KYRKFJÄRDENS FÖRSKOLA OCH SKOLA

Transkript

1 KYRKFJÄRDENS FÖRSKOLA OCH SKOLA Läsårsplan för läsåret

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TYNGDPUNKTER I FOSTRINGS- OCH UNDERVISNINGSARBETET Värdegrunden Lärområden Hållbar utveckling 3 2. UNDERVISNINGSARRANGEMANG Undervisningsgrupper och gruppstorlekar Timresurs och timfördelning Plan för specialundervisningen i Ingå lågstadieskolor Valfria ämnen 7 3. PERSONAL Lärarförteckning och lärarnas arbetsmängd Förteckning över övrig personal ELEVVÅRDEN OCH STÖD FÖR ELEVENS INLÄRNING Fostrande samtal UTVÄRDERING 13 Föremål för bedömning SKOLANS VERKSAMHET Arbetstider Lektioner, lunch och rast Övervakning Lärmiljö Organisation Elevens delaktighet Ordningsregler UNDERVISNING SOM GES UTANFÖR SKOLAN SAMARBETSPARTNERS INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 17 1

3 1. TYNGDPUNKTER I FOSTRINGS- OCH UNDERVISNINGSARBETET 1.1 Skolans värdegrund och verksamhetskultur I skolorna i Ingå verkar vi för att varje barn ska lära sig acceptera och respektera sig själv, andra och sin omgivning. Vi lyfter fram olikheter som en rikedom. Vi är måna om en trygg inlärningsmiljö. 2

4 1.2 Lärområden När läsåret inleds tar förskolorna och skolorna i Ingå i bruk en ny läroplan, som personalen i skolorna redan under föregående läsår fördjupat sig i och bearbe-tat. I den nya läroplanen betonas synen på lärandet där eleven har en aktiv roll. Eleven ska lära sig att ställa upp mål och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Lärandet är en oskiljbar del i den process då individen växer som människa och då man skapar ett gott samhällsliv. I Kyrkfjärdens skola vill vi stöda eleven i sin lärprocess och utveckla färdigheter att lära sig. Det är grunden för målinriktat och livslångt lärande. Skolan vill på ett mångsidigt sätt göra eleven delaktig i sitt lärande och ge grundkunskaper och -färdigheter för livet. I förskolans verksamhet läggs stor vikt vid sociala färdigheter och att komma överens med alla. Verksamheten i skolan bygger vidare på den grund som läggs i förskolan, att hjälpa eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande och sin egen hälsa, trygghet och säkerhet. Skolan fostrar eleven till att behandla sig själv och andra med respekt. Eleven handleds att förhålla sig såväl öppet och respektfullt som kritiskt och uppbyggande till fenomen som förekommer i omgivningen. Under läsåret vill Kyrkfjärdens skola lyfta fram läsningen och uppmuntra till läsning, både skön- och facklitteratur. Eleven ska utveckla mångsidig läskunnighet inom många läroämnen via vardagsspråket för att kunna behärska begrepp och kommunikationsformer inom olika fackområden. Det här sker på olika sätt i klasserna och i samarbete klasserna emellan. En arbetsgrupp under speciallärare Eva Wickholm-Ekmans ledning planerar detta mera detaljerat. Elevens delaktighet i skolans verksamhet är av stor betydelse. Den sker i första hand genom elevkårs- och vänelevsverksamheten. Vänelevsverksamheten är ett viktigt led i att stärka skolfreden. Fyrorna är ettornas vänelever, femmorna är tvåornas vän-elever och sexorna är treornas vänelever. Treorna förbereder sig för vänelevskontak-ten med förskolebarnen under vårterminen Klasserna träffas regelbundet för att gör olika saker tillsammans. Klasslärarna planerar verksamheten tillsammans med eleverna. Varje årskurs ansvarar under läsåret för en temamorgonsamling. Under höstterminen samarbetar skolorna i Ingå kring kulturell mångfald och internationalism. Vi speglar Finland mot världen. Programmet genomförs årskursvis i skolorna. Utvecklingsgruppen ansvarar för planeringen. Under vårterminen läggs tyngdpunkten på Finland 100 år. 1.3 Hållbar utveckling Målet är att stärka miljömedvetenheten hos barnen, lära dem handla på ett hållbart sätt och stärka de ungas vilja att påverka sin närmiljö. Tyngdpunkten läggs vid avfallssortering och minskning av matrester. Årskurs 4 deltar som fadderklass i naturskolan Uttern. 3

