel UPP- FÖLJNING Styrmodell Verksamhetsidé Strategiska mål Strategier Verksamhetsmål PERSPEKTIV: Invånare och kunder Medarbetare Tillväxt och utveckling Miljö och klimat Ekonomi Kommunens styrmodell illustreras med ovanstående bild. 6

7 Uppdrag och verksamhet Administration Vård och omsorg är indelat i sex avdelningar; kost, LSS, bistånd, hälso- och sjukvård/rehabilitering, boende och hemvård. Varje avdelning leds av en avdelningschef, vilka tillsammans med verksamhetschefen bildar ledningsgruppen. I stab underställd verksamhetschef finns MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering) samt TÖS (tillsynshandläggare inom socialtjänst och LSS). Särskilda boendeformer Särskilda boenden är en övergripande benämning för gruppboende för demenssjuka och för somatiskt långtidssjuka samt servicehus. Det finns totalt 379 platser. Innan bostad beviljas i en särskild boendeform utreds behovet av biståndshandläggare som fattar beslut om insatsen. Medicinskt utskrivningsklara Kommunerna har betalningsansvaret för de medicinskt utskrivningsklara inom somatisk/psykiatrisk akutsjukvård och geriatrik, som väntar på service och vård inom kommunens vård och omsorg. Hemvård I hemvården utförs hemsjukvård enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), hemtjänst enligt Socialtjänstlagen (SoL) samt i mindre omfattning insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Lag om assistansersättning numera Socialförsäkringsbalken (SFB). Hemvården syftar till att underlätta det dagliga livet när ålder, sjukdom eller funktionshinder gör det svårt att klara sig själv och att bo hemma. Hemvården är behovsanpassad och bedömning görs av biståndshandläggare i samråd med den enskilde. En rätt insatt hemvård utgör en viktig förutsättning för att man ska klara målet "att bo kvar hemma". Även trygghetslarmen utgör ett viktigt stöd. I kommunen finns fem nattpatruller, där både undersköterskor och vårdbiträden arbetar. De har till uppgift att följa de insatser som beslutats av biståndshandläggaren när det gäller de personer som beviljats tillsyn och omvårdnad på natten. Vidare finns kvälls- och nattsjuksköterska som ansvarar för de medicinska insatserna. Inom hemvården finns det en särskild serviceenhet som i Arvika tätort utför serviceinsatser i form av städning och tvätt. Det finns även möjlighet för privata aktörer utifrån LOV (Lagen om valfrihet) att ge brukarna möjlighet att välja dem vid utförande av serviceinsatser. AKKVA, kommunens korttidsvård har inklusive några platser på äldreboenden totalt 26 platser. En korttidsplats kan vara en tillfällig period för återhämtning efter en sjukhusvistelse eller en avlastning för anhöriga som vårdar i hemmet. Det är också möjligt att ansöka om växelvård, det vill säga att växla mellan att bo hemma och att vara på korttidsplats. Hälso- och sjukvård/rehabilitering Hemsjukvården utgör en integrerad del av hemvården. Distriktssköterskorna har ansvaret för de medicinska insatserna och delegerar arbetsuppgifter till hemvårdspersonalen. Rehabenheten svarar för rehabilitering, habilitering, utprovning av tekniska hjälpmedel och handläggning av bostadsanpassningsbidrag. Inom enheten finns arbetsterapeuter, sjukgymnaster, 7

