qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Läsårsplan uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui Västankvarns skola

Transkript

1 qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty Läsårsplan uiopasdfghjklzxcvbnmqwertyui Västankvarns skola opasdfghjklzxcvbnmqwertyuiop Läsår asdfghjklzxcvbnmqwertyuiopas dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf ghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfgh jklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjkl zxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzx cvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcv bnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbn mqwertyuiopasdfghjklzxcvbnm qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqw ertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwer tyuiopasdfghjklzxcvbnmqwerty uiopasdfghjklzxcvbnmrtyuiopas dfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdf

2 Innehåll Innehåll Tyngdpunkter i fostrings- och undervisningsarbetet i Västankvarns skola läsår Skolornas värdegrund Lärområden Hållbar utveckling Undervisningsarrangemang Undervisningsgrupper och gruppstorlekar Timresursen Plan för specialundervisningen i Ingå kommuns svenskspråkiga skolor Valfria ämnen Personal Lärarförteckning och arbetstimmar Skolgångshandledare Elevvården och stöd för elevens inlärning Fostrande samtal och disciplinära åtgärder Utvärdering Föremål för bedömning Skolans verksamhet Läsårets arbetstider Lektions- och rasttider Övervakning Lärmiljö Organisation Elevens delaktighet Skolans ordningsregler Undervisning som ges utanför skolan Samarbetspartners Information

3 1. Tyngdpunkter i fostrings- och undervisningsarbetet i Västankvarns skola läsår Skolornas värdegrund Ingås värdegrund lyder: I Ingå verkar vi för att varje barn ska lära sig acceptera och respektera sig själv, andra och sin omgivning. Vi lyfter fram olikheter som en rikedom. Vi är måna om en trygg inlärningsmiljö. 2

4 3

5 1.2 Lärområden Under läsåret kommer att fortsätta med Finland 100 år som tema. I anknytning till temat skapar vi helheter som inkluderar de andra skolämnena och också ger möjlighet till samarbete med andra skolor och övriga aktörer. På våren flyttar vi oss närmare trakten med temat Min hembygd. Trygghetsfostran är ett årligt återkommande tema som innefattar både ansvar över sig själv och andra. Eleven tränar sig i trafikfostran, att ta eget ansvar, ha ett gott beteende, skapa en trygg och säker vardag för sig själv och sina kamrater och ta del av brandsäkerhetsfostran, m.m. Härtill erbjuder vi våra elever kulturell verksamhet vilket betyder musik och dans, teaterbesök, konserter och annat inom området lämplig verksamhet. Tyngdpunkten för läsåret är att fortsätta implementera den nya läroplanen i skolans verksamhet. Läroplanen betonar helhetsundervisning, som är bekant för både personal och elever i skolan, men vi behöver ta till oss arbetssättet ännu mer så att det blir en rutin i det alldagliga skolarbetet. Tillsammans behöver vi skapa lärmiljöer där både barn och vuxna trivs och känner sig trygga i vardagen. Vi behöver ge rum för de sju kompetenserna att utvecklas och göra vår verksamhet till en miljö där lärandet utgår från eleven och ger möjlighet till utvärdering och utveckling. Vi rör på oss och tar vara på närmiljön och strävar till att skolan i rörelse är en del av skolans vardag. Samarbete över språkgränserna är viktigt för att bygga upp en förståelse och positiv attityd till tvåspråkighet. Vi betonar också möjligheten att utveckla ömsesidig respekt och vara öppna för en kulturell mångfald och internationalism. Vi speglar Finland mot världen samtidigt som vi förbereder oss att fira Finland 100 år. 4

