Barn- och utbildningsnämnden Nybodabergets förskolor Kardemumman, Farmarstugan, Njupkärr, Loket, Tärningen, Ringen, Bergfoten

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Nybodabergets förskolor Kardemumman, Farmarstugan, Njupkärr, Loket, Tärningen, Ringen, Bergfoten Enhetsplan september läsåret 2014

2 Innehåll 1 KVALITETSARBETE INOM BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN LÄSÅRETS VERKSAMHET PERSONAL ANALYSOMRÅDEN OCH METODER ANALYSOMRÅDEN METODER... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 5 RESULTAT LÄSÅRET 2013/14... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 6 SAMMANFATTANDE ANALYS ENHETENS STARKA SIDOR OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN STARKA SIDOR UTVECKLINGSOMRÅDEN OMVÄRLDSANALYS MÅL OCH AKTIVITETER FÖR IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN LÄSÅRET 2014/ NORMER OCH VÄRDEN... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 8.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE BARNS INFLYTANDE... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 8.4 FÖRSKOLA OCH HEM... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 8.5 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET.. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 8.6 UPPFÖLJNING OCH UTVECKLING FÖRSKOLECHEFENS ANSVAR... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 9 NÄMNDMÅL ATT UPPNÅ FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. 10 EKONOMI... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. BUDGET 2014 (TABELLEN UNDER ARBETE)... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT. ÅRSBUDGET FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.

3 11 BILAGOR PLANER OCH POLICYS SOM STYR ENHETENS VERKSAMHET ENHETENS ÅRSHJUL

4 1 Kvalitetsarbete inom Barn- och utbildningsförvaltningen Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå inom Barn-och utbildningsförvaltningen bedrivs läsårsvis enligt följande: 4 September Enhetsplan lämnas in. Enhetsplanen tar sin utgångspunkt i föregående läsårs resultat, och utifrån en analys anges mål och aktiviteter för högre måluppfyllelse. Fokus ligger på de nationella målen. Dessutom anges hur man arbetar med nämndmålen för innevarande budgetår. Budget för innevarande budgetår redovisas. Februari Reviderad enhetsplan lämnas in. Det som är nytt sedan augustiplanen är nya nämndmål, en ny budget för innevarande budgetår och eventuella förändringar utifrån dessa. Februari Verksamhetsberättelse med bokslut för genomfört budgetår lämnas in. 2 Läsårets verksamhet Syfte Förskolan vilar på demokratins grund. Utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Förskolan i Tyresö arbetar på ett sätt som främjar inkludering av alla barn ett arbets- och synsätt som går under namnet En skola för var och en. I Nybodabergets enhet finns 7 förskolor: Njupkärrs förskola, Kardemumman, Farmarstugan, Bergfotens förskola, Tärningen, Loket och Ringen. Under 2014 byggs en förskola på samma tomt som Njupkärrs skola och Njupkärrs förskola. Förskolan byggs med 6 avdelningar vilket får till konsekvens att Tärningens förskola läggs ner och barn och personal flyttar till den nya förskolan som kommer att heta Njupkärrs förskola. Nuvarande Njupkärrs förskola kommer också att flytta in i de nya lokalerna vilket också avdelningen Killingen, som idag tillhör Kardemumman men har sina lokaler i en hyrd lägenhet, kommer att göra från och med 1/ Förberedelser för flytt och förberedelser inför starten av den nya förskolan kommer att vara intensiva under hösten Enhetens förskoleorganisation: 4