8 rehabiliteringsassistenter, förflyttningsinstruktör, hjälpmedelstekniker/reparatör samt förrådsbiträde. En dagrehabilitering för gruppaktiviteter finns belägen i anslutning till korttidsvården, men allt viktigare blir rehabilitering där insatserna utförs i brukarens hem. Anhörigcentrum och dess anhörigkonsulenter huvudsakliga arbetsuppgift är att på olika sätt stödja anhöriga, sprida information om befintligt anhörigstöd som finns. Dessutom samordna aktiviteter och tjänster som syftar till att underlätta för anhöriga som vårdar en äldre, eller en yngre med långvarig sjukdom eller en funktionshindrad närstående. Anhörigkonsulenten ansvarar för att ge stödjande samtal till enskilda närstående, kartlägga anhörigvårdarens stödbehov, ge råd och vägleda anhöriga, förmedla kontakter internt i egna organisationen samt ha ansvar för handledning och utbildning av vårdpersonal och anhöriga efter behov samt önskemål. Samarbetar med demenssjuksköterska och administrerar kostnadsfri avlösning i hemmet. Insatser enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade gäller för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd med betydande, bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är så stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Enligt lagen har verksamheten en skyldighet att särskilt bevaka de funktionshindrades situation. I kommunen finns bland annat gruppbostäder, korttidshem, personlig assistans, daglig verksamhet, ledsagarservice och kontaktpersoner. För att ansöka om insatser enligt LSSlagen kontaktar man kommunens LSShandläggare, som utreder och fattar beslut om insats/insatser. Därefter skickar handläggaren beställning till berörd utförare, som planerar och genomför insatserna enligt beställningen. Bostäder med särskild service bygger på småskalighet och syftar till att skapa ett integrerat boende i en lugn och hemlik boendemiljö. Boendena har bemanning dygnet runt. Det finns 62 lägenheter varav 23 är servicebostad, bostäderna finns i Arvika, Glava, Jössefors samt Edane. Korttidsvistelsen utgör en avlastningsresurs för barn och ungdomar med stora funktionsnedsättningar. I Arvika finns två enheter för korttidsvistelse, Sävsjövägen och Ljungåsgatan. Den dagliga verksamheten organiseras i 10 olika verksamheter. Innehållet varierar och rör sig om hantering av tvätt, bakning och städning på Akkva och Vågen. På Smedberg innebär det att vara en resurs i matsalen och köket. Det utförs också paketering och monteringsarbeten åt privata företag samt källsortering åt bostadsrättsföreningar och privata företag. Vidare drivs cafeterian på Verkstaden som en daglig verksamhet. Dessutom finns sinnesstimulering, skapande verksamhet och en del rörelseträning. En strävan är att få fler platser integrerade i verksamheten. Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges i olika komplicerade livssituationer. Insatsen ges i den enskildes hem och styrs av beslut från försäkringskassan (gäller behov över 20 timmar/ vecka). För mindre behov än 20 timmar/vecka svarar kommunen. 8

9 Utöver ovanstående redovisning finns familjehem, kontaktpersoner, kontaktfamilj, ledsagare och avlösarservice. Färdtjänst Människor som på grund av sitt funktionshinder inte kan använda allmänna kommunikationer, har rätt till färdtjänst med specialfordon eller taxi för resor inom kommunen. För att möjliggöra för gravt funktionshindrade att företa längre resor inom landet finns riksfärdtjänsten. Kommunen är ansluten till en trafiksamordningscentral som drivs av Värmlandstrafik och de har hela ansvaret för färdtjänsten och riksfärdtjänsten. Kommunalt handikappråd (KHR)/ Kommunalt pensionärsråd (KPR) KHR som är ett referensorgan till kommun-styrelsen består av elva ledamöter. Bland handikapprådets uppgifter kan nämnas att hålla sig underrättad om samhällsplanering och samla in funktionshindrades synpunkter och erfarenheter. KPR som består av tolv ledamöter är ett referensorgan till kommunstyrelsen. Rådet är avsett att vara ett organ för samråd och ömsesidig information till ålders- och förtidspensionärernas organisationer å ena sidan och kommunen å andra sidan. Dagcentral och dagverksamhet Dagcentralerna riktar sin verksamhet till pensionärer i eget boende och är bland annat till för att skapa sociala kontakter och avlastning för de anhöriga och stöder därmed målet "att bo kvar hemma". Dagcentraler finns vid servicehuset Smedberg och vid Korpralen. Stor vikt läggs vid att få pensionärerna att själva starta olika aktiviteter. En tjänst som frivilligsamordnare har till uppgift är att planera aktiviteter i hela kommunen och gör det bland annat tillsammans med frivilligorganisationerna. Vid servicehuset Smedberg och vid Korpralen finns matservering och vid Smedberg även en café- och kioskverksamhet. Vid Vågen bedrivs dagverksamhet för personer med demenssjukdom och vid Strands dagverksamhet för övriga pensionärer. De som besöker dagverksamheterna erlägger en måltidsavgift samt färdtjänstavgift. Kostverksamhet Administrationen består av tre enhetschefer och en handläggare. Två enhetschefer har ansvar för varsitt geografiskt område inom Lärande och stöd och en enhetschef är ansvarig för kost som produceras för Vård och omsorg. Verksamheten ansvarar för kommunens gemensamma kostproduktion i 48 tillagnings- och mottagningskök. Sammanlagt produceras dagligen 900 portioner frukost, portioner lunch, 1000 portioner mellanmål samt 225 portioner kvällsmat. Enheten ansvarar också för drift av Korpralens matsal samt Stadshusets cafeteria. Bemanningscentral För att skapa en effektiv vikarieförsörjning och samtidigt attraktiva anställningsvillkor, finns en bemanningscentral. Bemanningscentralen ansvarar även för vikarieanskaffningen för Lärande och stöd. 9

