Mål och Budget för Avesta Kommun

Transkript

1 Mål och Budget för Avesta Kommun Revidering KF 120

2 Innehållsförteckning: Förord... 3 Vision... 4 Styrprocessen i Avesta... 5 Tidplan för mål och budget Uppföljning enligt styrprocess... 5 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 7 Beskrivning av kommunens styrprocess... 7 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt... 8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande... 9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta år Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner Budgetförutsättningar och styrande beslut Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan Omvärldsanalys Befolkningsutveckling i Avesta Demografin i Avesta Arbetslöshet Skatter och utjämning Resultat Balanskrav Nettokostnads- och skatteutveckling Känslighetsanalys Personalkostnader Pensionsåtaganden Övriga kostnader och intäkter Investeringsbudget Internränta Internhyreshöjning Städindex Taxor Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget Ekonomisk sammanställning

3 Förord Vi tror på Avesta, dess invånare och företag! Därför satsar vi offensivt framåt och vågar sticka ut hakan och tro på målet invånare år Men för att nå dit måste vi alla hjälpas åt: kommun, invånare och företagare - för det är Vi som är Avesta. Den budget vi lägger fram för perioden bygger på en vision om en framtida hållbar kommun där kommuninnevånarna har stort inflytande och känner en stor delaktighet i kommunens utveckling. Vi fortsätter att prioritera omsorgsstyrelsen och höjer deras budgetram med två miljoner kronor. Vi fortsätter vår satsning på de offentliga miljöerna och ökar markant satsningen på att nå målet Avesta /2020. Vårt konstruktiva och fruktsamma samarbete mellan S, V och Mp fortsätter även över denna mandatperiod. Vi har tillsammans kommit överens om hur vi vill att framtiden i Avesta ska se ut och presenterar detta i dokumentet. Lars Isacsson Wojciech Nedzewicz Leif Eriksson Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 3

4 Vision Avesta /2020. Avesta är 2020 en inflyttningsort med invånare i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar har gjorts på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta Kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur energibehovet med hjälp av ny teknik och vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fair Trade City. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsamman gjorde vi det möjligt. 4

5 Styrprocessen i Avesta Verksamhets mål Effektivitet Ständig omvärlds- och invärldsanalys Ekonomisk restriktion Prestationer Resursbehov Tidplan för mål och budget Mål och budget för 2013, plan för behandlas av Kommunstyrelsens arbetsutskott 22 maj, Kommunstyrelsen 4 juni och i Kommunfullmäktige den 18 juni Mål och budget revideras med behandling i Kommunstyrelsens arbetsutskott den 29 oktober, Kommunstyrelsen den 12 november och i Kommunfullmäktige den 26 november. Styrelsernas Mål och budget i övrigt ska lämnas till Kommunkansliet senast 20 november för delgivning till Kommunfullmäktige i december. Styrelsernas detaljbudgetar för registrering i ekonomisystemet ska inrapporteras till Kommunkansliet senast den 14 december Uppföljning enligt styrprocess Kommunstyrelsen ansvarar för uppföljning och dialog med styrelserna. Månadsuppföljning ska ske månadsvis med undantag för januari, maj, juni och november. Vid månadsuppföljningarna redovisas; ekonomi- och personalstatistik åtgärdsplaner hur väl man klarar av att hålla sin budget Totala årsarbetstiden ska kontinuerligt följas upp för att följa effekterna av heltidsprojektet. Månadsuppföljning mars. I samband med denna uppföljning ska en mer omfattande uppföljning göras till kommunstyrelsen som förutom ovan även omfattar; de kommunala bolagen, avstämning av särskilda uppdrag avstämning av fullmäktige beslutade mål 5