6 Förskolebarnen i Västankvarns skola är integrerade i åk 1-2 och arbetar med samma tyngpunktsområden som skolans elever med beaktande av förskolans sex kompetensområden. Viktigt är att betona är att leken är ett av de viktigaste arbetssätten i förskoleundervisningen. Barnet behöver ges tillfälle att leka på egna villkor i en lärmiljö som är motiverande och pedagogisk. Inom förskoleundervisningen behöver barnet få vara barn. Förskolebarnen erbjuds eftermiddagsvård i Hem o Skola Almus privata eftisklubb i skolans utrymmen. Att lära genom lek är förskolebarnens arbetssätt och innehåller bl.a. Glädje Språk Kommunikation Vänskap Könsnormer Uppmärksamhet Planering Regler och normer Hänsyn Kroppsuppfattning Tankeverksamhet Självständighet Inlevelse Grovmotorik Frigörelse Jämlikhet Konfliktlösning Iakttagande Sinnesförnimmelse Rumsuppfattning Turtagande Flexibilitet Problemlösning Samarbetsförmåga Begreppsbildning Identitet Kreativitet Finmotorik Fantasi Förmåga att förstå olika sammanhang Koncentration Trygghet Konsekvenser 5

7 1.2 Hållbar utveckling Västankvarns skola har jobbat med att medvetengöra eleverna om allas ansvar för sin närmiljö och möjlighet att påverka hållbar utveckling sedan Till julen 2010 beviljades vi första gången Grön Flagg och våren 2016 nådde vi nivån för hållbar Grön flagg. Arbetet med att utveckla medvetenhet och ansvar för vår miljö och vårt kulturarv i Ingå fortsätter. Tyngdpunkten ligger under det kommande läsåret på att följa upp rutinen i minskning och sortering av avfall. Där kan vi knyta till Finland 100 år temat, om förr och nu. Vi kommer också att bekanta oss mera med olika former av energi. Åk 3-4 ges möjlighet att delta som fadderklass i naturskolan Uttern i samarbete med Finlands natur och Miljö. 2. Undervisningsarrangemang Åk 1-2 med integrerad förskolegrupp arbetar i den röda byggnaden och åk 3-4 i den grå. Inkommande läsår har skolan 30 elever i åk 1-4 och nio nya förskolebarn. Förskolebarnen i Västankvarns skola är integrerade i åk.1-2 och arbetar delar av dagen i samma undervisningsutrymmen. Verksamheten planeras och genomförs utgående från förskolans läroplan men följer till vissa delar skolans temaområden och helheter. Vi vill betona leken som ett av de viktigaste arbetssätten i förskoleundervisningen i Ingå. Genom lek tränar barnet nya färdigheter, lär sig gestalta världen, lär sig hantera sina känslor, träna kommunikation, logiskt tänkande m.m. Leken möjliggör användandet av alla sinnen. Barnet behöver ges tillfälle att leka på egna villkor i en lärmiljö som är motiverande och pedagogisk, vilken kan vara både inom- och utomhus. På torsdagar har special barnträdgårdslärare Sonja Forsberg hand om förskoleundervisningen i förskolegruppen. Dagen ger möjlighet för förskolebarnen att skapa en egen gruppgemenskap och få stöd och träning i viktiga färdigheter inför åk 1. Under förskoleåret kartläggs barnens matematiska och språkliga färdigheter, både höst och vår. Förskolebarnen följer ofta åk 1-4 på utfärder och deltar i annan verksamhet med de övriga eleverna. Varje förskolebarn har en vänelev i åk 4. Klassläraren för respektive klass har i huvudsak hand om undervisningen i sin egen klass. För att eleverna ge möjlighet att skapa flera vuxenkontakter och för att läraren ska lära känna den andra klassen så byter lärarna lämpliga ämnen. Viktigt är att ta vara på de resurser vi har inom vår personal. Skolans speciallärare Nora Sund undervisar elever/elevgrupper i behov av stöd enligt specialundervisningens plan. För att trygga lärarnas och personalens yrkesmässiga självkänsla ordnas under läsåret såväl fortbildningsdagar samt verksamhet som stärker lärarnas och personalens välmående. 6

