Ensamkommande barn. Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare. regiongavleborg.se

Transkript

1 Ensamkommande barn Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare

2 Välkomna Presentation Syftet med dagen Frågor till auditoriet

3 Program Förmiddag :00 Kaffe/the med smörgås 09:00 09:05 Introduktion 09:05 09:20 Vaccinationer 09:20 10:00 Antibiotikaresistenta bakterier 10:00 10:30 Fruktpaus 10:30 11:15 Skabb 11:15 12:00 Tuberkulos 12:00 13:00 Lunch Eftermiddag 13: Hiv 14: Feber 14: Kaffe 15: Hepatiter och blodsmitta Ingegerd 15:45 16:00 Sexuell hälsa, hur arbetar ni med det? 16:00 16:30 Diskussion och avslutning

4 Vaccinationer Frågor

5 Svenska vaccinationsprogrammen Barnsjukdomar och allvarliga sjukdomar När vaccinet bedöms ge fördelar Stelkramp, difteri, polio (snart utrotat enligt WHO), kikhosta, bakterien haemofilus influensae tyb b, hepatit B och. Mässling, Påssjuka och Röda hund Särskilt riskutsatta vistelse i område med incidens >25 fall/ och år Under 18 år tidigare inte BCG vaccinerade Influensavaccin till vissa riskgrupper Pneumokock vaccin till vissa riskgrupper Rotavirus vaccin till spädbarn Hepatit A vaccin vid utlandsresa och vid smittspridning i Sverige Kikhostevaccin kan bli aktuellt i framtiden

6 Vaccinationav asylsökande 0-5 år Snabbt få hexavalent vaccin och MPR Hexavalent Tetanus, difteri, polio, haemofilus influensae typ b, kikhosta och hepatit B vaccination Vaccin mot pneumokocker MPR Mässling, Påssjuka och Röda hund vaccination 6-18 år Erbjud vid första besöket vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hepatit B och mot mässling, påssjuka, rödahund. > 18 år Erbjud vaccin mot mässling, påssjuka, rödahund. Om ovaccinerad erbjud även vaccin mot difteri, tetanus samt polio, alternativt som påfyllnadsdos: difteri, tetanus, kikhosta, polio. Alla från Afghanistan erbjuds vaccination mot polio

7 Ordinarie vaccinationsskydd Stelkramp, difteri, polio, mässling, påssjuka och rörda hund Hepatit B och Hepatit A vaccination Individuell bedömning är aktuell om man själv har läkemedel som stör immunförsvaret

8 Ordinarie allmänt skydd Bra skrivna rutiner som alla förstår och följer vad gäller hygien God handhygien God hygien vid kontakt med blod och andra kroppsvätskor God livsmedelshygien Bra lokalvård Tillgång till tvål, vatten Tillgång till handdesinfektionsmedel Tillgång till rengöringsmedel och material för ytdesinfektion Tillgång till handskar vid hantering av blod och andra kroppvätskor

9 Tuberkulos

10 Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader. Telefontolk Trött Mager Ont i ländryggen Svettas ibland Hälsosamtal är ännu inte gjort Blodprov nästan normala Röntgen ländrygg normal Vad göra? Tuberkulos utredning HIV test

11 Kvinna 18 år från Eritrea Snuva och hosta i 1 månad Trött Aptitlös Illamående och kräks på morgnarna Vad ska man göra?

