Lokal kvalitetsplan för förskolan i Östra Färs 2016

Transkript

1 Lokal kvalitetsplan för förskolan i 2016 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef

2 enheten består av förskola, skola och fritidshem i Lövestad Trygghet, respekt, empati, öppenhet och bemötande samt förståelse för olikheter är honnörsorden i enhetens värdegrund. Vi visar det genom att låta barnen ta ansvar och vara delaktiga i sitt lärande. Vi skapar trygghet genom tillit, fasta rutiner och mentorskap. Arbetet med KRAFT och Stegvis ger genomslag vad gäller empati och respekt för varje enskild individ. Inom vår förskola klarar vi att möta föräldrarnas behov av omsorg. Det sker ett bra arbete i förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen. Därför känns det bra när vi får enkätresultat som visar att barnen i stor utsträckning anser att de får den hjälp de behöver samt att de tycker att deras förskola, skola och fritidshem är bra. Det finns ingenting som inte kan bli ännu bättre och därför har vi i vår kvalitetsplan satt upp nya för utveckling. Vi utvecklar våra för att våra barn och elever ska erhålla god kvalité på undervisningen i förskola/skola och därmed få bra lärandemiljö för att alla elever ska nå kunskapskraven. har skolråd där elever, föräldrar och personal ingår. Området har även ett aktivt föräldraråd som har regelbundna möten. Lövestad förskola Till grund för den lokala arbetsplanen ligger Förskolans läroplan LpFö98:10, samt Familjenämndens mål, resultat från barn- och föräldraenkäter, FOKUS 2020 och utvärdering. Under det gångna året har förskolan arbetet med pedagogisk dokumentation som utvecklingsområde. Barnenkäternas resultat visar att vi behöver utveckla barninflytandet. Lövestad förskolas största satsning under året är deltagande i Högskolan Kristianstads forskningscirklar med rubrikerna Naturvetenskapernas didaktik, Språk och kommunikation och Förskolans yngre barn. För att möta föräldrarnas önskemål om barnens deltagande i uteverksamheten, har vi ändrat inriktning på Kastanjens uteverksamhet att gälla alla äldre barn samt utökat antal dagar. har en arbetsgrupp inför ombyggnationen. Gruppen träffas kontinuerligt och ombyggnationen är nu avslutad. Skolan flyttade in i sina nya lokaler i februari 2015, förskolan flyttade in i augusti 2015, expeditonen januari Den 4 mars 2016 har vi stor invigningsfest av förskola, skola,, fritidshem, bibiliotek och idrottshall. Lövestad förskola har totalt 70 barn inskrivna.

3 Politiskt mål Sjöbo kommuns Förskolor, skolor, fritidshem Förskolespårets Ett gott liv och en aktiv fritid Sjöbos invånare erbjuds ett gott liv i livets alla skeenden. Här finns ett rikt och varierat kulturliv. Det är nära till god vård och omsorg för alla i kommunen. Sjöbo erbjuder en aktiv fritid. Naturen och tystnaden finns nära för alla. Idrott i en god idrottsmiljö finns för barn, unga och vuxna. Folkhälsan blir allt bättre. Kultur för alla barn Alla barn i förskolan skall årligen erbjudas kulturutbud från professionell yrkesutövare. Vi kommer att följa Sjöbo kommuns Kulturplan, för att barnen ska ta del av planen genom professionella yrkesutövare. Nyckelpersonerna från Tidig insats gruppen ska stötta i arbetslaget när det gäller arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. Visa på aktiviteter på vad familjer kan göra på tu man hand. Exponera broschyrer etc. som visar på vad som finns runt i vår närmiljö att göra. Utveckla utevistelsen på gården. Arbeta med avslappning i barngrupperna. Politiskt mål Sjöbo kommuns Förskolor, skolor, fritidshem Förskolespårets Tillgänglighet och delaktighet Alla kommuninvånare känner sig delaktiga i samhället och i samhällets utveckling. Alla har möjlighet att ta del av det som bjuds och kan påverka utbudet. I Sjöbo är det nära till beslutsfattare och korta beslutsvägar. Det är lätt att hitta rätt i samhället och i livet. Indikator Nöjd inflytande-index ska förbättras Ungdomsrådet Ungdomsrådet skall vara remissinstans gällande frågor som berör verksamhetsförändringar inom våra skolor och fritidsverksamheten. Ungdomsrådet kommer att bjudas in till FÖRE-gruppen där förskolechef från deltar. Ungdomsrådet bjuds in för att vara med och planera invigningen av Lövestad förskola den 4 mars Skolrådet består av representanter från elever, elevhälsa, föräldrar från förskola/skola samt rektor/förskolechef. Skolrådet träffas två gånger per termin. För att få högre svarsfrekvens och fler synpunkter ska brukarenkäten (Föräldraenkäten) erbjudas att genomföras i samband med utvecklingssamtal och föräldramöten. Använda SMS-tjänsten för information till föräldrarna så att alla får det lättillgängligt. Hjälpa föräldrarna att prenumerera på blogginlägg så att de lätt kan ta del av vår verksamhet. Personalen ska bjuda in IKT att leda workshops kring Itverktyg så det blir lättare att använda i vardagen.

