KYRKFJÄRDENS FÖRSKOLA OCH SKOLA

Transkript

1 KYRKFJÄRDENS FÖRSKOLA OCH SKOLA Läsårsplan för läsåret

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. TYNGDPUNKTER I FOSTRINGS- OCH UNDERVISNINGSARBETET Värdegrunden Lärområden Hållbar utveckling 3 2. UNDERVISNINGSARRANGEMANG Undervisningsgrupper och gruppstorlekar Timresurs och timfördelning Plan för specialundervisningen i Ingå lågstadieskolor Valfria ämnen 7 3. PERSONAL Lärarförteckning och lärarnas arbetsmängd Förteckning över övrig personal ELEVVÅRDEN OCH STÖD FÖR ELEVENS INLÄRNING Fostrande samtal UTVÄRDERING 13 Föremål för bedömning SKOLANS VERKSAMHET Arbetstider Lektioner, lunch och rast Övervakning Lärmiljö Organisation Elevens delaktighet Ordningsregler UNDERVISNING SOM GES UTANFÖR SKOLAN SAMARBETSPARTNERS INFORMATION OCH KOMMUNIKATION TYNGDPUNKTER I FOSTRINGS- OCH UNDERVISNINGSARBETET 1

3 1.1 Skolans värdegrund och verksamhetskultur I skolorna i Ingå verkar vi för att varje barn ska lära sig acceptera och respektera sig själv, andra och sin omgivning. Vi lyfter fram olikheter som en rikedom. Vi är måna om en trygg inlärningsmiljö. 1.2 Lärområden 2

4 I den nya läroplanen betonas synen på lärandet där eleven har en aktiv roll. Eleven ska lära sig att ställa upp mål och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra. Lärandet är en oskiljbar del i den process då individen växer som människa och då man skapar ett gott samhällsliv. I Kyrkfjärdens skola vill vi stöda eleven i sin lärprocess och utveckla färdigheter att lära sig. Det är grunden för målinriktat och livslångt lärande. Skolan vill på ett mångsidigt sätt göra eleven delaktig i sitt lärande och ge grundkunskaper och -färdigheter för livet. I förskolans verksamhet läggs stor vikt vid sociala färdigheter och att komma överens med alla. Verksamheten i skolan bygger vidare på den grund som läggs i förskolan, att hjälpa eleven att förstå att var och en med sitt eget agerande påverkar såväl sitt eget som andras välbefinnande och sin egen hälsa, trygghet och säkerhet. Skolan fostrar eleven till att behandla sig själv och andra med respekt. Eleven handleds att förhålla sig såväl öppet och respektfullt som kritiskt och uppbyggande till fenomen som förekommer i omgivningen. Vi fortsätter att satsa mycket på läsning och läsförståelse. I samarbete med Föreningen Hem och Skola har vi ett läsprojekt som avslutas med Hem och Skolas evenemang Sagornas natt den 9 november. I januari och februari har vi Sydkustens landskapsförbunds material Lilla Ordboet i skolan och använder det i alla klasser. Elevens delaktighet i skolans verksamhet är av stor betydelse. Den sker i första hand genom elevkårs- och vänelevsverksamheten. Vänelevsverksamheten är ett viktigt led i att stärka skolfreden. Fyrorna är ettornas vänelever, femmorna är tvåornas vän-elever och sexorna är treornas vänelever. Treorna förbereder sig för vänelevskontakten med förskolebarnen under vårterminen Klasserna träffas regelbundet för att göra olika saker tillsammans. Klasslärarna planerar verksamheten tillsammans med eleverna. Temat under läsåret är min hembygd. 1.3 Hållbar utveckling Målet är att stärka miljömedvetenheten hos barnen, lära dem handla på ett hållbart sätt och stärka de ungas vilja att påverka sin närmiljö. Tyngdpunkten läggs vid avfallssortering och minskning av matrester. Årskurs 4 deltar som fadderklass i naturskolan Uttern. 3