5 2. UNDERVISNINGSARRANGEMANG Undervisningens innehåll grundar sig på Ingå kommuns läroplan och på den här läsårsplanen. Den nya läroplanen tas i bruk Inför läsåret har diskussionen om olika former av undervisningsarrangemang fortsatt. Det är en naturlig del av arbetet för att varje elev skall få en undervisning, som hen kan tillgodogöra sig. Synen på sättet att lära sig förändras. Den diskussionen är en viktig del av den läroplan, som fr.o.m. läsårsstarten tas i bruk i förskolorna och skolorna i Ingå. I skolan jobbar vi i två former av team. Den ena formen är: förskolan åk 2; åk 3 åk 4 och åk 5 åk 6. Den andra teamformen indelas enligt vänelevsverksamheten: förskolan, åk 3 och åk 6; åk 1 och åk 4; åk 2 och åk 5. Undervisningsgrupperna är indelade enligt bildningsnämndens rekommendationer. Förskolebarnen kommer att vara indelad i två grupper men det är ännu oklart hur fördelningen blir. 2.1 Undervisningsgrupper och gruppstorlekar Under läsåret studerar 162 elever varav 135 elever går i den grundläggande utbildningen 1-6 och 27 barn i förskolan. I skolan finns 2 förskolegrupper, 8 undervisningsgrupper och en smågrupp inom ramen för specialundervisning. Förskolebarnen indelas i två grupper under början av höstterminen. Åk Försk. 1 2 a 2 b a 5 b 6 Totalt Flickor Pojkar Elevantal

6 2.2 Fördelningen av timmar i olika läroämnen /timresurs Lektionerna motsvarar elevernas antal timmar/vecka. Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 TOTALT SR förordning Modersmål och litteratur A1 språk, finska Matematik Omgivningslära Religion/Livsåskådningskunskap Historia och samhällslära Musik Bildkonst 1 1 2* 2* 2* Slöjd 2 2 2* 2* 2* Gymnastik och idrott A2 språk, engelska (åk 1-9) B1 språk, engelska 2** 2 2 Valfria ämnen (åk 1-9) TOTALT *= valfria kurser 1 timme/vecka (konst- och färdighetsämnen) **= B1 språk (engelska) erbjuds för de elever som väljer att inte indleda A2 språk (engelska) i årskurs 4 Skolans timresurs är 315,5 vt (=veckotimmar) och består av följande: - förskoleundervisning 40 vt - allmän undervisning åk vt klassvisa grundtimmar delade timmar såsom språk, slöjd, gymnastik valfria ämnen livsåskådning - specialundervisning 45 vt och stödundervisning 6 vt - specialuppgifter såsom IT-ansvar, musikframträdanden och bibliotek 3,5 vt 5