5 5 Rektor och förskolechef för Nybodabergets förskolor och skolor Bertil Wennström Bitr förskolechef för Ringen, Loket, Tärningen och Njupkärrs förskolor Catarina Holmberg tom 26/ Från och med 1/12 är Anetta Twinhagen ny biträdande förskolechef inom enheten. Bitr förskolechef för Bergfoten, Farmarstugan och Kardemummans förskolor Päivi Derko Volymuppgifter barn Vi har mellan barn tillsammans på våra 7 förskolor. Från och med 2015 har vi 6 förskolor men ungefär samma barnantal. 3 Personal Vi har förskollärare på samtliga förskolor och en välutbildad barnskötargrupp. Önskvärt vore att vi hade fler förskollärare i organisationen. Lokalerna är av skiftande kvalitet och vissa förskolor behöver rustas mer än andra. Vissa förskolor har tex problem med ventilationen och andra med buller. Den nya förskolan kommer att höja vår lokalstandard avsevärt. Samtliga förskolor saknar trådlösa nätverk vilket försvårar arbetet med digitala läromedel. Kostnaden för en utbyggnad av nätverken är för stora för att verksamheten ska kunna bekosta den investeringen. (Under första halvåret 2015 kommer utbyggnad att ske av trådlösa nätverk) Volymuppgifter personal (september 2014) Pedagogisk personal antal årsarbetare* * Avser samtlig personal som arbetar direkt med barnen/eleverna och inkluderar elevassistenter och specialpedagoger. 4 Analysområden och metoder Analysområden Analysen tar sin utgångspunkt i läroplan för förskola Lpfö 98 (reviderad 2010) och analysen har gjorts utifrån de övergripande målen i kapitel 2 Mål och riktlinjer under rubrikerna nedan: ,8 4.1 Normer och värden I vår enhet använder vi oss av vår värdegrund/kultur som är framtagen för Barn och utbildningsförvaltningens samtliga verksamheter. Värdegrunden bygger på våra styrdokument och ger en tydlig riktning för våra verksamheter i dokumentet En skola/förskola för var och en. Vi har mätt vårt värdegrundsarbete via en enkät och utifrån den gjort analyser och satt mål på arbetsplatsträffar. Utifrån materialet Vännerna i Kungaskogen arbetat praktiskt med 5

6 6 värdegrunden i barngrupperna. Varje förskola har en utarbetad plan mot kränkande behandling. Enligt Brukarundersökningen 2014 fråga 16 Förskolan arbetar medvetet mot kränkande handlingar som tex mobbning såg vi se ett sjunkande resultat på alla förskolor förutom två! Mål och aktiviteter Fokus på detta arbete i barngrupperna och värdegrundsarbetet måste lyftas på APT. Arbetet följs upp med en utarbetad enkät som mäter de mjuka värdena i organisationen. Samma enkät kommer att användas under några år framåt för att vi ska kunna följa utvecklingen vilket möjliggör att vi kan rikta våra insatser där de bäst behövs. 4.2 Utveckling och lärande Våra bitr. förskolechefer och vår pedagogiska handledars huvuduppgift är att verka för att utveckla lärandet i organisationen. Tillsammans skapar de ett tydligt lärande uppdrag för den pedagogiska handledaren vid utvecklingsarbete med arbetslagen. Pedagogisk dokumentation är då nödvändigt för att vi ska kunna synliggöra utveckling och kunna styra vår verksamhet framåt och därför är det ett prioriterat område för våra förskolor. Med hjälp av den pedagogiska handledaren ökar vi pedagogernas kompetens inom området pedagogisk dokumentation. Vår pedagogiska handledare har arbetat med nätverksgrupper med förskollärare och drivit en barnskötarutbildning 2 ggr/termin á 3 timmar där fokus varit pedagogisk dokumentation. Förskolornas planeringsdagar/utvärderingsdagar organiseras så att förskolorna kan berika varandra med erfarenhet och kompetens Nätverksgrupper inom samma förskola, en från varje avdelning, är ytterligare ett sätt att utveckla lärandet. Gemensamma APT för förskolorna (CH:s för sig och PD:s för sig). Tid finns varje vecka för varje arbetslag att reflektera/planera tillsammans. Mål och aktiviteter Använda ett gemensamt utvecklingssamtalsdokument vt-15 som är utvecklat av en arbetsgrupp inom organisationen. Dokumentet utvärderas våren 15. Vi ska fokusera på förskollärarens ansvar och ledarskap lå i förhållande till arbetslagets ansvar En extern föreläsare kommer under hösten att föreläsa om arbetslagets respektive förskollärarens ansvar med uppföljning via vår pedagogiska handledare. 4.3 Barns inflytande Med hjälp av ett tydligt pedagogiskt år startar vi höstarna med att spana på barnens intressen och samspel i gruppen. Utifrån spaningen med pedagogisk dokumentation utformar vi verksamheten utifrån barnens intressen och behov. Vi strävar efter att förändra förskolans miljö utifrån hur barngruppen utvecklas under verksamhetsåret. Pågående arbete under lå med fortsättning kommande år är Miljö och material i förskolan. Pedagogerna observerar barngruppens behov av en stimulerande och utmanande miljö och hur den kan vara lärorik. Med hjälp av observationer och samtal med barnen kan förskolans miljö utvecklas. 6

