Temadag hälsa Asyl- och Migrant

Transkript

1 Temadag hälsa Asyl- och Migrant Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare

2 Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland ger bakterier problem Bölder och sårinfektion Halsinfektion Urinvägsinfektion Underlivsinfektion Lunginflammation Blodförgiftning

3 Resistens och multiresistens Resistens Bakterie överlever även om vi försöker döda den med antibiotika tål de antibiotika vi oftast använder Multiresistens Bakterien överlever tål många olika antibiotika i vissa fall finns inga antibiotika kvar som kan döda bakterien

4 Hur får man resistenta bakterier? Spridning och tillväxt Direkt Indirekt Droppsmitta Aerosol Luftburen smitta Livsmedelssmitta Antibiotikas betydelse Hygien eller brister i hygien Lokalvård Livsmedelshygien

5 Bärarskap jämfört med infektion Bärarskap Vi bär alla på 2 kg bakterier De finns i lagom mängd Balans mellan bakterierna Vi har nytta av dem om de finns på rätt ställe i rätt mängd Infektion Bakterier som växer till och börjar göra ofog på de ställen där de normalt ska finnas Bakterier tar sig till ställen i kroppen där de inte ska finnas.

6 Olika bakterier som kan bli resistenta Motståndskraftiga mot antibiotika Stafylokocker Hud Pneumkocker Luftvägar Enterokocker Urinvägar och blod Tarmbakterier stavformiga Urinvägar, blodförgiftning MRSA PNSP VRE E. Coli, Klebsiella med flera

7 Undvika spridning av bakterier Hygien Handhygien Tvål och vatten Handsprit Lokalvård Ordentlig rengöring Punktdesinfektion Antibiotika när det behövs Rätt antibiotika Tillräckligt länge STRAMA

8 Multiresistenta bakterier Gävleborg uppdaterad ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE

9 Multiresistenta bakterier Sverige, uppdaterad ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE ESBL Carba ESBL MRSA PNSP VRE

10 70 ESBL Carba hos Enterobacteriaceae i Sverige, uppdaterad

11 Incidens av MRB i Sverige, uppdaterad ESBL carba ESBL MRSA VRE PNSP Incidens av MRB i Gävleborg, uppdaterad ESBL MRSA VRE PNSP

12 Handhygien Handdesinfektion med alkohol - skonsamt - effektivt - snabbt, enkelt - >2ml Handtvätt vid synlig smuts - flytande tvål - pappershanddukar - Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion.

13 Handskar Byte av handskar mellan rent och orent arbete Byte av handskar mellan olika arbetsmoment hos samma boende Byte av handskar mellan boende/brukare Handskar skyddar inte alltid mot smittspridning Handskar skyddar mot blodsmitta Handsken får inte desinficeras

14

15 Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader. Telefontolk Trött Mager Ont i ländryggen Svettas ibland Hälsosamtal är ännu inte gjort Blodprov nästan normala Röntgen ländrygg normal Vad göra? Tuberkulos utredning HIV test

16 Kvinna 18 år från Eritrea Snuva och hosta i 1 månad Trött Aptitlös Illamående och kräks på morgnarna Vad ska man göra?

17 Tuberkulos Bakterie Mycobacterium tuberculosis Växer långsamt I sällsynta fall andra mycobacterier Mycobacterium bovis Mycobacterium africanum Lungor, lungsäck Hosta = kan smitta Spridd miliär Ofta smittsam Dessa smittar inte Skelett Urinvägar, tarm Hjärnhinnor 18

18 Wallgrens tidtabell

19 Tuberkulos och smittskyddslagen Läkare ska anmäla enl. SmL (Allmänfarlig sjukdom) Gratis besök Gratis behandling mot tuberkulos Patienten måste få information om sin infektion Patienten måste få och ska följa förhållningsregler Komma på regelbundna läkarbesök Inte ändra medicinering mot tuberkulos Patienten/sjukvården måste informera de/dem som utsatts för smitta (smittspåra)

20 Tuberkulossjukdom som kan vara smittsam Lungtuberkulos Droppsmitta Hostande vuxna Öppen tuberkulos Långvarig kontakt Förhindra smitta Hosta i Armveck Näsduk Handduk Andningsskydd PPF3 (3M) Enkelrum Isolering Behandling dagar

21

22

23 Latent tuberkulos Infektion som ger positiv PPD test (tuberkulinreaktion) utan kliniska eller röntgenologiska tecken på aktiv sjukdom

24 Patienter med latent tuberkulos Är friska, kan vaccineras Kan inte sprida tuberkulos Har en positiv tuberkulintest (PPD)

25 Riskfaktorer vid latent tbc för att insjukna i tbc Barn och ungdom < 19år Nyligen genomgången förlossning Nysmittad Samtidig sjukdom som påverkar motståndskraften exempelvis HIV, diabetes, cancer, grav undernäring Kan utveckla aktiv tuberkulos om pat. inte får behandling för latent tuberkulos. Risken är störst de första två åren efter smittan Tibinide i 6 månader (9 månader vid nedsatt infektionsförsvar) Tibinide + Rifampicin i ett kvartal

26 Tuberkulos diagnos Långvarig hosta PPD Lung röntgen Upphostningsprov, Bronkoskopi, VSK Mikroskopi PCR Odling Upp till 8 veckor Typning Andra sjukdomssymtom Ryggont, tarmsjukdom, urogenital sjukdom, viktnedgång, meningit med mera Prov PPD, IGRA test, rtg, odling, PCR från infektion

27 Hur går det för dessa patienter? Mannen Kotkompression Trycker på ryggmärgen Opereras på neurokirurgen Behandling mot tuberkulos Kvarstående svaghet i benen Smittspårning? Kvinnan Har lungtuberkulos Upphostningar visar bakterier Behandling i 6 månader Besvärsfri. Smittspårning?