5 2. UNDERVISNINGSARRANGEMANG Undervisningens innehåll grundar sig på Ingå kommuns läroplan och på den här läsårsplanen. Inför läsåret har diskussionen om olika former av undervisningsarrangemang fortsatt. Det är en naturlig del av arbetet för att varje elev skall få en undervisning, som hen kan tillgodogöra sig. Synen på sättet att lära sig förändras. Den diskussionen är en viktig del av den nya läroplanen. I skolan jobbar vi i team: förskolan åk 2; åk 3 åk 4 och åk 5 åk 6. Den andra teamformen indelas enligt vänelevsverksamheten: förskolan, åk 3 och åk 6; åk 1 och åk 4; åk 2 och åk 5. Undervisningsgrupperna är indelade enligt bildningsnämndens rekommendationer. 2.1 Undervisningsgrupper och gruppstorlekar Under läsåret studerar 153 elever varav 131 elever går i den grundläggande utbildningen 1-6 och 22 barn i förskolan. I skolan finns 1 förskolegrupp, 9 undervisningsgrupper och en smågrupp inom ramen för specialundervisning. Åk 1 arbetar som en hel grupp med två klasslärare med möjligheter att dela in eleverna i två grupper enligt behov. Åk förskolan 1 2ab 3 4a 4 b 5a 5b 6a 6b Totalt Flickor Pojkar Elevantal

6 2.2 Fördelningen av timmar i olika läroämnen /timresurs Lektionerna motsvarar elevernas antal timmar/vecka. Ämne Åk 1 Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 TOTALT SR förordning Modersmål och litteratur A1 språk, finska Matematik Omgivningslära Religion/Livsåskådningskunskap Historia och samhällslära Musik Bildkonst 1 1 2* 2* 2* Slöjd 2 2 2* 2* 2* Gymnastik och idrott A2 språk, engelska (åk 1-9) B1 språk, engelska 2** 2 2 Valfria ämnen (åk 1-9) TOTALT *= valfria kurser 1 timme/vecka (konst- och färdighetsämnen) **= B1 språk (engelska) erbjuds för de elever som väljer att inte indleda A2 språk (engelska) i årskurs 4 Skolans timresurs är 358,5 vt (=veckotimmar) och består av följande: - förskoleundervisning 40 vt - allmän undervisning åk vt klassvisa grundtimmar delade timmar såsom språk, slöjd, gymnastik valfria ämnen livsåskådning - specialundervisning 66 vt - specialuppgifter såsom IT-ansvar, musikframträdanden och bibliotek 3,5 vt 5

7 2.3. Plan för specialundervisningen i Ingå lågstadieskolor Specialundervisningen i Ingå kommuns svenskspråkiga skolor sköts av två speciallärare och två specialklasslärare. Specialläraren Nora Sund ansvarar för specialundervisningen vid Degerby och Västankvarns skola. Specialläraren Eva Wickholm-Ekman ansvarar för specialundervisningen vid Kyrkfjärdens skola. Specialklasslärare Ann-Charlott Bender och Yvonne Enström ansvarar för de två smågrupperna som finns placerade i Kyrkfjärdens skola. Specialbarnträdgårdslärare Sonja Forsberg besöker regelbundet kommunens förskolor. Timfördelningen för de enskilda skolorna är inte fastslagen för hela läsåret eftersom elevers behov av stöd kan variera. Timfördelningen av speciallärarna är: Speciallärare Nora Sund 24h/v Speciallärare Ev 24h/v Ann-Charlotte Bender 21 h/v Yvonne Enström 21h/v Målen för specialundervisningen definieras i gällande läroplan (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och kommunens läroplan). Speciallärarna samarbetar med klasslärare i frågor som har med elevens inlärning och skolframgång att göra. Specialundervisning kan vara en stödform då eleven bedöms ha behov av allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd. Eleven kan få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen eller få undervisning i smågrupp i ett enskilt eller i flera läroämnen. Speciallärarna samarbetar mångprofessionellt då olika planer görs upp för elevens lärande. Speciallärarna finns med i det yrkesövergripande samarbetet (elevvård mm) som läroplansgrunderna förutsätter. För övrigt deltar speciallärarna och specialklassläraren i möten och planering som berör ordnandet av undervisning. Under läsåret kartlägger speciallärarna elevers läs- och skrivfärdigheter samt matematikfärdigheter i varje årskurs. Fokus ligger på att i ett tidigt skede stöda elevers läsoch skrivfärdigheter samt matematikfärdigheter. Elever kan få olika former av stöd varav specialundervisning kan vara en av stödformerna. Under läsåret görs följande kartläggningar: Åk 1 Alla elever kartläggs individuellt av speciallärare, augusti-september DLS-kartläggning, april-maj Makeko-kartläggning april-maj 6