6 Delårsrapport augusti och årsredovisning. Innehållet i dessa två uppföljningar är lagstyrda, omfattar hela kommunkoncernen och ska behandlas av kommunfullmäktige. Vid dessa uppföljningstillfällen ska information ges om hur styrelserna lyckats i förhållande till; beslutade fullmäktigemål tilldelade ekonomiska ramar särskilda uppdrag personalredovisning enligt lagstiftning samt avstämning av styrelsernas indikatorer för målen som beslutats av Kommunfullmäktige i samband med Mål och budget. Detta ska redovisas enligt den uppföljning av mål som beslutats i detta dokument. Det ska också beskrivas med vilka aktiviteter styrelsen genomför eller planerar verksamheten i riktning mot dessa mål. Verkställighetsbevakning ska ske två gånger per år. Uppföljningsrapporterna ska godkännas av respektive styrelse/nämnd, alternativt arbetsutskott innan den överlämnas till kommunstyrelsen. I övrigt ges ekonomienheten i uppdrag att i detalj utforma dokumenten. Föreligger avvikelser mot beslutade mål och ekonomiska ramar ska alltid förslag till åtgärder lämnas i syfte att komma till rätta med avvikelsen. Mål- och budgetdokumentet ska kommuniceras med all personal så att kommunens mål blir kända av alla medarbetare. Medarbetarna ska vara delaktiga i hur målen förverkligas. 6

7 Övergripande mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning Beskrivning av kommunens styrprocess KOMMUNFULLMÄKTIGES VISION av hur kommunen ska utvecklas är utgångspunkten för målstyrningsprocessen. Utifrån visionen beslutar fullmäktige om en strategisk plan för perioden. DEN STRATEGISKA PLANEN innehåller de ekonomiska ramarna för styrelserna och de mål som fullmäktige vill att kommunen ska uppnå under de kommande tre åren. Planen tas fram i budgetberedningen av ordförandegruppen, utifrån vissa givna förutsättningar. Fullmäktige fattar beslut om planen i juni. Revidering av planen sker i november. DE POLITISKA MÅLEN I DEN STRATEGISKA PLANEN är formulerade och grupperade utifrån SJU PERSPEKTIV: Hållbar utveckling/klimatneutralt Medborgarinflytande Ungdomsstaden Folkhälsa/trygghet Kulturstaden Avesta år 2020 Ekonomi MÄTBARA MÅL är ett viktigt krav för att målen ska kunna följas upp. Mätbarheten åstadkoms med hjälp av så kallade indikatorer. INDIKATORN visar hur väl målet är uppnått. Indikatorerna kan vara kommunövergripande eller styrelsespecifika. Oftast krävs det flera indikatorer för att kunna avgöra om kommunen närmar sig det uppsatta målet. Om den politiska målsättningen inte kan mätas i form av en indikator ska den istället formuleras som en inriktning, fullmäktige kan då ge styrelserna direkta uppdrag. ANSVARSOMRÅDE, ÅTGÄRDER OCH INDIKATORER ska anges i styrelsernas respektive verksamhetsplaner. Styrelserna ska även ange de aktiviteter som kortfattat talar om vilka åtgärder som styrelsen planerar att genomföra för att uppnå målsättningen i den strategiska planen. I ÅRSREDOVISNING OCH I DELÅRSRAPPORT redovisas en samlad redogörelse för God ekonomisk hushållning. I dessa dokument görs en sammanvägning av det ekonomiska resultatet samt hur väl målen i den strategiska planen har uppfyllts. Under 2010 har revidering av styrprocess påbörjats och arbetet fortgår. 7

8 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet hållbar utveckling/klimatneutralt 8

9 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet medborgarinflytande 9

10 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ungdomsstaden 10

11 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet folkhälsa/trygghet 11

12 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet kulturstaden 12

13 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet Avesta år

14 Kommunfullmäktiges mål i perspektivet ekonomi Mål Oförändrad skattesats. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för uppgå till 99 %. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska långsiktigt uppgå till 98 %, vilket i Avesta motsvarar ett årsresultat på ca 20 mkr. Nettoinvesteringsnivån ska ligga i paritet med avskrivningsnivån, med undantag för enskilda år med särskilda investeringssatsningar. 14

15 Styrelsernas uppdrag Styrelsernas uppdrag är att efterleva fullmäktiges intentioner Kommunfullmäktiges mål ska ligga till grund för styrelsernas indikatorer för sina respektive verksamheter. Styrelsernas Mål och Budget med indikatorer för verksamheterna som överensstämmer med fullmäktiges mål ska därför beslutas och lämnas till kommunkansliet senast den 20 november. I denna budget fastslås skattesats och styrelsernas budgetramar. Med beaktande av målen har styrelserna möjlighet att fritt budgetera om mellan olika resultatenheter. Styrelsernas budgetarbete ska ske i nära dialog med verksamheterna. Den långsiktiga ekonomiska inriktningen i styrelsernas budgetarbete ska vara att skapa en buffert i verksamheten motsvarande 2 procent varje år för att kunna möta särskilda händelser som kan uppstå under året. 15