7 Andra aktiviteter för att öka barnens inflytande är att pedagogerna besöker varandras förskolor för att titta på varandras verksamheter och få inspiration och idéer. 7 Matråd (barn och pedagoger diskuterar tillsammans med husmor om maten i förskolan) är ett stående inslag som Barnråd där barn och pedagoger diskuterar verksamheten, protokoll skrivs. Mål och aktiviteter Inga specifika mål men fortsätta på de påbörjade aktiviteterna. 4.4 Förskola och hem Tilliten mellan förskola och hem bygger vi med hjälp av goda dagliga kontakter, barnsamtal och tydlig och synlig dokumentation av förskolans dagliga verksamhet utifrån förskolans läroplansmål. Föräldramöten är ytterligare ett komplement till att bygga goda relationer mellan förskola och hem. Exempel på aktiviter för att stärka samarbetet mellan förskolan och hemmen är: >Föräldramöten där vi visar konkret hur vi arbetar på förskolan tex matematik (pärlplattor), språk (flanosagor, sånger, rim och ramsor) etc. >Luciafirande >Gårdsfixardag > Drop In med fika, utställningar och samtal. >Föräldraråd på kvällstid eller på morgonen. >Vi firar förskolans dag med föräldrar på gården med egen picknick. >Utvecklingssamtal varje termin och vi erbjuder föräldrar att vara med i verksamheten under en dag eller en del av dag. > Skriftlig föräldrainformation från bitr förskolechef ngn gång/termin. >Månadsbrev från pedagog från avdelning till föräldrar. >Hemsida att tillgå. >Samtal vid lämning och hämtning (hallsituationen) Mål och aktiviteter Via den nya samtalsmallen utveckla utvecklingssamtalet. 4.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Övergångsplaner finns för arbetet med att skola in blivande förskolebarn i förskoleklassen med fritidshem. Samverkan består både av besök i skolan för förskolans barn och med informationskvällar för vårdnadshavarna om skolan med förskoleklass och fritidshem. Ibland finns organiserade besök från skolans äldre elever där de t ex läser sagor för de yngre barnen. 4.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Verksamheten följs upp med hjälp av olika typer av utvärderingar. Brukarenkäten är en källa till vetande om hur brukarna uppfattar verksamheten. Utifrån brukarenkäten görs årligen handlingsplaner. Arbetslagen utvärderar sina insatser på planeringsdagar höst och vår och där även hela förskolan utvärderar hela sin verksamhet. 7