8 Åk 2 KSS diktamen 2 (rättskrivning), februari Frida och djuren (läsförståelse), februari H4-kartläggning (läshastighet), april-maj Makeko-kartläggning Åk 3 Fyra toner på dragspelet (läsförståelse), november Rmat-kartläggning, september (matematik) Åk 4 DLS-kartläggning (rättskrivning, läshastighet och läsförståelse/hundspråk), oktober Rmat-kartläggning, september Åk 5 Ida & Filip (läsförståelse), oktober KSS diktamen 5 (rättskrivning), oktober Rmat-kartläggning, september Åk 6 DLS-kartläggning (rättskrivning, läshastighet och läsförståelse/isbjörn), oktober-november Rmat-kartläggning, september 2.4 Valfria ämnen Grunden för de valfria ämnena i Ingås läroplan är läroplanens värden och områden från mångsidig kompetens. Vid planeringen och genomförandet av innehåll betonas därutöver främjandet av samarbete mellan olika läroämnen, elevernas delaktighet och aktiva roll som i sitt lärande samt fenomenbaserat lärande. De valfria studierna kan vara fördjupande och tillämpande studier i grundläggande undervisningens gemensamma ämnen eller läroämneshelheter från flera ämnen. Eleverna i åk 3-4 får en valfri veckotimme och eleverna i åk 5-6 får två valfria veckotimmar. I praktiken läser åk 3-4 två timmar/ vecka varannan vecka. 7

9 De valfria ämnena i årskurserna 3-6 vid Kyrkfjärdens skola Kursens namn och nummer 1. Mångfald och mervärde språk och kulturer i Europa Åk Gott och blandat! Mat och näringsfostran som aktiverar alla våra sinnen. Åk Spel inne och ute Åk 3-4 Åk Årstidspyssel Kursens mål: Vi bekantar oss med några språk och smakar på vad några europeiska kulturer har att erbjuda. Vi får en större förståelse för världen vi lever i. Eleverna blir bekanta med sina 5 sinnen och förstår deras betydelse vid matupplevelsen. Väcka intresse för mångsidiga matvanor. Våga prova på nya produkter och maträtter. Målet är att förstärka den sociala samvaron och utveckla samarbetsförmågan. Målet är att följa med årstiderna i vår hembygd och utgå från årstidsväxlingarna i skapande. Innehåll: Vi lär oss lite tyska, franska och spanska. Vi bekantar oss lite med olika matkulturer, musik, dans- och idrottskultur i några europeiska länder. Med hjälp av övningar och experimenterande ser, luktar, känner, smakar och t.o.m. lyssnar vi på olika produkter. Kan du känna igen en produkt/mat med bara ett sinne? Vi undersöker och smakar på t.ex. frukt, grönsaker och spannmål. Ibland bakar vi eller tillreder något mellanmål. Inne- och utespel innehållande också brädspel och spel på nätet. Vi leker inne och ute såsom tio stickor på brädet, kurragömma o.s.v. Vi leker på Gammelgårdens område och besöker emellanåt Lilludden. Möjligtvis är vi också inne i gymnastiksalen. - Vi använder olika material såsom natur- och återvinningsmaterial. - Vi prövar på olika arbetssätt. - Vi tänker på vår hembygd när vi skapar olika pyssel och konstverk. 8