12 Tuberkulos Bakterie Mycobacterium tuberculosis Växer långsamt I sällsynta fall andra mycobacterier Mycobacterium bovis Mycobacterium africanum Lungor, lungsäck Skelett Urinvägar, tarm Hjärnhinnor Spridd - miliär 12

13 Tuberkulos och smittskyddslagen Läkare ska anmäla enl. SmL (Allmänfarlig sjukdom) Gratis besök Gratis behandling mot tuberkulos Patienten måste få information om sin infektion Patienten måste få och ska följa förhållningsregler Komma på regelbundna läkarbesök Inte ändra medicinering mot tuberkulos Patienten/sjukvården måste informera de/dem som utsatts för smitta (smittspåra)

14 Tbc spondylit Tbc meningit Uro-genital tbc Tarm tuberkulos Tuberkulos som inte smittar

15 Tuberkulossjukdom som kan vara smittsam Lungtuberkulos Droppsmitta Hostande vuxna Öppen tuberkulos Långvarig kontakt Förhindra smitta Hosta i Armveck Näsduk Handduk Andningsskydd PPF3 (3M) Enkelrum Isolering Behandling dagar

16 Lungröntgen

17

18 Tid till insjuknande Smitta och insjuknande i tbc (3-8 veckor) 3 månader 2 år och längre Alla som exponeras blir inte smittade Grad av smittsamhet och grad av exponering avgör Alla som blir smittade blir inte sjuka

19

20 Latent tuberkulos Infektion som ger positiv PPD test (tuberkulinreaktion) utan kliniska eller röntgenologiska tecken på aktiv sjukdom

21 Patienter med latent tuberkulos Är friska, kan vaccineras Kan inte sprida tuberkulos Har en positiv tuberkulintest (PPD) Kan utveckla aktiv tuberkulos om pat. inte får behandling för latent tuberkulos. Risken är störst de första två åren efter smittan Tibinide i 6 månader Ribinide + Rifampicin i ett kvartal

22 Riskfaktorer för att insjukna i tbc Barn och ungdom < 19år Nyligen genomgången förlossning Nysmittade Samtidig sjukdom som påverkar motståndskraften, exempelvis HIV, diabetes, cancer, grav undernäring

23 Wallgrens tidtabell

24 Hur går det för dessa patienter? Mannen Kotkompression Trycker på ryggmärgen Opereras på neurokirurgen Behandling mot tuberkulos Kvarstående svaghet i benen Smittspårning? Kvinnan Har lungtuberkulos Upphostningar visar bakterier Behandling i 6 månader Besvärsfri. Smittspårning?

25 Tuberkulos diagnos Långvarig hosta PPD Lung röntgen Upphostningsprov, Bronkoskopi, VSK Mikroskopi PCR Odling Upp till 8 veckor Typning Andra sjukdomssymtom Ryggont, tarmsjukdom, urogenital sjukdom, viktnedgång, meningit med mera Prov PPD, IGRA test, rtg, odling, PCR från infektion

26 Strategier för tuberkulos kontroll Snabbt identifiera och behandla smittsamma tbc-fall Smittspåra, fånga källor och sekundärfall Behandla högriskgrupper

27 Riskgrupper som ska hälsoundersökas avseende tbc Personer som bott eller vistats i riskländer eller riskmiljöer De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland Riskutsatta miljöer exempelvis fängelser och flyktingläger Sätt PPD Lung rtg av immunsupprimerade och om PPD > 10 mm Klinisk undersökning av de med positiv PPD Eventuellt IGRA test

28 Vilka ska remitteras till specialist klinik Härkomst från högincidensområde TBC-incidens >100 / invånare OCH Riskfaktorer för utvecklande av tuberkulos Barn och ungdom < 19 år Nysmittad Nyligen genomgången förlossning < 6 månader Samtidig sjukdom som påverkarmotståndskraften mot tuberkulos Exempelvis:HIV, diabetes typ 1, njursvikt, malignitet, grav undervikt, fibrotiska lunginfiltrat, genomgången mag-tarmkirurgi, immunmodulerande läkemedelsbehandling.