8 2.1 Undervisningsgrupper och gruppstorlekar ELEVANTALET PER KLASS Åk Tot. Flickor Pojkar Elevantal De sammansatta grupperna Förskolan Åk 1 Åk2 Hela gruppen 9 förskolebarn 8 elever 7 elever 24 elever Åk3 Åk 4 7 elever 8 elever 15 elever 2.2 Timresursen åk Tot. Modersmål Finska, A Matematik Omgivningslära Religion Musik Bildkonst Slöjd Gymnastik Engelska, A2 2 2 Valfritt ämne I skolan arbetar vi enligt växelkurssystem. Under detta läsår läses tvåans lärokurs i åk 1-2 och fyrans lärokurs i åk 3-4 i nämnda ämnen. I åk. 1-2 undervisas modersmål och matematik och i åk. 3-4 modersmål, matematik, finska och engelska utan växelkurs. 7

9 Åk. 1-2 är delade 1 h/vecka för att kunna ge en årskursinriktad undervisning. För att kunna erbjuda både elever i nybörjarfinska och modermålsinriktad finska en kvalitativ undervisning så är åk 3-4 delade i finska 1 h/vecka. För stödundervisning är reserverat 1 h/ vecka för detta läsår. Skolan har tidigare haft två h/vecka, men valbara ämnena påverkar läget även detta läsår. För att kunna erbjuda två valfria ämnen så används den ena stödtimmen i valfria studier. 2.3 Plan för specialundervisningen i Ingå kommuns svenskspråkiga skolor Specialundervisningen i Ingå kommuns svenskspråkiga skolor sköts av två speciallärare och en specialklasslärare. Specialläraren Nora Sund ansvarar för specialundervisningen vid Degerby och Västankvarns skola. Specialläraren Eva Wickholm-Ekman ansvarar för specialundervisningen vid Kyrkfjärdens skola. Specialklassläraren Sue Öhblom ansvarar för smågruppen som finns placerad i Kyrkfjärdens skola. Specialbarnträdgårdslärare Sonja Forsberg besöker regelbundet kommunens förskolor. Timfördelningen för de enskilda skolorna är inte fastslagen för hela läsåret eftersom elevers behov av stöd kan variera. Timfördelningen mellan speciallärarna är: Speciallärare Nora Sund 24 h/vecka Speciallärare Eva Wickholm-Ekman 24 h/vecka Specialklasslärare Susan Öhblom Målen för specialundervisningen definieras i gällande läroplan (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och kommunens läroplan). Speciallärarna samarbetar med klasslärare i frågor som har med elevens inlärning och skolframgång att göra. Specialundervisning kan vara en stödform då eleven bedöms ha behov av allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd. Eleven kan få specialundervisning på deltid vid sidan av den övriga undervisningen eller få undervisning i smågrupp i ett enskilt eller i flera läroämnen. Speciallärarna samarbetar mångprofessionellt då olika planer görs upp för elevens lärande. Speciallärarna finns med i det yrkesövergripande samarbetet (elevvård mm) som läroplansgrunderna förutsätter. För övrigt deltar speciallärarna och specialklassläraren i möten och planering som berör ordnandet av undervisning. Under läsåret kartlägger speciallärarna elevers läs- och skrivfärdigheter samt matematikfärdigheter i varje årskurs. Fokus ligger på att i ett tidigt skede stöda elevers läsoch skrivfärdigheter samt matematikfärdigheter. Elever kan få olika former av stöd varav specialundervisning kan vara en av stödformerna. 8

10 Under läsåret görs följande kartläggningar: Förskolan Under höst och vår kartläggs förskolebarnets matematiska färdigheter, barnets kognitiva inlärnings och teckningsförmåga samt barnets läs- och skrivfärdigheter. : Åk 1 Alla elever kartläggs individuellt av speciallärare, augusti-september DLS-kartläggning, april-maj Makeko-kartläggning april-maj Åk 2 KSS diktamen 2 (rättskrivning), februari Frida och djuren (läsförståelse), februari H4-kartläggning (läshastighet), april-maj Makeko-kartläggning Åk 3 Fyra toner på dragspelet (läsförståelse), november Rmat-kartläggning, september (matematik) Åk 4 DLS-kartläggning (rättskrivning, läshastighet och läsförståelse/hundspråk), oktober Rmat-kartläggning, september Åk 5 Ida & Filip (läsförståelse), oktober KSS diktamen 5 (rättskrivning), oktober Rmat-kartläggning, september Åk 6 DLS-kartläggning (rättskrivning, läshastighet och läsförståelse/isbjörn), oktober-november Rmat-kartläggning, september 9