10 Åk 5-6 Åk Rörelse ger välmående 2. Bokklubben Kursnummer och kursens namn: Målsättning: Vi rör på oss på ett mångsidigt sätt och ofta utan tävling, rör oss ofta ute i naturen och den friska luften. Målsättningen är att lära oss hur motion och avslappning kan användas i det vardagliga livet för att påverka vår hälsa. Målsättningen är att väcka mera läslust och bli bättre läsare. Innehåll: Skogspromenader, cykling, skidning, skrinning utomhus. Pilates, lekar och spel inomhus. Avslappning. Vi fotograferar och dokumenterar våra aktiviteter. Biblioteksbesök Läsning Diskussioner Textbehandling Åk Puukko & kuksa / kniv & kuksa Målsättningen är att producera en kniv av hög kvalitet samt en kuksa för utfärdsbruk. Kursen förstärker handarbetsfärdigheter och varje elev får en egengjord kniv och kuksa som ett minne från sin skoltid. Vi tillverkar en traditionell finländsk kniv. Skaftet görs av masurbjörk och slidan av kalvskinn. Kuksan tillverkas av masurbjörk. Undervisningen sker på två språk, finska och svenska. Åk Årstidspyssel i Ingå Målsättningen är att följa med årstiderna i vår hembygd och utgå från årstidsväxlingarna i skapande. Vi använder olika material såsom naturoch återvinningsmaterial. Vi prövar på olika arbetssätt. Vi tänker på min hembygd när vi gör olika saker. 9

11 3. PERSONAL I programmet för bildningssektorn står att Ingå värnar om personalens kunnande och kunskapsutveckling och att Ingå vill erbjuda möjligheten till kontinuerlig stimulans som stöder eller tangerar det egna arbetet. Personalen erbjuds såväl intern fortbildning som möjlighet att ta del av kurser och annan fortbildning enligt behov. Att få delta i fortbildning ger inspiration och är också en grund för välmående och trivsel. Assistentresursen vid Kyrkfjärdens skola är inkommande läsår 197 veckotimmar varav 20 h är i förskolan Lärarförteckning och lärarnas arbetsmängd Personal i Kyrkfjärdens skola Rektor Jessika Elfving tf läsåret h Förskola 22 barn Pamela Lindholm-Kempe (förskolelärare + timlärare) 23h Emilia Wessman (förskolelärare + ledare för 20h eftermiddagsverksamheten) 1 13 Ingegerd Lindroos 24h 2 A 12 Micaela Owren-Järvinen 22h 2 B 11 Marianne Eriksson-Asén 20h 3 18 Cecilia Boström 20h Vikarierar Lisa Nylund (vårdledighet A 14 Mats Lindroos 24h 4 B 12 Marie-Louise Björklund Altern.ledig h Sue Öhblom vikarierar. 5 A 16 Susanna Malmsten-Öhman 24h 5 B 11 Julia Aschan 24h 6 A 14 Mirjam Arens 22h 6 B 13 Camilla Lindholm 18h Speciallärare Eva Wickholm-Ekman 24h Smågrupp Elever från åk Ann-Charlott Bender 21h 4-6 Smågrupp Elever från åk 1-3 (4) Yvonne Enström 21h Finskalärare Mofi, fifi Tomi Aremaa 14h i KF + 7h i Dby=21 h 14h Timlärare Valfria ämnen Leo Laine 3h Timlärare handarbete Maria Lindbom 6h KF+2hVK=8h 6h 10