7 2.3 Plan för specialundervisningen i Ingå lågstadieskolor Specialundervisningen i Ingå kommuns svenskspråkiga skolor sköts av två speciallärare och en specialklasslärare. Specialläraren Nora Sund ansvarar för specialundervisningen vid Degerby och Västankvarns skola. Specialläraren Eva Wickholm-Ekman ansvarar för specialundervisningen vid Kyrkfjärdens skola. Specialklassläraren Ann-Charlott Bender ansvarar för smågruppen som finns placerad i Kyrkfjärdens skola. Specialbarnträdgårdslärare Sonja Forsberg besöker regelbundet kommunens förskolor. Timfördelningen för de enskilda skolorna är inte fastslagen för hela läsåret eftersom elevers behov av stöd kan variera. Timfördelningen mellan speciallärarna är: Speciallärare Nora Sund 24 h/vecka Speciallärare Eva Wickholm-Ekman 24 h/vecka Specialklasslärare Ann-Charlott Bender 21 h/vecka Målen för specialundervisningen definieras i gällande läroplan (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och kommunens läroplan). Speciallärarna samarbetar med klasslärare i frågor som har med elevens inlärning och skolframgång att göra. Specialundervisning kan vara en stödform då eleven bedöms ha behov av allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd. Eleven kan få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen eller få undervisning i smågrupp i ett enskilt eller i flera läroämnen. Speciallärarna samarbetar mångprofessionellt då olika planer görs upp för elevens lärande. Speciallärarna finns med i det yrkesövergripande samarbetet (elevvård mm) som läroplansgrunderna förutsätter. För övrigt deltar speciallärarna och specialklassläraren i möten och planering som berör ordnandet av undervisning. Under läsåret kartlägger speciallärarna elevers läs- och skrivfärdigheter samt matematikfärdigheter i varje årskurs. Fokus ligger på att i ett tidigt skede stöda elevers läsoch skrivfärdigheter samt matematikfärdigheter. Elever kan få olika former av stöd varav specialundervisning kan vara en av stödformerna. Under höst och vår kartläggs förskolebarnets matematiska färdigheter, barnets kognitiva inlärnings- och teckningsförmåga samt barnets läs- och skrivsvårigheter. 6

8 Under läsåret görs följande kartläggningar: Åk 1 Alla elever kartläggs individuellt av speciallärare, augusti-september DLS-kartläggning, april-maj Makeko-kartläggning april-maj Åk 2 KSS diktamen 2 (rättskrivning), februari Frida och djuren (läsförståelse), februari H4-kartläggning (läshastighet), april-maj Makeko-kartläggning Åk 3 Fyra toner på dragspelet (läsförståelse), november Rmat-kartläggning, september (matematik) Åk 4 DLS-kartläggning (rättskrivning, läshastighet och läsförståelse/hundspråk), oktober Rmat-kartläggning, september Åk 5 Ida & Filip (läsförståelse), oktober KSS diktamen 5 (rättskrivning), oktober Rmat-kartläggning, september Åk 6 DLS-kartläggning (rättskrivning, läshastighet och läsförståelse/isbjörn), oktober-november Rmat-kartläggning, september 2.4 Valfria ämnen Grunden för de valfria ämnena i Ingås läroplan är läroplanens värden och områden från mångsidig kompetens. Vid planeringen och genomförandet av innehåll betonas därutöver främjandet av samarbete mellan olika läroämnen, elevernas delaktighet och aktiva roll som i sitt lärande samt fenomenbaserat lärande. De valfria studierna kan vara fördjupande och tillämpande studier i grundläggande undervisningens gemensamma ämnen eller läroämneshelheter från flera ämnen. 7

9 Eleverna i åk 3-4 får en valfri veckotimme och eleverna i åk 5-6 får två valfria veckotimmar. Eftersom timfördelningen i engelska (A2-språket i skolorna i Ingå) i och med den nya läroplanen förändrats från tre veckotimmar i åk 5-6 till två veckotimmar i åk 4-6, erbjuds en veckotimme valfri engelska för åk 5-6. Det här är en kompromisslösning. De valfria ämnena i årskurserna 3-6 vid Kyrkfjärdens skola Valfria kursens namn Mångsidig kompetens Mål Innehåll Engelska Åk 5-6 (onsdagar) Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven ska lära sig att lyssna/förstå, tala, läsa och skriva på engelska. Teman som står elevens vardag nära t.ex. jag, min familj, skola, hobbyn samt om livet/samhället i de områden där engelska används. Kling och Klang Åk 5-6 Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven lär sig de enkla grunderna på olika instrument. Eleven lär sig att spela ackord och enkla melodier på ackordoch melodiinstrument. Om intresse finns bildas ett band. 8