11 2.4. Valfria ämnen Grunden för de valfria ämnena i Ingås läroplan är läroplanens värden och områden från mångsidig kompetens. Vid planeringen och genomförandet av innehåll betonas därutöver främjandet av samarbete mellan olika läroämnen, elevernas delaktighet och aktiva roll som i sitt lärande samt fenomenbaserat lärande. De valfria studierna kan vara fördjupande och tillämpande studier i grundläggande undervisningens gemensamma ämnen eller läroämneshelheter från flera ämnen. Syftet är att hjälpa eleven att förstå förhållandet mellan olika fenomen och på vilket sätt de är beroende av varandra. Målet är att bygga kunskap gemensamt och hjälpa eleven att tillämpa kunskapen. Mångvetenskapliga lärområden utvecklar mångsidig kompetens, pågår en längre tidsperiod och förutsätter målinriktat arbete av eleverna. Årets valfria kurser har planerats tillsammans med skolans elever och personal. I detta skede har inte vårdnadshavare och skolans andra samarbetsparter varit delaktiga men efter att eleverna valt sina två ämneshelheter så är målet att kunna involvera dem i vårt arbete. Eftersom vi nu gör detta för första gången är det viktigt med kontinuerlig utvärdering och utveckling. 10

12 De valfria kurserna som erbjuds i skolan läsåret är Klick och klipp, Bygg och båg, Pling och Plong, Natur i ur och skur, Återvinning och tvinning samt Stök i kök. Valfria kursens namn Mångsidig kompetens Mål Innehåll Klick och klipp Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Eleven skapar och planerar olika alster som tar vara på mångsidigheten i att använda sin Ipad, Tränar fotografering och användning av sina alster på olika sätt Eleven blir medveten om nätssäkerhet. Planerar och Presenterar sin egen produkt. Gör en liten bok. Bygg och båg Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven bekantar sig med olika tekniker och material för att planera och bygga något att använda i vardagen. Tar vara på det material som närmiljön bjuder. Eleven använder olika material och verktyg, planerar och bygger något. Eventuellt besök i ett snickeri. Eleven får ge utlopp för sin kreativitet. Kopplas till Finland 100 år- gamla traditioner. Pling och Plong Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Eleven får möjlighet att lära sig enkla sätt att kompa och spela gitarr Eleven spelar olika ackord- och blir bekant med gitarren. Lär sig enkla sånger och kan kompa till. Använder Ipaden som hjälpmedel. Natur i ur och skur Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, bidra till en hållbar framtid Eleven blir trygg i naturen och kan ta vara på naturens möjligheter. 11 Utfärder i närmiljön. Forskning om djur och växter. Konstruktion av olika produkter av naturmaterial. Uteskolverksamhet. Att läsa kartan.

13 Återvinning och tvinning Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Eleven bekantar sig med olika tekniker där garn, snören och band av olika slag används. Tillverkning av olika typer av garnarbeten, ss. band, väv, knytarbeten, små mattor. Tillverka nytt av gammalt. Bekanta sig med tekniker från hela världen. Stök i kök Förmåga att tänka och lära sig Kulturell och kommunikativ kompetens Vardagskompetens Multilitteracitet Digital kompetens Arbetslivskompetens och entreprenörskap Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid Bekanta sig med olika råvaror, Finland 100 år. Lära sig tyda enkla recept, göra enkla maträtter. Matens historia. Eleven får laga olika rätter och smaka på dem. Använda samma råvara till olika saker. Vilka maträtter är gamla och finns ännu kvar? Plocka fram och städa undan. 12