12 3.2 Förteckning över övrig personal Skolgångshandledare: Anna Holmberg (vikarierar Miia Westerberg under höstterminen) Morris och skola. Max Lindholm (visstidsanställd) Morris, skola och eftis. Frida Lindlöf (visstidsanställd) Skolan. Heidi Lindström (tillsvidare anställd) Skola och eftis. Mari-Ann Nyman (tillsvidare anställd) Morris, skolan och eftis. Åsa Sjöberg- Backman (visstidsanställd) Skolan Marianne Westerholm (visstidsanställd) Morris, skola och eftis. Regina Westerlund (tillsvidare anställd) Skolan. Elisabeth Åberg (tillsvidare anställd) Eftis. Albin Lindholm och Jonathan Rönnblad gör sin civiltjänstgöring som skolgångshandledare i skolan under största delen av läsåret. Skolsekreterare: Monica Weckström Skolhälsovårdare: Jonna Karlsson-Bergman Skolkurator: Ulla Ekblad Skolpsykolog: att tillsättas 4. ELEVVÅRDEN OCH STÖD FÖR ELEVENS INLÄRNING I nära samarbete med skolan arbetar skolhälsovårdare, skolkurator och skolpsykolog. Dessa finns till för att vid sidan av den vanliga pedagogiska verksamheten stöda elevens utveckling och välmående. Inom elevvården fördjupas personalens förståelse för elevers olika förutsättningar och behov i skolan som organisation. Skolhälsovårdare Jonna Karlsson-Bergman besöker skolan i regel varannan måndag och varje torsdag. Till skolhälsovårdarens grunduppgifter hör att träffa alla elever i samband med hälsogranskningen. En omfattande hälsogranskning görs tillsamammans med skolläkaren i årskurs 1 och 5. Vårdnadshavarna inbjuds till samtliga hälsogranskningar. Skolkurator Ulla Ekblad besöker skolan varje torsdag och varannan fredag. Kyrkfjärdens skola har en egen elevvårdsgrupp, som möts regelbundet varannan vecka under läsåret. Till gruppens uppgifter hör bl.a. att planera, utveckla, handleda och bedöma skolans elevvårdsarbete. Elevvårdsgruppens uppgifter beskrivs mera ingående i Ingå kommuns elevvårdsplan, Fostrande samtal och disciplinära åtgärder Vid fostrande samtal specificeras i samråd med eleven den gärning eller försummelse, som föranlett åtgärden. Vid behov utreds i mera omfattande utsträckning orsakerna till uppförandet och dess konsekvenser samt de medel som står till buds för att förbättra elevens uppförande i skolan och hans eller hennes välbefinnande. 11

13 Det fostrande samtalet kan hållas tillsammans med klasslärare och/eller rektor. Vårdnadshavaren ges tillfälle att delta i samtalet eller en del av det. Det fostrande samtalet ska registreras av klassläraren. Klassläraren sammankallar till fostrande samtal då en elev upprepade gånger trots tillsägelser: 1. stör undervisningen 2. på annat sätt bryter mot ordningen i skolan 3. gör sig skyldig till fusk 4. behandlar elever eller skolans personal respektlöst och/eller kränker deras människovärde. En elev som stör undervisningen eller i övrigt bryter mot ordningen i skolan eller gör sig skyldig till fusk kan ges högst två timmars kvarsittning eller en skriftlig varning. Om förseelsen är allvarlig eller om en elev fortsätter att uppföra sig olämpligt på ovan avsett sätt efter att ha fått kvarsittning eller en skriftlig varning, kan eleven avstängas för högst tre månader. Skriftlig varning och avstängning för viss tid är disciplinära straff. (Lag om grundläggande utbildning (1998/628) 36 (2003/477)) Utbildningsanordnaren skall ordna undervisningen så att den elev som har avstängts för en viss tid inte blir efter i de framsteg som hans eller hennes årskurs och undervisningsgrupp gör. För den avstängda eleven utarbetas en individuell plan utifrån läroplanen och undervisningen genomförs och inlärningen följs enligt denna plan. (Lag om grundläggande utbildning (1998/628) 36 a (2003/477)) 5. UTVÄRDERING Bedömning som främjar lärande (formativ bedömning) ska främja, utveckla och uppmuntra lärande under lärprocessen med hjälp av flera olika pedagogiska metoder (bl.a. respons, självvärdering, kamratbedömning). Bedömning som främjar lärande är kontinuerlig och starkt förenat med det dagliga lärandet. Den förutsätter att läraren observerar och är i växelverkan med eleverna under lärprocessen. Lärarens uppgift är att skapa situationer där eleverna tillsammans ger och får respons som främjar och motiverar till lärande. En noggrann uppföljning av framstegen är motiverad under hela den grundläggande utbildningen, så att lärandet, handledningen och stödåtgärderna ger eleven förutsättningar att framskrida i sina studier. Förskolan har vi en bedömningskultur som strävar till att göra barnet delaktigt i utvärderingen av sitt eget lärande. Inlärningsprocessen har en stor betydelse i barnets lärande och varje barn är unikt. Varje barn behöver få känna trygghet och glädje i sina framsteg och motiveras till inlärning. Det är viktigt med en kontinuerlig och mångsidig utvärdering som motiverarar barnet till vidare inlärning och skapar en positiv jagbild. 12