16 Budgetförutsättningar och styrande beslut Ekonomisk översikt, förutsättningar för strategisk plan Efter flera år med starka resultat i kommunerna börjar läget att se besvärligare ut för Högre skatteintäkter än beräknat och engångsintäkter kommer att avlösas med ökade demografiska behov och minskade statsbidrag. Beroende på ökad efterfråga på välfärdstjänster på grund av demografiförändringen och stora investeringsbehov bedömer SKL kostnads-/volymökning i offentlig sektor 1,6 procent årligen. Denna ökning måste, förutom verksamhetseffektiviseringar, kompenseras via tilldelade statsbidrag för att inte påverka framtida utdebiteringar. Ett stort problem är om inbromsningen i svensk ekonomi får större negativa permanenta effekter på arbetsmarknaden; framförallt genom att grupper som i nuläget står långt från arbetsmarknaden inte kommer in på den. Även i prognosen per oktober påtalas att offentlig sektor kommer att ha ökade kostnader på grund av en allt åldrande befolkning och en höjd investeringsnivå. Skatteunderlaget har en bra tillväxt på grund av en bra tillväxt i pensionerna. Trots vikande arbetsmarknad påverkas underlaget av, förutom antal arbetade timmar och löneökningar, högre pensionsutbetalningar och fler transfereringar. Kommunernas övertagande av hemsjukvården av landstinget beslutades i september 2012 och ingår därför i denna budget. Detta innebär en skatteväxling på 23 öre och en motsvarande ökning av omsorgsstyrelsens budgetram. Omvärldsanalys Den 10 oktober 2012 presenterade SKL följande prognos för utvecklingen i Sverige; BNP 3,9 1,3 1,8 3,4 3,7 Arbetade timmar 2,3 0,2-0,2 1,2 1,4 Arbetslösa (% av arbetskraft) 7,5 7,7 7,9 7,4 6,8 Timlön 2,5 3,3 2,9 3,2 3,6 KPI 3,0 1,1 1,0 1,6 2,3 Skatteunderlagsprognos okt 4,5 3,9 3,4 3,7 4,4 Prognosen för tillväxten och ovan presenterade nyckeltal är mer negativ än SKL:s ekonomirapport i april. Den internationella återhämtningen är fortsatt svag och en avmattning av ekonomin är på gång även i Sverige. Den svagare internationella efterfrågan leder till att den svenska exporten inte ökar alls 2012 och att den inhemska investeringstakten är låg. Även hushållen är försiktiga med att konsumera inte minst på grund av oron i omvärlden. Sverige har dock förutsättningar för tillväxt

17 Ålder Befolkningsutveckling i Avesta nov 2012 okt Mellan 2008 och september 2012 minskade befolkningen i Avesta med 517 invånare. Sedan år 2000 har Avesta minskat sin befolkning med totalt 817 personer. Största enskilda befolkningsminskningarna har skett vid lågkonjunkturerna 2003/2005 med 295 personer och 2008/2010 med 354 personer. Demografin i Avesta Arbetslöshet Utvecklingen av arbetslösa och personer i åtgärder påverkas av den lågkonjunktur vi nyss gått igenom och sakta håller på att återhämta oss från. Hur utvecklingen varit redovisas för Avesta, Dalarna och riket i nedanstående tabell i procent av befolkningen. Antal arbetslösa i Avesta år år 2009 dec dec dec Arbetslöshet andel % 2011 dec år år Avesta 6,5 13,0 Dalarna 6,2 10,6 Sverige 6,6 10, dec Avesta 7,0 13,4 Dalarna 6,8 11,9 Sverige 6,8 10,9 17

