Skola och daghem som aktörer i integrationsarbetet

Transkript

1 Skola och daghem som aktörer i integrationsarbetet Undervisning för invandrare uppdrag och organisering Regionförvaltningsverkets utbildning, del 1. Tammerfors Ritva Mertaniemi, projektchef, En bra start i Österbotten och koordinator i Skolutvecklingsprojektet SKUTT i Svenskfinland (Kunnig-projekt)

2 Vem är invandrarna i Finland? Vad förstår vi med integration? Vad betyder det i daghem/skola? Vad vet vi om hur barn och unga med invandrarbakgrund mår? Vad vet vi om skolframgången för elever med invandrarbakgrund? Vad har det för konsekvenser för arbetet inom dagvården och skolan?

3 Finlands befolkning lite gammal statistik, men den visar mångfalden Medborgarskap: finländskt Födelseland Finland Befolkning L Födelseland utlandet Medborgarskap: utländskt Födelseland Finland Födelseland utlandet Modersmål Finska Svenska Samiska Modersmål Finska Svenska Samiska 488 Modersmål Finska Svenska 1401 Samiska3 Modersmål Annat språk Tot Modersmål Annat språk Tot Modersmål Annat språk Tot Modersmål Annat språk Modersmål Finska Svenska3 525 Same 16 Tot Lähde: Tilaskokeskus

4 FINLANDS BEFOLKNING ENLIGT NATIONALITET, SPRÅK OCH FÖDELSELAND (Statistikcentralen) STÖRSTA ESTLAND RYSSLAND SVERIGE 8288 KINA 7559 KINA 7559 SOMALIEN 7381 THAILAND 6864 NATION ALITETER NA SPRÅK RYSKA ESTNISKA ENGELSKA SOMALISKA ARABISKA KURDISKA KINESISKA FÖDELSELAND FORNA SOVJET- UNIONEN ESTLAND SVERIGE RYSSLAND SOMALIEN IRAK KINA 9433 THAILAND 9240 IRAK 6795 ALBANSKA 8754 FORNA JUGOSLAVIEN 6941 AFGANISTAN 247 PERSISKA, FARSI 8103 TYSKLAND 6473 INDIEN 4728 THAILÄNDSKA 8038 TURKIET 6326 ALLA NATIONALI- TETER TOTALT ANDRA SPRÅK TOTALT VIETNAM 5984 UTOMLANDS- FÖDDA TOTALT

5 Varför kommer man till Finland?

6 Från utvandringsland till invandringsland Modersmål annat än finska, svenska eller same /1000 invånare 11,7 18,2 25,4 38,7 56, Mottagna flyktingar/ invånare 27, ,7 48,8 62,

7 Och sen kom hösten 2015 en plötslig förändring i situationen 2014 ******************** 20 mottagningsenheter asylsökande totalt 2014 ******** 8 mottagningsenheter för ensamkommande barn 150 asylsökande barn totalt 2015 ********************************** ********************************** ********************************** ********************************** ******** 144 mottagningsenheter asylsökande totalt 2015 ********************************** ********************************** 68 mottagningsenheter för ensamkommande barn asylsökande barn totalt

8 Integration? Inklusion? Delaktighet? Lagen om främjande av integration Syftet med denna lag är att stödja och främja integration och invandrares möjligheter att aktivt delta i samhällsverksamheten i Finland. Lagens syfte är dessutom att främja jämlikhet och likabehandling och en positiv växelverkan mellan olika befolkningsgrupper. Men vad betyder det?

9 Integration en begreppslig referensram Ager, A. & A.Strang 2008 Uttryck och metoder för Arbete Boende Utbildning Hälsa Förverkligas genom sociala kontakter Överbyg -gande Sammanbindande Sammanlänkande Möjliggörs av Språklig- och kulturell kunskap Trygghet och stabilitet Grunden för Rättigheter och medborgarskap 9

10 Läroplanen 2014 Värdegrunden Alla elever är unika och har rätt till god undervisning Humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati Kulturell mångfald är en rikedom Nödvändigheten av en hållbar livsstil

11 Lagen om småbarnspedagogik 1) hos varje barn främja en helhetsmässig uppväxt, utveckling, hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande i enlighet med barnets ålder och utveckling, 2) stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet, 3) ordna mångsidig pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i barns lek, rörelse, konst och kulturtradition samt ge barnet möjligheter till positiva upplevelser av lärande, 4) säkerställa en småbarnspedagogisk miljö som är utvecklande, främjar inlärning och är hälsosam och trygg, 5) trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet och så bestående förhållanden som möjligt för växelverkan mellan barnet och personalen inom småbarnspedagogiken, 6) erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund, 7) identifiera barnets individuella behov av stöd och, när det uppkommit behov av stöd, organisera ett ändamålsenligt stöd inom småbarnspedagogiken, vid behov i form av mångprofessionellt samarbete, 8) utveckla barnets förmåga till samarbete och växelverkan, främja barnets förmåga att delta i kamratgruppen samt vägleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hållbart handlingssätt, respekt för andra människor och samhällsmedlemskap, 9) säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt, 10) i samverkan med barnet och dess föräldrar eller andra vårdnadshavare främja en harmonisk utveckling hos barnet och dess holistiska välbefinnande samt stödja barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare i fostringsarbetet.