10 Organisation Verksamhetschef Verksamhetschefen ansvarar för ledning, samordning och utveckling av verksamheten. Biståndsavdelning Avdelningen svarar för bistånds- och avgiftshandläggning. Handläggningen omfattar insatser enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder. Andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande. Svårigheterna ska vara betydande och omfattande. Avdelningen består av sju enheter inkluderat arvoderade insatser. Äldreomsorg boende Avdelningen svarar för insatser när äldre behöver mer omsorg och vård i vardagen än vad som kan ges genom hemtjänsten och hemsjukvården. Äldreomsorgen har två olika typer av boendeplatser. Demensboende och boende för brukare med normalt åldrande. Avdelningen består av sju enheter. Äldreomsorg hemvård Avdelningen består av hemtjänst, hemsjukvård och en enhet med korttidsplatser. Hemtjänsten är uppdelad i service och omvårdnad inom Arvika tätort, men inte i övriga områden. Hemsjukvården utförs på delegation. Inom varje enhet arbetar till största delen omvårdnadspersonal. Avdelningen består av tio enheter, varav två enheter är boende i form av servicehus med insatser i form av både hemtjänst och hemsjukvård och en enhet är verksamhetens korttidsplatser. LSS-avdelning Avdelningen svarar för insatser till särskilt stöd och service åt personer med: Hälso- och sjukvård/ rehabilitering Avdelningen svarar för rehabiliterings- och habiliteringsinsatser för äldre och funktionshindrade, sjuksköterskeinsatser, dagverksamhet för demenssjuka samt för somatiskt långtidssjuka, anhörigstöd, frivillig- och aktivitetssamordning samt bemanningscentralen. Dagverksamhet för demenssjuka har även verksamhet för brukare i tidigt skede av sin sjukdom. Avdelningen är indelad i fem enheter samt anhörigstöd/frivilligcentral. Bemanningscentralens intäktsbudget ska vid årets slut vara plus minus noll. Det innebär att överskott går tillbaka till beställande enheter och ett minusresultat innebär att underskottet fördelas på samma sätt. Kostavdelning Avdelningen svarar för kommunens samlade kostverksamhet. Det finns inom avdelningen tre enheter. Kostavdelningens intäktsbudget ska vid årets slut vara plus minus noll, vilket innebär att överskott betalas tillbaka till beställande enheter. 10

11 11

12 Verksamhetsmål Invånare och kunder Mål Brukare i hemtjänsten ska under en 14 dagars period få besök av färre olika vårdare. Brukare inom särskilt boende ska ha lämpliga läkemedel Brukare ska skrivas ut till hemmet efter en vårdplanering Brukare ska ges den trygghet de behöver i hemmet Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Antalet vårdare ska understiga Andelen brukare med olämpliga läkemedel ska minska till 4 % Andelen brukare som skrivs ut till hemmet ska öka till 73 % Andelen återinskrivningar på sjukhuset ska vara lägre fyra av sex månader vid jämförelse med året innan 5 % 4,5 % 4 % 70 % 72 % 73 % 80 % 85 % 90 % Medarbetare Mål Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Vi har hälsofrämjande arbetsplatser och en stor andel friska medarbetare Sjukfrånvaron understiger 4,9 % <5,5 % <5,2 % <4,9 % 12