18 En negativ utveckling av arbetslösheten kan även innebära ökade kostnader för försörjningsstöd. Utbetalningarna av försörjningsstöd i Avesta ökar ständigt. Styrelsen befarar ett större budgetunderskott för 2012 av den tilldelade budgeten på 17 mkr. Skatter och utjämning Skattesats i Avesta för år 2012 beslutades av kommunfullmäktige till oförändrad 22,21 %. Till detta tillkommer skatteväxlingen för hemsjukvården på 23 öre. Nedanstående skatteberäkning har sin grund i Sveriges kommuner och landstings prognos samt fastighetsavgift per 24 oktober. Resultat Lönerevideringen 2012 uppgick till betydligt mer än vad som budgeterats vilket påverkar beräkningsunderlaget och därmed resultaten under kommande år. Budgetförslaget innebär sammantaget under den treåriga planperioden att resultatöverskottet beräknas uppgå till 6,3 mkr. För år innebär resultatet att nettokostnaderna och finansnettot uppgår årligen till 99,8% av beräknade skatteintäkter och utjämning. Övergången till ny pensionsförvaltare kan innebära att skulden kommer att öka på grund av andra parametrar och andra ränteantagande. Detta påverkar i så fall resultatet med den del som redovisas inom balansräkningen. Balanskrav Kommunen har i och med redovisat positivt årsresultat 2010 uppfyllt gällande balanskrav och även uppnått ett resultat enligt god ekonomisk hushållning på 2 procent års justerade resultat uppgick till 31 mkr, ett överskott gentemot budgeterat resultat med 23 mkr. 18

19 Nettokostnads- och skatteutveckling Diagrammet visar beräknad utveckling Känslighetsanalys Analysen visar hur mycket kostnaderna respektive intäkter ökar i och med förändrade antaganden. mkr Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen 7,4 Bruttokostnadsförändring med 1% 12,0 Generella statsbidrag med 1% 1,6 Förändrad utdebitering med 1 kr 38,5 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 1,9 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1,1 Förändring av befolkningen med 50 pers 2,0 Förändring av skatteunderlag 1% 10,0 Personalkostnader Lönekostnadsökning av den tillsvidareanställda personalen budgeteras centralt under kommunstyrelsen för perioden för samtliga förutom för V-Dala miljö- och bygg och upphandling. I styrelsernas ram ingår löneläget per 26 oktober för förhandlade avtalsområden, för övriga ingår löneläget per 31 mars Följande personalomkostnadspålägg ska användas för år 2013: Anställda Förtroendevalda Lag/avtal 31,63 31,42 Pension/löneskatt 6,83 Rehab/friskvård/FHV 1,25 Totalt 39,71 31,42 Pensionsåtaganden Kommunens årliga pensionskostnad uppgår till ca 70 mkr inklusive särskild löneskatt. Den individuella pensionsdelen som beräknas som procentuell andel av den årliga lönesumman utbetalas årligen till de anställda, enligt fullmäktigebeslut. Diskonteringsräntan enligt pensionsavtalet RIPS 07 innebar att åtagandena för både avsättning och ansvarsförbindelsen ökade väsentligt Enligt pensionsberäkningsinstitutens prognoser kommer pensionsutbetalning från pensionsåtagandet som redovisas som ansvarsförbindelse att öka för att vara som högst år Därefter minskar den negativa resultatpåverkan. Det kommer dock att ta decennier innan intjänade gamla åtaganden tom 1998 helt försvinner. 19

20 Övriga kostnader och intäkter Övriga kostnads- och intäktsförändringar samt volymförändringar av verksamhet ska hanteras inom tilldelad ram. Beräknad allmän prisstegring med 1,3 procent enligt prognos från SKL ska inrymmas i befintlig ram. Investeringsbudget Den totala ramen för investeringsbudgeten beräknas till netto 25 mkr för 2013, 25 mkr för 2014 och 55 mkr för Verksamhetens investeringsäskanden hanteras under löpande budgetår enligt den av kommunfullmäktige fastställda investeringspolicyn. Större investeringar: Sport- och aktivitetsområden Centrumutveckling Parker, badplatser Infrastruktur Internränta Internräntan för år 2013 uppgår preliminärt till 4 procent. Slutlig internränta fastställs i januari 2013 enligt gällande investeringspolicy. Internhyreshöjning GBAB:s aviserade hyreshöjning på grund av indexökning ska inrymmas inom befintlig ram och hyreshöjningen sker utifrån 2012 års nivå. Städindex SCB index (maj-index) ska inrymmas inom befintlig ram. Taxor Styrelserna äger rätt att höja taxorna för verksamheten. Styrelserna äger även rätt att införa nya taxor om de är av ringa värde och eller ringa omfattning. Kommunfullmäktige ska besluta om taxeförändringar i övrigt, för de taxor som enligt kommunens taxepolicy är hänskjutna till Kommunfullmäktige. 20