29 BCG Vaccionation Skyddar främst små barn mot tbc meningit och miliar tbc Skyddseffekten är begränsad hos vuxna Personal på lungkliniker/infektionskliniker/patologavdelningar Möjligtvis en del andra högt exponerade grupper

30 BCG vaccination 10 % får inget ärr Tuberkulinreaktionen försvinner efter några år men variationen är stor

31 Vilka barn ska vaccineras? Ovaccinerade med PPD < 6mm Man ska inte revaccinera

32 Sverige visar halvår 2016 Gävleborg visar t.om oktober 2016 Tuberkulos Sverige och Gävleborg Antal i Sverige Antal i Gävleborg Gävleborg Sverige

33 Sverige visar halvår 2016 Sverige - tuberkulos bakgrund Födda i annat land Födda i Sverige

34 Gävleborg visar t.om oktober Bakgrund tuberkulospatienter i Gävleborg n= Bakgrund topp 3 tuberkulospatienter i Gävleborg n= Okänd Födda i annat land Födda i Sverige Afghanistan Eritrea Somalia Sverige antal

35 Gävleborg visar t.om oktober Tuberkulos Gävleborg - typ av infektion Akut sjukdom Symtomfri Återinsjuknad Uppgift saknas Akut sjukdom Symtomfri Återinsjuknad Uppgift saknas 1

36 Gävleborg visar t.om oktober Tuberkulos Gävleborg topp 3 smittland n= Eritrea Somalia Sverige Uppgift saknas Antal

37 Incidence Exponential Arial Entire Normal Left Both Bold Units First Compact 0.0 Square Medium Solid Select..No /data/imag /wepdwu 27D612B /wedadad ffffff true 5xlsx 2MAP {"ShowZo 1jv5glysor /data/repo "No 1Default 11 None 9Justify 2014 Table of tuberculosis dataset codes Center 157,1 growth (per & 100 names rate people)

38

39

40

41 HIV Farshad Azimi Infektionskliniken Gävle

42

43

44 Smittvägar 1. Sexuellt 2. Via blod 3. Från mor till barn Gäller inte personer med HIV som står på stabil behandling och har icke-mätbara virus-nivåer i blodet!

45

46

47

48 Stora utmaningar med HIV inom utvecklingsländer Bristfällig diagnostik och monitorering på många ställen. Många som fortfarande inte har tillgång till adekvat behandling. Gamla mediciner används med många biverkningar till följd. Stigma

49 Stora utmaningar med HIV inom utvecklade länder däribland Sverige Många går med odiagnostiserad sjukdom (patients and doctors delay). Risk för smittspridning. >65% av de som diagnostiseras befinner sig i sent skede av sjukdomen. Risk för dödlighet trots behandling. Dålig uppföljning av behandling. Stor risk för resistensutveckling samt att patienten åter blir smittsam.

50 HIV-testning i Sverige Vilka ska erbjudas HIV-provtagning? Samtliga patienter som kommer från ett endemiskt område (Afrika, Asien, Sydamerika, Östeuropa) ffa kärleksinvandring, kvotflykting Samtliga patienter som löper högre risk att få HIV (iv-missbrukare, hetero- och homo-sexuella med riskbeteende) Alla med oförklarlig symtom/manifestation på immunbrist Alla gravida Alla som vill testa sig!

51 HIV-test Tidig upptäckt efter smittotillfälle Extremt få falskt negativa fall Falskt positiva fall förekommer, därför ska positivt test alltid verfieras innan svar lämnas Kort tid (2-3 dagar) för negativt svar, något längre för positivt svar. Snabbtest finns men måste alltid dubbelkollas!

52 Omhändertagande av nyupptäckt HIV-patient Täta besök på infektionsmottagning initialt. Provtagning med avseende på diverse dolda infektioner samt HIV-relaterade sjukdomar Stort fokus på psykosocialt stöd Bedömning av patientens immunförsvar Tidig behandling eller vänta? Ev smittspårning. Info om smittskyddslag

53 När ska behandling med bromsmediciner startas? Så tidigt som möjligt. Patienten ska vara motiverad Fördelar: Minskad smittsamhet. Minskad risk för kronisk inflammation och förtidig dödlighet (cancer, hjärt/kärlsjukdomar) Nackdelar: Dyrt. Oklart med långtidsbiverkningar av behandling. Risk för resistens? 90% av alla smittade i Sverige står nuförtiden på behandling

54 Grundläggande principer för bromsmediciner

55

56

57

58

59 Uppföljning Glesare kontroller (1-2 gg/år) när pat är virusfri och anses som stabil och följsam. Regelbunden provtagning med avseende på virusnivåer, immunförsvar och funktioner hos diverse organ. Förebyggande åtgärder: Motion, ändrade kostvanor. Behandling mot högt blodtryck, höga kolesterolvärden och diabetes.