13 Tillväxt och utveckling Mål Vi ska arbeta vidare med utvecklingen inom e-hälsa området. Vi ska arbeta vidare med utvecklingen inom e-hälsa området. Vi ska utöka antalet pedagoger inom LSS Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Antalet e-tjänster ska årligen öka Analoga trygghetslarm ska vara helt utbytta till digitala 75 % 100 % 100 % LSS verksamheten har minst 10 pedagoger Miljö och klimat Mål Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Andelen ekologiska livsmedel i kommunens kostproduktion tillhör de högsta bland Värmlandskommunerna Vi minskar användandet av bil vid transporter inom hemvården och hemsjukvården i tätorterna. Vi minskar användandet av bil vid transporter inom hemvården och hemsjukvården i tätorterna. Vi ska minska andelen matavfall inom gruppboenden. Minst 25 % av den upphandlade kostnadsvolymen utgörs av ekologiska livsmedel Antalet körda mil innanför rondellerna ska understiga >21 % >23 % >25 % <14500 <14000 <13500 Antal leasingbilar ska minska till Mängden matavfall på Vågen plan 2 understiger 100 gram/portion 150g 130g 100g 13

14 Ekonomi Mål Verksamhetens nettokostnader ska inte överstiga den fastställda budgetramen Vi har ett ekonomiskt resultat i balans Vi har inga medicinskt färdigbehandlade brukare på sjukhuset trots eventuellt skärpta krav Vi har gjort en uppföljning av alla biståndsbeslut Indikatorer och mättillfällen Delmål under planperioden Ekonomiskt resultat Antalet beviljade SoL timmar understiger Antalet beviljade HSL timmar understiger Inga dygn med betalning för färdigbehandlade på sjukhuset Uppföljda biståndsbeslut enligt; SoL 100 % LSS 100 % % 100 % 100 % 100 % % 100 % 14

15 Aktivitetsplan Perspektiv Invånare och kunder Medarbetare Tillväxt och utveckling Aktivitet och genomförande 1. Uppföljning av de lokala värdighetsgarantierna under Fortsätta arbete med kvalitetsregistren Palliativa registret, Senior alert samt BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symptom vid Demens) registret Genomföra läkemedelsgenomgångar med apotek och primärvård 1-2 gånger/år Utifrån fokusområden i Nya perspektiv samverka med landstinget i arbetet med undvikbar slutenvård och för att minska antalet återinläggningar Fortsatt utveckla rehabiliteringen i hemmet med fokus på hemgång direkt från sjukhuset samt utreda möjligheten att införa Hemtagningsteam Bidra till att tillgängligheten allmänt ökar i och omkring ordinära bostäder Öka kontinuiteten inom hemvården hos brukare med demenssjukdom och specifika rehabiliteringsinsatser Utveckla arbetet med personcentrerad vård och omsorg Utreda om det är möjligt utifrån brukarperspektivet att erbjuda tillsyn via webb kamera nattetid inom gruppboende Arbeta vidare med det salutogena/hälsofrämjande förhållningssättet Arbeta mer aktivt och tydligt vid olika satsningar, som bidrar till att hälsotalen ökar Utöka samverkan med personalavdelningen med syftet att ta fram mer konkreta åtgärder för att öka hälsotalen Regelbundet följa upp upprättade handlingsplaner utifrån resultatet i medarbetarundersökning Införa utrednings- och klassifikationsmodellen ICF samt ÄBIC (Äldres behov i centrum) Fortsätta utvecklingsarbetet inom e-hälsa med fokus på e-tjänster, tillgång till verksamhetssystemet Magna Cura via webben samt mobil dokumentation Medverka i Interreg projekt som har fokus på e-hälsa samt välfärdsteknologi inom offentlig verksamhet Miljö och klimat 1. Öka andelen ekologiska livsmedel Utveckla verksamhetens kök utifrån livsmedelsverkets och skolverkets riktlinjer Minska användandet av bil genom att öka användandet av alternativa transportmedel som exempel cykel Minska användandet av bil genom att tydliggöra när och var bil får 15

