LIKABEHANDLINGSPLAN. Utbildning Limhamn-Bunkeflo. Rektorsområde: Strandskolan. Definitioner

Transkript

1 Utbildning Limhamn-Bunkeflo LIKABEHANDLINGSPLAN Rektorsområde: Strandskolan Definitioner Kränkande behandling kan vara: Fysiska (tex att bli utsatt för slag, knuffar) Verbala (tex att bli hotad eller kallad hora, bög mm Psykosociala (tex att bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) Textburna (tex klotter, brev, lappar, mail, sms) Olika former av kränkande behandling: Mobbning Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Främlingsfientlighet Homofobi Mobbning Upprepning Obalans i makt Individ eller grupp som förövare Olika konkreta uttryck (fysisk, verbalt eller psykosocialt) Mobbning är när en person upplever att han/hon upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer. Diskriminering Diskrimineringsbegreppet avser negativ särbehandling och därmed kränkning av individer eller kategorier av individer utifrån olika grunder som: Ålder Kön Social status Religion Sexuell läggning

2 Alla barn och elever har rätt att känna sig trygga på Strandskolan Alla barn och elever skall med tillförsikt och glad förväntan kunna gå till skolan som kännetecknas av trygghet, respekt och ansvarstagande. Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever förstärker och förtydligar skolans ansvar. Lagen gäller from den 1 april Lagen är till för att tillvarata elevers rättigheter och betona skolans skyldighet att arbeta mot diskriminering och annan kränkande behandling. Skolan har ett särskilt ansvar för att elever som utsätts för trakasserier får den hjälp de behöver. Varje skola skall också ha en likabehandlingsplan. Lagen syftar till att värna och främja allas lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Det är förbjudet för skolans rektor eller annan personal att fatta beslut som innebär att barn eller elever utsätts för någon form av kränkande behandling. Skolan skall också övervaka att inte barn eller elever utsätter varandra för kränkande behandling. Vad innehåller lagen? Lagen innehåller förbud mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Direkt diskriminering Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar, dvs kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Indirekt diskriminering Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler mm tillämpas så att de får en diskriminerade effekt i praktiken. Instruktioner att diskriminera Ledningen för en verksamhet får inte ge order eller instruera om att någon skall diskrimineras. Trakasserier Personalen i verksamheten får inte bete sig på ett kränkande sätt gentemot ett barn eller en elev. Trakasserier blir det om kränkningarna har samband med någon av de fem diskrimineringsgrunderna, dvs kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder..

3 Lagen innehåller förbud mot annan kränkande behandling som t ex mobbning. Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Men inte befogade tillrättavisningar som har till syfte att upprätthålla ordning och en god miljö för barn och elever. De flesta handlingar och beteenden som ryms inom begreppet annan kränkande behandling, t ex misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga gärningar även om de begås av underåriga. Det är barnet eller eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Lagen innehåller förbud mot repressalier. Förbudet gäller bestraffningar av ett barn eller en elev som anmält någon för kränkande behandling eller medverkat i en utredning som gäller överträdelse av lagen. Genom den nya lagen får barn och elever förbättrade möjligheter till skadestånd för såväl diskriminering som annan kränkande behandling. Skadestånd kan utgå om ansvariga i verksamheten inte följer lagens skyldigheter. Barn och elevombudet, BEO, företräder det enskilda barnets och elevens rättigheter. BEO är knuten till Skolverket. Skolan skall utarbeta en likabehandlingsplan som beskriver hur skolans personal skall arbeta aktivt för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling. Planen skall vara skriftlig. Likabehandlingsplanen skall bl a innehålla regler för hur man visar respekt för varandra, hur personalen skall reagera om ett barn eller en elev far illa och hur du kan anmäla om det händer något jobbigt. Plan för likabehandling Lagen kräver Alla skolor, förskolor och fritidshem arbetar med att förebygga diskriminering och kränkande behandling av barn och elever Alla skolor, förskolor och fritidshem upprättar en likabehandlingsplan som varje år följs upp och ses över Även barn och elever deltar i arbetet med att ta fram en likabehandlingsplan Syftet med likabehandlingsplanen är Att aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning Att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling

4 Likabehandlingsplan Vision Förskolan, skolan och fritidshemmet skall vara en plats dit alla går med glädje och nyfikenhet. Verksamheten skall bygga på en gemensam värdegrund för Malmö stads skolor. Mål Samarbete, respekt och samverkan Samarbetet mellan skolledning, personal och elever skall präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde. Ordet respekt skall förtydligas så att alla känner till dess innebörd. Skolan skall vara en viktig arena för att motverka alla former av kränkande behandling. Alla elever skall få uppmärksamhet och känna att jag kan jag duger jag vill. Skolans samverkan med föräldrarna skall skapa optimala möjligheter för barnens och elevernas utveckling och lärande. Inflytande och ansvar Skolan skall klargöra för barn, elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav man ställer och vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och föräldrar har. Rektor har ett övergripande ansvar för att skolans arbetsformer utvecklas och så att ett aktivt barn- och elevinflytande gynnas. Lärarna skall utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande och arbetet i skolan. Barn och elever skall beredas möjlighet till inflytande och delaktighet i det kortsiktiga såväl som det långsiktiga enskilda och gemensamma arbetet på skolan. Eleverna skall ha inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Trygghet och regler Förskolan och skolan skall vara en trygg och utvecklande miljö för barn, elever och personal. Det skall det finnas tydliga normer och regler som arbetas fram gemensamt. Arbetsro skall råda, så att varje barn och elev får möjlighet att utvecklas och lära efter egen förmåga. Skolan skall ta vara på positiva normsändare och ge positiv återkoppling vid rätt beteende likaväl som att göra tydliga markeringar vid felaktigt beteende.

5 Förebyggande arbete Alla som arbetar i skolan skall visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Vidare skall alla aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig skall förekomma. Skolan skall aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning Varje händelse av kränkande karaktär skall resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Skolan har en antimobbinggrupp som består av rektor, lärare, kurator och elever som arbetar förebyggande med trygghetsfrågor på skolan. Särskilt utbildningsprogram för elever i antimobbinggruppen skall genomföras en gång per läsår. Organisation, rutiner och utbildningsprogram dokumenteras skriftligt i enlighet med skolans antimobbingplan. Elevhälsoteamet (EHT) består av rektor, skolsköterska, kurator, studie och yrkesvägledare, specialpedagog och skolpsykolog. Teamet arbetar också med förebyggande arbete i förhållande till likabehandlingsplanen. Vårdnadshavarnas medverkan i det förebyggande arbetet är en viktig länk i utvecklingsarbetet. Inom rektorsområdet finns skriftligt dokumenterad plan för föräldrasamverkan samt en informationsstrategi kring lagstiftning, skolans likabehandlingsplan och policy. Metoder Alla barn och elever medvetandegörs om vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när man upplever att man själv eller någon kamrat är utsatt eller ensam. I skolan arbetar man regelbundet med ämnet EQ efter barnens och elevernas stigande ålder och förmåga med utgångspunkt i den gemensamma värdegrunden för Malmö stads skolor. Detta sker t ex genom rollspel, övningar, diskussioner mm i syfte att stärka såväl individ som grupp. Ansvarig: Lärare Genomgång och diskussion kring delar av likabehandlingsplanen sker vid varje läsårsstart samt löpande under året i EQ. Ansvarig: Skolledare och lärare Inför varje nytt läsår utarbetas/revideras skriftliga umgängesregler och förhållningssätt för barn, elever och personal. Ansvarig: Skolledare Klassråd/motsvarande hålls regelbundet. Ansvarig: Lärare Arbete med tjej- och killgrupper skall ske vid behov och kan initieras av elever eller personal. Ansvarig: Skolledare, lärare och EHT Individuella utvecklingsplaner skrives för alla barn och elever. Ansvarig: Lärare Regelbundna utvecklingssamtal genomförs i skola. Ansvarig: Lärare Rastvärdar schemaläggs för särskild tillsyn inom skolans område. Ansvarig: Skolledning Elevvård med aktivt och målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning skall vara en naturlig del i arbetet med barn och unga. Ansvarig: EHT och lärare