14 3. Personal 3.1 Lärarförteckning och arbetstimmar Namn åk. Underv./vecka Övrigt Mangström, Heidi h Ekman Henrika (part.vårdl.) h + 1h bibliotek Träskman Helena timlärare 7 h Laine Leo slöjd.åk h Sund Nora spec.lär. 6 h Forsberg Sonja spec.barntr.lär. 4 h 3.2 Skolgångshandledare Pesonen Mari, 20h Träskman Helena, 14h Westerlund Marianne, 8h Skolgångshandledare och HoS eftisledare Skolgångshandledare Skolgångshandledare och eftisledare 4. Elevvården och stöd för elevens inlärning ELEVVÅRDSPERSONAL Ahlblad-Rapeli Aniela Karlsson-Bergman Jonna Ekblad Ulla skolpsykolog skolhälsovårdare skolkurator Inom kommunen finns en styrgrupp som planerar den gemensamma elevvården och inom varje skola ett elevvårdsteam som planerar för den egna skolan. Teamet består av att ovannämnda elevvårdspersonal, speciallärare, lärare och rektor. Vid oro för enskild elevs välmående eller inlärning sammankallar läraren expertgrupp för vidare åtgärder eller planer. Samarbetet med hemmen är viktigt i elevvårdsarbetet. Skolan har inte en elevkår utan istället fungerar skolans Miljöråd som ett motsvarande forum för elevernas idéer och åsikter i skolans verksamhet. 13

15 4.1 Fostrande samtal och disciplinära åtgärder Vid fostrande samtal specificeras i samråd med eleven den gärning eller försummelse, som föranlett åtgärden. Vid behov utreds i mera omfattande utsträckning orsakerna till uppförandet och dess konsekvenser samt de medel som står till buds för att förbättra elevens uppförande i skolan och hans eller hennes välbefinnande. Det fostrande samtalet kan hållas tillsammans med klasslärare och/eller rektor. Vårdnadshavaren ges tillfälle att delta i samtalet eller en del av det. Det fostrande samtalet ska registreras av klassläraren. Klassläraren sammankallar till fostrande samtal då en elev upprepade gånger trots tillsägelser: stör undervisningen på annat sätt bryter mot ordningen i skolan gör sig skyldig till fusk eller behandlar elever eller skolans personal respektlöst och/eller kränker deras människovärde De disciplinära åtgärder som tillämpas i skolan är kvarsittning, skriftlig varning och avstängning. Enligt förvaltningsstadgan i Ingå kommun fattas beslutet om en viss tids avstängning av bildningsnämndens svenska sektion när det gäller de svenskspråkiga skolorna. 5. Utvärdering Eleverna får ett betyg två gånger under läsåret: mellanbetyg ges på höstterminen och då läsåret avslutas ges läsårsbetyg. Utöver dessa hålls tillsammans med eleven och vårdnadshavaren minst en gång under läsåret ett utvecklingssamtal om elevens framsteg i läroämnen, arbetsförmåga och uppförande. Bedömningen är verbal (skriftlig) i årskurs 1 och 2. Även mellanbetyget i årskurs 3 är verbalt. Siffervitsord används från och med läsårsbetyget i årskurs 3 och därefter i både mellan- och läsårsbetyg. Den verbala bedömningen ska förbereda eleven och dess vårdnadshavare på siffervitsord så att de kan följa med och förstå elevens framsteg oberoende av förändringen i bedömningssätt. Valfria timmar i konst- och färdighetsämnen bedöms inte separat utan bedömningen ingår i den gemensamma delen i respektive läroämne. I förskolan gör man tillsammans med barnet och vårdnadshavarna upp en plan för förskoleåret. Planformuläret är gemensamt för alla förskolor i Ingå. Det utvärderas vid utvecklingssamtal (treparssamtal) tillsammans med barnet och vårdnadshavare. Utvecklingssamtal används för att tillsammans kunna stöda barnets kulturella och sociala färdigheter. Med vårdnadshavarens samtycke överförs planen och eventuella dokument gällande barnet till skolan. När läsåret avslutas ges barnen ett intyg över deltagande i förskoleundervisningen 14

