BARNS INFLYTANDE I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN

Transkript

1 MARTINA LUNDSTRÖM ÅBO AKADEMI, BARNS INFLYTANDE I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN - SÅ MYCKET MER ÄN ATT FÅ VÄLJA FRUKT.

2 MARTINA LUNDSTRÖM PEDAGOGISTA OCH UTBILDNINGSKONSULT Kontakt: Lärarförlaget, 2014 Hemsida: Blogg:Mötesplats för lärande (blogg.martinalundstrom.se) Facebooksida: Mötesplats för lärande Lärarförlaget, 2016 Instagram: Mötesplats för lärande? Lärarförlaget, 2019

3 VARFÖR?

4 VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT BARN HAR INFLYTANDE I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN? MÄNNISKOR SAMHÄLLET

5 Det kommer bli kaos. Barn kan ju inte alltid få som de vill. Då blir de egoistiska. Föräldrar har redan svårt för att sätta gränser. Hur ska vi annars kunna få med allt som står i planerna?

6 Jag ser en viktig skillnad mellan att vara förälder, eller vuxen i största allmänhet, och att vara pedagog i förhållande till barn. Det som avgör varför pedagogen med nödvändighet behöver reflektera över och synliggöra sina perspektiv är hennes offentliga uppdrag som yrkesmänniska, som har att följa de måldokument som samhället anger. Elisabeth Arnér, 2006

7 BARNSYN

8 BARNDOM EN PERIOD I EN MÄNNISKAS LIV KONTEXTBUNDEN - BARN BLIR FÖRÄNDERLIG

9 INSTITUTIONALISERING STATLIG STYRNING LIKA FÖR ALLA UTBILDNING FÖR ATT PÅVERKA BEING En tid i en människas liv som är, med ett värde här och nu. BECOMING En tid i en människas liv då man är på väg att bli något/någon.

10 Varje barn har sitt perspektiv. Att en vuxen helt och hållet ska kunna se ur ett barns eller över huvud taget någon annan människas perspektiv är en omöjlighet. Det går inte att placera sig i en annan människas hjärna. Tänk efter hur du själv skulle känna det om en annan människa talade om för dig hur du upplevde en situation. Ur Vad berättas om mig? B Svenning, 2011, s 47

11

12 DEMOKRATI Demokrati förutsätter också ett respektfullt samtal. Det handlar både om att lyssna på vad andra tycker och att själv uttrycka sina åsikter. Det är viktigt för en fungerande demokrati att invånarna känner sig som en del av samhället. De ska kunna påverka i de allmänna valen men också känna att de har möjlighet att vara med och påverka i sin vardag i skolan, på arbetet, i bostadsområdet och i familjen. / / Det finns många hemska exempel på icke demokratiska styrelseskick som har förtryckt och terroriserat människor. I diktaturer kan människor sättas i fängelse eller i koncentrationsläger för sina åsikters skull eller för att de tillhör en viss befolkningsgrupp. Historien visar att demokratiska statsskick bäst skyddar individernas frihet och mänskliga rättigheter. Källa: Länsstyrelsen

13 BARNKONVENTIONEN slår fast att barn är en människa under 18 år. att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet och att barnets åsikt ska beaktas.

14 VAD?

15 LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att: Trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet. Säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt. BEING- PERSPEKTIV (Kap 1, 2a )

16 LAGEN OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Utbildningsanordnaren ska främja alla elevers delaktighet och se till att alla elever har möjlighet att delta i skolans verksamhet och utveckling samt att de har möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller elevernas ställning. Eleverna ska ges möjlighet att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den och i beredningen av skolans ordningsstadga. (Kap 8, 47a ) BEING- PERSPEKTIV

17 LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att: Trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet. Säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt. BEING- PERSPEKTIV (Kap 1, 2a )