6 Delar av likabehandlingsplanen skall diskuteras på föräldraforum och föräldramöten. Frågeställningar om barns, elevers, personals och vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter skall behandlas. Ansvarig: Skolledare och lärare Systematiska kartläggningar och observationer skall genomföras för att skaffa kunskap om den aktuella situationen på skolan samt för att upptäcka enskilda fall och brister i arbetsmiljön som påverkar förekomst och omfattning av kränkningar. Alla skolor skall genomföra den för Malmö stad gemensamma trygghetsmätningen som genomförs regelbundet. Ansvarig: Skolledare och lärare I den dagliga undervisningen integreras likabehandlingsplanen. Ansvarig: Lärare En grundläggande förutsättning är att likabehandlingsplanen finns lättillgänglig såväl för alla som verkar vid skolan som för barn, elever och vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen finns på

7 Upptäcka, utreda, analysera och åtgärda Utöver det förebyggande och långsiktiga arbetet med att söka skapa goda och demokratiska relationer är det viktigt att skolan har tydliga och kända rutiner för att upptäcka, utreda, analysera och åtgärda brister i miljön som utgör risk för förekomst av kränkningar. Det skall finnas rutiner för ingripanden i akuta situationer och uppföljande insatser. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever föreskriver en handlingsplikt när skolans personal får kännedom om att det förekommit kränkande behandling en utredning av händelsen bör skyndsamt påbörjas. Metoder För att tidigt upptäcka kränkningar skall All personal ha fokus på att uppmärksamma på den jargong och det beteendemönster som råder på skolan, samt Se till att miljön inte inbjuder till missförhållanden. Ansvarig: All personal Representanter till antimobbinggruppen utses bland eleverna Ansvarig: Skolledning Antimobbinggruppens uppdrag skall tydliggöras genom utbildning (för elever med uppdrag) och genom informationsinsatser (för övriga elever på skolan). Det görs en gång per läsår. Ansvarig: Skolledning, lärare och elever En brevlåda är uppsatt vid kurators rum för anonym anmälan av kränkande behandling. Ansvarig: Kurator Personal på skolan rastvaktar i rastutrymmen på skolan enligt uppgjort schema. Ansvarig: All personal Föräldrar uppmanas på föräldramöten att kontakta skolan då de upptäcker mobbing. Ansvarig: Föräldrar

8 Handlingsplan vid mobbning och all form av kränkning på Strandskolan Handlingsplan för all personal Alla vuxna som ser mobbing ingriper, om så behövs omedelbart för att förhindra fysiskt/psykiskt våld. Lös konflikten för stunden. Prata enskilt med eleven som blev utsatt: Vad har hänt? Vem är inblandad? Var skedde det? Har det hänt flera gånger? Kommer man i samtalet fram till att detta inte är en engångshändelse, utan att eleven varit utsatt vid fler tillfällen, skall man skriva ett Åtgärdsprogram vid mobbning Vidta nödvändiga åtgärder, t.ex. samtal med mobbarna (hur ett sådant samtal läggs upp beskrivs under rubriken Mobbingjourens arbetsgång samt upplägg av allvarssamtal). Uppföljning efter en till två veckor med den mobbade och mobbarna var för sig. Hur har det gått? Visar det sig att åtgärderna inte har hjälpt skall de vuxna i mobbingjouren kontaktas och åtgärdsprogrammet lämnas över. Mobbingjouren På vår skola finns det en grupp vuxna och elever som driver det arbetet mot mobbning (en antimobbning grupp). Strandskolans antimobbningsgrupp kallas för mobbingjouren. Mobbingjourens uppgift är att vara ett stöd för utsatta elever, ge råd och information vid uppkomna konflikter och hålla samtal med mobbningsoffer och mobbare, allt enligt skolans handlingsplan. Så många personalkategorier som möjligt bör ingå i mobbingjouren. Varje arbetslag representeras, samt elevhälsoteamet genom rektor och kurator. Mobbingjouren träffas en gång per vecka enligt fastlagt schema. Utbildning och samarbete med andra skolors antimobbningsgrupper bör genomföras minst en gång per läsår. Alla i gruppen har tystnadsplikt som dokumenteras genom ett kontrakt. De vuxna i mobbingjouren De vuxna i mobbingjouren handleder de elever som ingår i gruppen. De har också tillsammans med rektor ansvaret för det mobbningsförebyggande arbetet på skolan. De vuxna ansvarar för dokumentationen, d.v.s. att blanketten Åtgärdsprogram vid mobbning samlas in samt att inlämnade åtgärdsprogram följs upp i mobbingjouren och inom arbetslaget. Vidare ansvarar de för genomförandet av riktade mobbingenkäter i klasser.