16 5.1 Föremål för bedömning Bedömning som främjar lärande tar i beaktande elevernas olika sätt att lära och arbeta. Den vägleder eleven att bli medveten om sina framsteg och organisera sitt lärande. Responsen hjälper eleven att småningom styra sitt lärande, ställa upp mål för sig själv och använda inlärningsstrategier som förbättrar lärandet. En sådan bedömning som främjar lärande, och vägledande respons främjar bildandet av kunskaps- och färdighetshelheter och utvecklar elevernas metakognitiva förmåga och arbetssätt. Bedömningen av lärandets slutresultat (summativ bedömning) är en slutbedömning efter avslutad inlärningsprocess. Dess uppgift är att berätta hur väl eleven uppnått lärområdets målsättningar och ligger huvudsakligen som grund för vitsordsbedömningen. Den centrala uppgiften för bedömningen av lärandets slutresultat är ändå att främja inlärning, inte enbart att ge vitsord. För att bedöma nivån av elevens kunnande granskas elevens arbetsresultat eller prestationer så mångsidigt som möjligt. De nationella kriterierna för bedömningen används för att bedöma nivån för kunskaper och färdigheter. 6. Skolans verksamhet 6.1 Läsårets arbetstider Höstterminen 2017 tisdag torsdag Vårterminen 2018 torsdag lördag Lov Höstlov ons fre (v. 42) Sportlov mån fre (v. 8) 6.2 Lektions- och rasttider Skoldagen börjar för alla kl Lektionstider: / / Rasttider: (lunch) Förskolebarnens dagliga förskoletid är kl De följer skolans rasttider men har mycket flexibilitet i sina tider under dagen. 15

17 6.3 Övervakning Lärarna i skolan har ansvar för rast övervakningen. Vi strävar till att också ett skolgångsbiträde är ute på rast samtidigt. Skjutsövervakning på morgonen och eftermiddagen sköts av alla i personalen enligt lista i skolan. 6.4 Lärmiljö Skolorna i Ingå samarbetar och utvecklar arbetssätt och inlärningsmiljöer som tar de lokala särdragen i beaktande. Den egna skolan skapar lärmiljöer som stöder elevernas individuella och kollektiva utveckling, lärande och kommunikation. Skolans läge och berikande närmiljö ger variation i lärmiljöerna och den ger oss möjlighet till en mångsidig undervisning. Uteundervisningen ger oss möjligheten att uppleva och lära oss med olika sinnen. Eleverna har framfört önskemål om att undervisningen oftare kunde förläggas utomhus vilket vi strävar till att beakta i våra lärområden. Inomhus formar vi också i olika lärmiljöer. Förutom klassrummen utnyttjar vi skolans andra utrymmen. Eleverna är delaktiga i skapandet av lämpliga lärmiljöer, dessa omformas efter behov under årets gång. Lärmiljön utvärderas och utvecklas årligen i skolan i samarbete mellan personalen och eleverna. Efter utvärdering senaste vår har flera av skolans utrymmen bidragit till en förnyad lärmiljö genom att vi återanvänt och vågat tänka om. 6.5 Organisation Personalen samlas till planeringsmöte varje fredag kl. 13. Då utvärderas den gångna veckan och följande vecka förbereds. I månadsskiftet planeras månadens verksamhet. En fredag i månaden skapas möjlighet till kollegialt samarbete genom gemensamma möten med de andra skolorna. Härutöver har klasslärarna regelbunden samplanering gällande undervisning m.m. Skolan består av två skolhus, vilket innebär att den lärare som arbetar i skolhuset ansvarar för byggnadens säkerhet. En telefon finns i vartdera skolhuset för att garantera säkerheten för eleverna. Alla vuxna i skolan ansvarar för att utrymmena i är i skick både inomhus och utomhus. Skolans Kiva-skola team sammansätts efter behov. Då skolans ordinarie rektor är frånvarande överförs ansvaret på den andra läraren i skolan, vilken då fungerar som vicerektor. Skolan har 1h/vecka avlönad för biblioteksverksamheten. Henrika Ekman ansvarar för biblioteket. Eleverna har möjlighet att fritt låna böcker under skoldagen. Biblioteksrast hålls onsdagar kl , då eleverna också har möjlighet till handledning. 16