10 Att utforska naturen Åk 3-4 (torsdagar) Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven utforskar naturens mångfald samt bekantar sig med en hållbar livsstil. Forskning genom diskussion, experiment, tillverkning av olika produkter, tolkning och produktion av text om växter, insekter, fiskar och djur enlig årstid. Exkursion i närmiljön. Hållbar användning av naturresurser genom sortering och egen påverkan av närmiljön. Fågelholkar Åk 3-4 Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven bekantar sig med praktiska färdigheter för vardagen. Att lära sig använda olika tekniker. Att väcka intresse för naturen. Att ge matematikfärdigheter. Hur fåglar bor. Att välja holktyp/ matbord. Att planera, mäta, såga, borra och spika. Skapa nytt av gammalt Åk 3-4 (torsdagar) Åk 5-6 (onsdagar) Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven bekantar sig med olika material och bildar sig en uppfattning om vikten av hållbar utveckling. Att planera, formgiva och tillverka olika saker. Återanvändning/ återvinning. 9

11 Naturen i bild Åk 3-4 (torsdagar) Åk 5-6 (onsdagar) Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven får kunskap om olika fotograferingstekniker. Att utveckla elevens kreativitet. Utfärder i närmiljön Att fotografera stunden i bild. Att bekanta sig med olika fotograferingstekniker och redigering. 10

12 3. PERSONAL I programmet för bildningssektorn står att Ingå värnar om personalens kunnande och kunskapsutveckling och att Ingå vill erbjuda möjligheten till kontinuerlig stimulans som stöder eller tangerar det egna arbetet. Personalen erbjuds såväl intern fortbildning som möjlighet att ta del av kurser och annan fortbildning enligt behov. Att få delta i fortbildning ger inspiration och är också en grund för välmående och trivsel. Ingå kommun har under vårterminen 2015 sett över fördelningen av assistentresurser till skolorna. Assistentresursen vid Kyrkfjärdens skola är inkommande läsår 160,5 veckotimmar Lärarförteckning och lärarnas arbetsmängd Namn Årskurs Undervisning/vecka Övrig Andersson Rigmor klasslärare, rektor, ordinarie 14 h Bender Ann-Charlott smågrupp 21 h specialklasslärare Boström Cecilia 1 24 h klasslärare, Björklund Marie-Louise klasslärare, ordinarie 5 b 24 h 1 h mu-framträdande Bussman Eija-Riitta ambulerande lärare i finska, ordinarie 19 h (KF 11 h, Dby 8 h) finska Eriksson-Asén Marianne klasslärare, ordinarie 4 24 h Forsberg Sonja förskolan specialbarnträdgårdslärare Lindholm Camilla klasslärare, ordinarie, 6 24 h Lindholm-Kempe Pamela 23 h (20 h förskolan, förskollärare, ordinarie förskolan 3 h skolan) Lindroos Ingegerd klasslärare, ordinarie 3 24 h 2 h bibliotek Lindroos Mats klasslärare, vicerektor, ordinarie 2 a 26 h Malmsten-Öhman Susanna klasslärare, ordinarie 5 a 21 h (nedsatt usk) 0, 5 h IT-ansvarig Nylund Lisa klasslärare, ordinarie 2 b 22 h (nedsatt usk) Sinclair Maria förskollärare, Wickholm-Ekman Eva speciallärare, ordinarie förskolan Spec 23 h (20 h förskolan, 3 h skolan) 25 h (spec 24 h, livsåskådning 1 h) 11