21 Särskilda beslut samt fleråriga beslut från tidigare Mål och budget Belopp i tkr Övergripande: Ramar är justerade för löneavtal till och med 26 oktober 2012 för de avtal som är färdigförhandlade. Ej förhandlade avtal är justerade till och med 31 mars Kommunfullmäktige: Tillfälliga medel Allmänna val/eu-val 500 Utbildning, nyvalda ledamöter 500 Kommunstyrelsen: Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. I beloppet ingår även pensionskostnader Förbifart Fors. Bidragsbeloppet, 20 Mkr ingår i balansräkning. Bidraget upplöses under 25 år, motsvarande bedömd nyttjandetid. Upplösning påbörjas det år som den första utbetalningen sker. Beräknad start Löneavtal och pensioner, (Mkr) 101,4 126,9 155,7 Tillfälliga medel Framtid Avesta för år Tillfällig utökning myggprojekt, ordinarie medel 75 tkr Offentliga miljöer och infrastruktur, KS Trainee KS 22, nytt beslut tas årligen men inlagt som ramförändring Fältorganisation 500 Ramförändring Kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader för övergripande investeringar. Medlen överförs till berörd styrelse efter färdigställande. - Bro i Krylbo, Brogård Sport- och aktivitetsområden Friluftsbad/Holmen Friluftsbad, Lillsjön, Sandvika, Utsund mfl Bergsnäsrondellen, kapitaltjänst + utökad drift 230 Driftkostnad Drömparken, Ökad driftkostnad Holmen 100 Ökad driftkostnad friluftsbad, Lillsjön m.fl. 120 Förbättrat vägunderhåll Ramförändring - Övrigt Blockförhyrning, minskade intäkter, tot. ca 1 mkr 200 Lönenämnden, uppräkning kommunbidrag Kollektivtrafik, gratis bussar, KS 49, Offentliga miljöer och infrastruktur, parkunderhåll TU, KS Offentliga miljöer, ej riktade pengar 500 Turismsamarbete Hedemora, KS 60, Avesta 616,2 resterande genom omfördelning (Totalt Avesta och Hedemora 1027 tkr.) 350 Upphandling, 1 tjänst 50 % kostnad för Avesta

22 Belopp i tkr Omsorgsstyrelsen: Ramförändring Ramökning, generell Hemsjukvård, skatteväxling med landstinget Bildningsstyrelsen: Tillfälliga medel SIVA, beslut 2008, för uppbyggnad verksamhet Västmanland-Dalarna Miljö och Byggnadsnämnd Ramförändring Kommunbidrag, Avestas andel, uppräkning Finansiering: I finansnettot ingår: Kreditavgift från Gamla Byn AB, AIAB, VAAB med 0,7 % av lånestocken

23 Ekonomisk sammanställning Driftbudgetram per styrelse (netto) Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen varav Kommungemensamma kostnader Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen Västmanland Dalarna miljö- och byggnadsnämnd SUMMA Resultatbudget Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter/generella statsbidrag Finansiellt netto Förändring EGET KAPITAL Nettokostnadsandel 98,9 99,8 99,8 99,8 23

24 Finansieringsbudget Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Versamhetens nettokostnader Skatteintäkter o intäkter av bidrag Finansiellt netto Verksamhetens netto INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Investeringsnetto FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfristiga fordringar Återbetald utlåning Upplåning Långfristig upplåning Amortering Kortfristig upplåning Amortering Övrig finansiering Finansieringsnetto Justering för icke rörelsekapitalpåverkande poster Avsättning pensioner Icke rörelsekapitalpåverkande poster netto Förändring av likvida medel ( )

25 Balansbudget Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Plan 2015 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Bidrag till statlig infrastruktur Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital därav Årets resultat Avsättningar Kort- och långfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Soliditet 33% 33% 34% 32% *balansbudgeten är exklusive Internbanken 876 Mkr. 25