18 Under läsåret uppmärksammas olika högtider. Alla skolorna i Ingå har en gemensam självständighetsdagsfest i Aktia Arena 5.12 i anledning av Finland 100 år. Vi samlas till Luciakaffe 13.12, julfest troligen eller 19.12, vårfest 31.5 och betygsutdelning i Taborkyrkan 2.6, där inbjudna gäster deltar. Dessutom firar vi också andra festdagar vid flera andra tillfällen där enbart skolans elever medverkar. 6.6 Elevens delaktighet Grunden för skolarbetet är elevernas delaktighet och möjlighet att bli hörd. Eleven har äganderätt till sitt eget lärande. Detta gäller också förskolebarnen. Det här syns i dagliga lärsituationer och interaktionen mellan vuxna och barn. Eleverna deltar i det egna skolarbetet och planeringen av den egna gruppens verksamhet. Eleverna uppmuntras att även delta i planeringen och utvecklingen av skolans gemensamma verksamhet och lärmiljöer. Eleverna har regelbundet möjlighet att utvärdera och utveckla skolans verksamhet och samarbete bl.a. genom att årligen svara på en enkät om skoltrivseln. Eleven gör regelbundet självvärdering samt deltar i bedömningen och planeringen av utvecklingssamtalet. Inom skolan verkar ett miljöråd där elever från varje årskurs finns representerade. Miljörådets uppgift är att tillsammans med vuxna i skolan planera meningsfulla aktiviteter för hela skolan som stöder miljöfostran. Miljörådet är samtidigt också elevråd och sammaträder första fredagen i månaden. 6.7 Skolans ordningsregler Skolans ordningsregler och rastregler görs upp i början av läsåret i samarbete med elever, personal och vårdnadshavare. 7. Undervisning som ges utanför skolan Kulturell verksamhet: o Skolan gör eller tar emot teater- eller konsertbesök under läsåret, beroende på utbud och på det som lämpar sig bäst för skolans elever. o Skolans elever uppträder utanför skolan, om de blir tillfrågade, t.ex. på Servicehuset o Skolan besöker huvudbiblioteket i Ingå åtminstone en gång/termin. 17

19 Idrottsverksamhet: Övrig verksamhet: o Skolan deltar i mån av möjlighet i tävlingar eller jippon som ordnas i samråd med den kommunala fritidsledaren och de andra skolorna eller av andra aktörer. T.ex.fotbollsturnering, terränglöpning, skidtävling, friidrottstävling och orienteringstävling. o Friluftsdagar ordnas inom olika teman i skolans vardag. o Skolan åker till Påminne slalombacke under våren o Skolan deltar i Stafettkarnevalen i maj I första hand erbjuds elever i åk 3-4 möjlighet att delta. o Simundervisning för samtliga elever ordnas i simhall. Vi strävar till undervisningsblock på 2-4 gånger per läsår. Om vädret tillåter simmar vi under hösten vid Björnviken i Marsjön. o Sportdagar i Aktia arena under höst och vår o Skolan gör studiebesök som berör temaområden inom olika ämnen. o Besök till Ekenäs Energi i oktober o Gemensamma temadagar ordnas 1 ggr/månad. o Skolutfärder, studiebesök och gästbesök ordnas vid tillfälle o Utedag tillsammans med andra skolor eller klasser i kommunen o Uteaktiviteter i skolans närmiljö o Under våren görs en utfärd för alla elever/förskolebarn o I slutet av terminen besöker åk 4 Kyrkfjärdens skola och de nya förskoleleverna besöker vår skola. Den dagen övar sig alla elever att vara ett år äldre och får bekanta sig med sina nya klasser. o Åk 4 har en gemensam utflyktsdag tillsammans med åk 4 från Kyrkfjärdens skola i maj o Hem och Skola-föreningen Almus, ordnar i samråd med skolan olika evenemang på kvällstid, såsom påskbasar, kvällskola, övernattning, klubbverksamhet mm. o Skolans julfestdatum bestäms på föräldramötet i augusti o Skolans vårfest planeras till torsdag o Skolan deltar i skolgudstjänster som ordnas i Ingå kyrka 1 gång/termin, och besöker Taborkyrkan på våren i samband med skolavslutningen. 18