13 3.2 Förteckning över övrig personal Arnold-Larsen Ida-Lotta Vakant Forsman-Granroth Anna Ginström Jonna Sjöberg-Backman Åsa Westerholm Benita Westerholm Regina skolgångsbiträde skolgångsbiträde skolgångsbiträde, morgon- och eftermiddagsverksamheten skolgångsbiträde, morgon- och eftermiddagsverksamheten skolgångsbiträde, morgon- och eftermiddagsverksamheten morgon- och eftermiddagsverksamheten skolgångsbiträde 4. ELEVVÅRDEN OCH STÖD FÖR ELEVENS INLÄRNING I nära samarbete med skolan arbetar skolhälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog. Dessa finns till för att vid sidan av den vanliga pedagogiska verksamheten stöda elevens utveckling och välmående. Inom elevvården fördjupas personalens förståelse för elevers olika förutsättningar och behov i skolan som organisation. Skolhälsovårdare Jonna Karlsson-Bergman besöker skolan i regel varannan måndag och varje torsdag. Till skolhälsovårdarens grunduppgifter hör att träffa alla elever i samband med hälsogranskningen. En omfattande hälsogranskning görs tillsamammans med skolläkaren i årskurs 1 och 5. Vårdnadshavarna inbjuds till samtliga hälsogranskningar. Skolkurator Ulla Ekblad besöker skolan varje måndag och varannan fredag. Skolpsykolog är Susanna Jääskeläinen. Kyrkfjärdens skola har en egen elevvårdsgrupp, som möts regelbundet var tredje måndag under läsåret. Till gruppens uppgifter hör bl.a. att planera, utveckla, handleda och bedöma skolans elevvårdsarbete. Elevvårdsgruppens uppgifter beskrivs mera ingående i Ingå kommuns elevvårdsplan, Fostrande samtal och disciplinära åtgärder Vid fostrande samtal specificeras i samråd med eleven den gärning eller försummelse, som föranlett åtgärden. Vid behov utreds i mera omfattande utsträckning orsakerna till uppförandet och dess konsekvenser samt de medel som står till buds för att förbättra elevens uppförande i skolan och hans eller hennes välbefinnande. Det fostrande samtalet kan hållas tillsammans med klasslärare och/eller rektor. Vårdnadshavaren ges tillfälle att delta i samtalet eller en del av det. Det fostrande samtalet ska registreras av klassläraren. Då en elev upprepade gånger trots tillsägelser: 1. stör undervisningen 2. på annat sätt bryter mot ordningen i skolan 3. gör sig skyldig till fusk 4. behandlar elever eller skolans personal respektlöst och/eller kränker deras människovärde 12

14 sammankallar klassläraren till fostrande samtal. En elev som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk kan ges högst två timmars kvarsittning eller en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om en elev fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter att ha fått kvarsittning eller en skriftlig varning, kan eleven avstängas för högst tre månader. Skriftlig varning och avstängning för viss tid är disciplinära straff. (Lag om grundläggande utbildning (1998/628) 36 (2003/477)) Utbildningsanordnaren skall ordna undervisningen så att den elev som har avstängts för en viss tid inte blir efter i de framsteg som hans eller hennes årskurs och undervisningsgrupp gör. För den avstängda eleven utarbetas en individuell plan utifrån läroplanen och undervisningen genomförs och inlärningen följs enligt denna plan. (Lag om grundläggande utbildning (1998/628) 36 a (2003/477)) 5. UTVÄRDERING Bedömning som främjar lärande (formativ bedömning) ska främja, utveckla och uppmuntra lärande under lärprocessen med hjälp av flera olika pedagogiska metoder (bl.a. respons, självvärdering, kamratbedömning). Bedömning som främjar lärande är kontinuerlig och starkt förenat med det dagliga lärandet. Den förutsätter att läraren observerar och är i växelverkan med eleverna under lärprocessen. Lärarens uppgift är att skapa situationer där eleverna tillsammans ger och får respons som främjar och motiverar till lärande. En noggrann uppföljning av framstegen är motiverad under hela den grundläggande utbildningen, så att lärandet, handledningen och stödåtgärderna ger eleven förutsättningar att framskrida i sina studier. Förskolan har vi en bedömningskultur som strävar till att göra barnet delaktigt i utvärderingen av sitt eget lärande. Inlärningsprocessen har en stor betydelse i barnets lärande och varje barn är unikt. Varje barn behöver få känna trygghet och glädje i sina framsteg och motiveras till inlärning. Det är viktigt med en kontinuerlig och mångsidig utvärdering som motiverarar barnet till vidare inlärning och skapar en positiv jagbild. 5.1 Föremål för bedömning Bedömning som främjar lärande tar i beaktande elevernas olika sätt att lära och arbeta. Den vägleder eleven att bli medveten om sina framsteg och organisera sitt lärande. Responsen hjälper eleven att småningom styra sitt lärande, ställa upp mål för sig själv och använda inlärningsstrategier som förbättrar lärandet. En sådan bedömning som främjar lärande, och vägledande respons främjar bildandet av kunskaps- och färdighetshelheter och utvecklar elevernas metakognitiva förmåga och arbetssätt. Bedömningen av lärandets slutresultat (summativ bedömning) är en slutbedömning efter avslutad inlärningsprocess. Dess uppgift är att berätta hur väl eleven uppnått lärområdets målsättningar och ligger huvudsakligen som grund för vitsordsbedömningen. Den centrala 13

15 uppgiften för bedömningen av lärandets slutresultat är ändå att främja inlärning, inte enbart att ge vitsord. För att bedöma nivån av elevens kunnande granskas elevens arbetsresultat eller prestationer så mångsidigt som möjligt. De nationella kriterierna för bedömningen används för att bedöma nivån för kunskaper och färdigheter. Elevbedömningen ges i form av mellanbetyg, läsårsbetyg och genom klasslärarens utvärderingssamtal tillsammans med vårdnadshavare och elev. Bedömningen är verbal från årskurs 1 till årskurs 3, höstterminen. Siffervitsord ges fr.o.m. åk 3, vårterminen. 6. SKOLANS VERKSAMHET 6.1 Arbetstider Höstterminen 2016: torsdag onsdag (totalt 91 skoldagar) Vårterminen 2017: måndag lördag 3.6 (totalt 96 skoldagar) Lov: höstlov: onsdag fredag (v. 42) sportlov: måndag fredag 24.2 (v. 8) ledig dag: fredag 26.5 (efter Kristi himmelsfärdsdag 25.5 som också är ledig) 6.2 Lektioner och raster Skoldagen börjar kl och slutar kl för eleverna i årskurs 1-2. Eleverna i årskurs 3-4 slutar 2 dagar i veckan kl och de övriga dagarna kl Eleverna i årskurs 5-6 slutar kl alla dagar utom på fredag när de slutar kl. 13. Skolans arbetsdag är indelad i ett förmiddags- och eftermiddagsblock. Förmiddagsblocket är kl och eftermiddagsblocket är kl Blocket är 90 minuter. På det här sättet blir också rasterna längre. På måndag, onsdag och fredag faller förmiddagsblocket bort och då är lektionerna 45 minuter fram till kl Övervakning Rastövervakningen och övervakningen av skolskjutsar sker enligt en separat övervakningslista. Skolans område övervakas av två lärare och en eller flera skolgångsbiträden. 6.4 Lärmiljö I den nya läroplanen betonas lärmiljöer, som är lokaler, platser, grupper och aktiviteter där lärandet sker. Skolans personal och elever reflekterar och utvecklar lärmiljön tillsammans i skolan. Alla medlemmar i skolgemenskapen påverkar lärmiljöerna genom sitt agerande. Skolans alla klassrum förutom biblioteket, grupprummet, slöjdsalen och gymnastiksalen används som hemklasser. Det betyder att skolan mer eller mindre utnyttjar alla klassrum. I alla klassrum finns interaktiva tavlor. Under läsåret tas elevplattor stegvis i bruk för varje elev med början i årskurs 6. 14