8 8 Arbetet utvärderas kontinuerligt på reflektionstid som finns planerad under året. Vår pedagogiska handledare är med och stöttar och leder reflektionsstunder i olika arbetsgrupper. I medarbetarsamtalet följs den enskilda pedagogens arbete upp. De två bitr. förskolecheferna finns med i en grupp för Tyresös bitr. förskolechefer som träffas regelbundet för utvärdering och utveckling av Tyresös förskolor. Övriga uppföljningar och utvärderingar görs via kommunens egna granskare som utvärderar verksamheterna och medarbetarenkäter. Skolinspektionen inspekterade Tyresös förskolors verksamhet våren Det finns mallar som pedagogerna använder sig av för observation på barn eller barngrupp/verksamhet, utvecklingssamtalsdokument och en verksamhetspärm (där all pedagogisk dokumentation sparas så att föräldrar kan ta del av verksamheten). Varje avdelning har en en speciell plats/vägg på avdelningen där alla pedagogisk dokumentation visas för föräldrar/pedagoger/barn. Den pedagogiska handledaren följer upp arbetet i verksamheten tillsammans med både pedagoger och de bitr. förskolecheferna. 4.7 Förskolechefens ansvar Den bitr. förskolechefen verkar som pedagogisk ledare och chef för personalen och har det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i sin helhet. Det systematiska kvalitetsarbetet är ett ansvarsområde för den bitr. förskolechefen. Mål och aktiviteter Under läsåret är ett fokus det systematiska kvalitetsarbetet och att bevaka att systematiken påverkar kommande års utvecklingsområden vid planeringen. 5 Sammanfattande analys Enhetens starka sidor och utvecklingsområden 5.1 Starka sidor Våra förskolor har kompetenta pedagoger med stor erfarenhet som vill utveckla sig vidare inom yrket. Stort intresse finns för förskolelyftet. Av medarbetarna är drygt hälften förskollärare (minst en förskollärare/ avdelning) En pedagogisk handledare på 60 % finns i organisationen som bland annat kompetensutvecklar våra barnskötare. Bra utemiljöer med närhet till skog och andra naturområden. Bra mat för barnen med stort inslag av ekologiska livsmedel. Ett tätt samarbete mellan förskolorna och mellan de bitr. förskolecheferna och den pedagogiska handledaren. 5:2 Utvecklingsområden Tydligöra förskollärarnas ansvar/ledarskap enligt Lpfö 98/10 och skollagen Tydliggöra hela arbetslagets ansvar. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas. 8

9 6 Omvärldsanalys 9 Våra brukare till förskolorna ställer allt högre krav på kvalitet. Att då ständigt utveckla vår kvalitet utifrån våra brukares behov och önskemål blir en del av vår arbetsvardag. I det perspektivet blir det systematiska kvalitetsarbetet viktigt för att vi ska kunna fortsätta att utvecklas. Pedagogik i fokus och kompetensutveckling I och med den nya läroplanen för förskolan har fokus flyttats från omsorg till inlärning och det livslånga lärandet. Det ställer krav på förskolans innehåll likväl som på material. Förskolan bör också anpassas till den digitaliserade värld som finns i vår vardag. Pedagogisk dokumentation är en hörnsten i vår verksamhetsutveckling. Attrahera personal till förskolan Kommunen står inför en stor utmaning vad gäller personal inom förskolan. Kommande pensionsavgångar och ett ökat krav på kompetens hos medarbetarna ställer stora krav på förvaltningen. Fler förskollärare behövs, men eftersom tillgången på dessa är begränsad bör olika åtgärder sättas in. Ett exempel på åtgärd är att tydligt kommunicera möjligheten att underlätta deltagande i Förskolelyftet som förvaltningen arbetat fram. En tydligare identifiering av förskolan som verksamhetsområde från central nivå kan vara en annan åtgärd. Bristen medför att lönerna har stigit kraftigt vid nyanställningar. Möjlighet Fyra lärosäten i Stockholmsregionen ökar utbildningsplatserna på förskollärarutbildningen med 220 platser mellan åren Detta kan på sikt påverka rekryteringsbasen positivt. 7 Nämndmål :1 Normer och värden Miljö. Miljön i Förskolan ska vara trygg, inkluderande och inspirerande. Det gäller såväl fysisk trygghet som den psykosociala miljön. Mobbning får inte förekomma och alla barn ska bli sedda och känna sig trygga. Miljön ska präglas av arbetsro och bidra till lust att lära och utvecklas. Samtliga barn ska vara trygga i förskolan. Nämndmål Upplevelsen av trygghet ska öka. Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Indikatorer: Hur mäter vi - En plan mot kränkande behandling finns aktuell på alla förskolor. - Vi arbetar utifrån Tyresös värdegrund En skola/förskola för var och en - Föräldraenkät: Mitt barn är tryggt i förskolan Ingångsvärde 2014: - Snittresultatet på enheten är 95 % för stämmer bra. 9