18 LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att: BECOMING- 2) stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet, PERSPEKTIV 8) utveckla barnets förmåga till samarbete och växelverkan, främja barnets förmåga att delta i kamratgruppen samt vägleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hållbart handlingssätt, respekt för andra människor och samhällsmedlemskap. (Lag om småbarnspedagogik, Kap 1 2 )

19 ATT SÄKERSTÄLLA BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

20 FORSKNING En del forskare hävdar att utbildningsväsendet, paradoxalt nog, är en av de samhällsinstitutioner som har svårast att förändras i riktning mot att respektera barn och unga som fullvärdiga rättighetsutövare. Ur Det synliga barnet - barns perspektiv i kvalitetsarbetet (Lundström, 2016)

21 FRÅN ORD TILL HANDLING Förmåga att delta och påverka på ett aktivt och ansvarsfullt sätt lägger grunden för en demokratisk och hållbar framtid. Det förutsätter att individen har förmåga och vilja att delta i den gemensamma verksamheten och litar på sina möjligheter att påverka. Till barnens rättigheter hör att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv. Inom småbarnspedagogiken respekterar man dessa centrala demokratiska principer. Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja barnens växande förmåga att delta och påverka samt att uppmuntra barnen att ta egna initiativ. Att bemöta barnen med respekt, ta hänsyn till deras tankar och bemöta deras initiativ stärker barnens förmåga att delta och påverka. Barnen ska planera, genomföra och utvärdera verksamheten tillsammans med personalen. Barnen lär sig då samtidigt att kommunicera och att förstå betydelsen av gemensamma regler, överenskommelser och tillit. Personalen ska se till att varje barn har möjlighet att delta och påverka. Genom att delta och påverka utvecklas barnens uppfattning om sig själva, deras självförtroende ökar och deras sociala färdigheter utvecklas. Ur Grunderna för planen för småbarnspedagogik, s 19f

22 FORSKNING - Vad utgör hinder för barn att utöva inflytande? Traditioner Regler Pedagogers syn på människan (punktuell = fristående och sluten med inneboende egenskaper, eller relationell = intersubjektivt öppen och inneragerande med andra) Pedagogers hänsyn till varandra Ur Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna (Arnér, 2006)

23 Förskolan är den enda arenan i samhället som är barnens egna. Som pedagog behöver man därför ta ställning för barns inflytande i verksamheten varje dag. M Lundström (2016)

24 VERKTYG FÖR UTVECKLING FÖRHÅLLNINGSSÄTT ORGANISATION MILJÖ/MATERIAL DOKUMENTATION

25 Pathway to Participation 1. Barn blir lyssnade till 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas och tas på allvar 4. Barn involveras i beslutsfattande processer 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande med vuxna Harry Shier, 2001

26

27 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Källa: Skolverket

28 PEDAGOG ARBETSLAG ORGANISATION 1. Barn blir lyssnade ;ll 2. Barn får stöd i aa uarycka sina åsikter och synpunkter 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas och tas på allvar 4. Barn involveras i beslutsfaaande processer 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfaaande med vuxna

29 VAR ÄR VI? PEDAGOG ARBETSLAG ORGANISATION 1. Barn blir lyssnade >ll 2. Barn får stöd i ad udrycka sina åsikter och synpunkter 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas och tas på allvar 4. Barn involveras i beslutsfadande processer 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfadande med vuxna

30 VART SKA VI? PEDAGOG ARBETSLAG ORGANISATION 1. Barn blir lyssnade >ll 2. Barn får stöd i ad udrycka sina åsikter och synpunkter 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas och tas på allvar 4. Barn involveras i beslutsfadande processer 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfadande med vuxna

31 HUR GÖR VI? PEDAGOG ARBETSLAG ORGANISATION 1. Barn blir 2. Barn får stöd i af ufrycka sina åsikter och synpunkter 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas och tas på allvar 4. Barn involveras i beslutsfafande processer 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfafande med vuxna

