Konsekvensbeskrivning mål och budget 2016 samt investeringsplaner UN-2015/112

Transkript

1 Ordförandeförslag Diarienummer UN-2015/112 Utbildningsnämnden Konsekvensbeskrivning mål och budget 2016 samt investeringsplaner UN-2015/112 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att anta Konsekvensbeskrivning av mål och budget 2016 med förslag till investeringsplaner samt att översända handlingen till kommunstyrelsen. Björn-Owe Björk ordförande

2 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Åsa Andersson Datum UN-2015/112 Förvaltningsekonom Utbildningsnämnden Konsekvensbeskrivning mål och budget 2016 samt investeringsplaner UN-2015/112 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att anta Konsekvensbeskrivning av mål och budget 2016 med förslag till investeringsplaner samt att översända handlingen till kommunstyrelsen. Sammanfattning En minskning av barngrupperna inom förskolan ligger inom föreslagna budgetramar. Budgetramarna medger ingen satsning på lärartäthet, lärar- och skolledarlöner eller ITpedagog och täcker inte väntade kostnader för nyanlända inom grundskolan. Budgetramarna täcker inte heller eventuellt fortsatt utvecklingsarbete mot ett eget gymnasium innehållande studieförberedande program. Föreslagen budgetramen för svenska för invandrare innebär en resultatrisk. Se Konsekvensbeskrivning av mål och budget 2016 med förslag till investeringsplaner Bakgrund Nämndernas synpunkter och konsekvensbeskrivningar på mål och budget 2016 samt förslag till investeringsplaner ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast Ekonomisk konsekvensanalys Se Konsekvensbeskrivning av mål och budget 2016 med förslag till investeringsplaner Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg utbildningschef

3 Sida 2 av 2 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja X Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Budgetramarna 2016 berör i högsta grad barn. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? Analysen berör bland annat frågor som barngruppernas storlek, lärartäthet, lärar- och skolledarlöner eller IT-pedagog med mera. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej X Förklara oavsett svar. Barns åsikter framförs delvis via förskolechefer och rektorer.

4 Utbildningsnämndens synpunkter och konsekvensbeskrivningar på mål och budget samt förslag till investeringsplaner Utbildningsnämndens analys har sin utgångspunkt i de föreslagna ekonomiska ramarna för 2016: Utbildningsnämnd Tkr Nämndkostnader Förskola, barn 1-5 år Skolverksamhet & skolbarnsomsorg Obligatorisk särskola Gymnasieskola, internt Gymnasieskola, externt Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Svenska för invandrare Ungdomsverksamhet Kulturskola Summa Utbildningsnämnd Förskola Tillskottet om 2,6 mkr för minskade barngrupper, den generella uppräkningen av kommunbidraget samt volymuppräkning beräknas sammantaget täcka såväl tillkommande hyra för Högåsskolans förskola (helårseffekt) samt en minskning av barngruppernas storlek med 0,5 barn per avdelning vid bibehållen personalstyrka, med andra ord en ökad personaltäthet inom förskolan. En prognostiserad lägre andel 1-3-åringar de minsta barnen inom verksamheten 2016 bidrar till att detta möjliggörs. Grundskola och skolbarnomsorg Den föreslagna budgetramen för grundskolan beräknas täcka tillkommande hyreskostnader avseende Ängbyskolans och Alsike skolas ut- respektive ombyggnationer samt Högåsskolan (helårseffekt). Dessutom möjliggör ramen en

5 uppräkning av elevpengen med 2,8 procent, att jämföra med SKL:s prognos för prisförändring inom kommunal verksamhet 2016 på 2,7 procent (varav arbetskraftskostnader 3 procent). Uppräkningen ligger således i linje med SKL:s prognos och bör därmed i bästa fall finansiera en bibehållen nivå på verksamheten. Detta gäller dock enbart i det fall verksamheten inte uppvisar underskott 2015, det vill säga att utgångsläget är budget i balans. Riskfaktorer som kan medföra att uppräkningen inte täcker de kommunala skolornas kostnader är ökande sjuktal samt konkurrenssituationen avseende lärare som medför att nya lärare ofta kommer in på betydligt högre lönenivåer. Budgetramen medger ingen ökning av lärartätheten och inte heller någon särskild satsning på lärarlöner. Lärartäthet i Knivstas kommunala skolor låg i okt 2013 på plats 289 i riket vilket motsvarar 14,2 elever per lärare att jämföra med 12,1 elever per lärare i riket som snitt. I okt 2014 var lärartätheten i Knivstas kommunala skolor 13,4 elever per lärare, några siffror för riket finns ännu inte att tillgå. Liksom beskrivits i Framtid Knivsta är elevens dagliga möte med läraren den alltigenom avgörande framgångsfaktorn vad gäller lärande och måluppfyllelse. Att behålla och rekrytera skickliga behöriga lärare blir allt svårare runt om i landet och Knivsta är inget undantag. En tydlig trend är att sjuktalen försämras och allt fler medarbetare ger uttryck för en allt tuffare arbetssituation. En kraftig ökning av ansökningar gällande tilläggsbelopp för barn i behov av särskilt stöd indikerar att såväl lärare som skolledare bedömer att den ordinarie bemanningen på skolan är för låg. Eleverna i Knivsta skolkommun når i dagsläget mycket goda kunskapsresultat, plats 14 vid SKL:s senaste ranking. För att denna goda utveckling skall bestå och kunna vidareutvecklas bör en satsning på ökad lärartäthet noga övervägas. En ökning av lärartätheten motsvarande 1 elev per lärare innebär en kostnad om ca 9 mkr. Budgetramen medger inte heller någon satsning på höjda lönenivåer för skolledare, något som krävs för att ha möjlighet att rekrytera och behålla denna yrkesgrupp framöver. Konkurrensen om skolledare, som leder den pedagogiska utvecklingen och kontinuerligt följer upp och analyserar verksamheternas resultat samt bidrar till såväl elevernas måluppfyllelse som möjligheten att behålla skickliga medarbetare, i Sverige som helhet är idag enorm. Ramen medger inte heller någon satsning på en IT-pedagogtjänst, en nödvändig åtgärd för att stötta såväl lärare som skolledare i det fortsatta utvecklingsarbetet. Digitaliseringens framfart i samhället i stort sker i dag med en explosionsartad hastighet. Detsamma gäller inom hela utbildningsväsendet. Kostnad: ca 800 tkr. Allt fler nyanlända kommer till Knivsta och antalet elever med annan språklig bakgrund än den svenska i kommunens grundskolor ökar stadig. Ett troligt scenario är även att bemanningen vid de internationella klasserna kan komma att behöva utökas inför Elevhälsan har ett stort ansvar vid mottagande av nyanlända,