4 Politiskt mål Sjöbo kommuns Förskolor, skolor, fritidshem Föreskolspårets Förskolespårets Förskolespårets Arbeta fram syfte och rutin kring bloggen i samband med dokumentationen av verksamheten. Barnens förutsättningar står i centrum Alla barns och ungas unika egenskaper och förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap och färdigheter är ständigt i fokus i skolarbetet. Barnen har stor delaktighet och stort inflytande. Barn gör rätt om de kan Synsättet att "barn gör rätt om de kan" skall prägla våra verksamheter. Tidig insats i samverkan Synsättet ska prägla våra verksamheter. FOKUS 2020 Inkludering Vi ska använda oss utav Bra strategier för barn i behov av särskilt stöd, sammanställning av metoder/bemötande mm Alla ska sätta upp ett personligt åtagande för FOKUS 2020 Inkludering. Målsättningen är att utifrån våra möte med barnhälsan färdigställa vårt häfte om Lyckosamma strategier och använda detta i vår verksamhet. FOKUS 2020 Lärprocesser Vi ska arbeta enligt Lyckosamma strategier för, sammanställning av goda erfarenheter. Alla ska sätta upp ett personligt åtagande för FOKUS 2020 Lärprocesser. Vi har pedagoger som deltar i forskarcirklar kring språk, naturkunskap och de yngre barnen. Dessa fortsätter under våren. Under hösten 2016 utgå från idéer från våra forskare när vi skapar våra lärmiljöer/processer Barninflytande Med hjälp av bilder/foto reflektera tillsammans med barnen kring vad vi gjort, vad de tyckte och vad de har lärt sig. Planera in en aktivitet eller del av dag då och då barnen har bestämt vad som ska göras. Efter aktiviteten reflekterar man hur det gick, hur det kändes och vad de har lärt sig. Prata med barnen om vad det innebär att bestämma, ta ansvar för det som är bestämt.

5 Politiskt mål Sjöbo kommuns Förskolor, skolor, fritidshem Förskolspårets Hög Kvalité på den pedagogiska verksamheten Sjöbos pedagogiska verksamhet utvecklas ständigt. Nya pedagogiska rön fångas upp och appliceras i förskolarbetet. Detta ger hög kvalitet på utbildningen och kontinuerlig förnyelse inom hela förskolområdet i Sjöbo. Indikatorer Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Andelen elever som når kunskapskraven i alla ämnen ska öka. Kollegialt lärande Kollegialt lärande ska genomsyra allt pedagogiskt utvecklingsarbete FOKUS 2020 Värdegrund PRIO; utvecklingsområdet för 2016 blir Värdegrund Vi har tillsammans, genom Lärande samtal, tagit fram fem underrubriker för vår gemensamma värdegrund. Dessa fem underrubriker kommer att förankras/bearbetas på APT för personalen. Att förankra värdegrunden hos barnen genom samtal kring underrubrikerna vid Stegvissamlingar etc. Synliggöra avvikelser från vår värdegrund genom att skriva avvikelserapporter. Detta kommer vi att göra mellan personalbarn under våren och mellan personal/barn/barn/ föräldrar under hösten. Vi kommer att presentera detta på höstens föräldramöte. Lärande samtal har en Processgrupp som planerar de lärande samtal som ska genomföras. Filmning Vi ska filma oss själva i undervisningen

6 Politiskt mål Sjöbo kommuns Förskolor, skolor, fritidshem Förskolspåret IKT Alla barn/elever och pedagoger ska aktivt använda digitala verktyg som en naturlig del i sin dagliga verksamhet/undervisning. Under kommer inspirationstillfällen att erbjudas all personal: det kan vara föreläsning, workshop eller liknande. pedagoger med spetskompetens inom aktuella ämnen att erbjuda kurser/ handledning utifrån aktuella önskemål från individ eller arbetsgrupp. Vi ska: Ordna tangentbord till våra Ipads Lära oss att ladda ner appar enligt det nya systemet Vi ska ta mer hjälp IKT:ket Alla ska sätta upp ett personligt åtagande för IKT. Vi ska skapa en god rutin, vem, vad och när, för vad som läggs ut i bloggar respektive edwise Vi ska erbjuda hjälp till alla föräldrar på föräldramöten, samtal, vid hämtning och lämning, så att nyttjandet av edwise blir bättre På förskolebloggen ska det läggas nya inlägg minst en gång i veckan.