20 Övrigt: o Skolhälsovårdare Jonna Karlsson besöker skolan i regel var tredje fredag. Hon gör en plan för hur skolhälsovåden sköts i Ingå under läsåret o Skolkuratorn besöker skolan varannan fredag, ojämn vecka. o Eleverna i åk 1-4 besöker skoltandläkaren under läsåret. Vårdnadshavare sköter transporter och kontakten o Ingå församling håller morgonsamling c.1 gång/månad. o Hem och skola, Almus, driver eftermiddagsverksamhet och eftisklubb för Västankvarns skolas elever och förskolebarn i skolans utrymmen. 8. Samarbetspartners Vårdnadshavarnas delaktighet och möjlighet att delta i skolarbetet och utvecklingen av den är en central del av skolans verksamhetskultur. Fostringssamarbetet mellan hemmet och skolan ökar elevens, klassens och hela skolgemenskapens välmående och säkerhet. Det interna samarbetet och samarbetet med utomstående parter har avgörande roll i planering och förverkligande av mångvetenskapliga lärområden och därpå följande mångkompetens. Förverkligandet sker genom: - lärarutbyten mellan skolor - personalmöten både inom skolan men också gemensamt med andra skolor - regelbundna mötet och träffar med elevvårdsteamet - kontakt med aktörer som Hem och skola, byaråd, ungdomsföreningar, Marthaföreningen i VK, företagarorganisationer, idrottsverksamhet, musikskolor, församlingen, Naturskolan Uttern, m.fl. Ingå 4H har regelbunden verksamhet i skolans utrymmen och många av skolans elever deltar i klubbträffarna. - samarbete med andra serviceproducenter som verkar i skolan Viktiga samarbetspartners, både för elever och personal, är också alla de andra skolorna i Ingå. Genom gemensamma temadagar och vänklassverksamhet kan vi stöda gemenskapen och dela med oss av den kunskap som finns i kommunens skolor. Västankvarns skola samarbete med Kyrkfjärdens skola är viktigt med tanke på att våra elever efter åk 4 fortsätter sin skolgång där. Hem och Skola Almus är en naturlig samarbetspartner med skolan. En lärarrepresentant sitter med i Almus styrelse. Föreningen har drivit privat eftermiddagsverksamhet för skolans elever i den röda skolbyggnaden i snart 20 år. Förskolebarnen ska erbjudas dagvård inom kommunen, men vårdnadshavarna kan välja att anlita Almus eftermiddagsklubb för sitt barn. Det blir en naturlig fortsättning på dagen i en trygg miljö. 19

21 Hem o skola har också en betydelsefull roll i utfärder och olika slags stödjande verksamhet i skolan, både i form av extra utfärdsmat som ekonomiska bidrag till utfärder, biblioteksböcker, material och redskap till skolan. Föräldraföreningen bidrar till en guldkant i skolans vardag. Andra samarbetspartners, vilka ger en stor guldkant i skolan, är våra två skolmormödrar, Hagar Johnsson och Marianne Kvarnström. De deltar i skolans vardag regelbundet. Härtill har vi två morfäder som hjälper till vid simhallsbesök, Björn Sjögren och Lars Himmelroos. Av naturliga skäl samarbetar skolan med SOL som sköter fastighetsservicen och Sodexo som har hand om mat och städning. Som skolans matutdelare/städare fungerar Heidi Lindqvist. Skolskjutsarna sköts enligt kommunens avtal. 9. Information Wilma fungerar som en informations- och kontaktlänk till hemmen men också e-posten har en betydelsefull roll. Skolan informerar månadsvis på Wilma om aktuella händelser och härtill skickar klassläraren veckobrev efter behov. Viktigt är att upprätthålla en regelbunden kontakt med hemmen. Inom skolan sker informationen via personalmöten, e-post, Wilma och i den vardagliga kontakten i skolan. DET ÄR DU DET ÄR JAG DET ÄR VI TILLSAMMANS SOM SKAPAR TRIVSELN 20