32 HUR?

33 ORGANISERA RUMMEN FÖR ATT KUNNA LYSSNA DET VIDGADE SPRÅKBEGREPPET Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. skriftspråk talspråk lek teckenspråk/tecken som stöd Ur Sveriges läroplan för förskolan 2018

34 ATT LYSSNA OCH TA PÅ ALLVAR de val barnen själva har möjlighet att göra. det barnen skapar - deras alster. det barnen berättar genom att möta dokumentation. det barnen själva väljer att dokumentera. Foto: Mikaela Ernberg

35 ORGANISERA TIDEN FÖR ATT KUNNA LYSSNA Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

36 FORSKNING Olika metoder pedagoger använder som hindrar barns inflytande: Rumslig uppdelning Tidslig uppdelning Kodad verksamhet där ord inte behöver förklaras (ex städa, samling ) och alla bör veta vad som förväntas (s 59) Ur Snälla du! Kan du sätta dig? - Om vägledning i förskolan (Rantala, 2016)

37 ORGANISERA RUMMEN FÖR ATT KUNNA LYSSNA DET VIDGADE SPRÅKBEGREPPET TILLGÄNGLIGHET UTFORSKNINGSBART MATERIAL FLYTTBART

38 VÄXELVERKAN Enligt lagen om småbarnspedagogik är syftet med småbarnspedagogiken att trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet och så bestående förhållanden som möjligt för växelverkan mellan barnet och personalen inom småbarnspedagogiken. Grunderna för planen för småbarnspedagogik, s 15

39 INTELLIGENT MATERIALVAL Om vi t ex föreslår barnen ett experiment med overheadprojektorn, så måste de kunna finna och använda material som är genomskinligt, ogenomskinligt, färgat och ofärgat - d v s material som inte tvingar dem i en viss riktning utan som ställer frågor och lockar fram hypoteser och en önskan att experimentera. Ur Att göra lärande synligt (HLS Förlag, 2006, s 67)

40 REVISITA - ATT ÅTERBESÖKA DET MAN GJORT GENOM DOKUMENTATIONEN Reflektion tillsammans med barnen ger ledtrådar till oss om vad som är viktigt för barnen. ökar förutsättningarna för barnen att utöva inflytande och känna sig delaktiga. ökar förutsättningarna för barnen att få syn på sitt eget lärande. ökar förutsättningarna för barnen att se sig själva som delar i ett större sammanhang.

41 NULÄGE PEDAGOGISK DOKUMENTATION SOM ARBETSSÄTT Avd: Här befinner vi oss idag Hit ska vi ha nåf HANTVERKET - Vilka dokumenta/onsverktyg vi behärskar. - Vilka dokumenta/onsverktyg vi använder regelbundet. - Vilka dokumenta/onsverktyg barnen behärskar. - Vilka dokumenta/onsverktyg barnen använder regelbundet. - Vi väljer dokumenta/onsverktyg u/från vilka processer vi vill få syn på och granskar dem kri/skt. KOMMUNIKATIONEN - Var och en i arbetslaget använder dokumenta/onen för a? få veta mer om varje barn i rela/on /ll verksamheten? - Alla barn har möjlighet a? återbesöka dokumenta/onen. KOLLEKTIVA ARBETSVERKTYGET - Vi reflekterar regelbundet över dokumenta/on /llsammans med alla barn. - Alla barn är med och beslutar om hur vi ska jobba vidare. - Var och en i arbetslaget använder dokumenta/on regelbundet, /llsammans med en el flera kollegor, för a? reflektera över alla barns lärandeprocesser i rela/on /ll verksamheten. TRANSFORMATIV KRAFT o AKTIV AGENT - Vår dokumenta/on är en utlösande faktor för hur vi utvecklar verksamheten i rela/on /ll alla barn. - Vår dokumenta/on är en utlösande faktor för alla barns udorskande och lärandeprocesser. info@mar/nalundstrom.se 1 Ur Det synliga barnet - barns perspektiv i kvalitetsarbetet (Lundström, 2016)