16 användas i tjänsten Minska andelen matavfall genom att fortsatt strukturera beställningarna samt anpassa matsedlarna via verksamhetssystemet Mashi Ekonomi 1. Fortsätta arbetet med en utveckling av planeringsmodulen i hemvården för att använda den optimalt både utifrån ekonomioch brukarperspektiv Undersöka om det finns andra alternativ att planera besök i hemvården istället för nuvarande planeringsmodul Fortsätta översyn av lokaler inom Daglig verksamhet LSS samt samlokaliseringen av rehab med målsättning att effektivisera verksamheten och minska antalet hyrda kvadratmeter Arbeta med en fortsatt översyn av hjälpmedelsförskrivningen Undersöka möjligheten att ha trygghetscentral i egen regi och samtidigt göra en översyn om det är möjligt att organisera larmbesvarandet på ett effektivare sätt Uppföljning med controller sker varje månad

17 Driftbudget 2016 och plan Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunbidrag (Tilldelad ram) Resultat Specifikation av nettokostnader Administration Särskilda boende/servicehus/ familjehem Medicinskt utskrivningsklara /hemvård/rehab/korttidsvård/ hälso- och sjukvård LSS Färdtjänst Bostadsanpassning KHR/KPR/dagverksamhet/öppen verksamhet Kostverksamhet Summa Investeringsbudget 2016 och plan Specifikation av investeringsprojekt 2015 Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan Reinvesteringar Reinvesteringar kost Summa

18 Större verksamhetsförändringar och investeringar under planperioden Administration Verksamheten behöver fortsatt arbeta med att förbättra arbetssituationen för enhetscheferna under planperioden. Det administrativa stödet på bemanningscentralen behöver förstärkas för att klara det utökade uppdraget. Antalet anställda har utökats då behovet av korttidsvikarier har ökat både inom Vård och omsorg samt Lärande och stöd. En centraliserad rekrytering av semestervikarier via bemanningscentralen har avlastat enhetscheferna administrativt samt bidrar till att få en jämnare fördelning av vikarierna både till landsbygden samt tätorten. Förstärkningen genomförs via omfördelning av resurser inom verksamheten. Under planperioden kan det bli en lagändring gällande införande av biståndsbedömning inom särskilt boende. Inom biståndsavdelningen kommer den eventuella förändringen att bidra till ett utökat uppdrag för handläggarna och det kan innebära att bemanningen behöver förstärkas. Den 1 juli 2016 kan en ny Betalningsansvarslag träda i kraft. Betalningsansvaret, som innebär att kommunen får betala för brukarnas vårddygn på sjukhuset, kan inträda redan efter tre kalenderdagar och gäller inom både somatisk och psykiatrisk slutenvård. Verksamheten ser att förändringen kan komma att påverka arbetsfördelningen och belastningen gällande arbetsuppgifter inom biståndsavdelningen. Regeringen har beslutat att satsa stimulansmedel för en tillfällig ökad bemanning inom äldreomsorgen under åren Verksamheten bedömer att det under planperioden rör sig om cirka 7 miljoner årligen i bidrag. Regeringen har beslutat om en höjning av arbetsgivaravgifterna för unga från och med 1 januari För verksamheten innebär det ett intäktsbortfall motsvarande 4,1 miljoner kronor. Kostnad och budget för IT flyttas till Kommunledningsstaben från Särskilda boendeformer Utvecklingen går mot att äldre som är ålderssvaga och somatiskt sjuka i allt större utsträckning vårdas i det egna hemmet, samtidigt som behovet av boendeplatser för demenssjuka ökar. Uppskattningsvis är kostnaden för demensplatser procent högre än för platser för somatiskt sjuka. Verksamheten uppskattar att det kan bli behov av cirka åtta nya centralt belägna boendeplatser inom demensområdet i slutet av planperioden. Det kan också bli behov av att omdisponera platser utifrån olika inriktningar/behov. Förstärkning av budget till fler boendeplatser inom demens motsvarande tkr tas bort 2016 och återläggs från 2017 då inklusive en förstärkning med ytterligare 700 tkr. Lövåsens äldreboende har minskat antalet platser med 10 vilket motsvarar tkr. Hemvård Under 2016 fortsätter övergången mot fler digitala trygghetslarm, eftersom det analoga systemet successivt kommer att släckas ner. Förändringen innebär ökade kostnader med cirka 100 tkr under år Vård och omsorg har en stigande kostnad inom hemvården och utvecklingen behöver analyseras ytterligare. En del i översyn är 18