10 måluppfyllelsen? - Mäts via föräldraenkäten 10 Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? - På utvecklingssamtalen med den enskilda vårdnadshavaren och vid den dagliga kontakten. - Enkätresultaten läggs ut på hemsidan och resultatet anslås på avdelningarnas anslagstavlor. 7:2 Utveckling och lärande Resultat. Lärandet står i centrum för förskolan och alla barn ska ges långsiktiga förutsättningar att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. Nämndmål Lärandet ska öka i verksamheten. Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Indikatorer: Hur mäter vi måluppfyllelsen? - Pedagogisk handledning av handledare utifrån förskolornas pedagogiska uppdrag: >Reflektionstid på arbetslagsnivå >Observationer i lärsituationer >Fortbildning - Föräldraenkät: Förskolan arbetar med att utveckla barnens språk Ingångsvärde 2014: - - Enhetens snittresultat är 83 % för stämmer bra. - Föräldraenkät: Förskolan arbetar med att få barnen att förstå matematik Ingångsvärde 2014: - Enhetens snittresultat är 71 % för stämmer bra. Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? - Bitr förskolechefer och pedagogisk handledare ansvarar för den pedagogiska handledningen och fortbildningsinsatser. - Förskollärarna har avdelningsansvaret för den pedagogiska planeringen på avdelningsnivå. - På föräldramöten och med pedagogisk dokumentation kommuniceras det pedagogiska arbetet för vårdnadshavarna för verksamheten. Kommunikatör både chef och personal. - På utvecklingssamtalen sker information på individnivå. Kommunikationen ges av ansvarig mentor. 10

11 11 7:3 Förskola och hem Delaktighet. Det är viktigt för samtliga barn och föräldrar att känna sig delaktiga i verksamheten. Genom tydlig information om vad de kan vara med och påverka och genom tillgängliga samverkanskanaler ökar delaktigheten. Delaktighet är ett förbättringsområde enligt tidigare enkäter. Nämndmål Barns och vårdnadshavares delaktighet i förskolan ska öka. Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Indikatorer: Hur mäter vi måluppfyllelsen? - Tydlig verksamhetsinformation, gemensam info på föräldramöten. - Pedagogisk dokumentation väl synlig. - På utvecklingssamtalen. - Spaning och observation av barngruppens intressen. - Föränderlig miljö utifrån barnens intressen. - Föräldraenkät: Mitt barns tankar och intressen tas tillvara Ingångsvärde 2014: - - Enhetens snittresultat är 78 % för stämmer bra. - Föräldraenkät: Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål Ingångsvärde 2014: - Enhetens snittresultat är 82 % för stämmer bra Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? - Verksamhetsinformation från både förskolans ledning och avdelningspersonal. - Pedagogisk dokumentation, spaning, observation och den flexibla miljön ansvarar förskolläraren för på avdelningsnivå. - Föräldraenkäten publiceras både på avdelningarna och på våra hemsidor. - På utvecklingssamtalen, via hembrev både från avdelningspersonalen och förskolans ledning. 11

12 12 7:4 Förskolechefens ansvar Attraktiv arbetsgivare Nämndmål Medarbetarna rekommenderar Tyresö som arbetsgivare Medarbetarnas sjukfrånvaro är lägre än fyra procent. Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Indikatorer: Hur mäter vi måluppfyllelsen? - 1. Arbeta i arbetsgruppen med: - Samverkan - Kommunikation - Tillit - Rum för debatt, reflektionstid och många olika åsikter. - Aktivt värdegrundsarbete 2. Sjukfrånvaron ligger strax över 4 %, 4,33 som snittvärde för våra förskolor, när det gäller korttidsfrånvaron. Att hantera långtidsfrånvaron arbetas med i ett projekt som HR avdelningen driver Medarbetarenkät, två gånger årligen mäter vi vårt värdegrundsarbete med en enkät. Vart annat år finns kommunens medarbetarenkät att tillgå. - Sjukfrånvaro. Ingångsvärde 2014 korttidsfrånvaron: 4,33 % - Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? - Bitr rektorer ansvarar för arbetet i organisationen med attraktiv arbetsgivare. - På APT, samverkansmöten, medarbetarsamtal och i det dagliga arbetet med vår värdegrund. 12