9 Eleverna i mobbingjouren Eleverna i mobbingjouren skall verka som stöd för utsatta barn på skolan. Eleverna väljs in i gruppen genom intresseanmälan åtföljt av en intervju. Elever kan också handplockas för att de är mycket lämpliga för uppdraget. Eleverna i mobbingjouren har anmälningsplikt, d.v.s. skyldighet att anmäla till mobbingjouren eller annan vuxen om de får kännedom om mobbning/kränkande behandling. Eleverna utbildas i att känna igen mobbning och hur man kan stoppa den, samt i att kunna skilja på mobbning och konflikt. Utbildning sker dels genom speciella utbildningsdagar, dels genom utbyte med andra skolors antimobbningsgrupper. Ansvaret som eleverna får stegras gradvis under skoltiden, elever i skolår 8 och 9 bör vara mogna att själva tala med elever om mobbning. Varje sådant samtal förbereds dock i förväg i mobbingjouren. Övriga uppdrag för eleverna i mobbingjouren är att: Övervaka vad som sker på skolgård och korridorer. Prata med den som ofta är utanför. Få med de elever som är ensamma i gemenskapen. Ha uppsikt i matsalen. Se om någon sitter ensam eller om någon undviker att gå dit. Se till att den eleven får stöd och sällskap. Samla fakta om konfliktsituationer och diskutera dem i gruppen. Detta för att försäkra att ingen mobbning förekommer och att hanteringen blir så korrekt som möjligt. Uppsikt i omklädningsrummen vid gymnastiksalen.

10 Mobbingjourens arbetsgång samt upplägg av allvarssamtal Det arbetssätt som beskrivs här kan med fördel användas vid all hantering av mobbingproblematik på skolan. 1. Samla in fakta i ärendet. 2. Samtal med den mobbade. 3. Allvarssamtal med mobbaren/mobbarna en i taget. Samtalet ska föras av två personer, en leder samtalet och en observerar och dokumenterar. Om det anses lämpligare kan dokumentationen ske direkt efter samtalet. Avslöja inte var ni har fått er information ifrån. Börja med ledaren. Samtalet ska ha en överraskningseffekt så att de inblandade ej kan prata sig samman. Var saklig! Moralisera eller fördöm inte! Framlägg vad som är känt. Fråga ej varför. Var tydlig med att skolan kräver att mobbning/kränkning ska upphöra genast. Bestäm tid för uppföljningssamtal inom två veckor. Lägg upp samtalet enligt följande: Konstatera vilka fakta som finns. (Vi vet vad du håller på med) Tala om vad skolan anser om mobbing. Hänvisa till skollag och annan lagstiftning. Riktad uppmaning till mobbaren: Det måste bli en förändring. Vad kan han/hon göra för att förbättra situationen? Arbeta med konkreta förslag. Tala om vad skolan tänker göra. Informera om att ni kommer att följa upp vad som händer. Bestäm tid för uppföljningssamtal. Uppmana eleven att själv informera föräldrarna om detta samtal. Dokumentera samtalet. 4. Uppföljningssamtal hålls med alla inblandade var för sig. Samtalen fortsätter tills situationen blivit bra och mobbningen/kränkningarna har upphört. När mobbningen/kränkningen har upphört avslutas ärendet men bevakning sker inom arbetslaget. Om mobbningen/kränkningen ej har upphört kontaktas föräldrar och nya samtal genomförs. Glöm inte att informera den utsatte först. Om alla dessa åtgärder ej ger resultat görs dels en polisanmälan och dels en anmälan till socialtjänsten av rektor.