12 Vad vet vi om eleverna med invandrarbakgrund i dagvården och skolan?

13 Minst en förälder arbetslös 60 Enkäten hälsa i skolan, THL ,8 42,9 42,9 44,9 Majoritetsbefolkningen 30 Mångkulturell familj ,8 19,9 22,2 Andra generationens invandrare Första generationens invandrare 10 0 Pojke Flicka

14 Inte en enda nära vän Enkäten hälsa i skolan, THL Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi

15 Mobbad i skolan minst en gång i veckan Enkäten hälsa i skolan, THL Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi

16 Diskussionssvårigheter med föräldrar ,4 Enkäten hälsa i skolan, THL ,6 Majoritetsbefolkningen 15 14,3 13,6 Mångkulturell familj Andra generationens invandrare 10 9,3 10,9 10,2 Första generationens invandrare 5 0 Pojke Flicka Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi

17 Sökt hjälp för depression Enkäten hälsa i skolan, THL Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi

18 Upplevt fysiskt våld under det gångna året Enkäten hälsa i skolan, THL Ritva Mertaniemi, ritva.mertaniemi@thl.fi

19 PISA 2012 poäng i matematik, naturvetenskaper, läsning och problemlösning Matematik Naturvetenskap Läsning Problemlösning Hela Finland Ingen invandrarbakgrund Första generationens invandrare Andra generationens invandrare OECD-ländernas medeltal

20 PISA 2012, poäng i matematik i de nordiska länderna Finland Sverige Norge Danmark Island Ingen invandrarbakgrund Andra generationens invandrare Första generationens invandrare Skillnad mellan elever med ingen invandrarbakgrund och första generationens invandrarelever Skillnad mellan elever med ingen invandrarbakgrund och andra generationens invandrarelever

21 Matematikpoäng i relation till ålder vid flyttningen år 4-7 år 8-10 år över 10 år

22 PISA 2012, poäng i läsning enligt kön Flicka Pojke 300 Ingen invandrarbakgrund Andra generationens invandrare Första generationens invandrare

23 Vi vet att... Elever med invandrarbakgrund i allmänhet trivs bättre i skolan än majoritetsbefolkningen Elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade i specialundervisningen Föräldrar med invandrarbakgrund ofta har höga utbildningsförväntningar Ca 40 % av vuxna invandrare har en högskolexamen, en femtedel har högst grundläggande utbildning Utbildningsbenägenheten ärvs över generationer även bland invandrare Av 18-24åriga personer med invandrarbakgrund avbryter14 % skolgången tidigt(6 % bland majoritetsbefolkningen) Ungdomar med invandrarbakgrund löper en flerfalt större risk att marginaliseras än majoritetsbefolkningens unga Barn med invandrarbakgrund är mera sällan i dagvård än majoritetsbefolkningens barn Föräldrar med invandrarbakgrund deltar mera sällan i föräldraträffar än majoritetsbefolkningens föräldrar

24 Jospeh O. Prewitt Diaz: Faktorer som påverkar skolframgång hos invandrarbarn Ekologiska Orsak till migrationen Tidpunkten för migrationen, mobilitet i migrationen Pedagogiska Byte av skola, byte av läroplan, språk -> bli efter i undervisningen, självuppfattning Psykologiska Försämrat självförtroende pga. annorlundskap, osynlighet, social isolering, ensamhet, inte vara förstådd Ekonomiska Familjens ekonomiska situation, barnets roll i familje-ekonomin, val av skola, bostadsområde Andra faktorer Barnets beslutanderätt/makt, position i familjen, förväntningar i skola/arbetsliv Ritva Mertaniemi,THL ritva.mertaniemi@thl.fi

25 Diaz anger många orsaker till sämre skolframgång för barn med invandrarbakgrund men nämner inte kulturen? En hur stor utmaning är kulturen egentligen? (vad är den finska/finlandssvenska kulturen?) Hur mycket kan förstås genom att förstå vad migrationsprocessen kan medföra? Kultur fungerar sällan som en förklaringsmodell till de handlingar en individ utför. Kultur kan ingå som en dimension i biologiska, psykologiska, sociopolitiska, filosofiska och andra förklaringsmodeller. Det är lika farligt att bedöma individens handlingar utifrån hans/hennes kulturella tillhörighet som att totalt ignorera betydelsen av denna. Riyadh Al- Baldawi

26 Mötet och erkännandet i daghem och skola Mångkulturaliteten i daghem och skolor är inte en särfåga den mångkulturella fostran inte enbart en fostran av barn och elever med invandrarbakgrund Heterogeniteten bland alla barn och elever Kulturaliseringens risker - lyssna och fråga, tillit Lyhördhet utåt och inåt, reflektion Erkännande att bli erkänd och sedd som individ - fullvärdig, kapabel och välkommen