13 13 Budget 2015 Intäkter Försäljning Taxor och avgifter (i de fall intäkter tillfaller enheten) Anslag/ Prestationsersättning Övriga intäkter Totalt intäkter Kostnader Personalkostnader (lön+ PO) Köp av verksamhet Lokalkostnader Övriga kostnader Totalt kostnader Resultat 0 8 Mål och aktiviteter för identifierade utvecklingsområden läsåret 2014/ Utveckling och lärande Aktiviteter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Utveckling och lärande läsåret 2014/15 Aktivitet Tydliggöra förskollärarens ansvar/ledarskap enligt LPFÖ 98/10 och skollagen. Tydliggöra arbetslagets ansvar. Mål: Var ska vi befinna oss Att all personal känner till hur ansvarsfördelningen ser ut på förskolan för förskolläraren respektive arbetslaget som helhet. 13

14 om ett år? Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Extern föreläsare i ämnet och uppföljning sker i vardagen både av bitr förskolechefen och den pedagogiska handledaren. På utvärdering med all personal på APT utvärderas organisationens måluppfyllelse. I medarbetarsamtalen utvärderas den enskilda medarbetarens måluppfyllelse. Bitr förskolechefen ansvarar för att aktiviteten utvärderas på APT och i medarbetarsamtalen. Den pedagogiska handledaren ansvarar för att utveckling sker under reflektions möten. Kommunikation sker på APT och i medarbetarsamtal. Brukarna informeras på föräldramöten och vid utvecklingssamtal hur avdelningens ansvarsfördelning ser ut Uppföljning och utveckling Aktiviteter för högre måluppfyllelse och kvalitet inom Uppföljning och utveckling läsåret 2014/15 Aktivitet Det systematiska kvalitetsarbetet Mål: Var ska vi befinna oss om ett år? Aktiviteter: Hur gör vi för att komma dit? Uppföljningsmetod: Hur mäter vi måluppfyllelsen? Ansvarsfördelning: Vem ansvarar för vad? Kommunikationsplan: Hur kommunicerar vi arbete och resultat? Att vi utvecklat en systematik i arbetet med kvalitet så att vi kan analysera hur vi ska kunna fortsätta utveckla verksamheterna framåt. Utveckla vidare den pedagogiska dokumentationen. Schemalägga reflektionstid kontinuerligt och skriftligt dokumentera reflektionerna. Planeringsdagarna höst och vår används för uppföljning och analys av hur vi går vidare. På APT för respektive förskola följs arbetet upp och utvärderas. På Nybodabergets ledningsgrupp lyfts förskolans utvecklingsområden upp och implementeras i enhetens kvalitetsarbete. Bitr förskolechefen styr via schema att det finns tid för reflektion på alla förskolor. Reflektionskompetensen utvecklas i laget och med hjälp av den pedagogiska handledaren. Bitr. Förskolechefen ansvarar för att uppföljning och utvärdering sker på APT På ATP, planerings och utvärderingsdagar kommuniceras arbetet på verksamheten. På medarbetarsamtalet följs den enskilda medarbetarens arbete upp. 14