16 6.5 Organisation Undervisningsteam enligt klass och stadier Teamens uppgift är att organisera vardagen såväl som att samverka pedagogiskt och förverkliga gemensamma angelägenheter. Teamen är följande: Förskolan åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 speciallärarna och språkläraren alternerar i de olika teamen Vänelevsverksamhet Varje klass har en egen vänelevsklass. Klasslärarna samordnar tillsammans med eleverna vänelevsverksamheten Ansvarsområden Lärarna och skolgångsbiträdena ansvarar årligen för olika ansvarsområden. Fördelningen av ansvarsområdena görs på planeringsdagen. 6.6 Elevens delaktighet och elevkårsverksamhet Grunden för skolarbetet är elevernas delaktighet och möjlighet att bli hörd. Eleven har äganderätt till sitt eget lärande. Det här syns i dagliga lärsituationer och interaktionen mellan vuxna och barn genom att eleverna deltar i det egna skolarbetet och planeringen av den egna gruppens verksamhet. Eleverna uppmuntras även att delta i planeringen och utvecklingen av skolans gemensamma verksamhet och lärmiljöer. Målet för elevkårsverksamheten är att sporra eleverna att framföra egna synpunkter och att agera i och påverka egna och gemensamma ärenden. Elevkårsverksamheten tränar elevens förmåga att diskutera, förhandla och göra demokratiska beslut En del av eleverna har valts att representera hela elevkåren. Elevrådets representanter har i uppgift att: genom sitt eget exempel sträva till att betona skolans vi-anda delta i de regelbundet arrangerade mötena garantera eleverna delaktighet och främja påverkningsmöjligheterna genom att ta initiativ och vara aktiv komma med egna idéer och på elevrådets möten framföra ärenden som lyfts fram av elever, föräldrar eller andra samarbetsparter bereda ärenden som behandlas med enkäter och diskussion i klasserna för klasserna representera de ärenden som elevrådet diskuterat 15

17 Eleverna väljer genom val representanter från sin årskurs till elevrådet (2 ordinarie medlemmar + 1 ersättare/årskurs). Elevrådsvalet hålls i september. Elevrådet träffas regelbundet för att diskutera gemensamma ärenden. 6.7 Ordningsregler Skolans ordnings- och trivselregler förnyas och sammanställs i början av höstterminen Skolans elever, personal och vårdnadshavare deltar i uppgörande av nya ordningsregler. De utarbetas enligt Utbildningsstyrelsens direktiv 04/ UNDERVISNING SOM GES UTANFÖR SKOLAN Kulturell verksamhet: Skolan gör eller tar emot teater- eller konsertbesök under läsåret. En gemensam musiktillställning inför Finlands 100-årsjubileum med kommunens alla skolor planeras i slutet av vårterminen. Idrottsverksamhet: Årskurserna 1-4 deltar i simundervisning, 3 h/årskurs. Skolan strävar till att delta i lokala och regionala tävlingar som t.ex. friidrott, terränglöpning och skidning. Åtminstone en friluftsdag hålls per termin. Skolan deltar troligtvis i stafettkarnevalen i maj 2017 i Esbo. I första hand bereds elever i årskurs 5-6 möjlighet att delta. Övrig verksamhet: Klassresor arrangeras. Exkursioner. Åk 6 åker på lägerskola till Solvalla Åk 4 är naturskoleklass i samarbete med Natur och Miljö. Åk 6 besöker Företagsbyn. I slutet av vårterminen besöker åk 6 Källhagens skola. Då besöker fjärdeklassisterna från Västankvarn och de nya förskoleeleverna vår skola. Läsårsplanen kan kompletteras med mera detaljerat program inför resor och exkursioner. 8. SAMARBETSPARTNERS Samarbete med andra skolor, föreningar, företag och privatpersoner är en viktig del av skolans verksamhet. Kommunens skolor fortsätter att även detta år samarbeta med varandra kring olika teman. Samarbetet är värdefullt för både elever och lärare. Föreningen Hem och Skola vid Kyrkfjärdens skola är en viktig aktör och samarbetspartner. I planerna finns att få en skolfarfar till skolan. Under vårterminen besökte skolans rektor Ingå Seniorer för att berätta vad det kan innebära att vara skolfarfar. Ingå församling besöker skolan regelbundet i samband med morgonsamlingar och lektioner. Ingå företagare erbjuder under läsåret skräddarsydd information om företagsamhet under året där bl.a. årskurs 6 besöker Företagsbyn. Skolmaten och städningen sköts av företaget Sodexo. Skolans mat tillreds i Ingahemmet. SOL svarar för skötseln av skolans fastigheter samt företaget VRJ för skolgården. 16

18 9. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Skolans informationskanal är första hand Wilma. Klasslärarna informerar vårdnadshavarna regelbundet t.ex. genom veckobrev eller månadsbrev. 17