7 Typ av dokument Arbetsplan Rubrik Upprättad av Ledningsgrupp och arbetslag Fastställd/godkänd av Rektor Förskolechef Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Mångfald och valfrihet Nivå Reviderad av Birte Nilsson, barn- och elevstödsamordnare Utgåva/datum Giltig fr o m Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Från den 1 januari 2009 finns bestämmelser om detta dels i 14 a kap. Skollagen (1985:1100), dels i de delar av Diskrimineringslagen (2008:567) som rör utbildningsområdet. Det finns också en Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar att diskrimineringslagen följs. Diskrimineringsombudsmannen, Box 3686, Stockholm Telefon: Texttelefon: E-post: Barn och elevombudet (BEO) ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. De utreder bland annat anmälningar om kränkande behandling. Barn och Elevombudet, Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm Telefon: E-post: beo@skolinspektionen.se; Den som är elev, förälder eller arbetar inom skolan och vill få råd kan kontakta BEO:s jurister direkt, läs mer om det på BEO:s hemsida Tillsammans förbjuder diskrimineringslagen och skollagen diskriminering och kränkande behandling. De kräver att varje verksamhet: arbetar målinriktat för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter arbetar målinriktat för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och trakasserier av barn/elever utreder diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar som äger rum (vid återkommande kränkande behandling räknas det som mobbning) och åtgärdar det som har hänt varje år upprättas en plan, med deltagande av barn/elever, med översikt över de som behövs för att förebygga och förhindra diskriminering, kränkande behandling och trakasserier av barn/elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning och ålder Mål: Alla barn och elever skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till en skola som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Gällande lagar ska vara kända av alla Gällande normer och regler ska vara kända av alla och arbetas fram gemensamt mellan pedagoger och barn Gällande konsekvenser ska vara kända av alla

8 Aktiviteter för Barn- och elevhälsa ska vara en stående punkt på samordningsmötets dagordning Förskolechef/Rektor har en nyckelroll när det gäller att forma den atmosfär och de normer som ska gälla på arbetsstället. Förskolechef/Rektor ansvarar för att organisera och att rutiner utarbetas. Upptäcka För att tidigt upptäcka diskriminering och kränkningar skall all personal ha fokus på elevernas språkbruk och beteendemönster samt uppmärksamma miljöer som "inbjuder" till missförhållanden. Utreda och åtgärda 1. Barn/elever och mentor försöker lösa problemet 2. Eventuell anmälan om Kränkande behandling. Se blankett 3. Föräldrarna informeras 4. Arbetslag/elevstödsamordnare konsulteras och eventuellt åtgärdsprogram upprättas. Vid mobbning följer vi Olweus arbete mot mobbning Rutin finns för vid kränkande behandling. 5. Skolledningen informeras 6. Anmälan till socialtjänst/polis Ansvar Förskolechef/ Rektor All personal Mentor/ arbetslag/ Barn- och elevstödsamordnare/ rektor Kartläggningsmetoder Enkät, Olweus Tillbudsrapporter Enkäter, kvalitetsarbete Kartläggning av inne- och utemiljö Loggbok Egenkontroll Regelbundna planerade samtal Frånvarorapportering Gemensamma aktiviteter för förskola, skola och skolbarnsomsorg All personal skall regelbundet arbeta med etik och etiska förhållningsregler utifrån barn/elevers stigande ålder och mognad. All personal Litteratur, läromedel och material granskas utifrån diskrimineringsgrunderna. Arbetslag Arbete i tjej- eller killgrupper skall ske vid behov och kan initieras av elever eller personal Kartläggningar och observationer skall genomföras på skolan för att upptäcka enskilda problemsituationer samt brister i arbetsmiljön som kan påverka förekomst och omfattning av kränkningar Arbetslag/ Elevhälsan All personal Aktivitet Förskola Regelbundna samtal med hjälp av STEGVIS och START Mentor Aktivitet Skola Vid läsårsstart skall genomgång av och diskussion kring Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ske i mentorsgrupperna och på föräldramöten. Inför varje nytt läsår skall de skriftliga ordningsreglerna och skolans förhållningssätt diskuteras och eventuellt revideras. Barn/elever/m entorer Elevråd Rektor Mentorer