60 Smittsamhet Nuförtiden betraktas HIV pat med god följsamhet och virusfrihet > 1 år i princip som icke-smittsam! Detta innebär att: Man kan skaffa barn på naturligt sätt och kan föda naturligt Man behöver inte informera tillfälliga sexpartner om sjukdomen vid användande av adekvat skydd Inga mediciner behövs vid sticktillbud på pat som står under behandling och är virusfri

61 Feber

62 Feberorsaker Förkylningar Influensa under influensasäsongen Andra vanliga infektioner luftvägar, urinvägsinfektioner Ovanliga sjukdomar Tuberkulos kräver lång tids kontakt för att sprida Malaria parasit sprids inte i Sverige. En variant: Falciparum kan vara dödlig Tyfoidfeber - salmonella variant som kan spridas via mat och dryck vid dålig livsmedelshygien Brucella Återkommande feber under lång tid. Bakterie sprids via opastöriserade mjölkprodukter från infekterade djur eller vid kontakt med infekterade djur. Sprids inte i Sverige Lusburna sjukdomar häftiga feberattacker med frossa som återkommer med några dagars intervall. Bakterie som kan spridas med löss. Visceral leishmaniasis encelligt urdjur som sprids med sandmyggor som inte finns i Sverige. Lång inkubationstid. Hudböld eller en form som sprids invärtes i kroppen.

63 Difteri Indikator Syrien Afghanistan Irak Eritrea Somalia Fall rapporterade till WHO 2012: : : : : Inga data 2014: : : Inga data 2014: inga data Tyfoidfeber Risk Ja Ja Ja Ja Ja Kolera Risk Inga utbrott Återkommande utbrott Pågående utbrott Inga data Endemiskt 2012: : : : : 65 Hepatit A Risk Endemiskt Endemiskt Endemiskt Endemiskt Endemiskt Hepatit E Risk Inga data Inga data Endemiskt Inga data Endemiskt Maskar Risk (hakmask, piskmask, ascaris) Ja Ja Ja Ja Ja Maskar fortsättning Risk schistosomiasis urinvägar Ja Inga data Ja Ja Ja Leishmaniasis Risk (kutan och Ja Ja Ja Ja Ja visceral) Hepatit B Prevalens av kronisk 5,6 % 10,5 % 1,3 % 15,5 % 12,4 % HBV Hepatit C Prevalens 3,1 % 1,1 % 3,2 % 1 % Inga data HIV Prevalens Låg Inga data Låg Låg Låg Malaria Risk Nej P. vivax >> P. falciparum Nej P.falciparum >> P. vivax P. falciparum 2013: 7 Mässling* Incidens per och år 2013: 1, : 2, : 1, : 1, : 2, : 3, : 0, : 0, : 2, : 9,12 Polio Fall rapporterade till WHO 2012: : : Inga data 2012: : : : : : : : : : : : 5 Tuberkulos Incidens per Låg: 17 Hög: 189 Låg: 25 Hög: 234 Hög: och år Multiresistenta Risk för bärarskap Ja Ja Ja Ja Ja bakterier (MRB) Rabies Risk Ja Ja Ja Ja Ja

64 Vid feber Kontakt med sjukvården God hygien Dåligt allmäntillstånd alltid sjukvårdskontakt Vid hosta som är långvarig > 2-3 veckor ska läkarundersökning ske