14 5.1 Föremål för bedömning Bedömning som främjar lärande tar i beaktande elevernas olika sätt att lära och arbeta. Den vägleder eleven att bli medveten om sina framsteg och organisera sitt lärande. Responsen hjälper eleven att småningom styra sitt lärande, ställa upp mål för sig själv och använda inlärningsstrategier som förbättrar lärandet. En sådan bedömning som främjar lärande, och vägledande respons främjar bildandet av kunskaps- och färdighetshelheter och utvecklar elevernas metakognitiva förmåga och arbetssätt. Bedömningen av lärandets slutresultat (summativ bedömning) är en slutbedömning efter avslutad inlärningsprocess. Dess uppgift är att berätta hur väl eleven uppnått lärområdets målsättningar och ligger huvudsakligen som grund för vitsordsbedömningen. Den centrala uppgiften för bedömningen av lärandets slutresultat är ändå att främja inlärning, inte enbart att ge vitsord. För att bedöma nivån av elevens kunnande granskas elevens arbetsresultat eller prestationer så mångsidigt som möjligt. De nationella kriterierna för bedömningen används för att bedöma nivån för kunskaper och färdigheter. Elevbedömningen ges i form av mellanbetyg, läsårsbetyg och genom klasslärarens utvärderingssamtal tillsammans med vårdnadshavare och elev. Bedömningen är verbal från årskurs 1 till årskurs 3, höstterminen. Siffervitsord ges fr.o.m. åk 3, vårterminen. 13

15 6. SKOLANS VERKSAMHET 6.1 Arbetstider Höstterminen 2018: måndag fredag Vårterminen 2019: måndag lördag 1.6 Lov: höstlov: onsdag fredag (v. 42) sportlov: måndag fredag 22.2 (v. 8) 6.2 Lektioner och raster Skoldagen börjar kl och slutar kl för eleverna i årskurs 1-2. Eleverna i årskurs 3-4 slutar 2 dagar i veckan kl och de övriga dagarna kl Eleverna i årskurs 5-6 slutar kl alla dagar utom på fredag när de slutar kl. 13. Skolans arbetsdag är indelad i ett förmiddags- och eftermiddagsblock. Förmiddagsblocket är kl och eftermiddagsblocket är kl Blocket är 90 minuter. På det här sättet blir också rasterna längre. 6.3 Övervakning Rastövervakningen och övervakningen av skolskjutsar sker enligt en separat övervakningslista. Skolans område är indelat i zoner och övervakas av minst två lärare och en eller flera skolgångsbiträden. 6.4 Lärmiljö I den nya läroplanen betonas lärmiljöer, som är lokaler, platser, grupper och aktiviteter där lärandet sker. Skolans personal och elever reflekterar och utvecklar lärmiljön tillsammans i skolan. Alla medlemmar i skolgemenskapen påverkar lärmiljöerna genom sitt agerande. Skolans alla klassrum förutom grupprummet, slöjdsalen och gymnastiksalen används som hemklasser. Det betyder att skolan utnyttjar alla klassrum. Eftersom skolans utrymmen inte räcker till är förskolan och skolans morgon- och eftermiddagsvård placerad i Röda skolhuset (läkargården). I stenhuset på skolgården arbetar två smågrupper samt elevvårdspersonalen. Skolans eget bibliotek är placerat i aulan utanför gymnastiksalen. I alla klassrum finns interaktiva tavlor. Eleverna har personliga elevplattor att använda i undervisningen. 14