6 bland annat i form av vaccination och kuratorstöd, och om den nuvarande nivån på inflyttning kvarstår eller ökar kommer bemanningen att behöva utökas inom elevhälsan både vad gäller skolsköterska, skolläkare och kuratorstjänst. Kostnad: ca 600 tkr. Gymnasieskolan, internt Budgetramarna medger inget fortsatt utvecklingsarbete i det fall gymnasieutredningen 2015 visar på ett behov av en gymnasieskola innehållande studieförberedande program i Knivsta. Kostnad: ca 300 tkr. Svenska för invandrare Den generella uppräkningen av kommunbidraget om 2 procent innebär en reell resultatrisk 2016 då mottagandet av nyanlända i Knivsta kommun väntas öka och därmed även trycket på verksamheten. Sedan en tid ser vi även att eleverna har en betydligt kortare skolbakgrund vilket innebär att studietiden förlängs. Kostnad ca 1 mkr, motsvarande ca 1,5 lärartjänster. Vuxenutbildningen Vuxenutbildningen utövar sedan en tid viss restriktivitet vid beviljandet av kurser. Antalet kommuninvånare som söker till den kommunala vuxenutbildningen har ökat dramatiskt det senaste året, från ca 90 elever hösten 2013 till ca 340 elever hösten För närvarande beräknas föreslagna budgetramar 2016 täcka verksamhetens behov. Kulturskolan För närvarande beräknas föreslagna budgetramar 2016 täcka verksamhetens behov. Ungdomsverksamheten För närvarande beräknas föreslagna budgetramar 2016 täcka verksamhetens behov. Övriga verksamheter Obligatorisk särskola, gymnasiesärskola och det externa gymnasiet volymregleras mot faktiskt utfall och budgeten påverkar därmed inte nämndens resultat. Läraravtal samt arbetsgivaravgifter för unga Kostnader som med stor sannolikhet kommer att påverka nämndens ekonomi 2016 är förskollärare- och lärarlöner, sjuktal samt eventuell höjning av arbetsgivaravgiften för unga. Eventuell ersättning motsvarande dessa kostnader måste behandlas separat.

7 Mål 4E: Externa gymnasiet Antalet elever som fullföljt sin gymnasieutbildning inom fyra år ska öka från 71 % 2011 till 80 % (KF) De elever som valt gymnasieutbildningar utanför Knivsta kommun går vid gymnasieskolor med andra huvudmän vilket innebär att Knivsta kommun inte styr över dessa verksamheter. Investeringsplan Utbildningsnämnden Utgift Utgift Utgift Utgift Totalt Alsike skola, Inventarier och IT Brännskärrsskolan, Inventarier och IT Genomförande IT-plan, IT-investeringar Lagga/Långhunda förskola & skola, inventarier och IT Ängbyskolan, Inventarier och IT Thunmanskolan, Inventarier och IT Skutan/Citronen/V:a Ängby fsk, Inventarier och IT Diamantens fsk, Inventarier och IT Gredelby förskola, Inventarier och IT Högåsskolan, Inventarier och IT Skola Alsike Nord, Inventarier och IT Segersta skola, Inventarier och IT Högåsskolans fsk, Inventarier och IT Förskola Alsike Nord, Inventarier och IT Förskola centrala Knivsta, Inventarier och IT Tallbacken/Tärnan, Inventarier och IT Trollskogens förskola, inventarier och IT Lilla brännkärrs förskola, Inventarier och IT Sjögrenska gymnasiet, Inventarier och IT Spillkråkan/Verktygslådan, Inventarier och IT Stöd och konsultationsteam, Inventarier och IT Skolhälsovården, Inventarier och IT Vuxenutbildning och SFI, Inventarier och IT Ungdomsverksamhet, Inventarier och IT Kulturskolan, Inventarier (Instrument) Nämndens ofördelade investeringsmedel SUMMA Utbildningsnämnden