11 Långsiktig uppföljning, utvärdering och revidering Likabehandlingsplanen skall årligen följas upp och utvärderas av skolans personal tillsammans med barn, elever och deras vårdnadshavare. Det är angeläget att både gjorda insatser och likabehandlingsplanen som helhet följs upp för att säkra att gjorda insatser och planens värdegrundsuppdrag fullföljs. Uppföljning och utvärdering sker i personalmöte, elevrådsmöte och i föräldraforum. En utvärdering skall ligga till grund för planering av det kommande årets arbete. Utvärderingen, i form av en lägesanalys, skall i huvudsak innehålla en redogörelse över vilka åtgärder som genomförts och vilka effekter de haft. Om åtgärderna är av långsiktig art skall i stället redovisas vilka långsiktiga effekter man förväntar sig. Utifrån en sådan analys kan sedan en bedömning göras av vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtagas. Åtgärder som planeras under året skall följas av angivna tidsramar och ansvarig för genomförande skall utses. För de åtgärder som är av återkommande eller långsiktig karaktär skall det även framgå vad som kommer att hända under året och när det skall ske. Utvärdering och resultatredovisning skall ske vid årets slut. Revidering skall vid behov göras i nästa års likabehandlingsplan. Av förordning om ändring i förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet mm SFS 2006:279 framgår av 3a att I kvalitetsredovisningen skall uppföljning och utvärdering av en sådan likabehandlingsplan som avses i 6 lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av och elever redovisas. Ansvarig: Skolledning

12 Tillsyn över lagen Statens skolverk har ett särskilt ansvar för lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Ett Barn- och elevombud (BEO) för likabehandling har inrättats. Barn- och elevombudet skriver på sin hemsida: Så kontaktar du BEO: Hur ska jag göra? Du kan antingen skriva, ringa eller e-posta. Ring till: Skolverkets växel Telefontid: mån-fre kl Skriv till: Barn- och elevombudet Stockholm E-posta: Vad ska jag tänka på? När du skriver till BEO blir ditt brev offentligt. Med det menas att den som vill kan få läsa det. Skolverket kan hemlighålla delar som rör personliga saker om dig. Följande kan vara viktigt att tänka igenom innan du kontaktar oss: Ditt namn, din adress och telefonnummer, men du kan också vara anonym. Namn och adress på skolan. En beskrivning av vad som hänt dig. Hur länge kränkningarna har pågått. Om du pratat med någon på skolan om det som har hänt dig. Har personalen i skolan eller någon annan försökt hjälpa dig? Det är även Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen för mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Handikappombudsmannen (HO) som skall se till att lagen följs.

13 Likabehandlingsplan Rektorsområde: Strandskolan Checklista Nulägesanalys/kartläggning Likabehandlingsplanen skall utgå från de lokala förutsättningarna och behoven. För att skaffa relevant underlag till detta skall en nulägesanalys/kartläggning för Strandskolan upprättas. Detta ger underlag dels för att formulera de lokala målen för likabehandlingsarbetet under det kommande året dels för att utforma relevanta aktiva åtgärder. Kartläggningen skall ha sin utgångspunkt i: Att aktivt och målinriktat främja barns och elevers lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell läggning Att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling Genomgång av checklistorna nedan kommer att genomföras av personal, elevråd och föräldraforum i slutet av varje läsår. Trakasserier och annan kränkande behandling Genomförs systematiska samtal barn/elever /föräldrar? Kartläggning av utemiljö/ var finns utsatta lägen? Kartläggning av innemiljö/ var finns utsatta ställen? Rutiner för kontakt/kommunikation vid upptäckt av kränkande behandling Riktlinjer och rutiner för hur en utredning av kränkande behandling skall gå till Rutiner för hur utredningen av kränkande behandling skall dokumenteras Rutiner för polisanmälan Rutiner för anmälan till socialtjänst Rutiner för hur skolan skall agera när kränkning uppstått Tydlig ansvarsfördelning av hur kränkande behandlig skall hanteras Akuta åtgärder Långsiktiga åtgärder Anteckningar Sker vid utvecklingssamtalen Trivselenkät genomförs en gång per läsår Se ovan Skolan arbetar efter sin antimobbingplan Se ovan Se ovan Polisanmälan görs av den som utsätts för brott, i vissa fall går det genom rektor Anmälan till sociala myndigheter sker i enlighet med socialtjänstlagen (SOL) Skolan arbetar efter sin antimobbingplan Skolan arbetar efter sin antimobbingplan Skolan arbetar utifrån sin krishanteringsplan Skolans elevhälsoteam går kontinuerligt igenom likabehandlingsplanen