16 6.5 Organisation Undervisningsteam enligt klass och stadier Teamens uppgift är att organisera vardagen såväl som att samverka pedagogiskt och förverkliga gemensamma angelägenheter. Teamen är följande: Förskolan åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk Vänelevsverksamhet Varje klass har en egen vänelevsklass. Klasslärarna samordnar tillsammans med eleverna vänelevsverksamheten Ansvarsområden Lärarna och skolgångsbiträdena ansvarar tillsammas för olika ansvarsområden. Fördelningen av ansvarsområdena görs i augusti. Lärarna arbetar i team. Skolan i rörelse-teamet ordnar program och aktiviteter för att uppmuntra till rörelse i skolvardagen. Trivsel-teamet arbetar för att förstärka samhörigheten och en positiv atmosfär mellan eleverna. Två lärare och en skolgångshandledare väljs att sitta i ledningsgruppen tillsammans med rektorn och prorektorn. 6.6 Elevens delaktighet och elevkårsverksamhet Grunden för skolarbetet är elevernas delaktighet och möjlighet att bli hörd. Eleven har äganderätt till sitt eget lärande. Det här syns i dagliga lärsituationer och interaktionen mellan vuxna och barn genom att eleverna deltar i det egna skolarbetet och planeringen av den egna gruppens verksamhet. Eleverna uppmuntras även att delta i planeringen och utvecklingen av skolans gemensamma verksamhet och lärmiljöer. Målet för elevkårsverksamheten är att sporra eleverna att framföra egna synpunkter och att agera i och påverka egna och gemensamma ärenden. Elevkårsverksamheten tränar elevens förmåga att diskutera, förhandla och göra demokratiska beslut En del av eleverna har valts att representera hela elevkåren. Elevrådets representanter har i uppgift att: genom sitt eget exempel sträva till att betona skolans vi-anda delta i de regelbundet arrangerade mötena garantera eleverna delaktighet och främja påverkningsmöjligheterna genom att ta initiativ och vara aktiv komma med egna idéer och på elevrådets möten framföra ärenden som lyfts fram av elever, föräldrar eller andra samarbetsparter bereda ärenden som behandlas med enkäter och diskussion i klasserna för klasserna representera de ärenden som elevrådet diskuterat Eleverna väljer genom val representanter från sin årskurs till elevrådet (1-2 ordinarie medlemmar/årskurs). Elevrådsvalet hålls i september och i januari. Elevrådet träffas regelbundet för att diskutera gemensamma ärenden. 15