19 att se över individers egna önskemål utifrån andra brukares behov och verksamhetens begränsade resurser. Hälso- och sjukvård/rehabilitering Behovet av individuella bostadsanpassningar har minskat och kan minska ytterligare i framtiden om den allmänna fysiska tillgängligheten ökar. Förändringen kommer också innebära en ökad hyreskostnad som belastar kostnaden för matportioner. Tillagningsköken vid Gunnebo och Solgården stängs från år 2016, minskad budget med 950 tkr. Budgeten minskas med tkr under planperioden. Under året har översyn gjorts av hjälpmedelsförskrivningen och budgeten minskas med 300 tkr. Det blir en allt mer avancerad sjukvård i hemmen och kostnadsutvecklingen ökar snabbt. Diskussion pågår med landstinget kring en eventuell omfördelning av kostnaderna. Pensionsavgång på Träffpunkten Vågen återbesätts inte, halvårseffekt år 2016 med 100 tkr. LSS Försäkringskassan tillämpar en striktare bedömning och allt oftare beviljas väntetid istället för aktiv tid inom personlig assistans. Detta är svårt att verkställa i praktiken, vilket innebär ökade kostnader för kommunen. Verksamheten har sedan tidigare ett beslut på att successivt förstärka kompetensen genom ett införande av pedagoger inom LSS. Under 2016 kommer professionen att införas inom två arbetsgrupper. Förstärkningen innebär ökade kostnader motsvarande cirka 150 tkr. Kostavdelningen Vid Kyrkebyskolans kök kommer det att ske en om- och tillbyggnation, vilket innebär att det kommer att vara behov av extra personalresurser under

20 Styrande nyckeltal Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Mål Hemvård SoL, inkl servicehus Kostnad per brukare < Hemvård HSL, inkl servicehus Kostnad per brukare < Somatiskt boende Kostnad per vårddygn <1 600 Demensboende Kostnad per vårddygn <1 750 Korttidsboende AKKVA Kostnad per vårddygn <3 060 Gruppboende LSS Kostnad per vårddygn <1 950 Korttidsboende LSS Kostnad per vårddygn <7 770 Andelen bemötande planer I BPSD-registret 59% >65% Analys av nyckeltalsutvecklingen Inom hemvården har kostnaden per brukare sjunkit de senaste tre åren när det gäller SoL, denna trend ser ut att vända 2015 och kostnaderna stiger då brukarna bor kvar i hemmet i större utsträckning. När det gäller HSL insatserna ser vi att kostnadsökningen fortsätter. Somatiskt boende har en låg kostnad per vårddygn sett till riket i helhet. En avgörande faktor för kostnaden är antalet tomma lägenheter, under 2015 har verksamheten haft fler tomma än normalt. Fler demensplatser erbjuds från hösten då Gunnebo konverterar 10 somatiska platser till 8 demens platser. För korttidsboendet Akkva har kostnaden per vårddygn växlat de senaste åren, kostnaden påverkas mycket av beläggningen som har varierat. Kostnaden för gruppboende LSS väntas öka 2015 då man haft brukare med omfattande vårdoch stödbehov samt ett boende som renoveras till slutet av året. Korttidsboende LSS kostnad har gått stadigt uppåt och väntas fortsätta i normal takt. 20