15 15 9:1 Särskilda uppdrag De särskilda uppdragen för förskola och pedagogisk omsorg som ska genomföras under mandatperioden innebär att - arbeta för ökad personaltäthet och minskade barngrupper - andelen ekologiska livsmedel uppgår till minst 30 procent Personalen är verksamhetens viktigaste resurs. I syfte att öka personaltäthet och minska barngruppernas storlek med bibehållen kvalitet styrs befintliga medel till detta. 10.Bilagor 10:1 Planer och policys som styr enhetens verksamhet I Tyresö kommuns dokument om styrprocessen definieras policy som ett kortfattat dokument som anger förhållningssätt och/eller grundprinciper för kommunens arbete inom ett visst område. En policy kan konkretiseras närmare i form av riktlinjer. Dessutom finns kommunövergripande planer respektive enhetsplaner som utförligt ska ange en handlingsplan för att nå kommunens övergripande mål inom ett eller flera områden. Rutiner ska beskriva hur arbetet inom en enhet ska ske, de ska förmodligen också beskriva hur riktlinjer ska tolkas och tillämpas? Reglementen visar vilket ansvar olika styrelser och nämnder har. Delegationsordningar visar vilket ansvar som ligger på olika funktioner i organisationen. Kommunövergripande styrdokument som är tillämpliga för barn- och utbildningsnämnden Bland de styrdokument som är kommunövergripande är det närmast följande som har en praktisk funktion att fylla under Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde: Policys Policy för upphandling (KF 2010) Risk- och säkerhetspolicy (KF 2012) Kommunikationspolicy (2011) Personalpolicy (KS 2008) Arbetsmiljöpolicy (KS 2007) Policy Att vara chef i Tyresö kommun (KS 2007) Alkohol- och drogpolicy (KF 2011) 15

16 Planer Likabehandlingsplan (KS 2013) Tillgänglighetsplan (KS 2011) Integrationsplan (KF 2007) Brottsförebyggande program (KS 2000) Klimatstrategi (KF 2010) Plan för hantering av extraordinära händelser (KF 2011) 16 Reglementen/Delegationsordningar Gemensamt reglemente för samtliga nämnder (KF 2012) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden (KF 2012) Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden (BUN 2013) Dokumenthanteringsplan för barn- och utbildningsförvaltningen (BUN 2013) Barn- och utbildningsnämndens egna styrdokument Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Tyresö kommun (BUN 2012) Bullerstrategi för förskola och skola i Tyresö kommun (BUN 2010) Verksamhetsplan för förebyggande av olyckor inom barn- och utbildningsverksamhetsområde (BUN 2006) Ansvar och arbetsgång vid kränkande behandling (BUN 2012) Riktlinjer handlingsplan mot nätmobbning (BOU 2012) Policy för elevavgifter (BUN 2011) Riktlinjer för lunch och resor i samband med PRAO och anpassad studiegång (BOU 2011) Riktlinjer om individuella utvecklingsplaner (BOU 2010) Handlingsplan samverkan skola och socialtjänst (BUN 2012) Samverkansdokument skola och socialtjänst (BUN 2013) Enhetens egna styrdokument Plan mot kränkande behandling Krisplan Nationella styrdokument Skollagen Skolförordningen Läroplan LPFÖ Enhetens årshjul Nybodabergets årshjul för kvalitets och verksamhetsuppföljning. Januari/februari Arbete med verksamhetsberättelse Enhetsplanerna publiceras på intranätet/hemsidan (början av januari) Lönegrundande medarbetarsamtal Arbete med årsbokslutet Planeringsdagar förskolan Inskolningar förskolan 16

17 Brukarundersökningen 17 Mars/april Personalplanering inför kommande läsår Barnplaceringar inför hösten Semesterplanering för öppethållande och personalsemestrar Resultatuppföljning brukarenkäten Maj Juni Planerings och utvärderingsdagar Planerings och utvärderingsdagar Augusti/september Delårsbokslut Uppdatering och genomgång av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Inskolningar Lära känna samtal Planeringsdagar förskolan Oktober/november Förberedelsearbete för enhetsplanen Barnsamtal Budget förberedelser inför 2015 Barnplaceringar inför vt 2015 December Enhetsplanen skrivs Budget utarbetas Bertil Wennström, rektor/förskolechef Nybodabergets förskolor och skolor (reviderad januari 2015) 17