9 Rastvärdar ska schemaläggas för särskild tillsyn i och runt skolans område. Mentor KRAFT-möten skall hållas regelbundet. Mentor Ta hänsyn till elever som av religiösa skäl inte har möjlighet att delta i undervisningen på religiösa helgdagar. Elevrådet skall ha möte minst en gång per månad där likabehandling och antimobbning finns med som fasta punkter på dagordningen. Aktivitet Skolbarnsomsorg Inför varje nytt läsår skall de skriftliga ordningsreglerna och skolans förhållningssätt diskuteras och eventuellt revideras. Mentor Elevstödsamordnare Rektor Mentor Vid skolans läsårsstart skall genomgång av och diskussion kring Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ske i fritidshemmet och på föräldramöten Barn/elever/m entor Elevråd KRAFT-stund skall hållas regelbundet Mentor Åtgärder 2016 Förskola Förskolornas gemensamma för utveckling och prioriterade områden 2016: Förskolans arbetslag Följa ovanstående gemensamma aktiviteter samt aktiviteter för förskolan. Vi ska använda oss av observation/kartläggning som synliggör vilka barn som får mycket/lite uppmärksamhet av oss pedagoger. Vi ska sedan diskutera resultaten på våra reflektionsmöten, för att kunna ta fram nya för likabehandling i sin helhet. Trivselenkätens kommentarer ska analyseras för nya Läsa Genuspedagogik av Kajsa Svaleryd Åtgärder 2016 Skola skolbarnsomsorg Skolornas och skolbarnsomsorgernas gemensamma för utveckling och prioriterade områden 2016: Vi ska följa ovanstående gemensamma aktiviteter, skolans och fritidshemmets aktiviter. Levandegöra likabehandlingsplanen genom att t ex läsa böcker, tidningar och se nyheter som handlar om olika etniciteter, funktionshinder, utanförskap, mobbning mm Likabehandlingsplanens innehåll ska diskuteras på ett elevrådsmöte. Vi är fler vuxna ute på rasterna för att kunna mota konfliker och lösa konfliker snabbt. Vi kommer ha rastaktiviteter två dagar i veckan där syftet är att alla ska ha en meningsfull rast. Människan genom tiderna- tillsammans är vi starka blir rubriken på läsårstemat under våren och KRAFT-galan i juni månad. En dag i veckan har hela skolan gemensam rast där åk 6 håller i en rastaktivitet. Vi ska lära ut enkel konflikthantering. Vi har tillsammans tagit fram fem underrubriker för vår gemensamma värdegrund. Underrubrikerna är; trygghet, respekt, empati, öppenhet och bemötande samt förståelse för olikheter. Dessa fem underrubriker kommer att bearbetas på KRAFT-lektionerna. Skolans arbetslag

10 Enkäter: Under oktober månad genomförs den kommungemensamma enkäten för förskolans 4-5 åringar och elever i åk 2 och åk 5. Under november månad genomförs Olweusenkäten. Uppföljning Arbetsplanen revideras tillsammans med barn/elever i november/januari Barn- och elevstödsamordnare Vad betyder orden och begreppen? Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering Diskriminering är att ett barn eller en elev, eller en särskild grupp, behandlas sämre än andra utifrån skäl som har samband med diskrimineringsgrunderna. I förskolan/skolan är det bara huvudmannen (familjenämnden) eller personalen som kan diskriminera eftersom det krävs någon form av makt för att kunna missgynna någon på det sättet att det blir diskriminering. Det finns direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av ett barn eller en elev som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En skola får till exempel inte neka att ta emot en elev på grund av dennes sexuella läggning. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika. Det kan finnas regler som verkar neutrala men som utifrån diskrimineringsgrunderna får en diskriminerande effekt. Om exempelvis alla elever serveras samma mat diskrimineras i praktiken de elever som av religiösa skäl behöver annan mat. De sju diskrimineringsgrunderna som diskrimineringslagen anger är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till detta. Kränkande behandling kan vara: Fysisk (slag knuffar) Verbal (hot, svordomar, öknamn) Psykosocial (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, bilder/meddelanden på olika sociala medier) Kränkande behandling kan ske vid enstaka tillfällen eller vara återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling. Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Hbtq = homosexuella, bisexuella, transpersoner och queer

11 Queer är ett svårdefinierbart begrepp för ett sätt att se på samhället genom att ifrågasätta normer, framför allt könsnormer och sexuella normer. Det kan även vara en identitet där personen försöker eftersträva att inga normer ska begränsa ens liv. Ordet används framför allt som centralt begrepp inom queerteori. Queer är ett förhållningsätt som kritiserar heteronormen. Queer kan användas som ett sätt att beskriva sin sexuella läggning och kan då betyda att man inte bryr sig om vilket kön man blir kär i/attraherad av, eller att man inte kan/vill definiera sin sexuella läggning inom de traditionella begreppen.