14 Studieklimat, psykosocial och fysisk studiemiljö Förutsättningar för att skapa förutsättningar för att barn/elever/anställda själv skall få syn på och reflektera över föreställningar och värderingar Rutiner för att uppmärksamma barns, elevers och personals jargong. Vad beror barns/elevers frånvaro på? Anteckningar Skolan arbetar med schemalagd EQ en gång i veckan Personal träffas en gång i veckan där studieklimatet uppmärksammas Skolan arbetar utifrån sin skolkplan Är miljön tillgänglig för alla barn/elever? Ja Är ordningsreglerna utformade så att det är möjligt för barnen/eleverna att bära religiösa attribut? Ja Mottagande av barn/elever Främjas kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder? Är skolan tillgänglig för barn/elever med funktionshinder? Ja Ja Anteckningar Introduktion Finns rutiner för att informera om skolans likabehandlingsplan till nya barn/elever samt nyanställd personal? Schemaläggning Tas hänsyn till religiösa helgdagar? Hinner elever med funktionshinder förflytta sig mellan klassrummen? Anteckningar Skolan kommer utarbeta dessa rutiner under kommande läsår Anteckningar Det tas enbart hänsyn till kristna högtider Ja Betyg Finns rutiner som säkrar att bedömning inför betyg inte påverkas av elevers kön eller etniska tillhörighet, religionstillhörighet eller trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionshinder? Finns tydlig information till eleverna om vart de kan vända sig om de känner sig sämre behandlade på osakliga grunder? Ja Ja Anteckningar

15 Undervisning/pedagogisk verksamhet Finns rutiner för att granska läromedel? Anteckningar Detta gör varje lärare inför läromedelsinköp Vid en översyn av läromedel kan det vara värdefullt att fundera över: Kan något läromedel uppfattas som kränkande? Hur kan man föra en kritisk och konstruktiv diskussion kring aktuella läromedel? Förmedlar läromedlen en stereotyp bild av vissa invandrargrupper och/eller religioner? Synliggör litteraturen homo- och bisexuella personer på ett naturligt sätt? Ger läromedlen en stereotyp och normgivande bild av till exempel människor med funktionshinder? Kan exemplen som används under lektionerna varieras så att de inte osökt förmedlar en stereotyp och normgivande bild? Tillämpas genusperspektiv i utbildningen/den pedagogiska verksamheten?

16 Planerade insatser Följande insatser planeras under läsåret 2006/07 för att främja arbetet med likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Aktivitet Ansvarig Tidplan Genomfört datum Informera personal om likabehandlingsplanen Rektor Arbetslagsmöte i oktober Studiedag 8/1-07 8/1-07 Informera elever om likabehandlingsplanen Rektor Elevråd i januari 12/2-07 Informera föräldrar om likabehandlingsplanen Rektor Föräldraforum i januari 1 februari-07 Genomföra trivselenkät Folkhälsopedagog Genomförande i november. Klart i december 2006 Upprätta program för föräldrastöd i skolan Redovisa resultatet av trivselenkäten (personal, föräldrar, barn/elever) Rektor Läsåret 06/07 Stadsdelens aktivitetsplan riktas till samtliga föräldrar i stadsdelen. Rektor och Januari och februari 2007 Januari o februari Folkhälsopedagog Utvärdera likabehandingsplanen Rektor Slutet av läsåret 06/07 personal föräldrar barn/elever Revidera likabehandlingsplanen Rektor och lärare Slutet av läsåret 06/07 Implementering av antimobbingarbetet på Strandskolan Rektor och lärare Oktober 2006 Oktober 2007

17 Åtgärdsprogram vid mobbning Strandskolan Den/de som utsätter/utsatt: klass: Den utsatte eleven: klass: Datum: Lärare/rapportörs namn: Beskrivning av situationen: Åtgärder Ansvar Tid för uppföljning: Utvärdering av åtgärder: