Jämlikhet i skolan

Transkript

1 Jämlikhet i skolan Vad har projektverksamheten inneburit i Vörå? Cecilia Raunio, projektledare

2 Specialunderstöd Undervisnings- och kulturministeriet beviljade Vörå kommun ett statsunderstöd med syfte att hejda nedgång i inlärningsresultaten. Specialunderstödet fick användas för sådana åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet i skolor som finns i sådana omgivningar där utgångsläget för verksamheten innebär en större utmaning än vid andra skolor. Stöd till invandrarelever, jämställdhet mellan pojkar och flickor, samarbete mellan hem och skola samt förebyggande av avhopp från skolan och utslagning prioriteras.

3 Projektledare anställs från och med

4 Mångfald är en rikedom om integration på svenska i Finland Undervisa invandrarelever i blandade grupper, inte i invandrargrupper. Ordna t.ex. läxläsning för alla olika nationaliteter även finska/svenska. Om man endast integrerar invandrare på finska i svenska kommuner signalerar man att invandrarna ska flytta bort från kommunen.

5 Jämlikhetsläget i skolorna enligt personalen Ingen hade ännu en jämställdhetsplan. I början av diskussionerna ansåg de flesta att de inte har problem med ojämlikhet i skolan, men i slutet av diskussionerna hade de flesta kommit på flera exempel. Till exempel: pojkar får mer uppmärksamhet än flickor, elever mår dåligt, invandrarelever kan få problem när de byter till ny skola som inte är van med invandrare.

6 Positiv psykologi för att förebygga avhopp och utslagning Jämställdhetsarbete handlar om att stärka ungas självkänsla enligt Sara Sundell på Folkhälsan. Därför idé om att positiv psykologi kan hjälpa till i jämlikhetsarbetet. Även vårdnadshavare deltog. Viktigt i utbildningsmiljöer: positiva känslor breddar vårt fokus och vår uppmärksamhet!

7 Tasa-arvotyö on taitolaji i Tammerfors Viktigt att medvetandegöra att det finns HBTQ-personer i våra skolor. Elever som varken känner sig som pojkar eller flickor känner sig ofta förbisedda av lärare. Handboken jämställdhetsarbete är en kunskapsfråga finns tillgänglig för alla: d/173401_jamstalldhetsarbe te_ar_en_kunskapsfraga.pdf

8 Flerspråkighet i skola och daghem på Regionförvaltningsverket Flerspråkighet ger kognitiva fördelar => kan skjuta upp Alzheimers med sju år. Om man gör det bra i skolan kan individen få en stark identitet som mångkulturell. Läs- och skrivengagemang viktigt. Skolspråket är ingens modersmål. Finska skolsystemet kan inte påstås vara det bästa om inte alla elever får möjlighet att lyckas.

9 Jämlikhetsläget enligt eleverna Det finns elever som varken känner sig som pojkar eller flickor, medan skolorna fortfarande kategoriserar eleverna enligt de traditionella könen. De som har det lätt i skolan får för lite beröm och de som har det svårt får för mycket beröm. Pojkar förväntas inte prestera lika bra som flickor. Det är inte accepterat att vara annorlunda.

10 Jämlikhetsläget enligt eleverna Exempel på elevernas egna förbättringsförslag: Samarbetsövningar. Diskussion. Mer kreativa uppgifter.

11 skapades för att sprida info om projektet

12 Fortbildning i bemötande av invandrare

13 Varför ska vi satsa på jämlikhet i skolan i juninumret av Kommunbladet

14 Tygpåse med tryck för att marknadsföra projektverksamhet framsidan

15 Tygpåse med tryck för att marknadsföra projektverksamhet baksidan

16 Jämlikhetskick-off på undervisningspersonalens första fortbildningsdag

17 Rapport om jämlikhet till svenska bildningsnämnden

18 Jämställdhetsfortbildning En utbildningsmiljö för alla Mia Heikkilä föreläste om jämställdhet och genus. Dela inte in undervisningsgrupper enligt kön => förstärker stereotypier. Jämställdhet handlar inte om att göra alla till könsneutrala människor => handlar om att ge alla mer möjligheter.

19 Ingen jämställdhet utan elevens röst i septembernumret av Kommunbladet

20 Tvärkulturell trauma- och krishantering med Ulf Lidman Normalisera krisbeteendet! Fem principer: 1. Här och nu => att vara här och nu med en person i kris kan innebära att låta en arg person vara arg. 2. 4V => värme (fysisk), vänlighet, vätska och ventilation. 3. Info => våga säga som det är utan omskrivningar. Vår förmåga att ta in info försvagas när vi är i kris. 4. Nätverk => Var medveten om kulturella skillnader, fråga personen i kris om vem personen vill prata med. 5. Uppföljning.

21 Lagstadgad plan för jämställdhet och likabehandling har utarbetats i varje skola

22 Elevcoachning i varje klass av Equalita Exempel på elever som får vara vem de vill vara: Flickan som ville testa på att vara det motsatta könet eller inget kön alls. Pojken som ifrågasatte homofobi. Flickan som lyfter sin huvudduk som något unikt och speciellt. Pojken vars favoritfärg är rosa.

23 Love en obegränsad show om våra möjligheter Foto: Jonas Axberg Jag kan bli vad jag vill bli och så kan jag berätta vad jag vill bli

24 Samarbetsövningar för invandrarelever på Norrvalla

25 Önskemål på utvecklingsverksamhet i framtiden Att kunna leda samarbetsövningar mellan elever. Diskussionseftermiddagar där alla som undervisar en viss årskurs eller har en viss typ av undervisning samlas i en grupp. En fortbildning om att alla är lika värda oberoende av bakgrund, ekonomi osv. Fortbildning hur praktiskt genomföra vissa delar av den nya läroplan. För eleverna behövs verkligen fortbildning i hur de själva kan reflektera över sitt beteende, normer och framtidsvisioner. Kulturell kompetens.

26 Sammanfattning och resultat Undervisnings- och kulturministeriet beviljade ett specialunderstöd för sådana åtgärder som främjar utbildningsmässig jämlikhet. I Vörå kommun har projektet bland annat inneburit kartläggningar av jämlikhetsläget i skolor, olika fortbildningar av olika föreläsare, seminarier, utarbetande av planer för jämställdhet och likabehandling, jämlikhetsrapportering, Instagramkonto om jämlikhet i Vörå, elevcoachning, samarbetsövningar och teater om jämställdhet. Projektverksamheten har resulterat i att en stor del av undervisningspersonalen har börjat analysera sin verksamhet på ett normkritiskt sätt. Å andra sidan har projektverksamheten även resulterat i en del upprörda känslor hos personalen. Speciellt uppmaningar om att sluta dela in grupper i kön har skapat motstånd. Ytterligare har projektet möjliggjort att fler elever vågar ifrågasätta bland annat homofobi, stereotypiska könsroller, orättvis behandling på grund av kön och nationalitet.