28 Strategier för tuberkulos kontroll Snabbt identifiera och behandla smittsamma tbc-fall Smittspåra, fånga källor och sekundärfall Behandla högriskgrupper

29 Riskgrupper som ska hälsoundersökas avseende tbc Personer som bott eller vistats i riskländer eller riskmiljöer De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland Riskutsatta miljöer exempelvis fängelser och flyktingläger Sätt PPD Lung rtg av immunsupprimerade och om PPD > 10 mm Klinisk undersökning av de med positiv PPD Eventuellt IGRA test

30 Tuberkulos Sverige och Gävleborg Antal i Sverige Antal i Gävleborg Gävleborg Sverige

31 Gävleborg - Tbc bakgrund, uppdaterad Tbc Gävleborg smittland, uppdaterad Okänd Födda i annat land Födda i Sverige Uppgift saknas Smittad utomlands Smittad i Sverige

32 Tbc Gävleborg - Typ av infektion, uppdaterad Akut sjukdom Symtomfri Återinsjuknad

33 Smittskyddsenheten Hepatit virus Hepatit A B C D E 34

34 Hur ter sig en Hepatit 35 Akut symtomatisk Prodromal fas Trötthet, matleda, myalgi, artralgi, ev feber Gulsot (Ikterisk) fas Ögonvita och hud gula, avfärgad avföring, mörk urin Asymtomatisk Känner sig frisk Blodprov visar på leverskada och virus kan påvisas Kronisk = Mer än 6 månader Kan orsaka skrumplever och levercancer Hepatit B (och D) 5-95 % risk Hepatit C % Hepatit A och E blir aldrig kroniska Smittskyddsenheten

35 36 Huvudsakliga smittvägar och inkubationstid Hepatit A Hepatit E Hepatit B Hepatit C Hepatit D Fekal oral 2-6 v Fekal oral 4-6 v Blod, sex 2-6 mån Blod 1-4 mån Följer Hepatit B 2-10 v Smittskyddsenheten

36 37 Förebygga smitta Hepatit A Vaccin Inte inta förorenad mat och dryck Hepatit E Inte inta förorenad mat och dryck. Det finns inget vaccin mot HEV Smittskyddsenheten

37 38 Förebygga smitta Hepatit B (och D) Vaccin mot HBV Undvika blodsmitta Bara ha skyddat sex Hepatit C Undvika blodsmitta Det finns inget vaccin Bra med skyddat sex Smittskyddsenheten

38 39 Behandling Hepatit A och E Ingen behandling brukar behövas Hepatit B, C och D Behandling finns vid kronisk sjukdom Levertransplantation Smittskyddsenheten

39 HIV

40

41

42 Smittvägar 1. Sexuellt 2. Via blod 3. Från mor till barn Gäller inte personer med HIV som står på stabil behandling och har icke-mätbara virus-nivåer i blodet!

43 Stora utmaningar med HIV i utvecklingsländer Bristfällig diagnostik och monitorering på många ställen. Många som fortfarande inte har tillgång till adekvat behandling. Gamla mediciner används med många biverkningar till följd. Stigma

44 Utmaningar med HIV i utvecklade länder däribland Sverige Många går med odiagnostiserad sjukdom (patients and doctors delay). Risk för smittspridning. >65% av de som diagnostiseras befinner sig i sent skede av sjukdomen. Risk för dödlighet trots behandling. Dålig uppföljning av behandling. Stor risk för resistensutveckling samt att patienten åter blir smittsam.

45 HIV-testning i Sverige Vilka ska erbjudas HIV-provtagning? Samtliga patienter som kommer från ett endemiskt område (Afrika, Asien, Sydamerika, Östeuropa) ffa kärleksinvandring, kvotflykting Samtliga patienter som löper högre risk att få HIV (ivmissbrukare, hetero- och homo-sexuella med riskbeteende) Alla med oförklarlig symtom/manifestation på immunbrist Alla gravida Alla som vill testa sig!

46 HIV-test Tidig upptäckt efter smittotillfälle Extremt få falskt negativa fall Falskt positiva fall förekommer, därför ska positivt test alltid verfieras innan svar lämnas Kort tid (2-3 dagar) för negativt svar, något längre för positivt svar. Snabbtest finns men måste alltid dubbelkollas!

47 Omhändertagande av nyupptäckt HIV-patient Täta besök på infektionsmottagning initialt. Provtagning med avseende på diverse dolda infektioner samt HIVrelaterade sjukdomar Stort fokus på psykosocialt stöd Bedömning av patientens immunförsvar Tidig behandling eller vänta? 90 % behandlas Smittspårning. Förhållningsregler

48 Smittsamhet Nuförtiden betraktas HIV pat med god följsamhet och virusfrihet > 1 år i princip som föga smittsam! Detta innebär att: Man kan sannolikt skaffa barn på naturligt sätt och kan föda naturligt Man behöver inte informera tillfälliga sexpartner om sjukdomen vid användande av adekvat skydd Inga mediciner behövs vid sticktillbud på pat som står under behandling och är virusfri

49 Grundskydd Personalvaccination Stelkramp, difteri, polio, mässling, påssjuka, röda hund, (kikhosta) Vaccin mot tuberkulos BCG rekommenderas till Personal inom infektionssjukvård, lungsjukvård och patologienheter Vaccination mot hepatit A vid utlandsresa (handhygien och livsmedelshygien) B vid risk för blodsmitta i arbetet och vid utlandsresor till vissa områden Influensavaccination 65 år och äldre samt medicinska riskgrupper för svår sjukdom av influensa Anhöriga till personer med mycket dåligt immunförsvar samt personal som arbetar med dessa personer

50 Tack!