17 6.7 Ordningsregler Skolans ordnings- och trivselregler förnyades och sammanställs under läsåret Skolans elever, elevrådet och personal deltog i förnyandet av trivselreglerna. Reglerna är nu publicerade på skolans hemsida och i skolans infoblad. TRIVSELREGLER FÖR KYRKFJÄRDENS SKOLA 1. I vår skola behandlar vi alla med respekt. 2. Vi mobbar inte andra och godkänner inte mobbning över huvud taget. 3. Vi talar ett vårdat språk i skolan. 4. Vi går ut på rasterna och inomhus rör vi oss lugnt och sansat. Köldgränsen är - 15 C och vi är inne på rasterna endast med lärarens tillåtelse. 5. På rasterna håller vi oss på skolans område. 6. Vi tar av oss skorna då vi kommer in. 7. Vi använder hjälm då vi cyklar till skolan. Vi rekommenderar dock att eleverna i åk 1-2 går till skolan. 8. Vi låter bli att kasta snöbollar, stenar, kottar och liknande. Vi kastar snöboll endast på för ändamålet utsedd plats. 9. Vi tar inga farliga föremål med till skolan. 10. Telefoner och andra elektroniska apparater sätts i väskan när man kommer till skolgården på morgonen. De används under skoldagen endast med lärarens tillstånd. När skoldagen är slut får man använda sin telefon igen. (Skolan ansvarar inte för medtagna värdeföremål). 11. Mellanmål får medtas de dagar eleven är i skolan längre än till kl. 13. Det kan vara t.ex. en frukt eller en smörgås. 12. Godis har vi med oss endast med särskilt tillstånd av lärare, t.ex. vid knytkalas. 16

18 7. UNDERVISNING SOM GES UTANFÖR SKOLAN Kulturell verksamhet: Skolan gör eller tar emot teater- eller konsertbesök under läsåret. Idrottsverksamhet: Vi utnyttjar närmiljön för motion och idrott på olika sätt. Vi rör oss i näridrottsparken, skogar, på åkrar, stränder och simmar i havet. Årskurserna 1-6 deltar i simundervisning i simhall. Skolan strävar till att delta i lokala och regionala tävlingar som t.ex. friidrott, terränglöpning och skidning. Åtminstone en friluftsdag hålls per termin. Skolan deltar i stafettkarnevalen i maj 2019 i Alberga. I första hand bereds elever i årskurs 3-6 möjlighet att delta. Deltagandet är förutom ett idrottsevenemang, även en kulturell finlandssvensk satsning som vi vill ge eleverna möjlighet att delta i. Övrig verksamhet: Klassresor, utfärder och exkursioner arrangeras. Åk 6 åker på lägerskola till Breidablick Åk 4 är naturskoleklass i samarbete med Natur och Miljö. Åk 6 besöker Företagsbyn. I slutet av vårterminen besöker åk 6 Källhagens skola. Då besöker fjärdeklassisterna från Västankvarn och de nya förskoleeleverna vår skola. Läsårsplanen kan kompletteras med mera detaljerat program inför resor och exkursioner. 8. SAMARBETSPARTNERS Samarbete med andra skolor, föreningar, företag och privatpersoner är en viktig del av skolans verksamhet. Kommunens skolor fortsätter att även detta år samarbeta med varandra kring olika teman. Samarbetet är värdefullt för både elever och lärare. Föreningen Hem och Skola vid Kyrkfjärdens skola är en viktig aktör och samarbetspartner. Tack vare föreningen har skolan fått en egen skolmormor, Helena Brenner, som besöker skolan ca en dag varannan vecka. Hon är en extra vuxen i skolan, en trygg person som kan bidra med berättelse, med att lyssna på elever och även med handledning i inlärningen. Ingå församling besöker skolan regelbundet i samband med morgonsamlingar och lektioner. Ingå företagare erbjuder under läsåret skräddarsydd information om företagsamhet under året där bl.a. årskurs 6 besöker Företagsbyn. Skolmaten och städningen sköts av företaget Sodexo. Skolans mat tillreds i Ingahemmet. SOL svarar för skötseln av skolans fastigheter samt företaget VRJ för skolgården. 9. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Skolans informationskanal är i första hand Wilma. Klasslärarna informerar vårdnadshavarna regelbundet t.ex. genom veckobrev eller månadsbrev. Rektorn informerar samtliga vårdnadshavare om hela skolans gemensamma angelägenheter. 17